Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger?
Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga
program?
Per Kornhall, utvecklingsavdelningen per.kornhall@skolverket.se
Teknik och naturvetenskap
1980 20 % 2009 18 %
Sökande till teknik och naturvetenskapliga program, procent av en årskull:
Timss
Pisa 2009
Andelen svenska 15-åringar som inte har vad som definieras i PISA som funktionell läsförmåga har ökat från 12 till 18 % och skillnaden mellan pojkar och flickor är stor: 24% av pojkarna hade inte funktionell läsförmåga.
Pisa 2009
PISA visar att vi tappar de lågpresterande eleverna. De högpresterande ligger på samma nivå. En konsekvens av detta är att vi inte längre har en skola som
kompenserar för t.ex. familjebakgrund. I det sk. Jämlikhetsindex har vi rasat från föredöme till genomsnittligt.
Finansinspektionen
Oroväckande signaler finns också i finansinspektionens rapport
Räknefärdighet och finansiell förmåga (2011). Där man menar att den yngsta kohorten har radikalt försämrade matematikkunskaper.
Orsaker
Pekas ut i Skolverkets rapport ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola”:
Decentralisering Segregering
Målstyrning
Individualiserad undervisning
70 % av lärarna i åk 4 har inte undervisat i kemi (TIMSS)
Undervisningen i fysik är tråkig och läroboksstyrd (Skolinspektionen)
Skolinsp. Kemiläromedel i åk 5
På någon av skolorna kan man ana spår av en pedagogik som
idealiserar inte bara den
läromedelslösa undervisningen, utan en helt och hållet textlös
undervisning, med motivationen att många elever har svårt att ta till sig texter.
Ur Skolinspektionens granskning av kemiläromedel.
Internt PM
De studier som inkluderar betydelsen av
lärarexamen är företrädesvis svenska, då situationen med anställda lärare utan
dokumenterad utbildning eller annan
kvalificeringsprövning är relativt unik för Sverige.
Reformation
Vad gör vi då?
På gång
Ny läroplan för förskolan
Ny gymnasieskola
Nya tillträdesregler till högre studier
Lärarauktorisation och ny lärarutbildning
Ny betygsskala
Lärarlyftet
Ny rektorsutbildning
Entreprenörskap Vuxenutbildning
Grundskolan förändras Ny skollag
MNT satsningar I princip alla styrdokument har skrivits om:
Mourshed, Chijoke &Barber. How the world’s most improved school systems keep getting better. McKinsey & Company. 2010.
s. 83
Exhibit 28: System improvement requires intergration and coordination across every level
OECD Education at a glance 2010
Euro/år
Vi vet
Att intresse är viktigt
Intresse varar ett liv
Vi vet
Att läraren är den viktigaste personen - för elevers val av studieväg
- att det börjar tidigt
Hur öka intresset?
Allmänna insatser Lärarskicklighet Inspiration
Läroplaner Kunskaper
Självförtroende SYV
Etc.
Mer flickor till ingenjörsutbild- ningarna
Studie- och yrkesvägledning
… the interest in future careers is significantly influenced by the degree to which the school prepares students for future education and careers.
Basl. 2009. Int. J. Sc. Ed. 43:1 s.156.
Fortbildning?
Strukturer för fortbildning?
• Fortbildningsansvaret utdelat på 270 kommunala + ett stort antal fristående aktörer
• EX: Nationellt ansvar för att vara
resurscentrum från förskola till Åk3 i gymnasiet kring ämnesdidaktik och ny forskning.
– Budget: 1,5 – 2 miljoner/år
– Jmfr Universeum 80 miljoner/år
”3:e uppgiften i all ära men att undervisa gymnasister är väl ändå inte vår uppgift?”
Personlig åsikt:
Borde kanske stå i lärosätenas regleringsbrev
• att de skall ha skolansvariga?
• att de skall stödja gymnasiearbetet?
• att de skall samverka med skolor på olika stadier?
• Karlstad är ett gott exempel (långsiktigt arbete tack vare Ljungbergsfonden)
Nationell samordning och långsiktigt arbete (Teknikdelegationen slutsatser)!
