Är kunskap = vetenskap?

(1)

Är kunskap = vetenskap?

Peter Hassmén

Institutionen för psykologi, Umeå universitet

& Umeå centrum för idrottsvetenskap

Tidsperspektiv

Igår eller i morgon?

(2)

ETU Umeå september 2011

Vetenskap vs. erfarenhet

Reflekterande

Praktiker Teoretiker

EJ reflekterande

? ?

(3)

Kunskapsteori Vetenskapsteori

Metodteori Metodlära

Kunskapsteori

Epistemologi

(fr. grekiskans Episteme = kunskap och Logos = lära)

Behandlar frågor om mänsklig kunskap.

Kunskapsteorin söker svaren på vad kunskap är.

Skapar möjlighet att rationellt söka kunskap.

Kunskapsteorin är normativ.

(4)

Kunskapsteori

Kunskapsteorins fyra stora frågor:

1. Kunskapens natur – Vad innebär det att veta, att ha kunskap?

2. Kunskapens omfång – Vad, om något, är det möjligt att ha kunskap om?

3. Kunskapens säkerhet – Finns det en säker grund för kunskapen?

4. Kunskapens källor – Varifrån får vi vår kunskap?

Kunskapsteori

Vetenskapsteori

Vetenskapsteori: disciplin specialiserad på att analysera vad vetenskap och vetenskapligt arbete är.

Utifrån frågan om vad vetenskaplig kunskap är, skapas teorier om vad vetenskap är.

Teorier om vad vetenskap är ligger till grund för tillvägagångssätt – metoder – för att producera ny kunskap (dvs. metodteori).

Den normativa vetenskapsteorin anger allmänna normer för hur teorier ska formuleras, hur de ges stöd, och för hur de används.

Kunskapsteori Vetenskapsteori

Metodteori Metodlära

(5)

Vetenskapligt Empiriskt

arbete: Testbart och Replikerbart Logiskt och Rationellt Noggrant och Systematiskt Transparens (genomskinlighet) Granskningsbarhet

Kritisk (-analytiskt, -reflexivt) Självkorrigerande och Progressivt Preliminärt och Sanningssökande

Vetenskapsteori

Positivism

“Vetenskapsteori där vetenskaplig kunskap utgörs av teorier, vilka innehåller termer som refererar till mätbara företeelser och satser som anger relationer mellan dessa företeelser.

Vidare är det viktigaste sättet att nå kunskap om verkligheten att observera den, antingen i naturliga situationer eller genom

experiment” (Hartman).

Vetenskapsteori

(6)

Hermeneutik

Hermeneutik: förståelse- eller tolkningslära. Ordet

hermeneutik är av grekiskt ursprung och stammar från verbet hermeneuein som tros ha haft tre huvud- betydelser: att uttrycka, att utlägga och att översätta.

Det finns olika uppfattningar inom hermeneutiken om vad de centrala begreppen förståelse och tolkning innebär, liksom vad som kan tolkas.

Vetenskapsteori

Vad är Metodteori?

Metod: ordet kommer från de grekiska orden meta och hodos, som betyder ”efter” respektive ”väg”.

Metod betyder alltså den väg eller de vägar som beräknas leda till en bestämd plats.

Metodteori: Allmänna regler/principer för hur vetenskapliga undersökningar skall genomföras utifrån ett vetenskapsideal. Kopplar sålunda samman vetenskapsteorin med metodläran.

Kunskapsteori Vetenskapsteori

Metodteori Metodlära

(7)

Metodteori

Kvantitativ metodteori utgår främst från det

positivistiska vetenskapsidealet.

Kvalitativ metodteori utgår främst från det hermeneutiska vetenskapsidealet.

Kvantitativ Metodteori

Positivistiskt vetenskapsideal styr i stort metoderna.

Metoderna är ofta mer formaliserade och standardiserade.

Metodologin är den hypotetisk-deduktiva; empirisk prövning av hypoteser.

Utgångspunkten för kvantitativa metoder är att det som studeras skall göras mätbart och kvantitativa under-

sökningar karakteriseras av att numeriska relationer mellan mätbara egenskaper studeras.

(8)

Kvantitativ Metodteori

De begrepp som studeras empiriskt måste operationaliseras för att kunna användas vetenskapligt. Måste ha korrekta, pålitliga, användbara och tydliga definitioner av begrepp.

Forskaren är en distanserad observatör och/eller analytiker i en åskådarroll, som eventuellt kan kompletteras med en aktörsroll som ”distanserad manipulatör”.

Kvalitativ Metodteori

Hermeneutiskt vetenskapsideal styr i stort metoderna.

Utgångspunkten för kvalitativa metoder är att man genom tolkning vill nå förståelse för mänskligt vara.

Alltså förstå hur människor föreställer sig världen, vilken mening de ger olika företeelser i världen och på vilket sätt de tillskriver sin tillvaro mening.

Man vill nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp av individer.

(9)

Kvalitativ Metodteori

Möjligt skilja på tre tolkningsnivåer (kan överlappa varandra):

1. Självförståelse: tolkningen görs genom att försöka leva sig in i den intervjuades situation.

2. Common sense-tolkningar: tolkningar som går utöver det som den intervjuade själv anser om ett ämne, men dessa tolkningar kräver ingen särskild teoretisk kunskap.

3. Teoretiska tolkningar: förutsätter en tolkning utifrån en given teori, och i vissa fall går denna tolkning längre än de två ovannämnda.

Kunskapsteori Vetenskapsteori

Metodteori Metodlära

+ Vetenskapligt skrivande

(10)

Experiment: en eller flera faktorers (OV) påverkan på ett visst fenomen (BV).

Äkta experiment (eng. true experiment):

manipulation av OV & randomisering

(slumpmässigt fördelning) till olika nivåer av OV.

Försök att kontrollera eller neutralisera alla övriga faktorer som kan tänkas påverka den beroende variabeln (BV).

Experimentella designer

MAXMINKON-principen

MAXimera önskad systematisk varians (behandlingseffekten) Gör betingelserna så olika som möjligt. Öka styrkan på den

oberoende variabeln.

MINimera felvarians

Minimera felmätningar, slumpmässiga variationer, o s v.

KONtrollera icke önskad systematisk varians

Kontrollera det som systematiskt kan variera men som inte är intressant i just denna studie.

Experimentella designer

(11)

Extern validitet: Generaliserbarhet/Ekologisk validitet:

t ex Generaliserbarhet av undersökning till verkligheten?

Generaliserbarheten av undersökningsförfarandet?

Undersökta individer representativa för population?

Experimentella designer

Frågeformulär

Datainsamlingsmetod som består av ett formulär, vilket innehåller frågor med övervägande andel fasta svarsalternativ.

Vi har två parter, frågeställare och respondent, vars kommunikation och interaktion sker framförallt via skriftligt material (enkäten).

Frågeformulären besvaras av respondenten själv.

Mycket av det som gäller för frågekonstruktion, undersöknings- och analysmetoder, gäller även för strukturerade intervjuer. Forskning med enkäter har sålunda strukturerade intervjuer som alternativ.

(12)

Forskningsprocessen

Referens:

Hassmén, N., & Hassmén, P.

(2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm:

SISU Idrottsböcker.

Måste vara forskningsbar:

–  Möjlig att pröva.

–  Möjlig att definiera.

–  Inte diffus.

–  Inte mångtydig.

”Att ställa frågor är lätt! Men att ställa bra och intressanta frågor som är möjliga att besvara är betydligt svårare”. Darwin P. Hunt (NMSU)

(13)

Förstahandskällor Andrahandskällor Tredjehandskällor

Några viktiga databaser är: MEDLINE, ERIC, PsycINFO.

Men även SportDISCUS och Web of science.

Reliabilitet

&

Validitet

INLEDNING: Översikt av området, teoretisk bakgrund, tidigare forskning, frågeställning (ev hypotes/er).

METOD: Deltagare, apparatur, procedur (ev statistik).

RESULTAT: Text det primära (ev tabeller och/eller figurer).

”Och………

DISKUSSION: Egna resultat–syfte, egna resultat–

tidigare forskning, egna resultat–teorier, allmän avslutande diskussion med anknytning till rapportens inledning.

REFERENSER: Så att läsaren själv kan läsa originalkällor.

(14)

Vetenskapen i psykologin

Vetenskap: Att systematiskt och metodiskt inhämta och producera ny kunskap.

Vetenskapligt förhållningssätt:

Kritiskt analytisk (svag argumentation, felaktiga slutsatser).

Kritisk reflektiv (svagheter i vidare mening, t ex sociokulturell påverkan).

Vetenskapliga ideal:

Positivismen Nomotetiskt synsätt Hermeneutiken Ideografiskt synsätt

Växte fram ur naturvetenskapen, framför allt fysiken. Noggranna observationer ansågs som den viktigaste metoden i de empiriska vetenskaperna.

FILOSOFI – NATURVETENSKAP – PSYKOLOGI

Akademiskt lärande?

Aktiviteter:

Kunskapsproduktion Kunskapsförmedling Kunskapskonsumtion Universitet:

Verksamheten ska vila på en vetenskaplig grund.

Utbildningen ska vara forskningsanknuten.

(15)

•  International Journal of Sport Psychology (1970)

•  Journal of Sport Behavior (1977)

•  Journal of Exercise and Sport Psychology (1979)

•  The Sport Psychologist (1987)

•  Journal of Applied Sport Psychology (1989)

•  Psychology of Sport and Exercise (2000)

Idrottspsykologiska tidskrifter

•  British Journal of Sports Medicine

•  Clinical Journal of Sports Medicine

•  Exercise and Sport Sciences Review*

•  Exercise and Immunology Reviews

•  European Journal of Sport Management

•  European Journal of Sport Science*

•  European Sports History Review

•  International Journal of Sports Medicine

•  International Review for the Sociology of Sport

•  Journal of Biomechanics

•  Journal of Human Movement Studies

•  Journal of the Philosophy of Sports

•  Journal of Physical Education, Recreation and Dance

•  Journal of Sport Economics

•  Journal of Sport History

•  Journal of Sport Management

•  Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism

•  Journal of Sport and Social Issues

•  Journal of Sports Science and Medicine*

•  Journal of Sport Sciences*

•  Journal of Strength and Conditioning Research

•  Journal of Teaching in Physical Education

•  Medicine and Science in Sports and Exercise*

•  Physical Education & Sport Pedagogy

•  Research Quarterly for Exercise and Sport*

•  Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sport*

•  Sociology of Sport Journal

•  Sport, Culture and Society

•  Sport, Education and Society

•  Sporting Traditions

•  Sports Law Bulletin

•  Sports Medicine + MÅNGA FLER!