Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Stockholm Tel: (vxl) Kurskod: Fristående kurs UQ154F

(1)

Specialpedagogik I:

Barns och ungas utveckling och psykiska hälsa 7.5 hp H 2013

Stockholms universitet

Specialpedagogiska institutionen 106 91 Stockholm

Tel: 08 – 16 20 00 (vxl) www.specped.su.se

Kurskod: Fristående kurs UQ154F

(2)

Innehåll

1. Kursens innehåll och lärandemål ... 3

2. Kursens uppläggning ... 3

3. Kontaktinformation ... 3

4. Schema ... 4

5. Arbetsuppgifter ... 6

6. Examination och bedömning ... 9

7. Valbar kurslitteratur ... 10

8. Kursutvärdering ... 10

9. Studentinflytande ... 10

10. Studera med funktionshinder ... 10

http://www.su.se/utbildning/studentservice/studera-med-funktionsnedsattning ... 10

11. Jämlikhet & likabehandling ... 11

12. Kurslitteratur ... 11

(3)

Välkommen till

Barns och ungas utveckling och psykiska hälsa

1. Kursens innehåll och lärandemål

Kursens innehåll

Kursen behandlar barns och ungas psykosociala utveckling och fokuserar viktiga relationer och utvecklingsarenor. Det relationella perspektivet ser människans utveckling och beteende som ett resultat av relationerna mellan henne och hennes omgivning, vilket också inbegriper den sociala miljön. I kursen betonas barns och ungas psykiska hälsa respektive ohälsa. Särskilt fokus läggs också vid barn och unga med funktionsnedsättning.

Kursen vänder sig till personer som i olika yrkesroller möter barn och ungdomar.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- beskriva möjligheter och hinder för tidigt samspel mellan barn och vårdare - beskriva och diskutera olika utvecklingsarenor för barn och unga

- redogöra för viktiga relationer under barndomen liksom ungdomsåren

- identifiera och förklara olika hinder och förhållanden som kan motverka en gynnsam psykosocial utveckling för barn och unga

2. Kursens uppläggning

Arbetsformer

I kursen ingår föreläsningar, seminariegruppsarbete, studiegruppsarbete, individuella studier samt examination. Lär- och samarbetsplattformen Mondo används för

distribuering av material och för kommunikation lärare och studenter emellan.

Förutsättningen för att komma in på Mondo är att du har en studentmail.

Föreläsningar, seminarier och studiegrupper

Seminariegruppen blir indelad i mindre studiegrupper om 4-6 studenter i varje grupp.

Litteratur och föreläsningar bearbetas i seminariegruppsträffar och i studiegrupperna.

Kursen förutsätter närvaro under såväl föreläsningar som seminarier och studiegrupper. Frånvaro kompenseras med en skriftlig uppgift.

3. Kontaktinformation

Kursansvarig lärare/

Seminariegruppsansvarig

Elisabeth Lundström Fil.dr/Universitetslektor

elisabeth.lundstrom@specped.su.se 08-1207 64 61

Kursadministratör Jeanette Kling Olofsson jeannette.kling-

olofsson@specped.su.se 08-1207 64 25

Studierektor Helen Knutes Nyqvist Fil.dr/Universitetslektor

helen.knutes@specped.su.se 08-1207 64 79

(4)

4. Schema

Tid Lokal Innehåll Litteratur Läsanvisning

Vecka 37 - 39 Vecka

Mån 9/9 14.00 -16.00 16.15 - 18.00

222, Frescati

hage hus 10 Kursintroduktion

Fil.dr Elisabeth Lundström Föreläsning: Att se människan – om att mötas i samspel

Fil.dr Elisabeth Lundström

Läs gärna innan:

Broberg, Hagström & Broberg (2012, del 1)

Broberg, Almqvist & Tjus, (2003, kap 5).

Öhman (2011) (kap. 1- 9)

37

Uppgift 1– en gruppuppgift:

Beskriv med hjälp av litteraturen (och filmen) vad

anknytningsteorin innebär.

Broberg, Almqvist & Tjus (2003, kap 5)

37 - 39

Som hjälp finns filmen: http://www.ur.se/Produkter/166 756-UR-Samtiden-Vad- spadbarn-behover-Sa-blir-barn- trygga?q=anknytning

Uppgift 2 – förbered diskussion om förskolans roll

Hall, Sylva, Melhuish, Sammons, Siraj-Blatchford &

Taggart (2009)

Öhman (2011)(kap. 1-9)

38

Förberedelse till föreläsningen 30/9 - läs:

Allodi (2010)

Taggart (2009)

Social rapport (2010) (kap. 7) 39

Se innan 30/9: Sylva, K. (2010)

Vecka 40 - 43 Mån 30/9 14.00 – 15.45

16.15 – 18.00

222, Frescati hage hus 10

Seminarium – diskussion av uppgift 2 i grupp och

tvärgrupp

Elisabeth Lundström

Föreläsning: Betydelsen av lärandemiljön för barns välbefinnande och psykiska hälsa.

Professor Mara Westling Allodi Tema: Förskolebarn/skolbarn

Allodi (2010)

Taggart (2009) Sylva, K. (2010).

Social rapport. 2010 (kapitel 7)

Uppgift 3 - individuell uppgift som lämnas på Mondo

Allodi (2010)

Taggart (2009) Sylva, K. (2010).

Social rapport. 2010 (kapitel 7) 40-41

(5)

Uppgift 4 – gruppuppgift.

Beskriv de pedagogiska implikationerna.

Gustafsson, (2009) Gustavsson. UR Samtiden - Växa – inte lyda

SOU (2010) ”Se de tidiga tecknen”

41 - 42

Förberedelse till föreläsningen 28/10 - läs:

Frisén & Hwang (red.)(2006) 43

Vecka 44 - 47 Mån 28/10 14.00 – 15.45

16.15 – 18.00

228, Frescati hage hus 10

Föreläsning: Tonårstidens mödor och möjligheter Fil.dr Margareta Ahlström Tema: Ungdomar

Muntlig redovisning av uppgift 4.

Elisabeth Lundström

Frisén & Hwang (red.)(2006)

Uppgift 5 Frisén & Hwang (red.)(2006) + valfri litteratur

44-46

Förbered seminariet nästa gång genom att läsa olika kapitel i:

Broberg, Almqvist & Tjus, (2003, del 2)

47

Vecka 48 - 49 Mån 25/11 14.00 – 15.15

15.45 -18.00

222, Frescati

hage hus 10 Föreläsning/seminarium Elisabeth Lundström Tema: Funktionshinder Seminarium

Elisabeth Lundström / Helen Knutes Nyqvist

Uppgift 6 ^{44 - 49}

Vecka 50 Mån 9/12 14.00 -18.00

222, Frescati

hage hus 10 Seminarium - Redovisning av uppgift 6.

Utvärdering och avslutning Elisabeth Lundström

Uppgift 7

Fre 17/1 2014 Examinationsuppgiften lämnas in på Mondo

(6)

5. Arbetsuppgifter

Uppgift 1 - En skriftlig grupprapport

Utifrån föreläsning och litteratur om tidigt samspel, anknytning och föräldraskap ska en rapport sammanställas och lämnas in på Mondo. Särskild vikt läggs vid

referenshanteringen för att underlätta examinationsuppgiften.

Redovisning

Uppgiften mailas till kursansvarig senast 26 september. En av gruppmedlemmarna skickar mailet och övriga gruppmedlemmar får samtidigt en kopia.

Återkoppling

Kommentarer på grupprapporten skickas per mail till samtliga i gruppen.

Litteratur

Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur. (kap 5)

Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av lek och trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur

Uppgift 2 – Diskussion om förskolans roll

Med utgångspunkt i litteraturen diskuteras förskolans roll avseende anknytning och lek

Exempel på frågeställningar

Vilka möjligheter och svårigheter kan det finnas för anknytning i förskolan?

Vilken blir den professionella uppgiften i förskolan?

Varför är leken viktig?

Hur kan de barn som hamnar utanför leken stödjas?

Litteratur

Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av lek och trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur

Hall, J., Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I., & Taggart, B.

(2009). The role of pre-school quality in promoting resilience in the cognitive development of young children. Oxford Review of Education, 35(3), 331-352.

Finns tillgänglig på internet:

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03054980902934613 Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka. Stockholm. Liber

(7)

Uppgift 3 – individuell uppgift som lämnas på Mondo

Beskriv något som du tagit fasta på i föreläsningen av Allodi och den angivna litteraturen inför föreläsningen och lämna in på Mondo. Försök att haka i varandras texter!

Litteratur

Allodi, M. W. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en

kunskapsöversikt. SOU 2010:79 Delegationen för Jämställdhet i skolan DEJA Rapport IX, Stockholm: Fritzes (106 s). Finns tillgänglig på internet:

http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/154984

Hall, J., Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I., & Taggart, B.

(2009). The role of pre-school quality in promoting resilience in the cognitive development of young children. Oxford Review of Education, 35(3), 331-352.

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03054980902934613

Social rapport. 2010 [Elektronisk resurs]. (2010). Stockholm: Socialstyrelsen

Tillgänglig på Internet:http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11 (kapitel 7)

Sylva, K. (2010). School and peer influences on child development. Föreläsning från KVA konferensen Skola, lärande och barns psykiska hälsa. Stockholm, 26 april 2010. http://kva.se/GetVideo.aspx?eventId=204&mediaId=81

Uppgift 4 - diskussion och gruppredovisning

Diskutera litteraturen och föreläsningen till uppgift 4 i studiegruppen. Redovisa era tankar på seminariet den 28 oktober.

Förslag på frågeställningar:

Vad vill de olika författarna förmedla med sina texter?

På vilket sätt kan texterna/föreläsningen appliceras/användas i skolans arbete?

Litteratur

Gustafsson, Lars H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur SOU Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn (2010). "Se de

tidiga tecknen": forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola : delbetänkande. Stockholm: Fritze. Tillgänglig på Internet:

http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/152691 (ett kapitel per grupp) UR Samtiden - Växa - inte lyda. Författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson

föreläser om trender och mottrender i barnfostran.

http://www.ur.se/Produkter?q=v%C3%A4xa+inte+lyda

(8)

Uppgift 5 – gruppuppgift om tonårstiden

Diskutera tonårstidens mödor och möjligheter utifrån litteraturen! Välj litteratur förutom den obligatoriska som intresserar och fördjupar!

Litteratur:

Frisén, A. & Hwang, P. (red.) (2006) Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och Kultur

samt valfri litteratur

Redovisning

En kort skriftlig beskrivning av det som gruppen tagit fasta på lämnas in av grupperna, ca 400-600 tecken under fliken Forum på Mondo.

Uppgift 6 - diskussion och gruppredovisning

Gruppen presenterar en situation, händelse eller förlopp som exemplifierar risk- och skyddsfaktorer i pedagogiska verksamheter (t.ex. i förskola, skola, fritidshem,

särskola, högskola). Situationen kan presenteras muntligt och/eller med hjälp av andra medel (litteratur, film, drama, bild) och relateras i diskussionen till relevanta delar av kurslitteraturen. Delge hela gruppen era tankar på slutseminariet på valfritt sätt.

Syfte

- beskriva och diskutera olika utvecklingsarenor för barn och unga - identifiera och förklara olika hinder och förhållanden som kan motverka en gynnsam psykosocial utveckling för barn och unga

Uppgift 7 - Individuell skriftlig uppgift

Uppgiften är en vidareutveckling av de tidigare uppgifterna. Utgå från material från tidigare uppgifter och utveckla dina tankegångar utifrån detta.

Förankra dina tankar i den litteratur och de föreläsningar som är kursens utgångspunkt.

Arbetet ska innehålla:

• Teoretisk bakgrund till de områden kursen behandlar (Utgå från obligatorisk och vald litteratur, föreläsningar och seminarier)

•

(9)

• Problemformulering där du också formulerar syftet med din text

• • Beskrivning av ett pedagogiskt sammanhang där barns/ungas psykiska hälsa främjats eller äventyrats. Hur såg den professionella uppgiften ut alternativt hur borde den ha sett ut?

• Diskussion som innehåller reflektioner över dina ställningstaganden genom förankring i den teoretiska bakgrunden. Försök reflektera på individ - grupp - organisations- och samhällsnivå

• Sammanfattande avslutning där några viktiga punkter från arbetet lyfts fram.

Korrekta källhänvisningar när du refererar (var sparsam med citat) och korrekt referenslista. Examinationsuppgiften ska vara 4-6 sidor exklusive titelsida och referenslista (skriven med 12 punkter i typsnittet Times New Roman och enkelt radavstånd). Arbetet lämnas i inlämningsmappen på Mondo senast 17 januari 2014.

Syftet med uppgiften är att kursens lärandemål ska uppnås.

Enligt kursplanen ska studenten efter avslutad kurs kunna:

- beskriva möjligheter och hinder för tidigt samspel mellan barn och vårdare - beskriva och diskutera olika utvecklingsarenor för barn och unga

- redogöra för viktiga relationer under barndomen liksom ungdomsåren

- identifiera och förklara olika hinder och förhållanden som kan motverka en gynnsam psykosocial utveckling för barn och unga

6. Examination och bedömning

Kurskrav

Kursen förutsätter obligatorisk närvaro. Eventuella avsteg görs upp i samråd med utbildningsledningen.

Examinationsformer

Kursen examineras genom dels en muntlig framställan dels en individuell skriftlig tentamen.

Den skriftliga tentamen betygsätts enligt den sjugradiga målrelaterade betygsskalan (A-F). För att erhålla lägst betyget E på hel kurs krävs godkänt resultat på samtliga examinationer i kursen.

Betygsättning på kurs sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala:

A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra

D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt

(10)

Omexamination

Studerande som fått betyget F eller Fx på prov har rätt att genomgå ytterligare minst fyra prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget F eller Fx på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att kursplanen slutat gälla. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Med prov jämställs också andra obligatoriska moment i kursen.

Övergångsbestämmelser

Om kursinnehållet väsentligen ändras har studenten rätt att under en tvåårsperiod, vid ordinarie examinationstillfälle, examineras enligt denna kursplan.

Begränsningar

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

Plagiering

Nedan finns informationslänkar för studenter på Stockholms universitet om regler för tentamen, examination och disciplinärenden vid misstanke om fusk. Följ länken nedan och ta del av hanteringen av konsekvenser vid plagiat.

Regel för tentamensskrivningar vid Stockholms universitet och Föreskrifter för examination vis Stockholms universitet

http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/regler- for-tentamensskrivningar-vid-stockholms-universitet

7. Valbar kurslitteratur

Valbar litteratur sker i samråd med läraren.

8. Kursutvärdering

En kursutvärdering sker i slutet av kursen.

9. Studentinflytande

Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka kursens arbetssätt.

10. Studera med funktionshinder

Studenter med funktionshinder välkomnas att kontakta Stockholms universitet via informationslänken. Målet är att alla studenter vid Stockholms universitet ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Du kan läsa mer i Stockholms universitets handlingsplan nedan:

http://www.su.se/utbildning/studentservice/studera-med-funktionsnedsattning

(11)

11. Jämlikhet & likabehandling

Alla anställda och studenter ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. En förbättrad balans ska eftersträvas mellan kvinnors och mäns inflytande på verksamheten samt mellan antalet kvinnor och män inom densamma. Läs vidare om riktlinjer inom universitetet nedan:

http://www.su.se/utbildning/studentservice/jamlikhet-likabehandling

12. Kurslitteratur

Allodi, M. W. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en

kunskapsöversikt. SOU 2010:79 Delegationen för Jämställdhet i skolan DEJA Rapport IX, Stockholm: Fritzes (106 s). Finns tillgänglig på internet:

http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/154984

Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur. (delar)

Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av lek och trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur

Frisén, A. & Hwang, P. (red.) (2006) Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och Kultur

Gustafsson, Lars H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur Hall, J., Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I., & Taggart, B.

(2009). The role of pre-school quality in promoting resilience in the cognitive development of young children. Oxford Review of Education, 35(3), 331-352.

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03054980902934613

Social rapport. 2010 [Elektronisk resurs]. (2010). Stockholm: Socialstyrelsen

Tillgänglig på Internet:http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11 (kapitel 7)

SOU Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn (2010). "Se de tidiga tecknen": forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola : delbetänkande. Stockholm: Fritze. Tillgänglig på Internet:

http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/152691 (delar)

Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka. Stockholm. Liber

Föreläsningar

(12)

Sylva, K. (2010). School and peer influences on child development. Föreläsning från KVA konferensen Skola, lärande och barns psykiska hälsa. Stockholm, 26 april 2010. http://kva.se/GetVideo.aspx?eventId=204&mediaId=81

UR Samtiden - Växa - inte lyda. Författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson föreläser om trender och mottrender i barnfostran.

http://www.ur.se/Produkter?q=v%C3%A4xa+inte+lyda

Förslag på valbar litteratur/föreläsning

BRIS (2012). Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa.

http://www.bris.se/?pageID=148&id=1760

Drakos, G., Drakos, G. & Hydén, L. (2011). Diagnos & identitet. (1. uppl.) Stockholm: Gothia.

Gustafsson, L.H. (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Kungl. Vetenskapsakademien. Hälsoutskottet (2010). School, learning and mental health: a systematic review. Stockholm: Health Committee, Royal Swedish Academy of Sciences. Tillgänglig på internet:

http://kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Halsa/Utskottet/kunskapsoversikt2_

halsa_eng_2010.pdf

Knorring, A.V. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Larsson-Swärd, G. (2009). Vem bryr sig?: Barnperspektivet inom förskola, skola, socialtjänst, BUP och polis. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

SBU. (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. SBU • Statens beredning för medicinsk utvärdering.Rapportnr: 202 http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Post.aspx?epslanguage=SV%2cSV%2cSV

UR Samtiden (2010). Barns psykiska hälsa. 10 föreläsningar från ett seminarium organiserad av Socialstyrelsen. Tillgängliga på internet

http://www.ur.se/play/159859

Läs gärna:

Gustafsson, I. & Kihlbom, M. (red.). (2010). Ta föräldrar på allvar. Om föräldraskap och föräldrastöd. Sfph:s monografiserie nr 49 (delar)

sfph Svenska föreningen för Psykisk hälsa. (2009). Psykisk hälsa 3-4 2009 Tema Barns och ungas psykiska hälsa. (delar)

(13)