Samhällets utgifter för kultur 2012–2013
MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS
Kulturfakta 2014:2
Postadress:
Box 120 30, 102 21 Stockholm Besöksadress:
Fleminggatan 20, 6 tr Telefon:
08-528 020 00 E-post:
info@kulturanalys.se Webbplats:
www.kulturanalys.se
© Myndigheten för kulturanalys 2014 Formgivning: Bazooka
Tryck: Taberg Media Group AB, 2014 ISBN: 978-91-87046-18-6
MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS
Samhällets utgifter för kultur 2012-2013
Kulturfakta 2014:2
Sammanfattning/Summary ... 5
Inledning ... 8
Offentliga utgifter för kultur ... 10
Statens utgifter för kultur ... 13
Regionernas/landstingens utgifter för kultur ... 19
Kommunernas utgifter för kultur ... 24
Hushållens utgifter för kultur och medier ... 28
Referenser ... 32
Bilaga I. Tabeller ... 33
Bilaga II. Anslagsposter i statsbudgetens utfall 1997-2013 ………..52
Bilaga III. Poster i regionernas/landstingens rapportering till Kulturanalys ... 55
Bilaga IV. Enkät till regionerna/landstingen ... 56
Bilaga V. Poster i räkenskapssammandragen för kommuner ... 67
Bilaga VI. Kvalitetsdeklaration ... 68
Bilaga VII. List of terms... 71
Innehåll
Sammanfattning
De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år 2013 till cirka 25 miljarder kronor.
Under perioden 2007–2013 har utgifterna ökat med 6,2 procent. De offentliga utgifterna för kultur har uppskattats utifrån uppgifter från stat, region/landsting och kommuner som Myndig- heten för kulturanalys har samlat in och sammanställt. Alla jämförelser mellan åren har gjorts i 2013 års priser.
När man slår ut utgifterna i kronor per invånare har utgifterna legat relativt stilla under perioden 2007–2010. Åren 2011–2012 minskade dessa utgifter för att därefter öka 2013. År 2013 var de totala offentliga utgifterna för kultur per in- vånare 2 589 kronor, att jämföra med år 2007 då de låg på 2 562 kronor, vilket är en ökning med 1,3 procent.
Staten står för den största andelen av de offentliga utgifterna för kultur, vilket 2013 var 44 procent. Kommunerna står för 41 procent och regioner/landsting för 15 procent. Statens ut- gifter har under perioden 2007–2013 ökat med 2,5 procent. Regionernas/landstingens utgifter har ökat med omkring 18 procent och kom- munernas utgifter har ökat med drygt 6 procent under samma period. I kronor räknat har statens utgifter ökat med omkring 270 miljoner kronor.
Regioner/landsting och kommunernas utgifter har ökat med 560 respektive 620 miljoner kronor.
Jämförelser mellan statens, landstingens/- regionernas och kommunernas utgifter för kultur går endast att göra på en mycket över- gripande nivå. Gemensamma drag för hur man på de olika offentliga nivåerna fördelar medel till studieförbund och folkhögskolor, det vill säga medel för folkbildningen, är att dessa utgifters andel av de totala kulturutgifterna har minskat inom alla offentliga nivåer. För staten gäller detta sett i ett längre perspektiv än under perioden 2007–2013, men för såväl landsting/- regioner och kommuner syns en minskning, om än knapp, av andelen utgifter för folkbildningen under just de senaste sju åren. Om man jämför stat och landsting/regioner syns det gemen- samma draget att andelen för teater, dans och musik ökat, medan andelen för litteratur, läsande och bibliotek minskat något på lång sikt för staten och inom perioden 2007–2013 för landstingen/regionerna.
Summary
Total public spending for culture amounted to approximately SEK 25 billion in 2013. During the period 2007–2013, spending increased by 6.2 percent. Public spending for culture has been estimated based on information from the state, regions/county councils and municipalities gathered and compiled by the Swedish Agency for Cultural Policy Analysis. All comparisons between the years have been made in 2013 prices.
Viewing spending in SEK per resident, it has remained relatively static during the period 2007–2010. In 2011–2012, spending decreased to then increase in 2013. In 2013, total public spending for culture per resident was SEK 2,589, compared with SEK 2,562 in 2007, which is an increase of 1.3 percent.
The state accounts for the largest portion of public spending for culture, which was 44 percent in 2013. The municipalities account for 41 percent and regions/county councils for 15 percent. State spending increased by 2.5 percent in the period 2007–2013. The regions’/county councils’ spending increased by around 18 percent and the municipalities’ spending increased by just over 6 percent during the same period. In SEK, state spending increased by around SEK 270 million. Spending by regions/county councils increased by SEK 560 million and spending by municipalities increased by SEK 620 million.
Comparisons of spending by the state, regions/county councils and the municipalities for culture are only possible on a very general level. A common characteristic in how the different government levels distribute funding to study associations and folk high schools, i.e.
funding for folkbildning, is that this portion of
total cultural spending has decreased at every
level of government. For the state, this is true in
a longer perspective than during the period
2007–2013, but for both county
councils/regions and municipalities, a decrease,
however small, is discernible in the portion of
spending for folkbildning during the past seven
years in particular. Comparing the state and
regions/-county councils, the common
characteristic is apparent that the proportion for
theatre, dance and music has increased, while
the proportion for literature, reading and
6
Statens utgifter för kultur
År 2013 uppgick statens samlade utgifter för kultur till cirka 11 miljarder kronor. Räknat i 2013 års priser, har statens utgifter för kultur legat på drygt 9 miljarder kronor årligen mellan åren 1997 och 2002. Mellan åren 2003 och 2007 ökade utgifterna för att därefter stabilisera sig på en nivå omkring 10,5–11 miljarder kronor årligen. Som andel av statsbudgeten har den legat på omkring 1,1 procent under åren 1997–
2001 för att därefter öka och från år 2007 ligga på omkring 1,3 procent.
Statens utgifter för kultur delas upp i utgifter för kultur, folkbildning och medier. Huvudområdet kultur står för större delen av ökningen under perioden 1997–2013. Denna ökning skedde från början av 00-talet och fram till 2006 för att därefter ligga på en stabil nivå. Ökningen har skett för de flesta anslagsposter inom huvudområdet kultur. Men några har också minskat. Bidraget till kulturmiljövård har minskat successivt sedan början av 00-talet.
Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter uppvisar också en svag minskning sedan början av 00-talet. Även huvudområdet folkbildning har ökat. Statens utgifter inom huvudområdet folkbildning har legat på cirka 3 miljarder kronor mellan 1997 och 2006 och därefter på 3,3–3,5 miljarder kronor åren 2007–2013.
Däremot har huvudområdet medier minskat något. Minskningen har skett successivt under hela perioden 1997–2013 och består i en minskning av presstödet.
Regionernas/landstingens utgifter för kultur
De sammanlagda kostnaderna för kultur för regionerna/landstingen uppgick 2013 till 3,6 miljarder kronor. Sedan år 2007 har regionernas/landstingens kostnader för kultur ökat inom samtliga områden utom allmänna kulturutgifter. De största ökningarna under perioden är inom områdena folkbildning och folkrörelser, teater och dans samt musik.
Området bibliotek och litteratur låg stilla under åren 2007–2011 för att minska något under 2012–2013. Under perioden 2007–2013 har området folkbildning och folkrörelsers andel av regionernas/landstingens totala kostnader för kultur minskat något samtidigt som andelen för teater och dans har ökat. Även andelen för området musik har ökat från 12 till 15 procent.
libraries decreased somewhat on the long term for the state and in the period 2007–2013 for county councils/-regions.
State spending for culture
In 2013, total state spending for culture amounted to approximately SEK 11 billion. In 2013 prices, state spending for culture was just over SEK 9 billion annually between 1997 and 2002. Between 2003 and 2007, spending increased to then stabilise at a level around SEK 10.5-11 billion annually. As a proportion of the state budget, it has been around 1.1 percent during the period 1997–2001 to then increase and beginning in 2007 was around 1.3 percent.
State spending for culture is divided up into spending for culture, folkbildning and media.
The main area of culture accounted for the larger part of the increase in the period 1997- 2013. This increase took place from the beginning of the 2000s and up to 2006 to then stabilise. The increase took place for most spending items in the main area of culture. But a few also decreased. Appropriations to cultural environment preservation decreased gradually since the beginning of the 2000s.
Appropriations to literature and cultural journals also show a weak decrease since the beginning of the 2000s. The main area folkbildning also increased. State spending in the main area of folkbildning was around SEK 3 billion between 1997 and 2006 and then SEK 3.3-3.5 billion in 2007–2013. However, the main area of media decreased somewhat. The decrease took place gradually throughout the entire period 1997–2013 and consists of a decrease in press subsidies.
Regions’/county councils’
spending for culture
Total spending for culture for the regions/county councils amounted to SEK 3.6 billion in 2013.
Since 2007, the regions’/county councils’
spending for culture has increased in all areas
except general cultural spending. The largest
increases during the period are in the areas
folkbildning and popular movements, theatre
and dance and music. The area of libraries and
literature was static during the years 2007–2011
to decrease somewhat in 2012-2013. During the
period 2007–2013, the share of area of
folkbildning and popular movements of total
Sammantaget har scenkonstområdena teater, dans och musik ökat från 36 procent till 41 procent.
Kommunernas utgifter för kultur
Kommunernas kostnader för kultur uppgick 2013 till sammanlagt cirka 10,3 miljarder kronor. Tre av de områden som kommunernas kostnader för kultur fördelas på – bibliotek, allmän kulturverksamhet och musikskola/- kulturskola – har växt under perioden 2007–
2013. Bara ett område – stöd till studie- organisationer – har minskat. Kostnaderna per invånare varierar mycket de enskilda kom- munerna emellan, från 501 kronor per invånare till som högst 2 091 kronor per invånare 2013.
Av landets 290 kommuner har 93 stycken minskat sina kostnader för kultur mellan 2011 och 2013 räknat i kronor per invånare, medan 197 kommuner har ökade eller oförändrade kostnader för kultur. Kulturkostnadernas andel av kommunens totala kostnader varierar mellan kommunerna från 1,0 procent till 4,3 procent.
Hushållens utgifter för kultur
Hushållens utgifter för kultur och medier inklusive investeringsutgifter 2012 var 50 miljarder kronor i 2013 års priser. När investeringsutgifterna dras bort blir summan 38 miljarder kronor. Dessa 38 miljarder kronor utgörs till 40 procent av tv-abonnemang, tv- licens och dagstidningar. I tidigare redo- visningar av samhällets kulturutgifter har de offentliga utgifterna för kultur jämförts med hushållens utgifter. I årets sammanställning har vi dock funnit att de inte kan jämföras på samma sätt, framför allt på grund av de svårigheter som finns i att avgöra vad som bör räknas som kulturkonsumtion.
spending by regions/county councils for culture decreased somewhat at the same time that the proportion for theatre and dance increased. The proportion for the area of music also increased from 12 to 15 percent. In total, the performing arts areas of theatre, dance and music increased from 36 percent to 41 percent.
Municipal spending for culture
The municipalities’ spending for culture totalled approximately SEK 10.3 billion in 2013. Three of the areas that the municipalities’ spending for culture are distributed over - libraries, public cultural activities and music schools/cultural schools - grew during the period 2007–2013.
Only one area - support of study organisations - decreased. Spending per resident varies widely between the individual municipalities, from SEK 501 per resident to SEK 2,091 at most per resident in 2013. Of Sweden’s 290 municipalities, 93 reduced their spending for culture between 2011 and 2013 counted in SEK per resident, while 197 municipalities increased or had unchanged spending for culture. Cultural spending as a proportion of the municipalities’
total spending varies between the municipalities from 1.0 percent to 4.3 percent.
Household spending for culture
Household spending for culture and media
including investment spending was SEK 50
billion in 2012 in 2013 prices. When investment
spending is deducted, this total is SEK 38
billion. TV subscriptions, TV licences and daily
newspapers account for 40 percent of this SEK
38 billion. In earlier reports on social cultural
spending, public spending for culture was
compared with household spending. However,
in this year’s summary, we have found that they
cannot be compared in the same way, primarily
due to the difficulties that exist in determining
what should be counted as cultural
consumption.
8
Myndigheten för kulturanalys ansvarar sedan den 1 januari 2012 för officiell statistik inom ämnes- området kultur och fritid. I denna rapport publicerar Kulturanalys officiell statistik för statistikområdet samhällets kulturutgifter för år 2012 och 2013. Kulturanalys har tidigare publi- cerat statistik om samhällets kulturutgifter för år 2010 och 2011.
1Äldre statistik inom detta område har publicerats av Statens kulturråd, som under perioden 1994–2011 var ansvarig myndighet för statistiken.
Med samhällets utgifter för kultur avses i denna rapport de offentliga utgifterna för kultur. De offentliga aktörerna är staten, regioner/landsting och kommuner. Även hushållens utgifter för kultur redovisas.
Underlaget till denna rapport kommer från flera källor som beskrivs nedan. Alla data i tabeller och figurer i rapporten är fastprisberäknade i 2013 års priser. Motsvarande tabeller med grunddata i löpande priser finns på Kulturanalys webbplats.
Datakällor
Stat
Statsbudgetens årliga utfall, Ekonomistyrnings- verket (ESV). Data för åren 1997–2013 har hämtats från ESV under 2014.
2Tidigare samman- ställningar av statens anslag har inte använts.
Därför kan några enstaka uppgifter skilja sig från tidigare publikationer som Kulturanalys respektive Kulturrådet har gjort.
Regioner/landsting
Enkät till regionerna/landstingen för år 2012–
2013, Myndigheten för kulturanalys. Tidigare års uppgifter har hämtats från Kulturanalys rapport Samhällets utgifter för kultur 2010–2011.
Korrigering av region Skånes uppgifter för 2010–
2011 har gjorts i årets rapport.
Kommun
Räkenskapssammandragen, Statistiska central- byrån. Årliga uppgifter har specialbeställts av Kulturanalys respektive Kulturrådet. Korrigering
1 Myndigheten för kulturanalys 2012.
av uppgifter för 2010–2011 har gjorts i årets rapport.
Hushåll
Undersökning om hushållens utgifter (HUT), Statistiska centralbyrån. Uppgifter för åren 2009 och 2012 har specialbeställts av Kulturanalys.
Definitioner
Utgifter och kostnader
Utgifter är det belopp som betalats vid det tillfälle som varan eller tjänsten anskaffades. Kostnad är en periodiserad utgift. Den uppkommer vid förbrukning av det som anskaffats. Uppgifterna för staten kallas utgifter även om det i statsbudgetens utfall i praktiken är en blandning av utgifter och kostnader. Uppgifterna som samlats in från regioner/landsting och kommuner är kostnader.
Uppgifterna för hushållen är utgifter, den faktiska summan i kronor som hushållet har spenderat.
Alla uppgifter för regioner/landsting och för kommuner avser nettokostnader. Nettokostnader är bruttokostnaderna minus samtliga intäkter.
Intäkterna inkluderar interna intäkter från andra kommunala förvaltningar, intäkter från försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting, intäkter från statsbidrag, andra bidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljnings- intäkter.
I denna rapport används begreppet utgift generellt, oavsett om det är en utgift eller en kostnad som avses. I de avsnitt som handlar om staten och hushållen använder vi dock begreppet utgifter och i de avsnitt som handlar om regioner/landsting använder vi begreppet kostnader.
Konsumentprisindex (KPI)
Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bland annat som inflationsmått. KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenterna faktiskt betalar. I KPI ingår konsumtion av både varor, tjänster och låneräntor.
2 Ekonomistyrningsverket, 2014.
Inledning
Löpande priser
Det pris som råder under den period som avses.
Fasta priser
Löpande priser som omräknats med hjälp av KPI för att kunna jämföras mellan olika år.
Att jämföra värden över tid
Att jämföra belopp i löpande priser mellan olika år är inte lämpligt om man vill jämföra hur anslagen har förändrats över tid. Detta beror på att inflationen påverkar beloppens värde när det gäller vad de kan användas till. I stället kan belopp i löpande priser omräknas till mer jämförbara värden med hjälp av ett index som KPI. Alla belopp har i denna rapport omräknats till 2013 års priser med hjälp av respektive årsmedeltal för KPI.
3Emellertid används för statens anslag till exempelvis kultur ett särskilt system för pris- och löneomräkning (PLO) av statliga anslag. PLO syftar till att anpassa anslagen till hur löner, priser och hyror förändras i den övriga ekonomin.
Systemet tillämpas för i stort sett samtliga förvaltningsanslag. Av övriga anslag pris- och löneomräknas vissa årligen, medan andra om- räknas mer sällan. Dessutom skiljer sig upp- räkningen mellan olika anslag åt beroende på hur löner, hyror och övrigt viktats.
Det kan alltså bli en snedvridning av faktiska förhållanden om all omräkning av kostnader mellan olika år görs med hjälp av KPI. Hur stor snedvridningen blir beror på hur stor skillnaden mellan KPI och den faktiska omräkningen med hjälp av PLO är. Om KPI ökat mer än exempelvis PLO mellan två år, så kommer de reala beloppen för statens utgifter att överskattas om de omräknas med hjälp av KPI. Det vill säga de statliga kostnaderna för kultur har då egentligen utvecklats i en lägre takt än konsumentpriserna.
Kulturanalys har ändå valt att använda KPI för jämförelser över tid med reservation enligt ovanstående kommentarer. För att kunna göra bedömningar av anslagens utveckling över tid och de effekter som utvecklingen av löner, hyror och andra kostnader har för påverkan på verksamheten behöver fördjupade specialstudier göras.
3http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Priser- och-konsumtion/Konsumentprisindex/Konsumentprisindex-KPI/
2014-10-22.
10
Sammanfattning
De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år 2013 till cirka 25 miljarder kronor.
Under perioden 2007–2013 har utgifterna ökat med cirka 6,2 procent. Om man slår ut utgifterna i kronor per invånare har de under samma period ökat med 1,3 procent.
Staten står för den största andelen av de offentliga utgifterna för kultur, som 2013 var 44 procent.
Kommunerna står för 41 procent och regionerna/
landstingen för 15 procent. Statens utgifter har under perioden 2007–2013 ökat med cirka 2,5 procent. Regionerna/landstingens utgifter har ökat med omkring 18 procent och kommunernas utgifter har ökat med drygt 6 procent under samma period.
Gemensamma drag för hur man på olika offentliga nivåer fördelar medel till studieförbund och folkhögskolor, det vill säga medel för folk- bildningen, är att dessa utgifters andel av de totala kulturutgifterna har minskat inom alla offentliga nivåer. Om man jämför stat och landsting/regioner syns det gemensamma draget att andelen för teater, dans och musik ökat, medan andelen för litteratur, läsande och bibliotek minskat något på lång sikt för staten och inom perioden 2007–2013 för landstingen/regionerna.
Offentliga utgifter för kultur
De totala offentliga utgifterna för kultur uppskattas utifrån de uppgifter från stat, regioner/landsting och kommuner som vi har samlat in och samman- ställt. De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år 2013 till cirka 25 miljarder kronor. Under perioden 2007–2013 har utgifterna ökat med cirka 6,2 procent räknat i 2013 års priser.
Enligt ett annat sätt att mäta offentliga utgifters förändring, nämligen som andel av BNP, har storleken på de offentliga utgifterna för kultur förändrats mycket lite under perioden 2007–2013.
Som andel av BNP har dessa utgifter varierat mellan 0,65 och 0,69 procent, men andelen är densamma 2013 som den var 2007. Detta betyder att samtidigt som utgifterna har ökat både i löpande priser och när de årliga beloppen justeras för inflationen, har ökningen inte varit större än ökningen av BNP under samma period.
Statens utgifter har legat relativt stabilt under perioden och varierat mellan 10,5 och 11 miljarder kronor, 2013 års utgifter är cirka 2,5 procent högre än 2007. Regionernas/landstingens utgifter har ökat med omkring 18 procent och kommunernas utgifter har ökat med drygt 6 procent under samma period. I kronor räknat har statens utgifter ökat med omkring 270 miljoner kronor. Regionernas/- landstingens och kommunernas utgifter har ökat med 560 respektive 620 miljoner kronor.
Den tydliga ökning av de totala offentliga utgifterna som ses mellan 2012 och 2013 beror dels på den utgiftsökning som ses för kommunerna 2012–2013, dels på den ökning av statens utgifter som skedde 2013 främst beroende på en ökning inom folkbildningsanslaget. Regionernas/lands- tingens utgifter har ökat mer jämnt under hela perioden 2007–2013.
Det går att uppfatta en ökning av de totala offentliga utgifterna för kultur, men bilden blir en annan när man slår ut utgifterna på kronor per invånare. Då framträder i stället en bild av att utgifterna legat relativt stilla under perioden 2007–
2010. Åren 2011–2012 minskade dessa utgifter för att därefter öka 2013. År 2013 var de totala offentliga utgifterna för kultur per invånare 2 590 kronor jämfört med år 2007 då de låg på 2 562 kronor, vilket är en ökning med 1,3 procent.
Offentliga utgifter för kultur
Källa: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och Enkät till regionernas/landstingens kulturchefer.
Figur 1. Offentliga utgifter för kultur 2007–2013, totalt i miljoner kronor i 2013 års priser och i kronor per invånare.
Obs! Skalorna är brutna!
Figure 1. Public spending for culture 2007-2013, total in SEK million at 2013 prices and in SEK per resident Note!
Scales are broken.
23 524 23 580 23 934 24 082 23 850 24 141 24 975
2 562
2 547 2 562 2 558
2 515 2 526
2 590
2 000 2 100 2 200 2 300 2 400 2 500 2 600
20 000 21 000 22 000 23 000 24 000 25 000 26 000
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Kr/inv Mnkr
Mnkr kr/invånare
Tabell 1. Offentliga utgifter för kultur 2007–2013. Miljoner kronor, 2013 års priser.
Table 1. Public expenditures on culture 2007–2013. SEK million, 2013 prices.
År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Stat 10 772 10 476 10 709 10 869 10 674 10 656 11 043
Regioner/landsting 3 046 3 314 3 432 3 382 3 418 3 489 3 606
Kommuner 9 706 9 790 9 793 9 831 9 758 9 996 10 326
Summa 23 524 23 580 23 934 24 082 23 850 24 141 24 975
Förändring per år, procent 0,24 1,50 0,62 -0,96 1,22 3,46
Kr/invånare 2 562 2 547 2 562 2 558 2 515 2 526 2 590
Andel av BNP, procent 0,66 0,67 0,69 0,66 0,65 0,66 0,66
12
Staten står för den största andelen av de offentliga utgifterna för kultur, som 2013 var 44 procent.
Kommunerna står för 41 procent och regionerna/
landstingen för 15 procent. Fördelningen av de of- fentliga utgifterna för kultur mellan stat, regioner/-
landsting och kommuner har under perioden 2007–2013 förändrats så att regionernas/- landstingens andel har ökat från 13 till 15 procent medan statens andel har minskat från 46 till 44 procent.
Figur 2. Offentliga utgifter för kultur 2013, fördelat mellan stat, kommuner och regioner/landsting. Procent.
Figure 2. Public expenditures on culture 2013, allocated to government, regions/county councils and municipalities.
Percent
Undersökningen om samhällets kulturutgifter har under många år präglats av en strävan att göra jämförelser mellan de olika offentliga nivåerna och mellan det offentliga och det privata. För att åstadkomma bästa möjliga förutsättningar för jämförelser mellan statens, landstingens/- regionernas och kommunernas utgifter för kultur gjordes från och med 2007 en förändring så att landstingens/regionernas utgifter för folkhög- skolor skulle räknas med. När även stora delar av statens anslag omfördelats i och med införandet av samverkansmodellen har det blivit svårt att finna några jämförbara enheter annat än på mycket övergripande nivå. Om man sammanfattar hur man på de olika offentliga nivåerna fördelar medel till studieförbund och folkhögskolor, som utgifter för folkbildningen, så tycks dessa utgifters andel av de totala kulturutgifterna ha minskat inom alla offentliga nivåer. För staten gäller detta sett i ett längre perspektiv än under perioden 2007–2013, men för såväl landsting/regioner som kommuner syns en minskning, om än knapp, av andelen
utgifter för folkbildningen under just de senaste sju åren.
I övrigt är det inga andra områden där man kan göra en jämförelse mellan de tre offentliga nivåerna. Men om man jämför stat och landsting/regioner syns det gemensamma draget att andelen för teater, dans och musik ökat, medan andelen för litteratur, läsande och bibliotek minskat något på lång sikt för staten och inom perioden 2007–2013 för landstingen/regionerna. I landsting/regioner har området musik taget för sig växt så mycket under perioden att det nu är större än området museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv.
44%
41%
15%
Stat Kommuner
Regioner/landsting
Sammanfattning
År 2013 uppgick statens samlade utgifter för kultur till cirka 11 miljarder kronor. Statens utgifter för kultur delas upp i utgifter för kultur, folkbildning och medier. De totala utgifterna för kultur, räknat i 2013 års priser, har legat relativt stabilt mellan åren 1997 och 2002 på drygt 9 miljarder kronor årligen. Mellan åren 2003 och 2007 ökade utgifterna för att därefter stabilisera sig på en nivå omkring 10,5–11 miljarder årligen. Som andel av statsbudgeten har den legat på omkring 1,1 procent under åren 1997–2001 för att därefter öka och från år 2007 ligga på omkring 1,3 procent.
Det huvudområde som står för större delen av ökningen under perioden 1997–2013 är huvud- området kultur. Denna ökning skedde från början av 00-talet och fram till 2006 för att därefter ligga på en stabil nivå. Ökningen har skett för de flesta anslagsposter inom huvudområdet kultur. Men några har också minskat. Bidraget till kultur- miljövård har minskat successivt sedan början av 00-talet. Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter uppvisar också en svag minskning sedan början av 00-talet. Även huvudområdet folkbildning har ökat. Statens utgifter inom huvudområdet folk- bildning har legat på cirka 3 miljarder kronor mellan 1997 och 2006 och därefter på 3,3–3,5 miljarder kronor åren 2007–2013. Däremot har huvudområdet medier minskat något. Minsk- ningen har skett successivt under hela perioden 1997–2013 och består i en minskning av presstödet.
Inledning
De statliga utgifterna för kultur bidrar bland annat till finansiering av de nationella kulturinstitu- tionerna, som exempelvis Operan, Dramaten, Dansens Hus och de centrala museerna. Staten finansierar också regional kulturverksamhet genom den så kallade kultursamverkansmodellen och ger stöd till den fria scenkonsten samt myndigheter, institutioner och stiftelser som verkar inom medie- och kulturområdet. Även statliga utgifter för folkbildning inräknas i utgifterna för kultur. Uppgifterna om statens utgifter för kultur har hämtats från Ekonomi- styrningsverket. I bilaga 2 redovisas de anslags- poster som ingår i statens utgifter för kultur.
År 2013 uppgick de samlade utgifterna till cirka 11 miljarder kronor, vilket är 1,33 procent av statsbudgetens totala utgifter på cirka 827 miljarder kronor (figur 3). De totala utgifterna för kultur, räknat i 2013 års priser, har legat relativt stabilt mellan åren 1997 och 2002 på drygt 9 miljarder kronor årligen. Mellan åren 2003 och 2007 ökade utgifterna för att därefter stabilisera sig på en nivå omkring 10,5–11 miljarder årligen. Som andel av statsbudgeten har den legat på omkring 1,1 procent under åren 1997–2001 för att därefter öka och från år 2007 ligga på omkring 1,3 procent.
I figur 4 redovisas också statens utgifter för kultur i kronor per invånare. Befolkningen har ökat under perioden, vilket medför att ökningen av utgifterna i kronor per invånare inte blir lika stor som ökningen av de totala utgifterna för kultur.
Tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier
Statens utgifter för kultur delas upp i tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier.
Det huvudsakliga innehållet i respektive huvudområde visas nedan. För en detaljerad beskrivning om vad som ingår respektive huvud- områden, se bilaga 2.
Statens utgifter för kultur
14
Statens utgifter för kultur:
*Se bilaga 2 för en komplett redovisning.
Det huvudområde som står för större delen av ökningen under perioden 1997–2013 är huvudområdet kultur. Denna ökning skedde från början av 00-talet och fram till 2006 för att därefter ligga på en stabil nivå. Ökningen har skett för de flesta anslagsposter inom huvudområdet kultur.
Men några har också minskat. Bidraget till kulturmiljövård (inom delområdet kulturmiljö) har minskat successivt sedan början av 00-talet.
Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter (inom delområdet litteraturen, läsandet och språket) uppvisar också en svag minskning sedan början av 00-talet. Bidraget har inte minskat i löpande priser, då det legat på 120–125 miljoner kronor per år.
Minskningen syns först när man justerar för inflationen.
Även huvudområdet folkbildning har ökat. Statens utgifter inom huvudområdet folkbildning har legat på cirka 3 miljarder kronor mellan 1997 och 2006.
Som ett resultat av folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192) ökade utgifterna till cirka 3,4 miljarder kronor 2007 för att därefter ligga på 3,3–3,5 miljarder kronor åren 2007–2013. Ökningen mellan 2012 och 2013 består dels i en ökning av anslaget med 60 miljoner kronor för att utöka av platserna på folk- högskolornas allmänna kurser, och dels i en överföring av anslaget på 160 miljoner kronor för särskilt verksamhetsstöd till Studieförbundet Idrottsutbildarna (SISU). Utan denna omflyttning av medel mellan utgiftsområden hade folk- bildningen haft en minskad andel av statens utgifter för kultur.
Däremot har huvudområdet medier minskat något.
Minskningen har skett successivt under hela perioden 1997–2013 och består i en minskning av presstödet.
Huvudområde Huvudsakliga anslagsposter*
Kultur Centrala museer, nationella kulturinstitutioner inom scenkonst, bidrag till fria grupper inom scenkonsten, kulturmiljövård, kyrkoantikvarisk ersättning, bidrag till regional kulturverksamhet, filmstöd, Riksarkivet, ersättningar och bidrag till konstnärer, bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, skapande skola samt myndigheter på kulturens område
Folkbildning Bidrag till folkbildningen
Medier Presstöd, myndigheter på medieområdet
Figur 3. Statens utgifter för kultur 1997–2013 fördelat på huvudområden samt andel av statsbudgeten. Miljoner kronor, 2013 års priser.
Figure 3. State spending for culture 1997-2013 by main area and share of the state budget. SEK million, 2013 prices.
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 11 000 12 000
1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Procent
Miljoner kronor
Summa Kultur Folkbildning Medier Andel av statsbudgeten
16
Figur 4. Statens utgifter för kultur 1997–2013 fördelat på huvudområden. Kronor per invånare, 2013 års priser Figure 4. Government expenditures on culture 2007–2013 by main areas. SEK per capita, 2013 prices
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200
1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Kronor per invånare
Summa Kultur Folkbildning Medier
Utvecklingen inom huvudområdet kultur
I tabell 6 (bilaga 1) visas utvecklingen av de delområden som ingår i huvudområdet kultur. I figur 5 visas fördelningen mellan delområdena för år 2013.
Figur 5. Statens utgifter 2013 inom huvudområdet Kultur. Procent.
Figure 5. Government expenditures 2013 within main area Culture. Percent.
Utvecklingen av de olika delområdena över tid påverkas av införandet av kultursamverkans- modellen 2011. Då infördes i statsbudgeten anslaget ”Bidrag till regional kulturverksamhet”.
Anslaget bildades genom att en rad tidigare anslag och delar av anslag sammanfördes och ingår sedan dess i delområdet kulturområdesövergripande verksamhet. Detta anslag fördelas av landstingen/
4 Statens kulturråd, 2013.
regionerna på olika kulturområden, och för- delningen har följts upp av Statens kulturråd.
4I kulturområdesövergripande verksamhet ingår
”Bidrag till regional kulturverksamhet” som största post, och utgjorde 80 procent av delområdet 2013.
23,7%
20,2%
18,5%
13,8%
5,3%
5,2%
4,9%
4,2%
2,5%
1,2% 0,5%
Kulturområdesövergripande verksamhet
Museer och utställningar
Teater, dans och musik
Kulturmiljö
Arkiv
Ersättningar och bidrag till konstnärer
Film
Litteraturen, läsandet, och språket
Skapande skola
Bildkonst, arkitektur, form och design
Forskning
18
Övriga förändringar och trender som kan ses i statens utgifter för kultur är:
• Museer och utställningar: ökande trend från 1997 fram till 2005 för att därefter ligga relativt stabilt till och med 2010. Anslagen minskade 2011 på grund av överföring av anslagsmedel till kultursamverkans- modellen. Mellan 2011 och 2013 är trenden ökande igen.
• Teater, dans och musik: åren 1997–2001 var trenden minskande för att därefter följas av en ökande trend 2002–2010.
Anslagen minskade 2011 på grund av överföring av anslagsmedel till kultur- samverkansmodellen. Mellan 2011 och 2013 låg anslagen relativt stabilt.
• Kulturmiljö: ökande trend. Den kyrko- antikvariska ersättningen, som utgör drygt hälften av delområdet kulturmiljö, tillkom 2002 och ökade fram till 2009 för att därefter ligga relativt stabilt. Dock har bidraget till kulturmiljövård minskat successivt under perioden 2002–2013.
• Arkiv: ökande trend, på grund av ökningen för Riksarkivet.
• Ersättning och bidrag till konstnärer: svagt ökande trend.
• Film: ökande trend fram till 2006.
• Litteraturen, läsandet och språket: ligger relativt stabilt med en minskning 2011 som beror på en överföring av anslagsmedel för biblioteksverksamhet till kultursam- verkansmodellen. Dock minskar bidraget till litteratur och kulturtidskrifter.
• Skapande skola: bidraget infördes 2008 och har utökats sedan dess.
• Bildkonst, arkitektur, form och design:
trenden är svagt minskande och beror
delvis på att delar av anslaget överfördes
till kultursamverkansmodellen 2011. Inom
delområdet minskar bidrag till bild och
formområdet samt bidrag till konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön.
Sammanfattning
De sammanlagda kostnaderna för kultur för regionerna/landstingen uppgick 2013 till 3,6 miljarder kronor. Sedan år 2007 har regionernas/
landstingens kostnader för kultur ökat. Samman- lagt har ökningen under perioden varit ungefär 0,56 miljarder kronor eller 18 procent.
Regionernas/landstingens kostnader för kultur har ökat inom samtliga områden utom allmänna kulturutgifter. De största ökningarna under perioden är inom områdena folkbildning och folkrörelser, teater och dans samt musik. Området bibliotek och litteratur låg stilla under åren 2007–
2011 för att minska något under 2012–2013.
Under perioden 2007–2013 har området folk- bildning och folkrörelsers andel av regionernas/
landstingens totala kostnader för kultur minskat något samtidigt som andelen för teater och dans har ökat. Även andelen för området musik har ökat från 12 till 15 procent. Sammantaget har scenkonstområdena teater, dans och musik ökat från 36 procent till 41 procent.
Inledning
Sverige är indelat i 21 län som vart och ett har ett landsting. Fyra av dessa har även ett regionalt utvecklingsansvar och betecknas därför som regioner. De är Västra Götaland, Skåne, Halland och Gotland. I övriga län innehas det regionala utvecklingsansvaret antingen av ett regionförbund, som består av kommunerna i länet och länets landsting, eller av länsstyrelsen. Ansvaret för kulturfrågorna i de län som inte är regioner, ligger antingen på landstinget eller regionförbundet. I några län är ansvaret delat mellan de båda organisationerna. I denna rapport benämner vi alla uppgiftslämnare konsekvent för regioner/
landsting. Kulturverksamhet är ett frivilligt åtagande för regioner/landsting liksom det är för kommuner.
Sedan 2007 ingår kostnader för folkhögskolor i sammanställningen av regionernas/landstingens kostnader för kultur. Detta för att totalsummorna ska bli mer jämförbara med statens och kommunernas totalsummor där olika typer av kostnader relaterade till folkbildning ingått sedan
tidigare. Från 2007 ingår även kostnader för inköp av konst i nettokostnaderna. Tidigare redovisades kostnader för inköp av konst separat under den nu borttagna rubriken kapitalutgifter. Eftersom uppgifter för åren före 2007 inte är jämförbara redovisas de inte i denna rapport.
De regionala kostnaderna för kultur har samlats in via en enkät som riktats till kulturchefer på regioner/landsting eller motsvarande. Vilka upp- gifter som efterfrågats i enkäten till regioner/
landsting framgår av bilaga 3, och enkäten finns i bilaga 4.
I den enkät som används för insamling av data för regionernas/landstingens kostnader för kultur fram till år 2011 har det förekommit en synonym användning av utgifter och kostnader. På flera ställen i enkäten har det efterfrågats uppgifter om nettoutgifter, men syftet med undersökningen har varit att samla in uppgifter om nettokostnader. Då utgifter till skillnad från kostnader kan inkludera rena transfereringar som inte belastar regionens eller landstingets ekonomi finns det en viss risk för överskattning av regionernas/landstingens kost- nader. Från och med 2012 års uppgifter har dock instruktionerna till regionerna/landstingen ändrats för att tydliggöra att det är nettokostnader som vi frågar efter.
Utveckling av
regionernas/landstingens kostnader för kultur över tid
I figur 6 visas regionernas/landstingens kostnader för kulturändamål redovisat i fasta priser. För att kunna göra jämförelser med statliga och kommunala kulturkostnader har regionernas/
landstingens kulturkostnader sedan 2007 inkluderat kostnader för folkhögskolor och inköp av konst.
De sammanlagda kostnaderna för kultur för regionerna/landstingen uppgick 2013 till 3,6 miljarder kronor. Sedan år 2007 har regionernas/
landstingens kostnader för kultur ökat.
Sammanlagt har ökningen under perioden varit ungefär 0,56 miljarder kronor eller 18 procent.
Gotland har sedan 2010 tillkommit som enhet i
Regionernas/landstingens utgifter för
kultur
20
insamlingen av regionernas/landstingens kost- nader för kultur. Men Gotlands andel av de totala regionala kulturkostnaderna var under 2010–2013 mindre än 1 procent, och påverkar därför knappt den sammanlagda ökningen.
Figur 6. Regionernas/landstingens totala kostnader för kultur 2007–2013. Miljoner kronor och kronor per invånare, 2013 års priser.
Figure 6. Region and county council expenditures on culture 2007–2013. SEK millions and SEK per capita, 2013 prices.
3 046 3 314 3 432 3 382 3 418 3 489 3 606
332 358 367 359 360 365 374
0 50 100 150 200 250 300 350
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Kr/inv Mnkr
Totala utgifter Kr/invånare
Utveckling av regionernas/
landstingens kostnader för kultur per område
Figur 7 visar den relativa fördelningen av regionala kostnader för kultur per område 2013.
Områdena folkbildning och folkrörelser samt teater och dans är de två största områdena. Dessa båda områden utgör tillsammans mer än hälften av regionernas/landstingens totala kostnader för kultur. Ungefär 50 procent av kostnaderna inom folkbildning och folkrörelser går till folk- högskolor.
Figur 7. Regionernas/landstingens kostnader för kultur 2013 per område. Procent.
Figure 7. Region and county council expenditures on culture 2013 per area. Percent.
En sammanslagning av teater och dans är motiverad eftersom det ofta rör sig om integrerad verksamhet där stödet till dans är en del av stödet till teaterverksamhet. Även stödet till musik är i vissa fall sammanslaget med stödet till teater och dans, vilket gör att slutsatser om uppdelning mellan teater, dans och musik ska dras med försiktighet. Teater, dans och musik ryms ibland inom samma institution och det är i vissa fall inte möjligt att dela upp bidragsdelarna på de olika områdena. Sammanlagt går 41 procent av regionernas/landstingens kostnader för kultur till områdena teater och dans samt musik.
Området museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv utgör 13 procent av regionernas/
landstingens kostnader. Allmänna kulturutgifter är ett samlingsnamn för kostnader för sektors- övergripande arbete, utvecklingssatsningar, administrativa kostnader och övriga kostnader som inte kan placeras någon annanstans, men som bedöms vara kostnader för kultur. Film och medier utgörs främst av stöd till regionala resurs- och produktionscentrum med 5 procent av regionernas/
landstingens kostnader för kultur. Kostnader för bibliotek och litteratur med 3 procent avser främst kostnader för länsbiblioteksverksamhet. Bild och form är det näst minsta området med 3 procent av
Folkbildning och folkrörelser 27%
Teater och dans Museer, utställningar, 26%
kulturmiljövård och arkiv 13%
Musik 15%
Allmänna kulturutgifter
8%
Film och medier
5%
Bibliotek och litteratur
3%
Bild och form 3%
Stipendier och ersättningar till kulturskapare
0,2%
Folkbildning och folkrörelser
Teater och dans
Museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv
Musik
Allmänna kulturutgifter
Film och medier
Bibliotek och litteratur
Bild och form
Stipendier och ersättningar till kulturskapare
22
regionernas/landstingens totala kostnader för kultur. Stipendier och ersättningar för kultur- skapare är det minsta området och motsvarade 0,2 procent av regionernas/landstingens totala kostnader för kultur.
Fördelningen av regionernas/landstingens kost- nader för kultur har inte förändrats dramatiskt över tid. En tendens som ändå är skönjbar under perioden 2007–2013 är att området folkbildning och folkrörelsers andel av regionernas/ lands- tingens totala kostnader för kultur har minskat något samtidigt som andelen för teater och dans har ökat. Även andelen för området musik har ökat från 12 till 15 procent. Sammantaget har scen- konstområdena teater, dans och musik ökat från 36 procent till 41 procent.
Figur 8 visar regionernas/landstingens kostnader för kultur per verksamhetsområde för perioden 2007–2013. Regionernas/landstingens kostnader för kultur har ökat inom samtliga områden utom allmänna kulturutgifter. De största ökningarna (i kronor räknat) under perioden är inom områdena folkbildning och folkrörelser, teater och dans samt musik. Området bibliotek och litteratur låg stilla under åren 2007–2011 för att minska något under 2012–2013. Området bild och form ökade under perioden 2007–2010 för att därefter ligga relativt stilla.
Figur 8. Regionernas/landstingens kostnader för kultur per område, 2007–2013. Miljoner kronor, 2013 års priser.
Figure 8. Region and county council expenditures on culture per area, 2007–2013. SEK millions. 2013 prices.
0 200 400 600 800 1 000
Mnkr
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Utveckling av regionernas/
landstingens kostnader för kultur per län
Tabell 9 (bilaga 1) visar regionernas/landstingens kostnader för kultur länsvis i 2013 års priser. De tre regioner/landsting som har störst totala kostnader för kultur är de tre folkrikaste länen, Västra Götaland, Skåne och Stockholm. Dessa tre regioner står tillsammans för drygt hälften av de regionala kulturkostnaderna i landet.
Det som skiljer Gotland från de andra landstingen och regionerna är att Gotland är en region med primärkommunala uppgifter. Det betyder i praktiken att kostnader för kultur är svåra att dela upp mellan kommunala och regionala kostnader.
Folkbiblioteksverksamhet och stöd till studie- organisationer liksom kostnader för musik- och kulturskolan redovisas för Gotlands del enbart som kommunala kostnader. Däremot kan somliga kostnader för teater, dans, musik, museer, film och medier samt bild och form vara dubbelredovisade.
Dessutom saknas kostnader för folkhögskola på Gotland eftersom de redovisas som kommunala kostnader, och de är inte heller med i de kommunala kostnaderna i denna rapport då de inte ligger under kultur och fritid i räkenskaps- sammandragen.
Det är vanskligt att kommentera utvecklingen för de enskilda landstingen/regionerna, då det framstår som osäkert om de förändringar som uppstår i rapporteringen för olika år beror på verkliga förändringar i finansieringen av kultur- verksamheten i landstinget/regionen, eller på att uppgiftslämnarna ändrat sättet att sammanställa sina uppgifter. Kulturanalys och före oss Kultur- rådet har samlat in uppgifter från landsting/
regioner för två år i taget: 2008–2009, 2010–2011 och 2012–2013. För flera landsting/regioner sker de största förändringarna av de angivna upp- gifterna just mellan två insamlingsomgångar, vilket får oss att tro att sättet att sammanställa uppgifterna och vilka uppgifter som faktiskt räknas med har stor betydelse i sammanhanget.
Men ett par landsting/regioner utmärker sig med procentuellt sett stora ökningar av sina kultur- utgifter som skett i relativt jämn takt mellan 2007 och 2013: Halland 36 procent, Norrbotten 26 procent, Skåne 23 procent, Västra Götaland 20 procent och Stockholm 19 procent. De tre största landstingen/regionerna svarar tillsammans för mer än hälften av den sammanlagda ökningen av
landstingens/regionernas kulturutgifter under perioden.
Tabell 10 (bilaga 1) visar regionernas/landstingens
kostnader för kultur i kronor per invånare i
respektive län. De län som har de högsta
kulturkostnaderna per invånare under hela
perioden 2007–2013 är Västra Götaland och
Jämtland. Stockholms läns landsting har lägst
kulturutgift per invånare. En trolig förklaring står
att finna i att Stockholm har åtskilliga statligt
finansierade nationella institutioner inom såväl
scenkonstområdet som museiområdet, och att de
regionala insatserna i Stockholm därför inte är av
motsvarande omfattning i förhållande till
befolkningen i länet som i övriga landet. Näst lägst
kulturutgift per invånare har Östergötland.
24
Sammanfattning
Kommunernas kostnader för kultur uppgick 2013 till sammanlagt cirka 10,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 6,4 procent sedan 2007 räknat i fasta priser. Tre av de områden som kommunernas kostnader för kultur fördelas på, bibliotek, allmän kulturverksamhet och musikskola/kulturskola har växt under perioden 2007–2013. Bara ett område, stöd till studieorganisationer, har minskat.
Kostnaderna per invånare varierar mycket de enskilda kommunerna emellan, från 501 kronor per invånare till som högst 2 091 kronor per invånare 2013. Av landets 290 kommuner har 93 stycken minskat sina kostnader för kultur mellan 2011 och 2013 räknat i kronor per invånare, medan 197 kommuner har ökade eller oförändrade kostnader för kultur. Kulturkostnadernas andel av kommunens totala kostnader varierar mellan kommunerna från 1,0 procent till 4,3 procent.
Inledning
Den kommunala kulturpolitiken kan organiseras på olika sätt. I vissa kommuner finns kultur- nämnder och i andra kommuner är kulturfrågor samordnade med andra frågor såsom fritid.
Kulturfrågor kan också ligga i utskott eller direkt i kommunfullmäktige. Kulturverksamhet är ett frivilligt åtagande för kommunerna liksom för regioner/landsting.
Uppgifterna för de kommunala kostnaderna för kultur kommer från Statistiska centralbyråns räkenskapssammandrag. I räkenskaps- sammandragen redovisar kommunerna sina kostnader uppdelade på fyra poster: allmän kulturverksamhet, bibliotek, stöd till studie- organisationer samt musikskola/kulturskola (se bilaga 5). I allmän kulturverksamhet ligger bland annat stöd till kulturella föreningar, musei- verksamhet och allmänkulturell verksamhet i bibliotekens regi såsom utställningar, teater m.m.
Utveckling av kommunernas kostnader över tid
Kommunernas kostnader för kultur 2013 uppgick till sammanlagt 10,3 miljarder kronor (figur 9).
Kommunernas kostnader har ökat under perioden 2007–2013, och ökningen har skett framför allt under 2012–2013. Det är en ökning med 6,4 procent sedan 2007 räknat i fasta priser.
Kommunernas kostnader i kronor per invånare minskade mellan 2008 och 2011. Kommunernas kostnader var i stort sett oförändrade under samma period och minskningen i kronor per invånare beror på befolkningstillväxten. Under 2012–2013 ökade kommunernas totala kostnader markant och därmed även kostnaderna i kronor per invånare.
Kommunernas utgifter för kultur
Figur 9. Kommunernas utgifter för kultur 2007–2013. Miljoner kronor och kronor per invånare, 2013 års priser. Obs!
Bruten skala!
Figure 9. Municipal spending for culture 2007-2013. SEK million and SEK per resident, 2013 prices. Note! Broken scale.
9 706 9 790 9 793 9 831 9 758 9 996 10 326
1 057 1 058
1 048
1 044
1 029
1 046
1 071
900 1 000 1 100
9 000 9 200 9 400 9 600 9 800 10 000 10 200 10 400 10 600 10 800 11 000
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Kr/invånare
miljoner kronor
26
Utvecklingen av
kommunernas kostnader för kultur per område
Tre av de fyra områden som kommunernas kostnader för kultur fördelas på i räkenskaps-
sammandraget har ökat under perioden 2007–2013 förutom stöd till studieorganisationer som har minskat (figur 10). Den minskningen har skett så gott som kontinuerligt under hela perioden.
Figur 10. Kommunernas kostnader för kultur 2007–2013 per område. Miljoner kronor, 2013 års priser.
Figure 10. Municipal expenditures on culture 2007–2013 per area. SEK million, 2013 prices
I figur 11 visas fördelningen av kommunala kostnader för kultur för riket som helhet. Den största posten är kostnader för bibliotek med 40 procent av de totala kostnaderna. Bibliotek är den enda kommunala kulturverksamheten som är lagstadgad, det vill säga varje kommun ska enligt bibliotekslagen
5ha ett folkbibliotek. Bibliotek är
5 En reviderad bibliotekslag (2013:801) trädde i kraft 1 januari 2014 och ersatte då den tidigare lagen (1996:1596).
också på många orter den viktigaste kulturlokalen och en central mötesplats.
Av kommunernas totala kostnader för kultur utgjorde musik- och kulturskolor 21 procent av kostnaderna under 2013. Musik- och kulturskolor är inte en lagstadgad verksamhet, men trots detta erbjuder de flesta kommuner sina medborgare
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
miljoner kronor
Allmän kulturverksamhet, övrigt Bibliotek
Musikskola, kulturskola Stöd till studieorganisationer
musik- och kulturskoleverksamhet. Enligt Sveriges Musik- och Kulturskoleråd hade 283 av landets 290 kommuner musik- eller kulturskola under 2013.
6Av tabell 15 (bilaga 1) framgår mycket riktigt att det är sju kommuner som inte har några kostnader för musik- och kulturskolor.
Minst andel, fem procent, av kommunernas kostnader för kultur 2013 utgjorde stöd till studieorganisationer. Det bör noteras att i posten stöd till studieorganisationer ingår allt stöd till studieorganisationer oavsett om det är kulturell
eller annan bildningsverksamhet som stödet går till.
Den näst största posten i de kommunala kostnaderna för kultur är ”Allmän kultur- verksamhet, övrigt”. I denna ingår stöd till kultur- ella föreningar, museiverksamhet och allmän- kulturell verksamhet i bibliotekens regi såsom utställningar, teater m,m. I den ingår också komm- unala kostnader för kultur som inte kan sorteras i in i någon av tre nämnda kategorierna. ”Allmän kulturverksamhet, övrigt” utgjorde 34 procent av de totala kostnaderna för kultur 2013.
Figur 11. Kommunernas kostnader för kultur 2013 per område. Procent.
Figure 11. Municipal expenditures on culture 2013 per area. Percent.
I tabell 15 (bilaga 1) visas kommunernas kulturkostnader för 2013 per område och kommun.
Storleksskillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. Spridningen ligger mellan 2,1 miljoner (motsvarande 869 kr/invånare) kronor och 945 miljoner kronor (motsvarande 1 053 kr/invånare). Kostnaderna per invånare varierar också från som lägst 501 kronor per invånare till 2 091 kronor per invånare som högst under 2013. Av
6 Nulägesrapport 2013
http://www.smok.se/sites/smok.se/files/uploads/1405nulagesrapport _tabeller_och_diagram.pdf, 2014-10-21.
landets 290 kommuner har 93 stycken minskat sina kostnader för kultur mellan 2011 och 2013 räknat i kronor per invånare, medan 197 kommuner har ökade eller oförändrade kostnader för kultur.
Kulturkostnadernas andel av kommunens totala kostnader varierar mellan 1,0 procent och 4,3 procent.
34%
40%
21%
5%
Allmän kulturverksamhet, övrigt Bibliotek
Musikskola, kulturskola Stöd till studieorganisationer
28
Sammanfattning
Hushållens utgifter för kultur och medier inklusive investeringsutgifter 2012 var 50,3 miljarder kronor i 2013 års priser. När investeringsutgifterna dras bort blir summan 38,2 miljarder kronor. Av dessa 38 miljarder kronor utgörs 40 procent av tv- abonnemang, tv-licens och dagstidningar. Den senast tillgängliga uppgiften om hushållens utgifter för kultur och medier är för 2012 och den tidigare uppgiften är för 2009. Skillnaden mellan dessa år är inte statistiskt säkerställd.
Det är inte givet vilka utgifter som bör räknas som utgifter för kultur. Till hushållens utgifter för kultur räknas till exempel inköp av tv-apparater och användning av tv. Kan all användning av tv och radio betraktas som kulturkonsumtion? På grund av den tekniska utvecklingen borde väl då till exempel även datorer och läsplattor räknas in i hushållens utgifter för kultur? I tidigare redo- visningar av samhällets kulturutgifter har de offentliga utgifterna för kultur jämförts med hushållens utgifter. I årets sammanställning har vi dock funnit att de inte kan jämföras på samma sätt framför allt på grund av de svårigheter som finns i att avgöra vad som bör räknas som kultur- konsumtion.
Hushållens utgifter för kultur och medier
Hushållens utgifter för kultur och medier, inklusive investeringsutgifter, var 2012 ca 49,9 miljarder kronor räknat i 2012 års priser. Som investeringsutgifter räknas utgifter för teknisk utrustning särskilt avsedda för mottagning och uppspelning av tv, radio eller digitalt lagrade medier. När delsumman för investeringsutgifterna – för 2012 cirka 12,0 miljarder kronor – dras bort från hushållens totala utgifter för kultur och medier blir summan 37,9 miljarder kronor. Jämfört med uppgifter hämtade från den senaste insamlingen av hushållens utgifter från 2009, är detta en svag och inte statistiskt säkerställd minskning. Vid en omräkning till 2013 års priser, så att hänsyn tas till inflationen, blir minskningen större, men inte statistiskt säkrare.
Uppgifterna har hämtats från Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning om hushållens
utgifter (HUT). Den senaste insamlingen gjordes 2012 och den föregående 2009. De uppgifter som publiceras här är emellertid inte jämförbara med de uppgifter om hushållens utgifter som funnits med i tidigare rapporter från Kulturanalys och Kulturrådet om samhällets kulturutgifter. I årets sammanställning ingår några fler poster än tidigare: digitalbox, projektor, kamera, film- /videokamera, kameratillbehör, hyra av tv/video samt hyra av tv-spel (markerade med * i tabell 2).
Kulturanalys har också valt att vid sidan av investeringsutgifterna gruppera och rubricera de olika utgiftsposterna på ett något annorlunda sätt än tidigare: förbrukningskostnader, inträden och biljetter, utgifter för eget kulturutövande och utgifter för aktiviteter kopplade främst till läsning.
I tidigare redovisningar av samhällets kulturutgifter har de offentliga utgifterna för kultur jämförts med hushållens utgifter för kultur. Enligt de sammanställningar som gjorts har det offentliga, det vill säga staten, landstingen/
regionerna och kommunerna svarat för ungefär en tredjedel av samhällets kulturutgifter, och hushållens privata kulturkonsumtion har svarat för resterande två tredjedelar. Proportionerna har varit ungefär desamma åtminstone sedan mitten av 1980-talet. Det finns dock ett flertal problem med dessa jämförelser. Till hushållens utgifter för kultur räknas inköp av tv-apparater, video-, dvd- och cd-spelare samt radio- och stereoutrustning.
Lägger man dessutom till utgifterna för tv-licensen och avgifter för kabel-tv och satellit-tv år 2012 blir summan 27 miljarder kronor, alltså drygt hälften av det som kallas hushållens totala utgifter för kultur det året.
Är dessa utgifter verkligen jämförbara med de offentliga utgifterna? Borde sådana kostnader räknas bort eller kan all användning av tv och radio betraktas som kulturkonsumtion? Är då den tekniska utrustningen en nödvändig förutsättning för denna konsumtion? Skulle det därmed vara rätt att räkna investeringskostnaderna i hushållens kulturkonsumtion? I så fall kan man å andra sidan lika väl hävda att ytterligare typer av utgifter borde läggas till i hushållens korg. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen under de senaste 10–15 åren av digital distribution av så gott som alla typer av kulturprodukter kan man ställa frågan om inte även datorer, läsplattor och mobiltelefoner på samma
Hushållens utgifter för kultur och medier
grunder skulle räknas in i hushållens utgifter för kultur.
Andra utgifter som skulle kunna ha med kultur att göra som inte är med är donationer, medlems- avgifter i kulturföreningar samt hyror och köp av annan utrustning som kan användas för kultur- skapande än de som i dag ingår i undersökningen.
Det går heller inte att veta om hushållens utgifter
avser konsumtion som skett i Sverige eller
utomlands, medan de offentliga utgifterna för
kultur gäller verksamheter som är utförda i Sverige
eller vars betalningsmottagare har säte i Sverige.
30
Tabell 2. Hushållens utgifter för kultur och medier 2009 och 2012, kronor per hushåll, totalt miljoner kronor och procent av hushållets utgifter, löpande priser.
Table 2. Household spending for culture and media 2009 and 2012, SEK per household, total SEK million and percent of household spending, continuous prices.
Huvudrubrik, underrubrik samt ingående poster
Kronor per hushåll, löpande priser Kronor totalt i Sverige, miljoner kr, löpande priser
Procent av hushållets totala utgifter
2009 Konfidens- intervall
2012 Konfidens- intervall
2009 2012 2009 2012
Investeringsutgifter
Se film och tv 2 150 ± 210 1 970 ± 200 8 605 8 124 0,77 0,63
Utrustning för mottagning, inspelning och återgivning av ljud (stereo, radio, band- spelare, cd-spelare o. likn.) Tv
Digitalbox * Projektor *
Video- och dvd-spelare
Göra film och foto 890 ± 190 .. .. 3 562 .. 0,32 ..
Kamera *
Filmkamera, videokamera * Kameratillbehör *
Förbrukningskostnader ljud och bild
Tv-licens ** 1 740 ± 40 1 650 ± 40 6 964 6 804 0,62 0,53
Tv-avgift
Abonnemang ** 1 570 ± 100 1 980 ± 110 6 284 8 165 0,56 0,64
Kabel-tv, satellit-tv Parabolantenn och parabolabonnemang
Film, musik och spel ** 970 ± 130 540 ± 90 3 882 2 227 0,35 0,17
Tv-spel/spelkonsol/dataspel Cd-skiva, dvd-skiva Lp-skiva
Kassettband Videoband köpt Hyra tv, video/dvd * Hyra film
Hyra tv-spel *
Inträden och biljetter 1 100 ± 210 1 170 220 4 403 4 825 0,39 0,38
Bio
Opera, revy, teater, musikal Inträde konsert
Cirkus
Inträde museum
