Institutionen för pedagogik och didaktik
Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö?
Frukostbuffé
Jenny Rocklöv
Examinationsuppgift
Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.
Januari 2010
Innehållsförteckning
1 Förutsättningar... 3
1.1 Förskolan ... 3
1.2 Frågeställningar ... 3
1.1.2 Hur kom vi fram till dessa frågor? ... 3
1.3 Varför behöver vi en lugn frukostmiljö?... 3
1.4 Hur gick vi tillväga? ...4
2 Processen ... 4
2.1 Hur började vi?... 4
2.1.1 Vilka observationsmetoder används och varför? ... 5
2.2 Frukostbuffén startar ... 5
3 Analys ... 6
3.1 Analys av frukostobservationer på avdelningen ... 6
3.1.1 Lämning av barn... 6
3.1.2 Telefonsamtal ... 6
3.1.3 Övrig personal ... 6
3.1.4 Lekande barn ... 6
3.2 Analys av frukostbufféobservationer ... 6
3.3 Analys av personalenkät före frukostbuffén ... 7
3.3.1 Fördelar med frukostbuffén... 7
3.3.2 Nackdelar med frukostbuffén... 7
3.5 Resultat... 7
3.5 Tolkningar och slutsatser ... 7
3.5.1 Egna funderingar och tankar under arbetets gång ... 8
4. Referenslista... 11 Bilaga 1 – Tankekarta
Bilaga 2 – Personalenkät före buffén
Bilaga 3 – Sammanställning av personalens svar på bilaga 2 Bilaga 4 – Personalenkät efter bufféns start
Bilaga 5 – Sammanställning av svar på bilaga 4
1 Förutsättningar
1.1 Förskolan
Min förskola består av tre avdelningar, 1st 4-5årsavdelning och 2st 1-3årsavdelningar, på hela förskolan arbetar totalt 12 pedagoger och det finns 60 barn inskrivna. På förskolan finns ett tillagningskök med 1 kokerska. Innan vår aktionsforskning påbörjades åt alla barn frukost på sin avdelning, då varierade antalet frukostbarn per personal väldigt. En avdelning kunde ha 12 frukostbarn och en annan avdelning hade 2 stycken frukostbarn. Frukostarna upplevdes då ganska röriga, då en del barn kommer mitt i frukosten och en del barn hade ätit hemma. De barnen fick då leka i närheten av bordet, så att personalen både kunde hjälpa frukostbarnen och ha uppsikt över de som lekte. Detta medförde att de som skulle äta ofta hade svårt att koncentrera sig, titta på de lekande och glömde bort sin frukost eller inte hade tid att äta sig mätta. I Förskolans läroplan (1998) står det att förskolan ska erbjuda barnen, utifrån deras ålder och vistelsetid, en väl avvägd miljö, där omsorg, omvårdnad, vila och övriga aktiviteter vägs samman på ett balanserat sätt. I och med de störningsmoment som förekom under frukosten, upplevde inte vi att barnen erbjöds en bra frukostmiljö att vistas i.
1.2 Frågeställningar
Det vi frågade oss var, hur skapar vi en lugnare frukostmiljö för både barn och vuxna på förskolan och hur kan vi samarbeta mer mellan avdelningarna under frukosten?
1.1.2 Hur kom vi fram till dessa frågor?
Genom diskussioner i arbetslaget, då en tankekarta gjordes, se bilaga 1, kom vi fram till att prova med en gemensam frukostbuffé istället för de traditionella frukostarna inne på
avdelningarna. Varför buffé? Ett studiebesök som arbetslaget gjort hade fått oss intresserade av att prova frukostbuffé och med en buffé kunde hela arbetslaget engageras i aktionen och även öka samverkan mellan avdelningarna. En annan sak vi ville uppnå med buffén var en lugnare start på dagen för alla. I huset finns en före detta lekhall, som för närvarande används till treårsverksamhet. Lekhallen är placerad i husets mitt och var den plats som vi tyckte passade bäst till buffén. Den ligger nära köket och ingen av avdelningarna behöver användas till frukosten.
1.3 Varför behöver vi en lugn frukostmiljö?
Enligt Livsmedelsverket (2007) är goda och näringsriktiga måltider i en lugn miljö, där barn och vuxna äter tillsammans, ett bra sätt för pedagogerna att lättare ge barnen en positiv attityd till mat och måltider. I dagens samhälle med ätstörningar och fetma långt ner i åldrarna känns det extra viktigt att vi som pedagoger gör vad vi kan för att stötta barnen och vara goda förebilder även i måltidssituationer. Även Centrum för folkhälsa (2006) pekar på förskolans viktiga roll när det gäller att lägga grunden för hälsosamma matvanor hos barnen. Är det verkligen hälsosamt för barn att bli avbrutna under frukosten och tappa koncentrationen så att de glömmer bort att äta? I och med vår frukostbuffé så hoppas vi att barnen ska få mindre avbrott och lättare att koncentrera sig på sin mat.
I examensarbetet Riktlinjer för mat på förskolan
,
Johansson (2007) påtalar författaren att förskolan har en mycket stor roll i att lära barnen att äta rätt och skapa bra matvanor hosbarnen för resten av livet, detta pågrund av att många barn i dagens samhälle äter många fler måltider på förskolan än hemma. Med bra matvanor och fysisk aktivitet blir barnen piggare och får lättare för att leka och lära. Enligt Hammarström & Jagefeldt (2008) har pedagogerna ett ansvar för att alla delar som främjar barnets utveckling och lärande tillgodoses, barnets matvanor är en av dessa delar. Forskning har visat att barn som äter fel löper stor risk att bli stökiga, okoncentrerade och uppvisa beteendestörningar. Att koncentrera sig innebär att barnet kan komma igång med sin uppgift, frukosten, hålla fast vid uppgiften och slutföra den utan att bry sig om ovidkommande stimuli exempelvis kompisarnas lek. Borde inte vi då se till att barnen möts av en lugn frukostmiljö, med flera olika valmöjligheter så att alla barn äter tillräckligt och i en bra miljö?
Vidare talar Hammarström & Jagefeldt (2008) om att frukosten främst är en viktig del av dagens energibehov och att en otillräcklig eller utebliven frukost leder till sämre inlärnings förmåga och sämre mentala prestationer. Det finns också forskning som visar på att barn som äter en dålig frukost även äter sämre vid lunchen. Det är därför viktigt att barnen äter en bra frukost för att orka med förskolans aktiviteter. Även Livsmedelsverket (2007) framför
betydelsen av att barnen ges tillräckligt med tid att äta i en lugn och trivsam måltidsmiljö. För att mätta barn är gladare, mer kreativa och läraktigare än hungriga barn. Måltiden ska även vara en möjlighet att ta det lugnt och fylla på kroppens energiresurser utan stress. Att måltiden blir en trevlig situation ansvarar pedagogerna för anser Centrum för folkhälsa (2006) eftersom goda matvanor under de tidiga åren ger goda förutsättningar för att barnen fortsätter göra bra matval i framtiden.
1.4 Hur gick vi tillväga?
Först utsågs en i personalen till frukostvärdinna, hon ansvarar för dukning, plockar fram på buffébordet och plockar undan efter frukosten. Vi bestämde att en personal från varje avdelning följer med barnen ut i lekhallen och äter frukost. Har avdelningen inga egna
frukostbarn, går ändå en personal ut och hjälper till med övriga avdelningars barn. Barnen får utifrån sin egen förmåga, med eventuell hjälp av personal, hämta sin egen frukost och sedan sätta sig vid ett av borden. De som vill hämtar mer frukost och när barnen har ätit färdigt, dukar de bort efter sig och återvänder in på sin avdelning igen. Kvar på varje avdelning, när frukosten startar, finns en personal som tar emot de barn som lämnas under frukosten och de som ätit klart, dagens aktiviteter förbereds också.
2 Processen
2.1 Hur började vi?
Innan vi startade upp frukostbuffén, gjordes några observationer av frukostar på en avdelning, dessa observationer gjordes med videokamera och genom skriftliga observationer. Personalen fick också skriva ner sina tankar om vad de trodde skulle bli bättre och sämre med en
frukostbuffé, se bilaga 2, dessa funderingar sammanställdes sedan till bilaga 3. Min första aktion är alltså att starta upp en frukostbuffé där alla huset frukost barn äter tillsammans istället för tre separata frukostar. I och med detta hoppas jag vi ska kunna hjälpas åt mer, fördela personalresurserna bättre på antalet barn, skapa en lugnare frukostmiljö med mindre störningsmoment för barnen och mindre väntan.
2.1.1 Vilka observationsmetoder används och varför?
Jag kommer att använda mig av videoobservationer för att jag tror det är det sätt som ger en så rättvis bild som möjligt, det är ett observationssätt som inte märks så mycket i
verksamheten, som inte stör eller påverkar verksamheten så mycket. Och eftersom det är ganska många personer närvarande så kan det vara svårt att hinna med och få ner allt man vill.
Fördelar med videoinspelning är enligt Björndal (2002) att man kan observera en och samma situation många gånger och fokusera på olika saker varje gång. Observationerna ges genom inspelningen mer fokus på detaljerna i situationen, sådana detaljer som lätt kan missas vid en skriftlig observation. Genom att se videodokumenterade situationer kan också bidra till en större självkännedom genom att man ser sig själv från ett utomstående perspektiv och detta kan vara både lärorikt och bidra till ett ändrat arbetssätt och förhållningssätt. En nackdel med videoinspelningar kan vara att de medverkande agerar annorlunda på grund av kameran. Vid mina observationer placerades kameran i en hylla i rummet, alla var inte medvetna om att den fanns där alls och de som visste om det glömde snart bort den.
Observationer ger enligt Rönnerman (2000) en större förståelse för verksamheten och man kan genom observationer hitta olika mönster i förhållningssätt och få kunskap om hur de medverkande förhåller sig i olika situationer. Jag valde också att dela ut enkäter till all berörd personal först innan arbetet påbörjades där de skrev ner sina tankar och funderingar angående buffen. Efter drygt två månader följdes den första enkäten upp av en ny, där de fick svara på om det blev som de tänkt sig, eller om det blev bättre eller sämre. Att jag valde att använda mig av dessa enkäter, var att jag ville att all personal skulle få möjlighet att framföra sina tankar och idéer angående buffen. Enkäterna har besvarats av all pedagogisk personal samt av vår kokerska. Enkät eller intervju är enligt Björndal (2002) ett bra sätt att ta del av en annan persons tankar och upplevelser, detta är vad jag vill få ut av mina intervjuer. Hur upplever personalen den nya frukostsituationen, jämfört med hur det var tidigare. Jag kommer också att lämna ut ett nytt frågeformulär till personalen när buffen har hållit på under en tid. Där jag kommer följa upp om det blev som de tänkt sig?
I videoobservationerna visas hur en frukost går till inne på avdelningen och hur det fungerar med frukostbuffen istället. De visar på samspelet mellan personal och barn, personal- personal och barn- barn. Vem pratar personalen med, vad pratar man om? De visar också på
stämningen vid frukosten, är det en lugn, stressig eller stökig frukost barnen har?
2.2 Frukostbuffén startar
När frukostbuffén hållit på några dagar observerades även den, men då endast genom
videofilmning. Efter att buffén hållit på under några månader, följdes personalens funderingar upp igen, blev det som de tänkt sig? Se bilaga 4 och en sammanställning av svaren gjordes, se bilaga 5.
3 Analys
3.1 Analys av frukostobservationer på avdelningen
När frukostarna på avdelningarna gjordes framkom ett antal störningsmoment i frukostarna som jag har valt att koncentrera mig på. Dessa är; lämning av barn, telefonsamtal, övrig personal och lekande barn. Alla dessa störningsmoment gjorde att barnen glömde bort att äta och tappade intresset för att äta, vid flera tillfällen uppkom flera av störningsmomenten samtidigt och hela barngruppen slutade äta. Jag tror att barnen blir störda av att det blir rörigt med för många intryck på en gång och att de kommer att uppskatta den miljön som vi får med en buffé istället. Jag såg även att barnen fick vänta länge vid bordet på att allt skulle bli färdigdukat och de kunde börja äta.
3.1.1 Lämning av barn
Under de observerade frukostarna förekom ett antal lämningar av barn, vid dessa tillfällen fick en personal lämna bordet och ta emot barnen i tamburen. Frukostbarnen slutade då ofta äta, för att istället intressera sig för vem som kom och vad det barnet gjorde ex. lekte, vinkade eller grät. Vid flera tillfällen ville barnen gå ifrån bordet för att börja leka med kompisen som kom och hade inte längre tid att äta färdigt sin frukost.
3.1.2 Telefonsamtal
På den avdelning där frukostobservationerna gjordes förekommer många telefonsamtal vid frukosten, på grund av att en av de ansvariga för vikarier arbetar där. Eftersom dessa samtal ibland tar ganska lång tid så blev frukosten vid ett antal tillfällen ganska långdragen, då barnen sitter och tittar eller lyssnar på telefonsamtalet och glömmer bort sin frukost.
3.1.3 Övrig personal
Det var även en del spring av övrig personal under frukosten för att hämta saker eller för att fråga om vem som kommer som vikarie eller om de kunde få mer gröt m.m. de barn som då satt vid bordet och fortfarande skulle äta tappade även då koncentrationen och glömde bort vad de själva skulle göra för att istället intressera sig för vad som sades mellan personalen.
3.1.4 Lekande barn
Eftersom båda i personalen behövdes vid frukostbordet, fick de barn som inte åt leka i närheten av bordet, så att personalen ändå skulle kunna ha uppsikt över dem. I
observationerna syns det att frukostbarnen ofta sitter och tittar på de som leker istället för att äta. Det förekommer även att några barn glömmer sig och går ifrån för att leka istället. De barn som leker skapar en ganska hög ljudnivå och ger ingen lugn miljö åt de som äter.
3.2 Analys av frukostbufféobservationer
Nu dukas borden och allt plockas fram innan barnen kommer och sätter sig. Barnen har större valfrihet att välja vad de vill äta i och med buffén. De störningsmoment jag valde att prioritera i vanliga frukostobservationerna, har i stort sett försvunnit. De barn som kommer stannar inne på respektive avdelning och syns inte i lekhallen. Även de lekande barnen är kvar på
avdelningarna och deras lek, hörs och syns inte längre av frukostbarnen. Telefonerna är också kvar inne på avdelningarna och stör därför inte frukosten längre.
Det enda störningsmomentet som fortfarande förekommer, är den övriga personalen som behöver prata med någon annan personal. Men nu väljer de oftast att bara passera buffén och fortsätta in på någon avdelning med sina frågor om det är möjligt.
3.3 Analys av personalenkät före frukostbuffén
3.3.1 Fördelar med frukostbuffénNågra av de fördelar personalen trodde att vi skulle få med frukostbuffén var att barnen skulle få äta i sin egen takt utan att känna sig stressade av exempelvis övriga barns lek. Att
personalen skulle slippa gå ifrån frukosten för att ta emot barn som lämnas eller svara i telefonen. De hoppades även att frukost nu skulle bli en lugnare start på dagen för oss allihop, eftersom det alltid finns en personal kavar på avdelningen som tar emot barn och förbereder dagens aktiviteter. Att vårt samarbete mellan avdelningarna utökas sågs också som en fördel.
3.3.2 Nackdelar med frukostbuffén
De nackdelar personalen trodde att frukostbuffén kunde bidra till var att det skulle bli rörigt och en hög ljudnivå med så många barn samlade. Detta var något som de flesta i personalen var oroliga för.
3.4 Resultat
I och med buffén, har det blivit en trevlig och mysig stund med ökad gemenskap i hela förskolan. Barnen äter bättre, mera och lugnare än tidigare och det finns alltid något som de gillar. Det är mycket lugnare, både runt frukostborden, utan lek och spring, men även inne på avdelningarna, där lek och förberedelser inte stör frukosten längre.
De nackdelar som en del i personalen tycker har blivit är att det kan vara svårt att hinna med och mata de minsta barnen och en del extra bärande på bygelstolar. Men de flesta är mycket nöjda och ser inga nackdelar alls med frukostbuffén utan enbart fördelar.
3.5 Tolkningar och slutsatser
Varför behöver vi en lugn frukost miljö? Enligt de Hoog & Paulún (2005) är frukosten ett av de viktigaste målen på dagen, om inte det allra viktigaste. Genom frukosten får vi energi att starta dagen på ett bra sätt som möjligt. För att underlätta för våra barn och ge dem bättre möjligheter till en lugn och bra start på dagen krävs att de ges en bra miljö att äta sin frukost i.
Det tycker jag att vi, i och med frukostbuffén gör. Att ljudnivån skulle bli hög, var en av de nackdelar vi trodde att frukostbuffén skulle medföra, men så har det inte blivit. Utan frukosten upplevs lugnare och med mindre störningsmoment än tidigare. På vilket sättar ökar då detta kvalitén på vår verksamhet? Genom att barnen äter bättre och får en lugnare start på dagen, ökar deras förmåga att orka ta till sig information och delta i våra aktiviteter. När barnen orkar ta till sig mer kunskap så ökar även kvalitén på vår verksamhet.
Eftersom barn som inte äter tillräckligt eller äter fel, blir trötta, orkeslösa och okoncentrerade enligt både Livsmedelsverket (2007) och Johansson (2007) blir bra måltider extra viktiga med tanke på barnens inlärning. Och för att verksamhetens kvalité ska vara god krävs då att barnen ges goda förutsättningar att ta till sig den kunskap de erbjuds och då behöver de få möjlighet till nyttiga och trivsamma måltider. I måltiderna ges ju även många tillfällen till inlärning (Johansson, 2007) då barnen tränar samspel, hänsynstagande, koncentration och
uppmärksamhet. Även finmotorik, koordination mellan syn – motorik och hörsel – motorik tränas. Det är därför viktigt att de vuxna och övriga barn som deltar i måltiden är goda
förebilder. Barnen tar efter de vuxnas och kompisarnas måltidsvanor, en vuxen som hela tiden går ifrån bordet för att göra andra saker, blir ingen god förebild.
Johansson (2007) för också fram pedagoger som inte äter alls eller äter egen matlåda som en viktig fråga och menar att dessa pedagoger inte är några bra förebilder, varför ska barnen äta maten som serveras om inte den vuxne gör det? Istället bör alla måltider vara pedagogiska och kostnadsfria för pedagoger och barn, eftersom måltiden är en så pass viktig
inlärningssituation. När man sitter tillsammans och äter upplevs ofta maten som godare än om man sitter själv, därför är det också viktigt att alla vid bordet deltar i måltiden och inte bara som observatörer.
Hela frukostmiljön har blivit mycket lugnare för alla inblandade, men även för de föräldrar som behöver lämna barn under frukosten. Tidigare var det föräldrar som upplevde att de störde verksamheten när de lämnade sina barn, detta är det ingen som behöver känna längre då frukosten inte längre serveras inne på avdelningarna. I och med frukostbuffén upplever vi att barnen äter bättre och mer än tidigare och att miljön i frukosten är mycket mer positiv och ger barnen bättre förutsättningar än tidigare. I och med att barnen äter bättre, får de också bättre inlärningsmöjligheter än tidigare, ett barn som är mätt och nöjt har bättre
förutsättningar för att lära sig än ett hungrigt barn. Men goda matvanor handlar inte bara om att äta rätt utan även om att äta på rätt sätt i en bra och lugn miljö med så lite stress som möjligt, anser jag.
3.5.1 Egna funderingar och tankar under arbetets gång
En av de saker som jag reagerat på är varför det inte finns några styrdokument för förskolans och skolans måltider. Att barnen äter bra och på rätt sätt är ju ändå en så pass viktig del av deras inlärningsprocess. Och goda matvanor grundläggs ju när barnen är små, tror de styrande att alla pedagoger redan kan allt om detta och att det därför inte behövs något styrdokument eller har det helt enkelt glömts bort? Utan goda matvanor försämras barnen chanser till utveckling och inlärning, därför borde det även finnas ett styrdokument för måltiderna anser jag.
En annan sak som var intressant under kursen var att se hur alla pedagoger trodde det skulle bli att ha en frukostbuffé och hur det sedan blev. Innan fanns det en hel del farhågor om att det skulle bli rörigt och med en hög ljudnivå, detta upplevdes inte som något problem när vi väl startat upp utan det blev en mycket lugnare miljö än tidigare. Jag trodde att personalen skulle vara mer skeptiska till att prova det här arbetssättet än de faktiskt var, men antagligen beror det på att alla var delaktiga under hela processen. Min roll har varit att observera allt som händer under förändringsarbetet och föra diskussionerna framåt, samt att vara lyhörd för all personals tankar och åsikter angående frukostbuffén. Det praktiska arbetet har mina kollegor stått för och vi har haft många intressanta diskussioner om hur det praktiska arbetet skulle gå tillväga, vilket som passade oss och vår barngrupp bäst. Endast någon enstaka tycker
att frukostbuffén ibland kan upplevas som stressig, när det är många små som behöver hjälp.
Annars har vår frukostbuffé bemötts positivt av både pedagoger, barn och föräldrar. Barnen tycker det är roligt att få äta tillsammans och träffa barn från de andra avdelningarna. De föräldrar som lämnar sina barn under frukosten behöver inte störa de som äter utan har en pedagog tillgänglig inne på respektive avdelning att prata med och informera om ändringar av scheman m.m. Även ur kokerskans synpunkt har frukosten blivit lugnare, med bara ett
upplägg och lite mindre disk. Eftersom all mat som varit framme på borden måste kastas blir det även mindre som kastas nu med bara ett upplägg. Istället för att lägga upp extra mycket, fylls uppläggen istället på vid behov.
Att barnen börjat äta bättre tror jag beror på att de nu har fler sorter att välja på, det finns alltid något de gillar. Något som jag även studerat under kursens gång är; vad talar vi med barnen om under måltiderna, är det bara matrelaterat prat eller tar vi tillvara på de ämnen barnen för fram till diskussion? Detta har gjort mig mer medveten om vilka ämnen jag diskuterar med barnen och gjort att jag har blivit bättre på att fånga upp ämnen som barnen intresserar sig för.
Tidigare var det mycket matprat runt borden, då barnen bad varandra skicka på maten, nu när vi inte längre har maten på bordet är det helt andra diskussioner som uppstår. Även detta gör att måltiden blir till ett ännu bättre inlärningstillfälle för barnen. I och med vår aktion med frukostbuffén har vi även i den grupp jag arbetar infört buffé både vid lunchen och vid mellanmålet. Detta har också slagit väl ut och blivit populärt både hos barn och föräldrar.
Barnen äter bättre även vid dessa måltider och tycker det är spännande att få gå och hämta sig mera mat. Nu hoppas jag att fler ska ta till sig det vi lärt oss genom vår aktion och våga prova det här arbetssättet.
Att vi har kunnat använda vår lekhall att servera frukosten i, har varit en stor fördel då ingen avdelning har behövt tas i anspråk. Lekhallen är placerad i husets mitt med närhet till både avdelningar och köket. Frukostvärdinnan och kokerskan har hjälpts åt att se till att allt fylls på under buffén och inget är slut, detta har varit en ekonomisk vinning då vi inte behövt kasta så mycket heller. Det som stått på borden kastas efter måltiden och med bara ett frukostupplägg istället för fyra eller fem gör ju att det inte är lika mycket mat framme på en gång.
Att observera genom videoinspelning har jag tyckt varit ett bra arbetssätt eftersom det är så många inblandade och att det blir svårt att hinna uppfatta allt första gången, nu har jag kunna se mina observationer om och om igen. Varje gång är det något nytt som fångat min
uppmärksamhet, först var det mest alla avbrott jag la märket till, men sedan var det samtalen runt bordet som fångade min uppmärksamhet, men även samspelet vid bordet har varit mycket intressanta att observera. Observationerna har gett mig en hel del att fundera över angående mitt eget arbete, varför jag gör på ett särskilt sätt eller, hur jag kunde ha gjort annorlunda i en del situationer. Jag ska försöka att fortsätta med att videoobservera mitt eget arbete även efter kursens slut för att jag tycker det är ett bra sätt att se det egna arbetet från ett annat perspektiv. Nu efteråt ångrar jag att jag inte valde att intervju en del av barnen med för att se hur de upplevde frukostsituationerna tidigare och vad de tycker nu.
I enkäterna som mina kollegor fått svara på har de fått svara fritt utan specifika frågor, detta för att jag inte ville leda dem i en viss riktning, men vid den uppföljande enkäten kunde jag använt mig av svaren på första enkäten, för att formulera frågor om deras förhoppningar och farhågor innan projektet påbörjades. Detta hade kanske gett ett annat resultat av enkäten.
Under kursens gång har vi diskuterat mycket i arbetslaget angående aktionen, detta hoppas jag vi kommer fortsätta med även efter kursens slut och att vi alla tar tillvara den kunskap vi fått och använder den till att fortsätta utveckla vårt arbete. Nu hoppas jag att vi i arbetslaget ska gå
vidare med något av de andra utvecklingsområdena vi skrev ner i vår tankekarta, bilaga 1, för att få fler områden att förbättra kvalitén inom för både barn och vuxna i vår verksamhet.
Vilket område vi kommer att fortsätta med kommer att bestämmas genom diskussioner i arbetslaget. Men något som står helt klart är att frukostbuffén kommer att finnas kvar som en del i vår verksamhet.
Genom kursen har det blivit tydligare för mig att det inte alltid behövs massor av pengar för att genomföra förbättringar utan att man ibland kan få stora förbättringar med mycket enkla medel. Tyvärr är det ofta så att våra förändringar vi vill genomföra, oftast kostar pengar som inte finns i verksamheten. Men till den här aktionen har vi inte behövt köpa in något nytt material utan används oss av det vi redan hade. Ser framemot att fortsätta vårt påbörjade arbete i verksamheten.
4. Referenslista
Litteratur
Björndal, Cato. R. (2002) Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm. Liber.
De Hoog, Oscar & Paulún, Fredrik. (2005) Den perfekta frukosten. Stige. Fitnessförlaget.
Rönnerman, Karin (2000) Att växa som pedagog. IDP-rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik.
Skolverket (1998) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Västerås. CE Fritzes AB
Dokument från internet
Livsmedelsverket (2007) Bra mat i förskolan, råd för förskola och familjedaghem. Pdf-fil.
www. slv.se/sv/grupp1/ Mat-naring/ Mat-i-forskola-och-skola/ (2009-10-29)
Centrum för folkhälsa, Tillämpad Näringslära (2006) Mat i Förskolan, råd och rekommendationer. Pdf-fil.
www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Broshyrer%20och%20material/Mat%i%20 forskolan%20sid%201-18.pdf (2009-10-29)
Johansson, Sara. (2007) Riktlinjer för mat på förskolan – en kvalitativ studie utifrån förskolepersonalens perspektiv, Examensarbete, Mälardalens högskola. www.mdh.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:121169 (2009-10-29)
Hammarström, Cecilia & Jagefeldt, Camilla. (2008) Äta för att lära? – pedagogers uppfattning om sambandet mellan mat och koncentration i förskola och skola. Examensarbete.
Stockholms universitet. www.su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:199563
Vår förskolas tankekarta
Planeringstid Föräldrasamverkan Samarbete
Havet Innemiljön Utemiljön
Gruppindelning Måltiderna
Måltiderna
Frukost Lunch Mellanmål
Frukosten
Har inte tid att äta Ojämn fördelning Lämning mitt i
Stökigt Rörigt, några äter, andra leker Väntan
Mycket spring Ingen lugn stund Avbrott i
samtal
Avbruten lek Många/några barn Föräldrakontakten
Sammanställning av personalens svar från bilaga 2 Fördelar:
Att alla är samlade lugnare start
Mindre spring krockar inte med lämningar Mindre personal behövs frigör pers. till avd. el. plan Mindre disk och upplägg Barnen får äta i sin egen takt Gå ifrån när man är klar och börja leka, utan att det stör Mysig start lugnare för de som äter länge Syskonen får tryggheten av varandra
Större valfrihet man äter det man gillar Alla samlas för en mysig stund tillsammans
”svinnet” minskar Mindre ”vuxen” prat vid borden Ett bra tillfälle att skapa en god stämning omkring frukosten Lugn och ro Mer barnfokuserat
Barnen får vara mer självständiga och ta själva
Trevligt att träffa barnen från de andra avdelningarna
Mindre disk Mindre störning av barn som kom.
Alltid någon som har tid att ta emot på avdelningen
Lugnare på avdelningen, leken kan börja utan att störa frukosten Personalen behöver inte gå ifrån bordet för att ta emot eller ta tele Små och stora träffas och kan lära av varandra
Det blir städat efter frukosten där frukosten äts Barnen blir mer delaktiga Mer samarbete i huset
Barnen umgås mer över avd. bättre fördelning b/p Trevligt att äta i sin egen takt utan stress
Lediga utrymmen för aktiviteter på avdelningarna Nackdelar:
För många barn samlade, kan bli rörigt Hög ljudnivå, då försvinner en trevlig stund
Kan bli många barn att hjälpa själv Möbleringen Tar längre tid med frukosten Trångt?
Upptaget på havet Svårt att hinna med
Bilaga 4
