NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

(1)

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

GRUNDEXAMEN I LOGISTIK

Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen i logistik (17.2.2000, dnr 12/011/2000).

Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm.

UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

(2)

1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR

GRUNDEXAMEN I LOGISTIK 1

2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 1 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1

2.2 Bedömning av yrkesprov 3

2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 5

3.1.1 Grunderna i logistik, 20 sv 5

3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram 9

Utbildningsprogrammet för transportservice 9

3.1.2 Fordonsservice, 5 sv 9

3.1.3 Körteknik, 20 sv 12

3.1.4 Lasthantering, 15 sv 15

3.1.5 Lastbilsteknik, 5 sv 19

3.1.6 Specialisering enligt godsslag inom godstrafiken, 10 sv 21 3.1.7 Chaufförens uppgifter i utrikestrafik, 5 sv 23

3.1.8 Egenföretagare inom transport, 10 sv 27

3.1.9 Hantering av fordonskombinationer, 5 sv 29

3.1.10 Persontrafik, 10 sv 31

3.1.11 Drift och service av arbetsmaskiner, 10 sv 33

3.1.12 Lagringsteknik, 5 sv 37

Utbildningsprogrammet för lagerservice 39

3.1.13 Ankomstkontroll, 5 sv 39

3.1.14 Förvaring och plockning av varor, 15 sv 42

3.1.15 Distribution av gods, 10 sv 48

3.1.16 Inventering och saldohantering, 10 sv 50 3.1.17 Egenföretagare inom lagerservice, 5 sv 53

3.1.18 Marknadsföring av lagerservice, 5 sv 55

3.1.19 Grunderna i ADR-styckegodstransport, 2 sv 57

3.1.20 Lagrets datasystem, 3 sv 60

3.1.21 Lagerfunktioner enligt godsslag, 10 sv 61

(3)

1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I LOGISTIK

Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005.

I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och

genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas

arbetslokaler.

Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan

använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av

yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi.

Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och

arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet.

Under punkten Yrkesprovsmiljö finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnandet. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om

hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet.

Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa

uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål.

Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5.

2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter

I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer.

Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man

• planerar och genomför yrkesproven

• informerar om yrkesproven

(4)

• utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven

• granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det

• godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan

• övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas

• behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de

• planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande

• informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov

• observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning

• deltar i utvärderingssamtalet

• besluter om bedömning av yrkesprov

Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de

• gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna

• deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna

• sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet

• introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet

• observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning

• berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet

• deltar i utvärderingssamtalet

• besluter om bedömning av yrkesprov

De studerande kan använda sig av materialet när de

• gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna

• planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten

• bedömer sitt eget kunnande

Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

(5)

2.2 Bedömning av yrkesprov

Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt.

Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra

arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de

bedömningskriterier som man på förhand har fastställt.

Föremålen för bedömningen i yrkesproven är

• behärskandet av arbetsprocessen

• behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material)

• behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet

• behärskandet av arbetssäkerhet

• den för alla branscher gemensamma baskompetensen

• de gemensamma betoningarna

I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005).

Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under

arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet.

2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och

bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och

arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget.

Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna.

(6)

Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera

yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje

studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren.

I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet:

• vem som utför yrkesprovet

• den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår

• var yrkesprovet ordnas

• en beskrivning av innehållet i yrkesprovet

• de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn

• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet

• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov

• komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå

• de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla

• underskrift av dem som deltog i bedömningen

I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

(7)

3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA

Yrkesproven i studiehelheterna inom examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är

obligatoriska för dem som har valt ett visst utbildningsprogram. De studerande skall visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studierna som de valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat.

DE YRKESINRIKTADE STUDIERNA I GRUNDEXAMEN I LOGISTIK, 90 SV

Gemensamma yrkesinriktade studier i examen, 20 sv

Grunderna i logistik, 20 sv

Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram, 70 sv Utbildningsprogrammet för transportservice

Fordonsservice, 5 sv Körteknik, 20 sv Lasthantering, 15 sv

Valfria yrkesinriktade studier, 30 sv Lastbilsteknik, 5 sv

Specialisering enligt godsslag inom godstrafiken, 10 sv

Persontrafik, 10 sv

Chaufförens uppgifter i utrikestrafik, 5 sv Egenföretagare inom transport, 10 sv Hantering av fordonskombinationer, 5 sv Drift och service av arbetsmaskiner, 10 sv Lagringsteknik, 5 sv

Övriga valfria studier, 0–20 sv

Utbildningsprogrammet för lagerservice Ankomstkontroll, 5 sv

Förvaring och plockning av varor, 15 sv Distribution av varor, 10 sv

Inventering och saldohantering, 10 sv Valfria yrkesinriktade studier, 30 sv Egenföretagare inom lagerservice, 5 sv Marknadsföring av lagerservice, 5 sv Grunderna i ADR-godstransport, 2 sv Lagrets datasystem, 3 sv

Lagerfunktioner enligt godsslag, 10 sv Övriga valfria studier, 0–20 ov

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 3.1.1 Grunderna i logistik, 20 sv

Beskrivning av yrkesprovet

Det centrala kunnandet som skall påvisas i yrkesprovet för studiehelheten:

• iakttagande av arbetstider, arbetsarrangemang

• hantering av kundbetjäningssituationer

• hantering av information i anslutning till transporter och utarbetande av transportdokument

• kommunikativ kompetens kring transporter

• användning av truck och övrig lasthanteringsutrustning

• hantering av förpackningsmetoder och materialhantering

(8)

• märkning av förpackningar och avläsning av märkningarna

• kunskap om principerna för sammanställning av varupartier

• införande av information om prissättning av transportarbetet i fraktsedeln

• stuvning och säkring av lasten i transportenheten

• användning av dokument som gäller lasten

• kunskap om lasthanteringsenheter och sammanställning av dem

• bestämmande av fraktvikter

• hantering av pallbyte.

Kunnandet är huvudsakligen inriktat på materialflödet i den logistiska helhetsprocessen med vilket avses förflyttandet av produkter och förnödenheter från producenten till kunden.

De logistiska verkningarna mellan producent och kund:

I yrkesprovet hanterar den studerande varor med hjälp av truckar och annan lasthanteringsutrustning.

Yrkesprovet omfattar kundkontakter, användning av dokument, förpackning och märkning, lastsäkring och identifiering av hanteringsenheter. Den studerande använder basutrustningen inom lasthantering, till exempel truckar och pallvagnar, utrustning för förpackning samt för säkring och surrning av gods. Han eller hon märker upp gods med adresser, hanteringsanvisningar och varningar för hand eller med hjälp av etiketter.

Godsvågar och instrument för mätning av volymen används också.

Yrkesprovsmiljö

Yrkesprovsmiljön är en plats där gods lastas för transport, till exempel ett transportföretags terminal eller en produktionsanläggnings lager. Det skall ingå kundbetjäningssituationer i yrkesprovsmiljön eller en möjlighet att arbeta i ett arbetslag.

Yrkesprovet avläggs med hjälp av anordningar och utrustning som har godkänts för det arbete som skall utföras. Den som skall avlägga yrkesprovet skall ha den skyddsutrustning som behövs. Om det används främmande arbetsanordningar i yrkesprovet skall den studerande ges möjlighet att på förhand bekanta sig med konstruktionerna och användningen. De normala bruksanvisningarna skall finnas på plats så att arbete kan förlöpa utan överraskningar. I yrkesprovet får endast ingå sådana uppgifter som den studerande med stöd av sin körrätt kan utföra.

P R O D U C E N T

K U N D

materialflöde

returflöde penningflöde

nätverkssamarbete informationsflöde

(9)

Yrkesprovet avläggs i allmänhet som en individuell prestation och den som avlägger yrkesprovet skall vara arbetsför.

Bedömning av yrkesprovet

Bedömningskriterier

NÖJAKTIGA T1 GODA H3 BERÖMLIGA K5

Föremål för bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av

arbetsprocessen Arbetsbeställning Förberedande arbeten:

– säkerställer att maskiner och anordningar som används i arbete är i användbart skick – säkerställer leveranstidtabellen.

Arbetet utförs:

– godshantering – förpackning – märkning – surrning – förvaring – säkring

Avslutande av arbetet:

– fraktsedel – avfallshantering – iordningställande av arbetsmiljön

– placering av maskiner och anordningar på givna platser, säkerställande av deras driftsduglighet, vid behov uppladdning och bränslepåfyllning

kan förvara en fraktsedel och låta kvittera den.

kan granska en

försändelse och väga den kan välja förpackning enligt anvisningar.

kan märka upp en förpackning med adressuppgifter, hanteringsanvisningar och varningar.

fylla i en fraktsedel.

kan sammanställa kollin till en försändelse.

fyller i en fraktsedel, förvarar och låter kvittera den.

jämför varor med

uppgifterna i fraktsedeln.

sammanställer kollin till en försändelse.

planerar lossningsföljden utgående från

lastdokumenten.

Behärskande av

arbetsuppgiften använder spännband.

inspekterar

arbetsmaskinen före användningen.

väljer rätt bränsle för den utrustning som skall användas.

stuvar lasten rätt i lastutrymmet.

använder och underhåller lasthanteringsutrustning på ett säkert sätt.

säkrar lasten i enlighet med bestämmelserna.

använder lasthanteringsutrustning effektivt och ändamålsenligt och innehar körtillstånd för truck.

(10)

laddar och tankar trucken eller annan

lasthanteringsutrustning.

sorterar avfallet rätt.

betjänar kunderna sakligt.

ringer och tar emot telefonsamtal.

förser kontrollobjekten med rätta ämnen i de dagliga inspektionerna.

använder säkrings- och förpackningsmaterial på ett ekonomiskt sätt.

skapar positiv atmosfär vid kundbetjäning.

använder rätta ämnen och tillbehör i servicen av utrustningen.

utnyttjar informations- och kommunikations- tekniken kring transporter.

löser konfliktsituationer försonligt och

konstruktivt.

Behärskande av den kunskap som ligger till

grund för arbetet väger och paketerar försändelsen i kvadratiska eller raktangulär form.

känner till vad ett kolli är.

känner till systemet för pallbyte.

fastställer behovet av lastutrymme i

transportenheten.

känner till

lastpallsstorlekarna.

omvandlar flakmeter och kubikmeter till

fraktvikter.

gör en reservering i fraktsedeln på rätt sätt och bär det ansvar som stadgas om i

vägtransportlagen.

Behärskande av

arbetssäkerhet använder lagstadgad skyddsutrustning.

gör sig förtrogen med främmande anordningar så att användningen av anordningen inte medför fara för operatören eller den omgivande miljön.

ser till ordning och reda på det egna arbetsstället

använder

skyddsutrustning och skyddsklädsel i arbetet.

är förtrogen med främmande anordningar före användningen och iakttar försiktighet i användningen.

ser till ordning och reda på det egna arbetsstället.

ser till att

skyddsutrustningen är i gott skick och ren.

är omsorgsfullt förtrogen med främmande

anordningar och ser till att obehöriga personer inte uppehåller sig inom arbetsområdet.

ser på eget initiativ till ordning och reda på arbetsstället.

Baskompetens följer arbetstiderna. klär sig på det sätt som arbetet förutsätter.

samarbetar med andra.

bär ansvaret för att arbetsuppgiften slutförs.

arbetar kundorienterat.

(11)

3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för transportservice

3.1.2 Fordonsservice, 5 sv

Placeringen av studiehelheten inom examens yrkesinriktade helheter:

Yrkesprovet och dess svårighetsgrad dimensioneras för att motsvara de kunskaper och färdigheter som en bilförare behöver i sitt dagliga arbete.

• inspektion av fordonet innan körningen tar vid och efter avslutad körning

• daglig service, uppföljning av fordonets skick och bedömning av graden av eventuella defekter.

Den som utför yrkesprovet informerar arbetsgivaren om vilka observationer han eller hon har gjort då

fordonet stod stilla och om driftfel som uppdagats under körningen. Den studerande anmäler också defekter i motorn, kraftöverföringen, bromsarna, styranordningar eller andra anordningar som han eller hon har sett eller hört. Den studerande klarar av att avläsa informationen på instrumentpanelen och kan efter avslutad körning bedöma i vilket skick och hur rent fordonet är.

Kund Kund

Chaufförens uppgifter i utrikestrafik Körteknik

Persontrafik

Specialisering enligt godsslag Fordon Lastbilsteknik Fordonsservice

Hantering av fordonskombin ationer

k l

Lagrings- teknik

Lasthantering Drift och service av

arbetsmaskiner

(12)

I den dagliga servicen kopplar den studerande laddningsanordningen till bilbatteriet och startar fordonet med hjälp av starthjälp. Han eller hon kan reparera anordningar (som t.ex. speglar och vindrutetorkare) som med tanke på körsäkerheten är nödvändiga och kan också fylla på ämnen och smörjmedel som behövs.

Exempel på yrkesprov

I inspektionen av fordonet innan körningen tar vid bedömer den studerande fordonets driftsäkerhet genom att kontrollera

• körljusens skick och funktion

• däckens skick (slitage, lufttryck och fastsättning liksom också eventuella främmande föremål)

• ämnen som förutsätts för trygg körning

• renligheten hos anordningar som förutsätts för trygg användning i trafiken (till exempel speglar, fönster och ljus)

• ordning och reda

• sådana anordningars funktionsduglighet som krävs i lagstiftningen.

Dessutom skall den studerande förvissa sig om att lastutrymmet och den eventuella lasten är fastspända.

Yrkesprovet i studiehelheten är inriktat på det fordon som används, här avses bil eller släpvagn.

Yrkesprovet avläggs som individuell prestation och det används främst verktyg som hör till fordonet. Den studerande skall kunna utföra arbetet i förhållanden som motsvarar de förhållanden i vilka en bilförare utför liknande arbeten, även utomhus.

Material, tillbehör och verktyg som behövs i yrkesprovet skall finnas lätt tillgängliga för att yrkesprovet skall kunna slutföras. Hit hör vätskor, olja, lampor och övrigt material och arbetsredskap.

Under

körningen Efter

körningen Före

körningen

Reparation Före

körningen

Körningen avbryts Innan följande körning inleds

(13)

NÖJAKTIGA N1 GODA G3 BERÖMLIGA B5

Föremål för bedömning

arbetsprocessen inspekterar fordonet innan körningen tar vid och efter slutförd körning med hjälp av handbok.

byter bränslefilter i fordonet så att det efter bytet är möjligt att starta motorn.

gör de påfyllningar av vätskor och luft som krävs för trygg körning.

informerar verkstaden om fel som observerats och bedömer om

körningen kan fortsätta.

kan koppla bl.a.

bilbatteriet till en laddningsapparat och klarar uppgifter som gäller mätning och rengöring av batteriet.

kan genomföra sådana serviceåtgärder som beror på årstidsväxlingar.

informerar verkstaden om fel som observerats och diskuterar olika reparationsalternativ.

kan utföra reparationer på chassi och

styranordningar som inte kräver specialverktyg.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

behärskar fordonets grundkonstruktioner i den mån att han eller hon genom att följa

anvisningarna uppnår uppställda mål.

reagerar på information som anges på

instrumentpanelen eller på att fordonet fungerar på ett avvikande sätt.

förstår vilka brister hos fordonet som omöjliggör att körningen påbörjas eller fortsätts.

förstår hur uppföljningen av fordonets skick påverkar ekonomin och driftsäkerheten.

känner till grunderna i fordonets el- och bränslesystem.

Behärskande av

arbetssäkerhet följer bestämmelser och anvisningar om

säkerheten i arbetet och avfallshantering.

följer bestämmelser och anvisningar om

säkerheten i arbetet och avfallshantering .

följer bestämmelser och anvisningar om

säkerheten i arbetet och avfallshantering.

Baskompetens

kan samspela med andra personer och iaktta anvisningar.

kan samspela med andra eller som medlem av ett arbetslag och tar hänsyn till andra och följer överenskommelser.

klarar sig självständigt i olika samspelssituationer med andra eller som medlem av ett arbetslag genom att ta hänsyn till andra.

(14)

3.1.3 Körteknik, 20 sv

• ansvarsfull, trygg och ekonomisk körning

• stuvning och körning av fordonet i enlighet med bestämmelserna och de krav som ställs på godset som skall transporteras

• ekonomiskt och ändamålsenligt val av rutt

• observerande av fel och brister som uppstår i fordonet och reaktion på dessa under körningen

• ansvarsfulla och korrekta åtgärder vid transport av farliga ämnen

I studiehelheten ingår två yrkesprov som avläggs för examensmyndigheterna:

Förarexamen för fordonsklass BC och ADR-körtillstånd. Godkända körprov i båda examina är förutsättning för att kunna avlägga yrkesprovet i studiehelheten. Yrkesproven som avläggs för myndigheterna genomförs som individuella prestationer. I yrkesprovet för körteknik ingår samverkan med terminalpersonalen och kunderna.

Den studerande lastar fordonet med gods som skall transporteras till olika platser och transporterar godset till bestämmelseorterna. Han eller hon arbetar flexibelt tillsammans med terminalpersonalen. Den studerande gör upp en ändamålsenlig och ekonomisk ruttplan och lastar godset i lastutrymmet så att lossning förlöper

smidigt på bestämmelseorten. Han eller hon lastar eventuellt farligt gods i lastutrymmet i enlighet med

Kund Kund

Persontrafik

Specialisering enligt godsslag inom godstrafiken Fordon

Lastbilsteknik Fordonsservice Hantering av fordonskombin ationer

Lagerteknik Lasthantering Drift och service av arbetsmaskiner

(15)

bestämmelserna och justerar vid behov temperaturen i lastutrymmet. Den studerande sköter överlåtelsen av varorna till mottagaren med beaktande av god kundbetjäningspraxis. Vid behov lastar han eller hon fordonet med returgods för att uppnå ett lönsamt helhetsresultat.

Yrkesprovet avläggs på flera platser och omfattar förutom körteknik också kundbetjäning. På det här sättet framträder den studerandes färdigheter i att samarbeta och betjäna kunder bäst. Fordonet skall lämpa sig för arbetsuppgiften och vara i ett sådant skick som föreskrivs i bestämmelserna. Den studerande har bekantat sig med fordonet som används och med fordonets utrustning och yrkesprovsmiljön. Den studerande skall ha tillräckligt med kartor, telefonkataloger och en telefon till sitt förfogande.

arbetsprocessen fyller i uppgifterna för färdskrivaren och skaffar alla de dokument som behövs inför körningen.

utför uppgiften utgående från dokument utan att göra fel.

klarar att självständigt uppfylla de krav som uppgiften ställer.

kan anpassa sin

verksamhet till varierande förhållanden, t.ex.

väderleksförhållandena och transportuppdraget.

Behärskande av

arbetsuppgiften avlägger godkänt körprov i förarexamen för

fordonsklass BC.

kan använda färdskrivare och arbeta inom ramarna för bestämmelserna om arbets- och körtid.

tolkar mätarutslag rätt.

hittar fram till

bestämmelseorten med hjälp av karta.

vidtar de åtgärder som enligt mätinstrument krävs.

kan stuva fordonet i enlighet med

bestämmelserna.

ser till att lasten inte rör sig under transporten.

uppträder ansvarsfullt och förutseende i trafiken samt kan köra

ekonomiskt.

tar hänsyn till de speciella krav som lasten ställer.

kan sammanställa en last så att köravstånd och lasthanteringsgångerna reduceras till minimum.

grund för arbetet avlägger det skriftliga körprovet i förarexamen för fordonsklass BC och ADR-grundkursen med godkända betyg.

känner till maximal arbets- och körtid och minsta lagliga dygnsvila

beaktar krav på

temperatur, hygien och lastning som lasten ställer.

känner till arbetstids- bestämmelserna och bestämmelserna om kör-

visar kännedom om grunderna i transpor- trelaterade kostnader.

kan stuva fordonet enligt bestämmelserna med tunga laster och laster

(16)

känner till faktorerna som skapar ekonomisk

körning.

och vilotider. som överskrider måtten för lastutrymmet.

iakttar bestämmelserna om arbets- och körtider Behärskande av

arbetssäkerhet kör fordonet och hanterar lasten utan att äventyra sin egen eller andra personers säkerhet klär sig så som

arbetsuppgiften förutsätter och håller fordonet och

lastutrymmet rena.

fäster under körningen uppmärksamhet vid fordonets skick.

strävar att minska olycksfallsriskerna på lastnings- och

lossningsplatserna genom att använda hjälpmedel.

förutser hur förändringar i väderleksförhållandena inverkar på trygg

körteknik.

uppträder lugnt och eftertänksamt på lastnings- och lossningsplatserna.

Baskompetens

följer givna arbetstider. tar hänsyn till kundens krav och kan anpassa sitt arbetssätt för bättre samarbetet.

följer bestämmelserna om farliga ämnen.

Gemensamma

betoningar uppträder så som situationen kräver och hälsar på kunden i kundservicesituationen.

visar genom sina samspelsfärdigheter att han eller hon kan anpassa sig till förändringar i arbetsuppgiften och förändrade förhållanden.

kan fullfölja

skyldigheterna i lagen om avfallshantering på transportföretaget.

(17)

3.1.4 Lasthantering, 15 sv

• kännedom om lagstiftningen som gäller lastning

• försorg om den egna säkerheten och en trygg miljö

• behärskande av arbetsuppgifterna

o lastning och lossning av fordonet o val av lastutrymme

o användning av tranportdokument och lastplanering o användning av lasthanteringsutrustning

o avvärjning av transportskador

I yrkesprovet kan sådan fordonspark och lasthanteringsutrustning och anordningar som är typiska inom godsslaget användas.

I yrkesprovet sker lastningen med hjälp av vanlig lasthanteringsutrustning, bl.a. pallvagn, kärror, växelflak, truckar och externa hjälpmedel, till exempel olika sorters lyftkranar, hjul- och teleskoplastare.

.

Den fordonsmonterade lasthanteringsutrustningen omfattar bl.a. olika slag av gavellyftar, lyftkranar, tippanordningar och växelflak.

Lasthanteringen kan utgöra en del av en helhetsprestation. Det är alltså möjligt att i samband med en transportuppgift avlägga yrkesprov i flera studiehelheter.

Kund Kund

Persontrafik

Lastbilsteknik Fordonsservice Hantering av fordonskombinationer

Lagerteknik Lasthantering Drift och service av arbets-

maskiner

(18)

Yrkesprovet i studiehelheten som gäller lasthantering kan avläggas inom vilket godsslag som helst inom godstrafiken där den studerande genomför lastning och lossning manuellt, med hjälp av

lasthanteringsutrustning eller -redskap eller hjälper en utomstående med lastningen.

I yrkesprovet kan till exempel ingå lastning av styckegods (bland styckegodset kan också finnas ADR- klassificerade varor), jordmaterial, kurirförsändelser, specialtransporter, livsmedel eller byggnadsmaterial.

När det gäller styckegodslaster skall den studerande kunna bestämma lastenhetens fyllningsgrad och hur mycket transportkapacitet som återstår.

Yrkesprovsmiljön för lastning och lossning utgörs av ett transportföretags terminal, en byggarbetsplats, marktäktsområden, virkeslager vid vägkanter eller en annan typisk yrkesprovsmiljö. Yrkesprovet består av en lastningsuppgift inom godsslaget.

Yrkesprovet avläggs med hjälp av anordningar och redskap som har godkänts för arbetet. Den studerande har sådan utrustning som förutsätts med tanke på det gods som skall lastas, till exempel ADR-basutrustning, personlig skyddsutrustning, redskap för att märka upp specialtransporter och utrustning för lossningsarbetet.

När den som skall avlägga yrkesprovet inte har fyllt 18 år skall tillstånden för användning av truckar som lyfter högt (över 200 mm) och olika lyftanordningar granskas. Körrätten för den transportenhet som skall lastas och t.ex. truck utreds innan yrkesprovet inleds.

arbetsprocessen Arbetsbeställning:

– transportdokument.

Förberedande arbeten:

– säkerställer att maskiner och anordningar som används i arbetet är i funktionsdugligt skick – säkerställer

leveranstidtabellen – planerar lastningen – fordonspark som står till förfogande.

Arbetet utförs:

– lastning – användning av

väljer lämplig

lastningsutrustning för arbetsuppgiften.

kan lasta i lossningsföljd.

avskiljer gods som inte lämpar sig för lastning i lastutrymmet.

lastar i optimal

ordningsföljd, t.ex. med tanke på lossningen eller enligt godsets egenskaper.

utför mindre transport- koordineringsuppgifter utgående från dokument.

behärskar grunderna för fraktsättning och hur detta påverkar last- planeringen.

väljer lastutrymme och fordon som uppfyller de krav som materialet som skall lastas ställer.

(19)

lasthanteringsutrustning – stuvning av fordonet – märkningar på fordonet – säkring av lasten.

Avslutande av arbetsskedet:

– fraktsedlar – avfallshantering – ordning och reda i arbetsmiljön

– återställer maskiner och anordning på sina

respektive platser, fastställer deras

funktionsduglighet, vid behov laddning och bränslepåfyllning.

Behärskande av

arbetsuppgiften lastar fordonet utan att överskrida lagens eller konstruktionens gränsvärden.

kan lasta styckegods manuellt eller med hjälp av mekaniska

lastningsredskap (pallvagn, kärra osv.).

fyller i fraktsedeln utgående från transportuppdraget.

säkrar lasten med spännband.

använder också annan än mekanisk utrustning för lastningen.

kan säkra godset så som föreskrivs i lagar och bestämmelser.

stuvar lastutrymmet till optimal fyllningsgrad.

använder hjälpmedel och lastutrustning för olika lastutrymmen.

fyller i transport-

dokument för lasten och använder dem under transporten.

hjälper till vid lasthantering med utomstående frontlastare eller tunga truckar.

säkrar och surrar lasten i enlighet med de krav som lagen och transportsättet kräver.

hanterar lasten så som föreskrivs i

bestämmelser.

grund för arbetet känner till de viktigaste märkningarna på godset och kan utgående från dessa bestämma typen av transportutrymme

kan utgående från lasten välja rätt lyftanordning.

kan surra lasten som lagen förutsätter.

kan beakta särdrag och förutsättningar hos godset som skall transporteras vid val av transportutrymme.

(20)

känner till transportdokumenten och kan utgående från dem bestämma lastens storlek.

känner till de krafter som påverkar lasten i olika transportmetoder och kan beakta detta t.ex. vid säkringen av lasten.

Behärskande av

arbetssäkerhet kan följa arbetar- kyddsbestämmelserna som gäller lasthanterings- trustning.

ser i sitt arbete till

säkerheten i arbetsmiljön.

ser till ordning och reda inom sitt arbetsområde.

beaktar arbetar-

skyddsbestämmelser både med handdriven och med fordonsmonterad

lasthanteringsutrustning som t.ex. pallvagn, kärra, lyftkran, växelflak, tippanordningar och olika slag av

gavellyftanordningar.

kan utföra lyft säkert.

(21)

Yrkesinriktade valfria studier 3.1.5 Lastbilsteknik, 5 sv Beskrivning av yrkesprovet

• Service på en lastbil enligt anvisningarna om underhåll genom utbyte av vanliga slitdelar

Yrkesprovet avläggs genom att den studerande utför service på en lastbil i enlighet med anvisningar. I yrkesprovet följer den studerande arbetarskyddsanvisningarna och använder den skyddsutrustning som behövs. Arbetet kan underlättas med hjälp av en arbetsplan. Av planen skall bl.a. följande framgå:

• val av material

• planering av arbetsordningen

• val av verktyg.

Den studerande lokaliserar felet med hjälp av ett felsökningsprogram. Övnings- och modellprogram som den studerande tidigare har utarbetat står till hans eller hennes förfogande. En sista efterbehandling av den reparerade lastbilen liksom de dagliga rengörings- och serviceåtgärderna av arbetsredskapen ingår också i uppgiften som den som avlägger yrkesprovet skall slutfölja. Den studerande har också som uppgift att i samband med servicearbetena göra observationer om lastbilens tekniska skick.

Den studerande skall känna till huvuddragen av motorns, kraftöverföringens, styrningens, broms- och elsystemens konstruktioner hos en sedvanlig lastbil.

Kund Kund

Last- hantering Chaufförens uppgifter i utrikestrafik Körteknik

Persontrafik

Lastbilsteknik

Fordonsservice Hantering av fordonskombin ationer

Lagerteknik

Drift och service av arbets-

maskiner

(22)

Exempel på yrkesprovet

Service på en lastbil är en omfattande helhet. Tydliga delområden kan avskiljas, bl.a. byte av motorolja och oljefilter, byte av luftfilter, smörjning, byte av bränslefilter, bromskontroll och service på

tryckluftsanordningarna. De olika skedena av servicearbetet skall specificeras närmare i arbetsplanen.

Yrkesprovet kan avläggas i en vanlig verkstad eller reparationshall för tunga fordon. De som ordnar yrkesprovet ser till att lastbilen är i normalt funktionsdugligt skick. Till sitt förfogande har den studerande lastbilens servicemanual av vilken serviceanvisningarna framgår.

arbetsprocessen Planera arbetet

Utföra arbetsuppgiften

utför uppgiften under handledning

utvärderar arbetsresultat under handledning.

uppfattar de olika arbetsskedena.

arbetar initiativkraftigt.

utvärderar resultatet av arbetet.

uppfattar de olika arbetsskedena.

arbetar målinriktat och ändamålsenligt.

tar initiativ.

utvärderar

arbetsresultatet riktigt.

Behärskande av

arbetsuppgiften kan byta vanliga slitdelar

med handräckning. kan byta vanliga slitdelar delvis med hjälp av manualer, delvis med handräckning

kan byta vanliga slitdelar med hjälp av anvisningar eller manualer

Behärskande av

kunskap som ligger till grund för arbetet Välja arbetsredskap Välja ämnen

Tolka serviceanvisningar

kan identifiera arbetsredskap och substanser som används i

servicearbetet.

kan välja ut de arbetsredskap som behövs och använda dem rätt.

kan välja rätta reservdelar, tillbehör och

arbetsredskap och använda dem rätt.

känner motor-,

kraftöverförings-, styr-, broms- och el-systemen hos en lastbil.

Behärskande av arbetssäkerhet

Säkerheten i arbetet iakttar ordning och reda i

arbetet och följer iakttar ordning och reda i

arbetet och följer iakttar ordning och reda i arbetet och följer givna Arbetsplan Föregripande

arbeten Arbets-

prestation Efter-

behandling Bedömning

(23)

Ordning och reda i arbetsmiljön

Avfallshantering

anvisningarna om arbetarskydd och avfallshantering.

använder personlig skyddsutrustning.

anvisningarna om arbetarskydd och avfallshantering.

begär råd vid behov.

arbetarskyddsanvisningar.

hanterar uppkommet avfall enligt anvisningar.

Baskompetens

Självutvärdering utvärderar sitt arbete

uppträder ärligt.

utvärderar sitt eget arbete och underbygger

utvärderingen.

uppträder etiskt riktigt, ärligt och tjänstvilligt.

Gemensamma betoningar Hållbar utveckling

Ser till arbetarskyddet och hälsan

arbetar ergonomiskt. arbetar ergonomiskt. arbetar ergonomiskt.

ser till sin egen arbetsförmåga.

3.1.6 Specialisering enligt godsslag inom godstrafiken, 10 sv

Kund Kund

Persontrafik

Specialisering enligt godsslag inom godtrafiken Fordon

Lastbils-

teknik Fordonsservice Hantering av

fordonskombinationer

Lagerteknik Lasthantering Drift och service av arbetsmaskiner

(24)

I yrkesprovet genomför den studerande en transport inom det valda godsslaget (t.ex. livsmedel, styckegods, marktäkter, virke och cisterner) med ett fordon som är lämpat för transporten och ser till fordonet och utrustningen.

• kännedom om särdragen inom det valda godsslaget

• behärskande av basfärdigheter och -kunskap

• iakttagande av anvisningar om ergonomi och arbetarskydd

• etiskt riktigt uppträdande

• utvärdering av arbetets kvalitet

• kundbetjäning med beaktande av godsslagets särdrag

• upprätthållande av kontakt med intressegrupper

• kännedom om principerna för hållbar utveckling Exempel på yrkesprov

Yrkesprovet kan bestå av en typisk transportuppgift inom godsslaget. I yrkesprovet beaktar den studerande säkerheten, lasten, miljön och intressegrupperna. Kvalitativa mål har ställts för kundbetjäning och arbetet.

Exempel på yrkesprov:

• distribution av livsmedel

• djurtransport

• avfallstransport

• grustransport

• virkestransport.

Yrkesprovet avläggs som en individuell prestation med utrustning som används inom godsslaget och i en för godsslaget typisk arbetsmiljö. På förhand säkerställs att utrustningen är trygg och att den skyddsutrustning som krävs för uppgiften finns tillgänglig.

arbetsprocessen kan under handledning påbörja ett arbete inom det valda godsslaget kan utvärdera resultatet och kvaliteten på sitt eget arbete.

kan genomföra transporter inom det valda godsslaget

kan genomföra

transporter och normala chaufförsuppgifter i anslutning till

transporterna inom det valda godsslaget.

Behärskande av

arbetsuppgiften arbetar under handledning inom det valda godsslaget

kan utföra grundläggande uppgifter i anslutning till godstransporter.

betjänar kunderna med beaktande av särdragen inom godsslaget.

(25)

handlar i enlighet med kundernas förväntan.

har den grundläggande kontakten med intressegrupperna inom området.

Behärskande av

arbetssäkerhet iakttar i sitt arbete ergonomiska arbetssätt och arbetarskyddsanvisningar inom godsslaget.

iakttar ergonomiska arbetssätt och arbetarskyddsanvisningar inom godsslaget

iakttar ergonomiska arbetssätt och arbetarskyddsanvisningar inom godsslaget.

kan upprätthålla sin arbetsförmåga Baskompetens

uppträder etiskt riktigt,

ärligt och tjänstevilligt. uppträder etiskt riktigt,

ärligt och tjänstevilligt uppträder etiskt riktigt, ärligt och tjänstevilligt.

Gemensamma

betoningar arbetar enligt målen för

en hållbar utveckling.

använder skyddsutrustning som krävs i arbetet, utför lyft rätt, väljer klädsel enligt väderförhållanden och upprätthåller sin arbetsförmåga.

3.1.7 Chaufförens uppgifter i utrikestrafik, 5 sv Beskrivning av yrkesprovet

Det är svårt att observera arbetet och följa med hur en chaufför utför sina arbetsuppgifter i utrikestrafik eftersom arbetet utförs långt borta och vanligtvis under långa perioder åt gången. Godstransporterna utomlands skiljer sig emellertid i fysisk bemärkelse inte nämnvärt från godstransporterna i hemlandet. Det väsentliga är att chauffören förbereder sig omsorgsfullt på förhand på uppdraget och på ett flertal eventuella överraskningar som kan inträffa under en lång resa långt hemifrån.

I yrkesprovet för utomlandstransporter poängteras därför utredningsarbetet som utförs på förhand.

Utredningarna borde ha genomförts så omsorgsfullt att det med stöd av dem är möjligt att utföra transportuppdraget utomlands nästan lika behändigt som en godsstransport i inrikestrafik.

Dokumenteringen av transportuppdraget i utrikestrafik och förberedelserna inför uppdraget kallas här dokumenterat yrkesprov.

I ett dokumenterat yrkesprov visar den studerande att han eller hon kan planera genomförbara rutter, kan hantera transportdokumenten som gäller transportuppdraget och kan iaktta fordonets och lastens skick under resans gång. I sin planering kan den studerande ta hänsyn till särskilda väderleksförhållanden, tekniska

störningar hos fordonet, ändringar i tidtabellerna, sjukdom och t.o.m. olycksfall genom att planera olika verksamhetsmodeller för plötsligt uppkomna situationer.

Av det dokumenterade yrkesprovet framträder den studerandes vilja att betjäna kunden i mån av möjlighet och flexibelt. Verksamhetens lönsamhet och effektivitet framgår av planeringen av rutter och tidtabeller och i valet av tankställen.

(26)

Exempel på yrkesprov Exempel 1

Den studerande gör en rapport över ett verkligt transportuppdrag utomlands och förberedelserna inför det som han eller hon har deltagit i. Detta alternativ kan vara möjligt endast för ett fåtal studerande, men utgör ett utmärkt yrkesprov.

Exempel 2

Den studerande följer med en yrkeschaufför på ett transportuppdrag utomlands och sammanställer en uppföljningsrapport.

Exempel 3

Den studerande förbereder och planerar ett transportuppdrag utomlands med hjälp av kartor, tidtabeller och övrigt informationsmaterial. Ett bra sätt att få information om förhållandena och praxis i olika länder är att samtala med chaufförer som kör utomlands.

Yrkesprovsmiljön för ett dokumenterat yrkesprov utgörs av den studerandes normala studiemiljö.

Informationsåtervinningen och textproduceringen kan väl ske till exempel i läroanstalten och med den utrustning som finns tillgänglig där.

När det gäller att genomföra eller observera ett transportuppdrag utomlands betonas den egna livhanteringsförmågan. Den studerande måste klara av att slutföra sitt uppdrag trots lockelser utifrån.

arbetsprocessen planerar körrutten till bestämmelseorten.

kan använda telefon i ett främmande land.

kan ta emot köranvisningar.

utför de dagliga inspektionerna av fordonet (olja, vätskor, däck och lampor).

utarbetar en köranvisning till bestämmelseorten.

kan dra ekonomisk nytta av telefonen, dvs. känner till priserna för samtal i ett främmande land.

tar emot enkla

köranvisningar på något främmande språk.

kan i ruttplaneringen ta hänsyn till rusningstider, körförbud och terräng, dvs. utarbetar en effektiv och ekonomisk rutt.

väljer ekonomiska, effektiva och säkra sätt för kommunikation.

tar emot och kan ge köranvisningar även på främmande språk.

följer med fordonets skick och bedömer reparationsbehovet.

(27)

kan i problemsituationer be om hjälp i hemlandet.

säkrar lasten så att den utstår normala transport- påfrestningar, även sjö- och tågtransporter.

kan utrusta fordonet för en ADR-transport.

känner till fordonets tankvolym.

kan sluta sig till vilka avsnitt under rutten som är påfrestande, med hjälp av kartor eller genom att fråga.

kan ta de lagstadgade pauserna.

slutför sitt uppdrag.

kan planera en rutt för transportuppdraget och utreda omständigheter som är bekanta på förhand.

kontaktar servicejouren i det land han eller hon befinner sig vid problem.

följer med lastens skick och säkring under resan.

kan planera en rutt för transport av ADR-gods.

bestämmer när fordonet skall tankas under resans gång.

planerar tidtabellen för rutten så att det finns tid för den vila som behövs.

känner till de särskilda krav som körning i bergstrakter och i varma förhållanden medför, rätt användning av bromsar och retarder och lämplig belastning av motorn.

strävar i sitt arbete till att kunden får den service han eller hon har beställt inom utsatt tid.

kan förbereda sig på transportuppdraget i den mån det finns reserv- planer att gripa till i oväntade situationer (t.ex.

vid försening från båten).

informerar servicejouren om vad som gått sönder och vilka symtom det finns.

för på eget initiativ fordonet på service.

ser till förhållandena i lastutrymmet under resans gång och vid termotransporter att temperaturen är korrekt.

känner till märken som tillåter och förbjuder ADR-transporter, begränsningarna för farligt gods ombord på färjor, anmälningar och dokument.

väljet tankställena ekonomiskt, dvs. tankar så mycket som möjligt i länder med låga priser.

ser till att fordonets däck, kylsystem, bromsar och retarder är i det skick som förhållandena under resan förutsätter.

kan använda fordonet säkert och lönsamt under särskilda omständigheter.

utökar vilotiden under väntetiderna och sjö- och tågresorna.

kan tänja på sin tidtabell och ändra sina planer för att sköta den utlovade leveransen.

kan i sin planering förbereda sig på nästan alla oväntade faktorer så att exceptionella

situationer inte stör leveransen för mycket

(28)

har verksamhetsmodeller t.ex. vid tekniska

problem, rusningar, förseningar, ändringar i tidtabellen, olycksfall och användning av

reservutrustning.

Behärskande av

kunskap som ligger till grund för arbetet

känner styckeindelningen i CMR-fraktsedeln och de tids-, vikt- och mått- begränsningar som gäller längs den valda rutten.

kan använda färdskrivare.

kontrollerar uppgifterna om godsleveransen i fraktsedeln och jämför med godset.

planerar en lönsam körrutt.

känner till tillåtna kör- tider.

inspekterar lasten i samband med lastningen och agerar rätt i

avvikande situationer.

planerar rutten med tanke på tullmyndigheternas, rederiernas och övrigas tidtabeller och fördelar arbete och raster enligt bestämmelserna om körtider.

känner till högtidsdagar inom rörelseområdet och övriga betydande

kulturskillnader.

Behärskande av

arbetssäkerhet väljer klädsel utgående från arbetsuppgift och transportrutt.

planerar lagliga rastställen.

låser fordonet.

vet att det är viktigt att vara så frisk som möjligt inför en lång resa.

förbereder sig i fråga om klädsel på att resan kan räcka längre än planerat.

planerar in rastställen som är trygga för sig själv, fordonet och lasten.

väljer ståplats så att risken för vandalism och rån är så låg som möjligt.

förbereder sig på

sjukdom som kan inträffa under resan genom att ta med läkemedel mot värk, febernedsättande- och magmediciner och tillräckligt med egna läkemedel som skall intas regelbundet.

förbereder sig på att klädförrådet behöver tvättas under resan.

väljer trygga rastställen med tvätt- och

rekreationsmöjligheter.

förbereder sig med hjälp av skyddsutrustning, startspärr eller gemensam övervakning på ev. risker för vandalism och rån under raster och i

samband med parkering.

sköter sina tänder i hemlandet, har med tillräckliga mängder av läkemedel som används fortgående och personer som använder glasögon tar med sig ett extra par glasögon.

(29)

tar med mat som håller sig bra och rent vatten.

håller ordning och reda i bilhytten.

håller vaccinering i kraft.

ser till att mat och dryck hålls rena under resan.

beaktar hygienen vid matlagning och förvaring av mat och dryck och förvarar i rätt temperatur.

3.1.8 Egenföretagare inom transport, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet

• grundläggande kunskap om hur ett företag grundas

• kunskap om vilka särdrag det är som kännetecknar företagsverksamheten i transportbranschen, till exempel kännedom om lagstiftning och verksamhetsrutiner.

Yrkesprovet för studiehelheten kan utgöras av en rapport över hur ett verkligt transportföretag grundas eller en utredning över ett redan existerande företags verksamhet. Det kan vara svårt att få fram uppgifter om existerande företagsverksamhet eftersom det finns en risk för att affärshemligheter skall avslöjas. Yrkesprovet för egenföretagare inom transportbranschen kommer således sannolikt att bestå av en rapport över

planeringen av ett fiktivt företag i vilken den studerande strävar till att beskriva verksamheten på ett sätt som motsvarar verkligheten.

Yrkesprovet kan också bestå av planeringen av en enskild transportuppgift, kostnadskalkyl och prissättning.

Eftersom det är fråga om en rapport över en plan och dess eventuella förverkligande kan yrkesprovet bedömas endast utgående från de utarbetade dokumenten. Som yrkesprov betraktas även en med godkända vitsord avlagd examen för trafikföretagare.

I det dokumenterade yrkesprovet visar den studerande sin kunskap i hur man grundar ett företag, bokföring och tolkningen av bokföringsinformation. Av yrkesprovet framgår den studerandes kännedom om

lagstiftning för ett transportföretags verksamhet. I yrkesprovet skall den studerande fastställa och prissätta utrustning som behövs för transportuppgiften, bestämma kostnader för verksamheten, prissätta transport- tjänsterna och känna till faktureringsgrunderna.

I yrkesprovet skall den studerande reda ut vilka tjänster kunden behöver och de krav som ställs på den som producerar tjänsten.

Exempel på yrkesprovet

Planen kan utarbetas över vilken verksamhet inom transportbranschen som helst. Här följer några exempel:

• transport av något godsslag mellan vissa platser, t.ex. transport av bulklast mellan produktionsanläggningar eller virkestransport

• arbete som underleverantör i godstrafikkedjan

• ruttplanerad distribution eller avhämtning

• uppgifter som grundar sig på tidsdebitering, t.ex. lyftkranstjänster eller transportuppdrag i anslutning till utbyggnaden av kommunteknik.

(30)

• trafik som grundar sig på debitering enligt kilometer, drag av påhängsvagn eller drag av växelflakutrymmen och släp

• persontrafiktjänster med taxi eller buss

Yrkesprovet är en skriftlig rapport över ett planerat transportföretag eller en enskild transportuppgift.

arbetsprocessen redogör för hur han eller hon kommer att sköta transportföretaget.

planerar hur de tjänster som kunden beställt ska levereras i exceptionella situationer, t.ex. om fordonet går sönder eller en arbetstagare blir sjuk.

planerar hur ett fordons fyllningsgrad kan höjas eller hur verksamheten i övrigt kan effektiveras eller utvidgas

Behärskande av

arbetsuppgiften fastställer vilken utrustning som behövs för transportuppdraget.

vet att transportföretag är serviceföretag.

fastställer utrustningens transportförmåga.

kan definiera företagets kundkrets.

fastställer transport- kapaciteten, t.ex. för en dag eller en vecka.

vet vilka tjänster företaget erbjuder och vad kunden förutsätter av tjänsten.

Behärskande av

vet att transportföretags verksamhet är licens- belagd näring.

räknar upp de viktigaste kostnadsmomenten i transportbranschen.

vet vilka försäkringar som behövs i verksamheten, såsom fordonsförsäkring, lastförsäkring,

arbetstagarförsäkring och egenföretagares försäkringar.

vet vilka tillstånd en egenföretagare behöver.

slår fast kostnader för den planerade

transporten.

ingår de försäkringar som förutsätts i lagstiftningen och som affärspartnerna kräver.

redogör för hur behövliga tillstånd skaffas.

finner alternativa sätt för fordonsanskaffning och hur transportuppdraget kan genomföras.

jämför kostnaderna för olika sätt att genomföra transporten.

motiverar valet av frivilliga försäkringar

(31)

vet att ett transport- företag måste bokföras och visar i sin plan på hur bokföringen har ordnats.

tolkar revisionsbyråns bokföringsuppgifter t.ex.

om täckningsbidrag och kostnadsändringar.

planerar och gör företagets bokföring själv.

Behärskande av

arbetssäkerhet vet vilka risker arbetet

kan medföra. kan uppge på vilket sätt företaget har beaktat säkerhetsriskerna (t.ex. med hjälp av skyddsutrustning och introduktion i arbetet).

kan planera verksamheten så att det är möjligt att utföra arbetet på ett säkert sätt (t.ex. lagenlig arbetstid och att

arbetsredskap är i skick).

3.1.9 Hantering av fordonskombinationer, 5 sv

• hanteringen av fordonskombinationer, såsom

o kännedom om lagstiftningen om fordonskombinationer

o granskning av dokument och sökande av informationen i dokument o sammankoppling av släpet (inriktning, justering av höjden)

o inspektioner (ljus, däck, bromsar, chassi och lastutrymmen) o backning rakt

o backning i hörn

o frånkoppling av släpet och lämnande o säkerhet i arbetet.

Kund Kund

Persontrafik

Lastbilsteknik Fordonsservice Hantering av fordonskombinationer

maskiner

(32)

Den studerande kopplar samman dragfordonet och släpet så att fordonskombinationen fyller kraven i lagar och bestämmelser. Den studerande utför olika typer av hanteringsuppgifter med fordonskombinationen.

Samman- och frånkoppling av en fordonskombination och yrkesprovet i hantering kan genomföras på allmän väg eller på ett terminalområde om den studerande har körrätt. I annat fall kan yrkesprovet avläggas på ett slutet område. Yrkesprovet kan utföras med traktor-, personbils-, paket- eller lastbilkombinationer.

Föremål för bedömning

arbetsprocessen

Sammankoppla Hantera

Koppla från

förvissar sig om mekanisk och laglig förenlighet.

sammankopplar släpet och utför olika kör- och hanteringsuppgifter.

väljer en lämplig ståplats.

säkerställer att fordonet hålls på plats och kopplar från.

Behärskande av

arbetsuppgiften kopplar samman och från släpvagnen och kan flytta en olastad

fordonskombination.

vet vilka förändringar i trafikbeteendet som släpfordon ger upphov till.

beaktar fordonets konturer i hanteringen och hanterar fordonet ändamålsenligt.

kan utföra uppgifter i en flack kurva både framåt och bakåt.

Behärskande av

behärskar bestämmelser som grundar sig på lagstiftningen.

känner till olika

fordonskombinationer.

känner till lagar och bestämmelser om

lämnandet av fordon och en kombinations högsta tillåtna axelmassa, totala massa och bärförmågan.

Behärskande av

arbetssäkerhet arbetar i enlighet med

lagar och bestämmelser. arbetar i enlighet med

lagar och bestämmelser. hanterar fordonet

ändamålsenligt och tryggt för att upprätthålla arbetsförmågan och beaktar arbetssäkerheten.

(33)

3.1.10 Persontrafik, 10 sv

• utförande av en transportuppgift inom persontrafiken o mottagande av beställning

o kundbetjäning

o ruttplanering och transport

o användning av betalningsmedel och betalningsutrustning.

I yrkesprovet för studiehelheten utför den studerande uppgiften som gäller persontrafik med hjälp av ett fordon för persontransport som han eller hon har körrätt till. Den studerande transporterar passagerarna i enlighet med beställning på överenskommen tidpunkt enligt en på förhand utarbetad rutt till den destination som anges i beställningen.

Den studerande utför uppgiften om persontransport med ett för persontrafik lämpligt fordon. Den

studerande har bekantat sig med fordonet som används och dess anordningar. Hjälpmedel som behövs, till exempel kartor, telefonkatalog, telefon och betalningsutrustning finns till den studerandes förfogande.

Kund Kund

Persontrafik

Lastbilsteknik Fordonsservice Hantering av fordonskombin ationer

maskiner