2015-09-17
Produktionsavdelningen Beredningen för demokrati,
Anna Sandström jämställdhet och integration
Tfn 018-611 60 12
E-post anna.sandstrom@lul.se
Kallelse till sammanträde med beredningen för demokrati, jämställdhet och integration
Tid: Tisdagen den 22 september 2015, kl. 13.00–16.00 Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1
Dagordning
13.00 – 14.00 Gruppmöten
14.00 – 14.30 Information rörande landstingets arbete för rekrytering av utländskt utbildad medicinsk personal.
Marianne Rutqvist, utredare.
14.30 – 15.00 Reflektion och diskussion utifrån rapporten
”Medborgardialog i Landstinget i Uppsala län”.
Jessica Elgenstierna, presschef.
Fortsatt sammanträde
16.00 Sammanträdet avslutas
Vid återbud eller frågor, vänligen kontakta beredningens sekreterare, per telefon eller e- post. Vid frågor kan också beredningens ordförande Emilia Friberg kontaktas (Tfn: 072- 233 50 91) eller (E-post: efriberg.ssuuppland@gmail.com).
Med vänlig hälsning Anna Sandström Beredningssekreterare
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ pg 72173-8 bg 230-0168 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se
2015-09-17
FÖREDRAGNINGSLISTA
Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Tisdagen den 22 september 2015 kl. 13.00
(sammanträdet börjar kl. 14.00) Landstingets ledningskontor
Nr Ärenden Föredragande:
38 Öppnande av sammanträdet 39 Anmälan av övriga frågor
40 Fastställelse av föredragningslista 41 Val av justerare
I tur:
42 Föregående protokoll
43 Information rörande landstingets arbete kring rekrytering av utländskt utbildad medicinsk personal
Marianne Rutqvist
44 Utredning av Landstingets i Uppsala läns arbete med medborgardialog – informationsärende
Jessica Elgenstierna 45 Yttrande avseende motion om att införa digitala sammanträden Anette Högström 46 Fastställande av aktivitetsplan 2015-2016
47 Ekonomiskt utfall – informationsärende 48 Kurser och konferenser
49 Anmälan av inkomna skrivelser
Medborgardialog i Landstinget i Uppsala län
– En utredning av Landstingets i Uppsala läns arbete med medborgardialog
Av: Sofia Zisimopoulou
Karlstads Universitet Politices Kandidat Praktikuppgift 3
Datum/termin: 2015-06-02/VT 15
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Frågeställningar ... 3
2. Metod ... 3
2.1 Intervjustudie ... 3
2.2 Kvalitativ och kvantitativ analys ... 3
2.3 Avgränsning ... 4
2.4 Material ... 4
3. Empiri & Analys ... 5
3.1 Fråga och Tyck till ... 5
3.2 Facebook ... 7
3.3 Vad tycker landstinget i Uppsala läns politiker? ... 8
3.4 Exempel från andra landsting/regioner ... 10
3.4.1 Landstinget Västmanland ... 10
3.4.2 Andra landsting/regioner/kommuner ... 12
4. Sammanfattning och resultat ... 14
Referenser Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide till politiker/politiska sekreterare
1. Inledning
Sedan år 2006 arbetar SKL (Sveriges kommuner och landsting) med projektet Medborgardialog. Projektet syftar till att SKL ska hjälpa och stötta dess medlemmar i deras arbete med medborgardialog. Projektet startades efter att beslut tagits på SKL:s förbunds kongress. ”SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling” (Skl.se, medborgardialog).
Anledningar till detta beslut är bl.a. det minskade valdeltagandet, minskade antalet medlemmar i politiska partier samt det låga förtroendet till politiker (SKL, 2013:7).
Medborgardialog är för oss ett bredare begrepp än en dialog mellan två människor. Det handlar om att se medborgarnas kunskaper som en tillgång för att forma framtidens kommun och framtidens landsting. Det handlar om att använda flera olika metoder för att få kunskap om medborgarnas värderingar och att ge medborgarna kunskaper om kommunens och landstingens ansvar, styrning och verksamhet. Det handlar om att genom systematiska dialoger både stärka demokratin och öka effektiviteten (11 tankar om medborgardialog i styrning, 2009:8).
Arbetet med medborgardialog inom offentlig sektor är något som blivit allt mer aktuellt på senare tid. Nästan alla landsting och regioner har idag någon form av tjänst som möjliggör för medborgare att komma med synpunkter och förslag, både till tjänstemän och politiker.
Jag har därför fått i uppdrag att se över Landstingets i Uppsala läns (LUL) kanaler för medborgardialog för att kunna utvärdera vad som fungerar bra/dåligt, samt för att förhoppningsvis kunna göra en bedömning huruvida man ska hålla sig till de möjligheter som finns idag, eller om man ska utveckla detta för att på längre sikt uppnå effektivitet och främja demokratin. Kanalerna som kommer att ses över i arbetet är LUL:s tjänst för medborgardialog Fråga och Tyck till och LUL:s egna Facebooksida. Den direktkontakt som sker mellan medborgare och politiker i form av mejl och samtal kommer också att ses som en kanal för medborgardialog i detta arbete.
1.1 Bakgrund
Det finns sedan några år tillbaka en tjänst på Landstingets i Uppsala läns hemsida (LUL.se).
Tjänsten heter Fråga och Tyck till och kan beskrivas som en tjänst som gör dialog mellan medborgare, tjänstemän och förtroendevalda möjlig. Genom denna tjänst kan medborgare
1
komma med förslag, synpunkter eller frågor som rör landstingets verksamhetsområden. Syftet med denna tjänst är att öka tillgängligheten för medborgarna. Till skillnad från andra sociala medier som t.ex. Facebook är det möjligt att vara anonym när man ställer en fråga eller lämnar ett förslag i Fråga och Tyck till, vilket kanske för vissa personer kan göra det lättare att föra fram åsikter.
Till landstingsfullmäktiges sammanträde i juni 2013 kom det in en motion från miljöpartiet gällande medborgardialog. Motionen löd såhär:
Landstingets politiska processer behöver öppnas upp och moderniseras mot medborgarna.
Länets invånare får ett större engagemang och förtroende för landstingspolitiska frågor om de känner sig välkomna att delta i den politiska processen. Miljöpartiet anser att personer som bor i länet ska kunna lämna medborgarförslag till landstinget. På så sätt kan vi fånga upp fler idéer om hur vi ska utveckla landstingets verksamhet.
Miljöpartiet föreslår landstingsfullmäktige besluta att införa möjligheten att lägga medborgarförslag till landstinget.
I yttrandet över motionen står det bland annat att landstinget tidigare på olika sätt har försökt att föra en medborgardialog, bl.a. genom ”politikercaféer” där medborgare fick möjlighet att träffa de förtroendevalda och komma med synpunkter. Detta var dock inte särskilt lyckat varav det övergavs.
Kommunikationsavdelningen bedömde att tjänsten Fråga och Tyck till redan erbjuder det som man vill åstadkomma med medborgardialog, och att det därför inte bör skapas något nytt system för detta. Kommunikationsavdelningen menade att man istället bör satsa på att utveckla den befintliga tjänsten och marknadsföra den för att nå ut externt. Men även att öka engagemang och delaktighet från såväl tjänstemän och förtroendevalda genom bl.a. utbildning och information om systemet.
1.2 Syfte
Detta arbete syftar till att utreda och analysera Landstingets i Uppsala läns olika kanaler där medborgarna kan fråga och tycka till om landstingets arbete, samt att ta reda på vad landstingets politiker tycker om arbetet med medborgardialog. Detta för att kunna göra en utvärdering som förhoppningsvis kommer leda till en ökad kännedom och förståelse över vad som fungerar bra inom landstinget i dagsläget gällande detta, samt vilka eventuella förändringar och förbättringar
2
som är värda att se över när det gäller Landstingets i Uppsala läns arbete med medborgardialog.
Syftet är även att detta arbete kan vara till hjälp vid framtida projekt gällande medborgardialog inom LUL.
1.3 Frågeställningar
• Vilka kanaler för medborgardialog används mest/minst inom Landstinget i Uppsala län?
• Uppfyller tjänsten Fråga och tyck till syftet med medborgardialog?
• Hur ser Landstingets i Uppsala läns politiker på arbetet med medborgardialog?
• Hur jobbar andra regioner/landsting i Sverige med medborgardialog?
2. Metod
Följande kapitel beskriver den metod som använts för att genomföra utredningsarbetet.
2.1 Intervjustudie
Studien bygger till stora delar på en intervjustudie. Då en av frågeställningarna handlar om hur LUL:s politiker ser på medborgardialog så anser jag att intervju som metod är relevant och bra då det är just politikerna jag intervjuar.
Intervjuerna är s.k. respondentintervjuer, det är personen jag intervjuar samt dennes tankar om ämnet i fråga som är studieobjektet (Esaiasson m.fl., 2007:258). Samtliga personer som intervjuas har svarat på samma frågor. Vidare bygger respondentintervjuerna på samtalsintervjuer, dessa typer av intervjuer lämnar större utrymme för mer utförligare svar.
Detta innebär även att intervjusvaren kan se väldigt olika ut beroende på vem som svarar då det lämnas utrymme för personen som intervjuas att utveckla sitt svar och resonemang av den ställda frågan (Esaiasson m.fl., 2007:259). Detta innebär att följdfrågorna i intervjun kan komma att se annorlunda ut beroende på hur intervjun löper på.
2.2 Kvalitativ och kvantitativ analys
Arbetet bygger dels på kvalitativ metod och dels på kvantitativ metod. Den kvalitativa delen utgörs av den analys som genomförs på materialet som intervjuerna genererar. Den kvantitativa delen utgörs av analys på viss typ av statistik och siffror, t.ex. i form av hur många som lämnat
3
in synpunkter till tjänsten Fråga och Tyck till, kontra hur många som lämnat synpunkter på LUL:s Facebooksida.
I vissa fall finns det risker med att mixa metoder, speciellt när man talar om att mixa kvalitativa och kvantitativa metoder. I detta fall ser jag inte detta som en risk då den kvantitativa delen syftar till att komplettera det kvalitativa materialet för att på så vis få mer djup i studiens resultat (Mason, 2006).
2.3 Avgränsning
På grund av att det inte finns utrymme och tid till att göra ett större utredningsarbete så är detta arbete av mindre karaktär. Förhoppningsvis kan detta arbete vara en hjälp på vägen vid ett större arbete gällande medborgardialog.
Detta utredningsarbete fokuserar på Landstinget i Uppsala län centralt, detta innebär att de kanaler för ”medborgardialog” som kommer ses över är endast de som är övergripande för LUL. LUL:s olika förvaltningars hemsidor/sociala medier kommer inte att analyseras då det inte är meningen att fokus ska ligga på specifika förvaltningar.
Endast fyra personer har intervjuats, två landstingsråd (M och MP) och två politiska sekreterare (S och FP), detta är också p.g.a. brist på tid och utrymme. Jag anser dock att dessa intervjuer är tillräckliga för att kunna göra en bedömning och svara på frågeställningen. Varför just dessa personer har valts är för att jag ville få en partipolitisk variation bland intervjupersonerna, samt att få höra tankar kring medborgardialog av både politiker och politiska sekreterare. Tanken är alltså inte att försöka få ett signifikant resultat utifrån dessa fyra intervjuer, jag är snarare ute efter att få en bild av hur politiker inom LUL tycker och tänker gällande medborgardialog.
2.4 Material
Materialet utgörs främst av intervjusvaren jag får fram. Annat material kommer utgöras av en del siffror och statistik, detta från att analysera och kartlägga de olika kanalerna där medborgare kan lämna synpunkter och frågor, t.ex. statistik som visar användningen av respektive kanaler.
Vad som är intressant med det är att se vilken/vilka kanaler som används mest av medborgarna.
För att få fram goda exempel på hur man kan arbeta mer med medborgardialog har jag även varit i kontakt med Landstinget Västmanland, den informationen jag fått därifrån gällande deras
4
kanaler för medborgardialog kommer också att vara material till arbetet. Viss annan
”omvärldsbevakning” har gjorts.
3. Empiri & Analys
Följande kapitel utgör själva empiridelen samt analysen. Här har jag skrivit om tjänsten Fråga och Tyck till, Facebook, samt exempel från andra landsting/regioner/kommuner. Det är även i detta kapitel jag analyserar intervjuerna. Jag har valt att ha empiri och analys i samma kapitel då jag anser att det skapar en tydligare röd tråd vilket gör det lättare för läsaren att hänga med i mina tankegångar.
3.1 Fråga och Tyck till
Tjänsten Fråga och Tyck till ska öka tillgängligheten för medborgarna att kunna kontakta såväl tjänstemän och politiker i landstinget. Beskrivningen av tjänsten lyder:
Till skillnad från tidigare dialogtjänster har invånarna här möjlighet att få svar och diskutera inte bara med förtroendevalda, utan även med tjänstemän inom landstinget, vilket är en fördel eftersom användarna kan ha svårt att avgöra vad som är en ren verksamhetsfråga och vad som är en politisk fråga. (Yttrande över motion Ge medborgaren möjlighet att komma med förslag).
I yttrandet över motionen Ge medborgarna möjlighet att komma med förslag (2013) lyfts även frågan gällande marknadsföring och utveckling av tjänsten, med argument att det vid valet 2014 innebär en möjlighet att göra tjänsten mer känd för medborgarna.
Första inlägget inkom 2012-05-28 och sedan dess har det fram till idag 2015-05-20 inkommit ca 300 inlägg totalt vilket snabbt räknat innebär att det kommer in ca 100 inlägg per år. Delar man det rakt av på antalet veckor/år visar detta att det är ca två inlägg som kommer in varje vecka, detta är förstås grovt räknat. Vid närmare titt på de inlägg som gjorts går det att konstatera att ca 60 procent av dessa kan kategoriseras som frågor. Frågorna kan vara av både stor och liten karaktär, de flesta frågor handlar dock om att man behöver ett telefonnummer till någon inom vården, frågor som handlar om huruvida man kan lista sig i annat län osv. Ca 30 % av de inlägg som inkommit kan kategoriseras som synpunkter/klagomål. Dessa kan vara allt från synpunkter på att en länk på lul.se inte fungerar till klagomål på hur man blivit behandlad i vården etc. Av de ca 300 inläggen som inkommit är ca 4 % olika typer av förslag (utifrån min
5
bedömning). Ca 6 % av inläggen faller under kategorin ”övrigt”, dessa inlägg kan vara allt från testinlägg till inlägg för att visa uppskattning till någon speciell vårdpersonal som gjort ett bra jobb osv.
Vad som också är intressant att se är att endast två av dessa 300 inlägg har besvarats av politiker i landstinget, och endast två inlägg har besvarats av politiska sekreterare.
Reflektioner
Genom att ha studerat de inlägg som kommit in i Fråga och tyck till, samt genom att studera de svar som givits från LUL:s sida så kan man konstatera att denna tjänst inte riktigt går i linje med vad begreppet ”medborgardialog” står för. I de flesta fall har svar givits från ”rätt” person i frågan, jag syftar då främst på de inlägg som är frågor/klagomål kring vårdrelaterade frågor.
Att observera är att det inte finns nedskrivna svar till samtliga inlägg som gjorts på tjänsten Fråga och Tyck till. Det kan bero på att personen inte angivit sin mailadress, eller att inlägget har besvarats enbart till personens privata mejl. Därmed är svaret inte synligt i tjänsten.
Det har blivit tydligt att tjänsten Fråga och Tyck till inte uppfyller det syfte som tjänsten var till för från början. Detta betyder dock inte att tjänsten inte har ett värde och inte uppfyller ett syfte i sig. Det kommer trots allt in ca 100 frågor/synpunkter/klagomål (där frågor är de mest förekommenade) per år. Kanske skulle man kunna se Fråga och Tyck till som en typ av kundtjänst.
Om ett arbete med att förbättra/utveckla medborgardialogen i landstinget ska sättas igång så tror jag att det är viktigt att först och främst definiera begreppet, vad betyder medborgardialog inom Landstinget i Uppsala län? Utan den definitionen är det svårt att göra en utvärdering av nuläget. Om medborgardialog innebär att landstinget (både tjänstemän och politiker) har dialog med medborgare/kunder så kan man ju påstå att det sker hela tiden, inte i en organiserad form dock. Betyder medborgardialog dock att det främst är dialogen mellan medborgare och politiker som åsyftas är inte svaret på frågan lika klar. Till viss del sker detta, genom mejl- och telefonkontakt med politiker. Av de intervjuer jag gjort så har det framgått att de mejl och samtal som politiska sekreterare och politiker får in främst är olika typer av klagomål. Denna typ av kontakt kanske inte heller kan anses vara en dialog då en fråga eller ett klagomål via mejl oftast bara bidrar till att man får ett svar tillbaka, det blir därmed ingen riktig dialog.
6
Eftersom att de flesta inlägg som görs i Fråga och Tyck till är verksamhetsfrågor är det dock inte konstigt att det är en tjänsteman på berörd förvaltning som svarar på inlägget och inte en politiker. Jag tror att man måste ha en tydlig avgränsning på vad som är verksamhetsfrågor och vad som är frågor av politisk karaktär. Vill man ha en tjänst som syftar till att få input och förslag från medborgare så tror jag att man måste vara tydlig med vad för typ av inlägg som kan göras i den tjänsten. Som det ser ut nu så kommer det ju in en mängd olika typer av inlägg till Fråga och Tyck till.
De fördelar jag kan se med Fråga och Tyck till är att man har möjlighet att vara anonym, möjlighet att skriva en fråga eller synpunkt på nätet kanske underlättar för personer som tycker det är svårt att tala i telefon etc. Tjänsten möjliggör dessutom för andra personer att läsa de inlägg som har kommit in och ta del av svaren (om dessa är öppna inlägg). Personen som ställt en fråga eller liknande får ett relativt snabbt svar om inte svaret kräver längre ”research”.
Överlag anser jag att tjänsten har ett värde, den kan ses som en allmän frågelåda dit man kan vända sig om man inte riktigt vet var man ska.
De nackdelar jag kan se är bl.a. att tjänsten inte är responsiv vilket är synd då de flesta människor förmodligen surfar från sin mobil eller platta. Fråga och Tyck till knappen är ganska svår att hitta, den kanske ska vara ännu tydligare. Tjänsten används mest som en typ av kundtjänst och klagomålshantering, ej medborgardialog. Dessutom är kännedomen om tjänsten låg bland politiker. Detta skriver jag mer om senare.
3.2 Facebook
Antal inlägg som gjorts på landstingets i Uppsala läns Facebooksida är 28 st. fr.o.m. 2014-09- 01. Av dessa är det ca 20 inlägg som kan kategoriseras som frågor/synpunkter/klagomål.
De fördelar jag ser med landstingets Facebooksida är att det är en bra kanal för att sprida ut information till medborgarna, samt att öka kännedomen om landstinget. Det öppnar även upp möjligheten att kommentera/diskutera det som landstinget publicerar men även vad andra privatpersoner skriver.
Nackdelar med Facebook är att man inte kan vara anonym, samt att landstingets politiker inte verkar vara insatta. Detta innebär dock inte att LUL:s Facebooksida inte är en bra sida. Det blir däremot tydligt om man talar i termer av Medborgardialog att denna typ av kanal inte lever upp till de krav som en medborgardialog ska ha (i alla fall inte utifrån definitionen att
7
medborgardialog är dialog mellan medborgare/invånare och förtroendevalda med syfta att öka effektiviteten och stärka demokratin). Det har dock blivit allt tydligare för mig under uppsatsens gång att just LUL:s egna Facebooksida har ett annat syfte än att vara en kanal för medborgardialog och bör därför inte jämföras med kanaler där syftet är att möjliggöra medborgardialog.
3.3 Vad tycker landstinget i Uppsala läns politiker?
Genom intervjuer med två av landstingets landstingsråd och två politiska sekreterare har jag fått en bra bild av hur politikerna ser på arbetet med medborgardialog inom LUL. Dessa intervjuer har inte gjorts för att få ett signifikant resultat, utan snarare för att få höra tankar och åsikter kring medborgardialog.
Samtliga intervjupersoner anser att medborgardialogen är viktig. Varför de intervjuade anser att det är så pass viktigt är bl.a. för att få input och idéer från medborgarna, men även därför att det är en demokratisk princip. Genom ökat inflytande från medborgare skapar man en legitimitet för landstinget eftersom att politikerna är valda av medborgarna. Att medborgardialogen är en viktig fråga bland politikerna är det ingen tvekan om.
På fråga vad de intervjuade anser om landstingets nuvarande arbete med medborgardialog är svaren ganska lika men ändå olika. En av de intervjuade anser att det inte sker någon medborgardialog överhuvudtaget, en annan anser att arbetet med detta är ganska splittrat och att det aldrig går att arbeta med medborgardialog för mycket, och den tredje anser att man jobbar för lite med detta. Endast en av de fyra intervjuade anser att arbetet med medborgardialog har utvecklats under de senaste åren och anser därmed att arbetet med detta har blivit bättre. Till detta verkar frågan om medborgardialog inte var uppe i diskussioner bland politikerna, i alla fall inte på en övergripande nivå. Diskussioner kring detta sker däremot i de egna partierna samt inom vissa områden, som t.ex. kollektivtrafikförvaltningen där ett arbete med medborgardialog dessutom har satts igång.
När jag frågade de intervjuade om ansvaret ligger hos tjänstemännen eller hos politikerna om man ska starta ett arbete med medborgardialog så är den sammanvävda åsikten att ansvaret kan ligga hos båda sidor. Det måste dock finnas en vilja och ett intresse bland politikerna för detta för att det ska gå igenom, så att det ligger i politikernas intresse är ett måste. Sen kan initiativet komma från tjänstemannasidan.
8
Vad tycker då landstingets politiker om tjänsten Fråga och Tyck till? Det som blivit tydligt i samtliga intervjuer är att det är låg kännedom om tjänsten bland politikerna och de politiska sekreterarna. Ingen av de intervjuade går heller själva in i tjänsten för att läsa vad invånare har lämnat för frågor och synpunkter. När jag frågade hur man kan öka engagemanget bland politikerna att själva gå in i tjänsten svarade intervjupersonerna att det dels handlar om att sprida information om att tjänsten finns, samt förklara vad syftet är med tjänsten och även informera om att politiker kan gå in och besvara frågor. En av de intervjuade menade att det är svårt att komma ihåg att gå in och kolla på en sådan typ av tjänst eftersom att man inte får ett meddelande eller likande som talar om när det har inkommit något. Jag fick även uppfattningen av samtliga att de inte heller är aktiva på landstinget egen Facebooksida men att man är mer aktiv på det egna partiets olika kanaler.
Två av de fyra intervjuade anser inte alls att syftet med medborgardialog uppfylls genom att ha tjänsten Fråga och Tyck till, varav en av de menade att det skulle vara bättre att ha en funktion där man kan höra av sig till en viss politiker direkt istället för att göra det genom den här tjänsten. En annan svarade att syftet uppfylls till viss del och att det kan vara en aspekt i det hela men långt ifrån allt.
Samtliga intervjupersoner har poängterat att de får in mejl och telefonsamtal från medborgare som vill komma med synpunkter eller ställa frågor. Vilken mängd som kommer in varje vecka varierar, dels om man är i majoritet och dels om det finns något aktuellt ämne, t.ex. frågan om snuslukt. Vid dessa tillfällen kommer det in fler mejl och samtal. En svarade att den får in ett par mejl i veckan, en annan svarade 5-10 i månaden, en annan 5-6 i veckan, och den sista svarade att det kommer in lite då och då. Sammantaget kan man ju konstatera att det kommer in betydligt fler mejl och samtal direkt till politiker än vad det gör till Fråga och Tyck till. Det som är synd med detta är att det bli en stängd konversation mellan den som mejlar och den politiker som svarar. Detta innebär att andra personer kanske ställer samma frågor eller lämnar samma synpunkter som någon annan vilket förmodligen bidrar till dubbelarbete.
Utifrån dessa fyra intervjuer kan jag sammanfattningsvis påstå att landstingets politiker anser att medborgardialog är en viktig del av landstingets verksamhet och att det arbetas alldeles för lite med detta. Samtliga politiker har en positiv syn på medborgardialog och ser gärna att det finns ett bra och fungerade arbete kring detta i framtiden. Politiker har låg kännedom om Fråga och Tyck till och de flesta anser att syftet med medborgardialog inte uppfylls genom tjänsten.
Den generella uppfattning jag fått utifrån dessa fyra intervjuer vad gäller tjänsten Fråga och Tyck till är att den behöver utvecklas. Dels behövs det tydliga rutiner för hur denna tjänst ska
9
skötas, och om det är meningen att politikerna själva ska vara aktiva i tjänsten behöver politikerna både få utbildning i hur tjänsten ska skötas och få information om detta.
3.4 Exempel från andra landsting/regioner
Landstinget Västmanland är ett av de landsting/regioner i Sverige som har ett utvecklat arbete med medborgardialog. De kanaler som jag har studerat lite extra är Demokratikanalen och Medborgarpanelen.
3.4.1 Landstinget Västmanland
Demokratikanalen är en tjänst där medborgare kan lämna förslag gällande landstinget Västmanlands (LTV) verksamheter. Varje förslag kan få s.k. underskrifter av andra personer som tycker att förslaget som lämnats är bra. Förslaget ligger på hemsidan max sex månader, har förslaget mindre än 100 underskrifter svaras det på av Demokratiberedningens ordförande.
Får förslaget fler än 100 underskrifter blir frågan ett ärende för demokratiberedningen som i sin tur lyfter frågan. För att ett förslag ska få tillräckligt med underskrifter så gäller det att personen som lämnat förslaget, eller andra personer som stödjer förslaget, ser till att nå ut till andra genom t.ex. sociala medier (Landstinget Västmanland, om Demokratikanalen).
Ett förslag gällande bussförbindelser fick 130 underskrifter och togs därför upp på demokratiberedningens möte.
Detta är ett konkret förslag på hur man faktiskt kan arbeta med medborgardialog på ett sätt som gör att engagerade medborgare kan påverka landstingets verksamhet. Oavsett om förslaget tas upp i demokratiberedningen eller inte så svaras det alltid på av ett landstingsråd (med hjälp av tjänsteman) vilket gör att man kanske känner sig nära politiken i vilket fall. Att det sedan finns möjlighet att förslaget faktiskt tas upp och behandlas på politisk nivå tror jag ökar förtroendet till både politikerna och landstinget.
Jag har varit kontakt med en person i Landstinget Västmanland som bl.a. arbetar med Demokratikanalen. Enligt henne så startades tjänsten just för att politikerna ville bli bättre på att ta upp det medborgarna tycker. Man har alltid kunnat lämna öppna frågor till fullmäktige men man ville utveckla detta. I dagsläget utvärderas tjänsten och man kommer förmodligen att sänka gränsen från 100 underskrifter till 50. Detta för att man anser att 100 underskrifter är
10
väldigt mycket som enskild privatperson att samla ihop på ett förslag. Enligt kontaktpersonen är detta ett mycket populärt system bland medborgarna.
Medborgarpanelen
Ett annat sätt som landstinget Västmanland arbetar med medborgardialog på är genom tjänsten Medborgarpanelen. Medborgarpanelen är en tjänst där invånare tillhörande Västmanlands län och som inte är politiskt aktiva inom landstinget kan svara på enkäter gällande aktuella politiska frågor. De svar som sedan lämnas in blir underlag för de beslut som fattas (landstinget Västmanland, Medborgarpanelen).
Detta sätt att arbeta med medborgardialog kräver inte särskilt mycket av medborgarna men det ger ändå en chans att vara delaktig i politiska beslut, och på så sätt främja demokratin. Vid den senaste enkäten som skickades ut i februari 2015 var det 359 medlemmar och av dessa var det 238 medlemmar som deltog i panelen. Fr.o.m. 2013 har det genomförts åtta medborgarpaneler (Landstinget Västmanland, Medborgarpanelen).
Efter att ha varit i kontakt med ansvarig moderator för tjänsten i landstinget Västmanland har jag fått reda på att denna tjänst startade efter att LTV var med i ett projekt med SKL (Sveriges kommuner och landsting). Tidigare fanns en annan tjänst där ett antal medlemmar fick svara på frågor via mejl vilket ledde till att det inkom massa mejlsvar som någon var tvungen att ta hand om, vilket inte var optimalt. När beslut togs att införa Medborgarpanelen drogs det igång en rejäl marknadsföring för att uppmärksamma medborgarna om tjänsten. Gällande vilka resurser som krävs för att införa ett sådant system påstod personen jag varit i kontakt med att det krävdes rätt mycket i början, en person på ca 30-50 % behövdes. I dagsläget går allt mycket smidigare men eftersom tjänsten ännu är ganska ny (start juni 2013) så utvecklas och förbättras arbetet och blir allt smidigare. Som jag förstod det så är medlemmarna av tjänsten mycket nöjda, det finns dock fortfarande vissa som är skeptiska till hur politikerna faktiskt tar emot resultaten.
Något som dock är bra är att om beslut fattas som inte är utifrån enkäterna så ska det finnas en tydlig förklaring till varför man inte fattade det beslutet.
Personen jag talade med lyfte en viktig aspekt man måste tänka på när man inför en sådan tjänst och det är att de frågor som medborgarna kan vara med och tycka till om måste vara påverkningsbara. Annars finns det ingen mening med medborgardialogen och det skadar nog mer än vad det gör nytta.
11
Klagomålshantering
En annan tjänst som Landstinget i Västmanland erbjuder är deras öppna avvikelsesystem för vården. Detta gör att medborgare som har synpunkter/klagomål på den vård de har fått direkt kan skriva in detta i avvikelsesystemet. Enligt den person jag har varit i kontakt med har ingen verksamhetschef klagat på systemet utan tycker att det fungerar väldigt bra. Vid fråga om det kommer in en massa klagomål som är ”onödiga” svarade hon att det fanns en rädsla för att systemet skulle bli tungt belastat och att det fanns en viss oro i verksamheterna, men att det hittills har fungerat väldigt bra.
På detta sätt kan man skilja på klagomål och konkreta förslag. Tjänsten Fråga och Tyck till i LUL har visat sig vara en blandning av diverse olika typer av frågor/synpunkter/klagomål etc.
och många av de klagomål som inkommit är just till vården. Då klagomålshantering inte direkt är samma sak som medborgardialog vore det kanske bra att fundera över hur man kan urskilja dessa från varandra.
Länk till
avvikelsesystemet: https://synpunkter.ltv.se/synergidpl/default.aspx?dmn=469&app=116 [Hämtad: 2015-04-29].
3.4.2 Andra landsting/regioner/kommuner
Sollentuna kommun erbjuder medborgare att via deras hemsida kontakta politiker. Tjänsten heter Fråga dina politiker och gör det möjligt för medborgare att skriva en direkt fråga/synpunkt till vald politiker. De frågor som kommer in är även tillgängliga för andra att se.
Länk till tjänsten Fråga dina politiker: http://www.sollentuna.se/Politik/Fraga-dina- fortroendevalda/ [Hämtad: 2015-05-15].
Landstinget Västernorrland har en likadan tjänst som på samma sätt som Sollentuna kommun erbjuder invånare att ställa frågor direkt till politikerna. Frågor och svar är synliga för alla, och kravet är att de frågor som ställs ska vara politiska.
Länk: http://www.lvn.se/Demokrati-och-insyn/Dialog---sa-kan-du-paverka/Fraga-din- politiker/ [Hämtad 2015-05-15].
12
Region Skåne har Sveriges största medborgarpanel, Skånepanelen, där ca 4000 deltar. Enkäten uppdateras med nya frågor några gånger per år. Syftet är att samla upp medborgarnas synpunkter och åsikter för att kunna använda dessa som underlag vid beslutsfattande.
Region Skåne har även Skåneenkäten som går ut på att höra vad Skånes invånare har att säga om region Skånes verksamhet. Detta görs genom att 500 slumpmässiga personer intervjuas per telefon, detta görs tre gånger per år.
Läs mer om Skånepanelen och Skåneenkäten här: http://www.skane.se/framtid-och- utveckling/Om-Skane/sa-tycker-skaningarna/#27938 [Hämtad: 2015-05-19].
Förslag på läsning: Metodhandböcker/Handböcker
Det finns många regioner/landsting/kommuner som arbetar med medborgardialog och som också tagit fram handböcker/metodböcker för hur arbetet ska gå till. Genom att titta på hur andra har arbetat med medborgardialog får man dels mer kunskap i ämnet, men även inspiration och goda idéer för hur man på sin verksamhet själv kan arbeta med detta. Nedan följer några exempel på hand- och metodböcker för medborgardialog som kanske kan vara intressanta att ta del av. Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har också tagit fram bra material gällande medborgardialog, dessa finns tillgängliga på deras hemsida skl.se.
• Region Skåne, Metoder för medborgardialog
http://www.skane.se/framtid-och-utveckling/Om-Skane/sa-tycker-skaningarna/#27938 [Hämtad: 2015-05-19].
• Region Skåne, Medborgardialog- Handbok för Region Skånes
förtroendevalda http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Skaneportalen-
extern/PolitikPaverkan/dokument/Handbok_medborgardialog.pdf [Hämtad: 2015-05- 19].
• Haninge kommun, Medborgardialog- En handbok i
medborgardialog http://www.haninge.se/upload/16419/handbok%20i%20medborgard ialog.pdf [Hämtad: 2015-05-19].
• Borås stad, Medborgardialog- Handbok för
medborgardialog http://www.boras.se/download/18.41adfd70143507b1bc780002107/
1390353170697/Medborgarhandbok.pdf [Hämtad:2015-05-19].
13
4. Sammanfattning och resultat
Vad gäller den första frågan ”Vilka kanaler för medborgardialog används mest/minst inom Landstinget i Uppsala län?” är svaret att bland de ”riktiga” kanalerna är det Fråga och Tyck till som används mest. Tar man dock politikernas egna mejl och telefonkontakter i åtanke så är det dit de allra flesta medborgare hör av sig. Kanske beror detta på att man vill ha ett specifikt svar från en specifik politiker.
Vad gäller den andra frågan ”Uppfyller tjänsten Fråga och Tyck till syftet med medborgardialog?” så är mitt spontana svar nej. Återigen måste man ha en tydlig definition när man talar om medborgardialog, i detta fall utgår jag dock från att medborgardialog främst syftar till dialog mellan medborgare och politiker. I dagsläget anser jag inte att detta uppfylls genom tjänsten, men detta innebär som sagt inte att tjänsten inte har ett värde. Jag tror att det finns potential till att utveckla tjänsten ytterligare samt att göra den mer känd både externt och internt.
Som en av de intervjuade sa är Fråga och Tyck till en aspekt när man talar om medborgardialog men det är inte tillräckligt. Bland politikerna var de flesta klara med att de inte ansåg att Fråga och Tyck till uppfyller syftet med medborgardialog. Att 60 % av de inlägg som görs i tjänsten är olika typer av frågor och att 30 % är klagomål/synpunkter säger ju också rätt mycket om hur denna tjänst har utvecklats.
Vad tycker då Landstingets i Uppsala läns politiker om arbetet med medborgardialog? Samtliga intervjupersoner har gett uttryck för att det behövs arbetas mer med detta inom landstinget, varav en anser att det inte sker någon medborgardialog överhuvudtaget. I vilka former man ska arbeta i har varit en svår fråga att svara på bland de intervjuade. En av dessa nämnde dock att det är viktigt att man arbetar med olika typer av metoder för detta då man måste ta hänsyn till olika åldersgrupper. Att endast begränsa medborgardialogen till internet drabbar vissa grupper, t.ex. äldre personer. Att medborgardialog är viktigt och att det krävs mer arbete kring detta håller samtliga med om.
Det finns goda exempel på hur man kan arbeta med medborgardialog och man kan ta del av dessa dels genom att läsa de publikationer som SKL har lagt ut på sin sida, och dels genom att studera hur andra landsting/regioner/kommuner arbetar med detta. Populärt bland de landsting/regioner/kommuner jag har studerat lite extra är att ha enkätundersökningar som skickas ut till medborgare ett par gånger per år. Detta för att politiker vill få input på en specifik fråga för att sedan ha detta som underlag vid beslutsfattande. En annan metod är att medborgare kan lämna ett förslag och försöka samla ihop folk att rösta på förslaget, detta för att förslaget
14
ska ha större chans att behandlas på politisk nivå. Ett annat sätt är att ha en typ av tjänst som ger medborgare möjlighet att kontakta valfri politiker men som samtidigt inte är en sluten dialog (som det är vid t.ex. mejlkontakt). Denna typ av tjänst möjliggör för andra personer att se vad som har diskuterats. Sen finns det ju självklart medborgardialog som sker i olika typer av fysiska möten, t.ex. att landstinget bjuder in till samråd inom en viss fråga eller ett visst område.
Detta har kollektivtrafikförvaltningen arbetat med under året för att få input från medborgare och kanske skulle det kunna gå att göra detta inom andra områden.
Det finns en hel del olika metoder för hur man kan arbeta med medborgardialog, dessa tre är bara några få.
15
Referenser
• Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik & Wängnerud Lena., 2007. Metodpraktikan- Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Upplaga 3.
Stockholm: Norstedts juridik.
• Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend., 2013. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
• Mason, Jennifer., 2006. Six strategies for mixing methods and linking data in social science research. NCRM Working Paper Series 4/06.
• Sveriges kommuner och landsting. Medborgardialog som del i styrprocessen, 2013.
• Sveriges kommuner och landsting. 11 tankar om medborgardialog i styrning, 2009.
• Yttrande över motion Ge medborgaren möjlighet att komma med förslag Elektroniska källor:
• Landstinget Västmanland. Om Demokratikanalen [Elektronisk]
Tillgänglig: http://demokratikanalen.ltv.se/om-demokratikanalen. [Hämtad: 2015-04-28]
• Sveriges kommuner och landsting. Medborgardialog [Elektronisk]
Tillgänglig: http://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/demokratidelaktighetdigit alisering.1186.html. [Hämtad: 2015-04-10]
• Landstinget Västmanland. Medborgarpanelen [Elektronisk]
Tillgänglig: http://medborgarpanelen.ltv.se/ [Hämtad: 2015-04-28].
• Landstinget Västmanland. Synergi avvikelsehanteringssystem [Elektronisk]
Tillgänglig: https://synpunkter.ltv.se/synergidpl/default.aspx?dmn=469&app=116 [Hämtad:
2015-04-29].
• Landstinget Västmanland. Medborgarpanelen- tidigare enkäter [Elektronisk]
Tillgänglig: http://medborgarpanelen.ltv.se/tidigare/sida/Dialog%20med%20landstingets%20p olitiker [Hämtad: 2015-05-04].
• Landstinget Västernorrland. Demokrati och insyn [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.lvn.se/Demokrati-och-insyn/Dialog---sa-kan-du-paverka/Fraga-din- politiker/ [Hämtad 2015-05-15].
• Sollentuna kommun. Politik [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sollentuna.se/Politik/Fraga- dina-fortroendevalda/ [Hämtad: 2015-05-15].
• Region Skåne. Medborgardialog [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.skane.se/framtid-och- utveckling/Om-Skane/sa-tycker-skaningarna/#27938 [Hämtad: 2015-05-19].
Bilaga 1.
Intervjuguide till politiker/politiska sekreterare
Tema 1: Uppvärmningsfrågor 1) Namn
2) Befattning/uppdrag 3) År inom landstinget
Tema 2: Synen på medborgardialog 4) Vad är medborgardialog för dig?
5) Hur ser du på Landstingets nuvarande arbete med medborgardialog?
6) Vad vill du att landstinget ska uppnå med medborgardialog?
7) Vems ansvar är det att se till så att det finns en välfungerande medborgardialog? Politikernas eller tjänstemännens? (Om intresset finns)
Tema 3: Användning av kanaler för synpunkter/frågor
Jag har gått igenom de frågor/synpunkter som kommit in i tjänsten Fråga och tyck till, sammanlagt är det ca 300 stycken. Det är endast ett fåtal frågor/synpunkter som är besvarade av politiker och politiska sekreterare.
8) Vilka kanaler brukar du aktivt gå in och titta på för att se de kommentarer/synpunkter/frågor som medborgare lämnar?
9) Hur tror du att engagemanget bland Landstingets politiker kan öka?
10) Hur väl tycker du att tjänsten Fråga & Tyck till uppfyller syftet med medborgardialog?
11) Är det medborgare som kontaktar dig personligen via e-post eller telefon för att lämna synpunkter?
– I så fall, ungefär hur många samtal/mejl får du i månaden?
Tema 4: Avslutning
12) På vilka sätt anser du att arbetet med medborgardialog kan förändras/förbättras?
13) Hur vill du att landstinget arbetar med medborgardialog i framtiden?
14) Det var alla frågor jag hade, har du något mer du vill tillägga?
15) Är det ok att jag skriver ut ditt namn i arbetet, eller vill du vara anonym?
16) Vill du ta del av sammanställningen av intervjun när den är klar?
FÖRSLAG
2015-09-22 Dnr CK2015-0193
Landstingets ledningskontor IT-avdelningen
Annette Högström Tfn: 018-611 60 66
E-post: Annette.hogstrom@lul.se
Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration
Yttrande angående motion om att införa digitala sammanträden
Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration avger yttrande enligt nedan.
I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Allan Kruuka (M) att landstinget ska utreda möjligheter och introducerar arbetssätt för video- och telefonkonferenser. I motionen beskrivs att interna möten, och även externa sådana, är en viktig del av landstingets dagliga verksamhet. Med stöd av ny teknik för webbmöten och video- eller telefonkonferenser finns möjlighet för landstingets verksamheter att spara såväl tid som pengar.
Enligt motionen skulle telefon och datormöten innebära en rad fördelar:
- Underlätta förberedelserna inför möten - Eliminera restider
- Eliminera rese- och logikostnader - Möjliggöra att fler kan deltaga i möten Landstinget och digitala möten
Den teknik och de programvaror som erfordras för att anordna och delta i videomöten och telefonkonferenser finns idag etablerad i landstinget och har så gjort ett tag.
Följande möjligheter till digitala sammanträden och möten finns att tillgå:
Det finns programvaror för röst- och videomöten som landstingets medarbetare har tillgång till1. Dessa programvaror finns installerade på de allra flesta av landstingets datorer och det krävs inte någon dyrbar utrustning för att anordna eller delta i möten.
Inbjudan till och deltagande i möten med såväl interna som externa parter är möjlig. Ett arbete pågår nu som ska underlätta kommunikationen med andra landsting, kommuner och andra externa parter. Detta ska göra det lättare för landstingets medarbetare att se närvarostatus och tillgänglighet för externa kontakter.
1 Skype for Business (tidigare Lync)
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (3)
För den kliniska verksamheten, där det ställs höga krav på bildkvalitet och prestanda, används en annan plattform2. De videokonferensrum som etablerats på bland annat Akademiska sjukhuset har specialutrustning för denna plattform. Nationell samverkan med andra landsting är etablerat och hanteras via Inera.
Den strategiska inriktningen är att minimera de tekniska begränsningarna och göra det möjligt att kommunicera mellan de olika plattformarna.
Ett annat sätt att mötas digitalt är konferens via telefon. Denna möjlighet erbjuds via landstingets upphandlade telefonisystem.
I nu gällande kommunallag, 5 kap 38 a §, regleras möjligheterna att ledamöter få delta i fullmäktiges sammanträden på distans, om fullmäktige har beslutat det och det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde. Fullmäktige kan även beslut om i vilken utsträckning som ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. De tekniska förutsättningarna för att fullt ut kunna genomföra fullmäktigemöten eller andra nämndsmöten på distans finns dock idag inte.
När det gäller andra politiska möten (dock inte inkluderat beslutssammanträden) kan programvarorna för röst- och videomöten som nämns ovan också nyttjas för politiska möten. Tekniken är tillgänglig för alla som har konto och dator i landstinget. Personer som inte har konto, exempelvis fritidspolitiker och andra externa personer, kan bjudas in och delta i digitala möten.
Samverkan
Landstinget har kommit långt vad gäller tekniken för digitala möten och i samverkan med externa parter. Intresset från andra parter för ökad samverkan är stort. Kontakt- vägar och forum för de tekniska frågorna finns upparbetade.
Den programvara för röst- och videomöten som finns tillgänglig för medarbetare i landstinget används också av många av kommunerna i länet. Detta kan underlätta arbetet vid exempelvis vårdplanering mellan landsting och kommun.
Generellt sett har tekniken blivit mer lättillgänglig för ett större antal personer, såväl för medarbetare som för medborgare. Detta i sin tur skapar nya möjligheter och använd- ningsområden för möten på distans. Möjligheterna att sälja vård på distans kan vara ett av dessa användningsområden.
Erfarenheter
Erfarenheterna från arbetet med digitala möten, bland annat från initiativ kring telemedicin på Akademiska sjukhuset, visar på en positiv utveckling av antalet videomöten. Det finns dock ett antal svårigheter och ”trösklar” som håller tillbaka användandet något.
2 Cisco/Tandberg
3 (3)
Generellt sett är det svårt att förändra arbetssätt och etablerade rutiner och medarbetarna vågar inte alltid prova den nya tekniken. Kommunikationsåtgärder och informations- tillfällen har genomförts men ytterligare satsningar kommer att behövas.
En viss effekt av befintliga miljömål och skrivningarna i landstingets resepolicy har uppnåtts, men för att komma ännu längre behöver de åtgärder som fastställts i anslutning till miljömål kopplade till resor samt ansvarsfördelning konkretiseras ytterligare.
Samråd
Samråd har skett med Miljö- och kemienheten, Säkerhets- och miljöavdelningen på Akademiska sjukhuset, Landstingsservice, Juridiska enheten och Medicinsk teknik Sjukhusfysik och IT (MSI).
1 (4)
AKTIVITETESPLAN 2015-216
Nedan presenteras Beredningen för demokrati, jämställdhet och integrations aktivitetsplan för 2015–2016. Aktivitetsplanen uppdateras löpande vid behov.
Prioriterade målområden:
Integration och mångfald
Mål Aktiviteter Tidplan Ansvarig Övrigt
Jämlik sjukvård Kartlägga hur tolkbehoven inom LUL ser ut och LULs möjligheter att svara upp mot de behov som finns? T.ex. tolkar inom flera språk.
HT 2015 – 2016 Bjuda in HR- avdelningen för kunskapsinhämtning.
Inhämta information om möjligheten till information på fler språk. Verka för att LUL tillhandahåller information på flera språk, lättläst samt anpassad information för personer med funktionsnedsättning.
HT 2015 – 2016 Bjuda in
kommunikations- avdelningen för kunskapsinhämtning.
Uppföljning och revidering av
Likabehandlingspolicy- och plan utifrån ett medborgarperspektiv.
Eventuellt genomföra en enkätundersökning för att utvärdera följsamheten/tillämpningen av policy och plan inom LUL. Beredningen kan vända sig till patientnämnden, brukarorganisationer för att inhämta synpunkter på nuvarande policy och plan m.m.
HT 2015 – VT 2016 Bjuda in HR- avdelningen för kunskapsinhämtning.
Eventuell samordning med uppföljningen av likabehandlingsplanen utifrån ett
arbetsgivarperspektiv.
Inhämta information kring LULs arbete med validering av utbildning för att rekrytera utländskt utbildad medicinsk personal.
HT 2015 Bjuda in HR-
avdelningen för kunskapsinhämtning.
2 (4)
Inhämta information om olika arbetssätt/modeller som tillämpas på andra håll i landet för att korta vägen till arbete för asylsökande. T.ex. information om ”Kalmarmodellen”.
HT 2015 – 2016 Eventuellt
fördjupningsområde för utsedda representanter från beredningen.
Kunskap om
förbättringsområden inom hälso- och sjukvården=
behovsinventering
Inhämta information om brister i vården genom t.ex. statistik från patientnämnden.
HT 2015 – VT 2016
Ökad tillgänglighet till vård
Informera sig om möjligheten till hemsjukvård för olika grupper.
VT 2016 Ta del av arbetet med mobila team och andra exempel på
hemsjukvård inom LUL.
Eventuellt
samarbetsområde med övriga beredningar.
Informera sig om möjligheten till uppsökande psykiatri (mobil psykiatri).
VT 2016 Bjuda in någon från
psykiatrin för
kunskapsinhämtning.
Eventuellt
samarbetsområde med övriga beredningar.
3 (4)
Medborgardialogen
Mål Aktiviteter Tidplan Ansvarig Övrigt
Ökad kunskap om dialogmetoder och alternativa
kommunikationsvägar
Delta i SKL:s nätverk Löpande (2 träffar/år) Beredningen deltar med utsedda representanter.
Deltagarna ansvara för återkoppling av
information till övriga i beredningen.
Bjuda in företrädare från Tierps kommun för information kring kommunens visionsarbete.
HT 2015
Bjuda in företrädare från Landstinget i Västmanland för information kring dialogmetoder.
VT 2016
Ta del av utvärdering av ”Tyck till funktionen” på LULs hemsida.
HT 2015 Bjuda in
kommunikations- avdelningen för kunskapsinhämtning.
Ta kontakt med brukarorganisationer för att inhämta information hur brukarorganisationerna
lämnar/skulle vilja lämna synpunkter på LULs verksamhet.
VT 2016 Beredningen deltar
med utsedda representanter.
Genomföra
medborgardialoger – i samverkan med andra organ/beredningar eller enskilt
Genomföra medborgardialoger – i samverkan med andra organ/beredningar eller på egen hand.
2016
4 (4)
Övrigt
Mål Aktiviteter Tidplan Ansvarig Övrigt
Möjliggöra
kunskapsinhämtning för förtroendevalda
Genomföra utbildning för politiker, t.ex.
utbildning i
mötesteknik, utbildning kring ovan angivna fördjupningsområden m.m.
2016 Landstingsfullmäktiges
beredningar, i samarbete med
fullmäktiges presidium.
Presidiet undersöker möjligheten till gemensamma utbildningar.
Regelbundna möten med fullmäktiges presidium
Arbeta för konkretisering av beredningens uppdrag samt rutiner för återföring av kunskap till fullmäktige.
Beredningens presidium tillsammans med övriga fullmäktigeberedningars presidier.
Följa upp
enkätundersökningen om hot och våld mot förtroendevalda.
HT 2015 – VT 2016 Beredningens sekreterare.
Etablera kontakter med aktörer utanför LUL, t.ex.
Samordningsförbundet, Arbetsförmedlingen länets kommuner m.m.
Detta kan vara aktuellt i samband med
genomförande av flera av ovan preciserade aktiviteter.
Uppdaterades 2015-09-17
Uppföljning – När det gäller uppföljning av beredningens aktiviteter sker detta i första hand i samband med att beredningen lämnar en verksamhetsberättelse till landstingsfullmäktige i slutet av varje verksamhetsår.
