• No results found

41.2. Bilaga - Utredning miljöcertifiering Sollentuna kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "41.2. Bilaga - Utredning miljöcertifiering Sollentuna kommun"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UTREDNING OM

MILJÖCERTIFIERING AV SOLLENTUNA KOMMUNS VERKSAMHETER

2014-11-06 Malin Möller Version: 1

(2)

2

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

2 Olika typer av ledningssystem inom miljö och hållbarhet 4 2.1 ISO14001 ... 4

2.2 EMAS ... 4

2.3 Miljödiplomering, Svensk Miljöbas ... 4

2.4 ISO 26000 ... 5

2.5 Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner ... 5

3 Nytta med miljöledningssystem ... 6

4 Förutsättningar och resurser för miljöledningssystem ... 6

4.1 Förutsättningar ... 6

4.2 Resurser för certifierat miljöledningssystem ... 6

5 Exempel från andra kommuner ... 7

5.1 Upplands Väsby kommun ... 7

5.2 Järfälla kommun ... 8

6 Miljöledning i Sollentuna ... 10

6.1 Miljöstyrning idag ... 10

6.2 Ansvar ... 10

6.2.1 Politiskt ansvar ... 11

6.2.2 Tjänstemannaorganisation ... 11

6.3 Framtida miljöledningssystem ... 11

7 Slutsatts ... 12

(3)

3

1 Inledning

I budget för 2014 har kommunstyrelsen i uppdrag från kommunfullmäktige att utreda miljöcertifiering av kommunens verksamhet.

En standard för ledningssystem är ett ramverk för att styra och utvärdera en organisations effektivitet. Det finns flera olika typer av standarder för ledningssystem, t ex kvalitet, miljö, arbetsmiljö och hållbarhetsarbete. Miljöledningssystem införs för att skapa systematik i

organisationens miljöarbete och för att garantera resurser för ett effektivt miljöarbete vilket leder till ständiga miljöförbättringar.

Grunderna i miljöledning beskrivs i figur 1. Miljöledningssystem handlar om att skapa en röd tråd i organisationernas miljöarbete. Man börjar med att ta fram hur organisationen påverkar miljön och utifrån de områden som har störst påverkan skapar man en miljöpolicy. När policyn finns på plats utgår man från den och tar fram miljömål och miljöprogram. I dessa ska det framgå vad man ska uppnå, hur man ska uppnå målen, vem som är ansvarig samt vilka resurser som finns för att nå målet. När detta finns på plats bygger man upp ett ledningssystem med styrdokument och vid behov genomför man även en kompetensutveckling. För att veta om målen nås och ledningssystemet fungerar som det ska måste mål och ledningssystemet följas upp. Sista steget är att driva ett förbättringsarbete för att kontinuerligt arbeta mot sänkt miljöpåverkan.

Figur 1

•Kompetensutveckla

•Genomföra åtgärder

•Systematisera/skapa rutiner

•Mäta

•Granska

•Redovisa

•Miljöpolicy

•Miljömål

•Miljöprogram

•Utvärdera

•Förbättra

Förbättra Planera

Genomföra Följa upp

(4)

4

2 Olika typer av ledningssystem inom miljö och hållbarhet

ISO14001, EMAS (Eco-Management and Audit Scheme) och Miljödiplomeringen, Svensk Miljöbas är tre välkända certifieringssystem för miljöledning, alla tre lämpar sig för kommuner.

Utöver dessa finns två vägledningsstandarder för ledningssystem inom hållbar utveckling, ISO 26000, standard för socialt ansvarstagande och den nya standarden, ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. Alla standarderna bygger på den grundmodell som beskrivs i inledningen. Skillnaden mellan dem är att de tre första går att certifiera sig mot medan de två senare endast är vägledande. Till ISO 26000 finns dock en svensk specifikation för socialt ansvarstagande om hur man tar fram en systematisk egendeklaration som sedan kan verifieras.

2.1 ISO14001

ISO 14001 är den internationella standarden för ledningssystem inom miljö och är det mest använda miljöledningssystemet i världen med över 111 000 certifierade organisationer i 138 länder.

ISO14001 kan tillämpas på alla organisationer oberoende av typ och storlek och ger organisationer ett sätt att strukturera sitt miljöarbete i syfte att nå ständig förbättring.

ISO14001 innehåller femtiotvå skallkrav som en organisation måste uppfylla för att klara en certifiering.

En fördel med ISO14001 jämfört med andra miljöledningssystem är att den är välkänd och etablerad vilket underlättar för en organisation att kommunicera arbetet och öka sin trovärdighet.

Förenklade miljöledningssystem såsom miljödiplomeringen är inte lika kända vilket medför att många intressenter inte vet vad de innebär och vilka krav som ska uppfyllas och de har därför inte samma trovärdighet.

ISO14001 används sällan för att certifiera en hel kommun utan oftast certifieras enstaka

verksamheter inom kommunen. Upplands Väsby, Östersund och Kalmar kommun är exempel på kommuner som har certifierat hela sin verksamhet.

2.2 EMAS

EMAS, Eco Management and Audit Scheme, är ett miljöledningssystem baserat på ISO 14001.

EMAS är EU:s frivilliga miljölednings- och miljörevisionsordning. Den syftar till att effektivisera och förbättra miljöarbetet för företag och organisationer, samt att förmedla ett trovärdigt budskap om resultatet av miljöarbetet genom en miljöredovisning. Sedan 2001 bygger EMAS helt på ISO14001 vilket betyder att en EMAS-registrering automatiskt innebär att kraven i ISO14001 har uppfyllts. En EMAS-registrering medför att verksamheten ska kommunicera miljöarbetet genom en offentlig miljöredovisning som ska vara granskad av en tredje oberoende part. EMAS certifierade kommuner i Sverige är Uddevalla och Östersunds kommun.

2.3 Miljödiplomering, Svensk Miljöbas

Svensk Miljöbas är en ideell förening som bildades 2005 som resultat av flera års samarbete mellan Göteborgs Stad, Järfälla kommun, Nacka kommun, Stockholms stad och Håll Sverige Rent (HSR) med flera. Miljödiplomering innebär att ett miljöledningssystem uppfyller kraven i Svensk Miljöbas och är en förenklad metod för att bygga upp ett miljöledningssystem genom att organisera

verksamhetens miljöarbete.

Miljödiplomering riktar sig till mindre verksamheter och kan i många fall utgöra ett steg på vägen mot ett miljöledningssystem baserat på EMAS eller ISO14001.

Det finns olika modeller för miljödiplomering. Många utfärdare använder sig av

Göteborgsmodellen för miljödiplomering vilken består av fyra olika checklistor som stödjer

(5)

5

organisationen i miljöarbetet. Checklistorna är uppdelade i två delar, den första innehåller ett antal obligatoriska krav och den andra delen består av en mängd praktiska åtgärdspunkter där minst 75 % av dem ska vara uppfyllda för att bli godkänd.

Svensk Miljöbas är en förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor och är öppen för organisationer som har intresse att arbeta enligt föreningens syfte. Medlemmar i föreningen som uppfyller kravstandarden för utfärdarorganisationer har även rätt att själva utfärda miljödiplom med Svensk Miljöbas logotyp

Det är cirka 50 kommuner i landet som är representerade i Svensk Miljöbas genom medlemskap i föreningen. Kommuner som arbetar med miljödiplomering är t ex Järfälla, Lerum, Nacka.

2.4 ISO 26000

ISO 26000 är en internationell standard för socialt ansvarstagande. Den bygger på sju grundläggande principer som tillsammans definierar begreppet socialt ansvarstagande.

Enkelt uttryckt kan man säga att ISO 26000 beskriver vad ett företag eller organisation kan göra för att bidra till en hållbar framtid. ISO 26000 kan användas i både offentlig och privat sektor.

Standarden innehåller endast frivilliga riktlinjer (inga skall krav) och leder därför inte till någon certifiering.

Standarden innehåller sju grundprinciper som ska genomsyra det sociala ansvarsarbetet, och de kan ses som obligatoriska att behandla för de organisationer som ska tillämpa innehållet i ISO 26000.

Grundprinciper för socialt ansvarstagande:

• Ansvarsskyldighet

• Transparens

• Etiskt uppträdande

• Respekt för intressenterna

• Respekt för lagen

• Efterlevnad av internationella uppförandenormer

• Respekt för mänskliga rättigheter.

ISO 26000 innehåller även sju konkreta sakområden med tillhörande vägledning. Sakfrågor för socialt ansvarstagade:

• Organisationsstyrning

• Mänskliga rättigheter

• Arbetsvillkor

• Miljö

• Ansvarsfulla affärsmetoder

• Konsumentfrågor

• Lokal samhällsutveckling

2.5 Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner är en ny

vägledningsstandard och innehåller inga krav, vilket innebär att den inte är avsedd för certifiering eller tredjepartsrevision. Användaren avgör själv till vilken grad man vill tillämpa de råd och rekommendationer som framgår i de olika avsnitten. Delar av metodiken känns igen från ISO 14001.

Denna standard omfattar hållbar utveckling alla tre dimensioner – den ekologiska, den sociala och den ekonomiska, och ger samtidigt stort utrymme för varje organisation att själv anpassa arbetets inriktning och omfattning efter verksamhetens förutsättningar och behov. Standarden omfattar såväl styrning som påverkan.

(6)

6

Denna standard är i första hand avsedd för kommuner, landsting och regioner. Den riktar sig till den högsta ledningen och till övriga anställda inom organisationen som berörs av och kan påverka hållbarhetsarbetet.

3 Nytta med miljöledningssystem

Några av fördelarna med att tillämpa miljöledningssystem är kostnadsbesparingar, minskad miljörisk och en ökad kontroll att lagar följs. Miljöledningssystemet kan också vara ett sätt att tillmötesgå krav från intressenter som t ex invånare, näringsliv och leverantörer samt stärka organisationens varumärke och att öka personalens motivation. Inte minst leder

miljöledningssystem till minskad resursanvändning samt utveckling av miljöanpassade lösningar.

För kommuner som implementerar ett miljöledningssystem visar erfarenheterna ett höjt förtroende för kommunens miljöarbete bland kommunens invånare, företag och myndigheter. Internt stärker miljöledningssystem organisationens sammanhållning, ökar dialogen mellan förvaltningar och ger god kännedom om organisationens rutiner, mål och måluppfyllelse. Det avgörande för ett effektivt miljöledningssystem är inte att det är certifierat utan att det är ett miljöledningssystem som är anpassat efter organisationen behov och att högsta ledningen är en del i arbetet.

4 Förutsättningar och resurser för miljöledningssystem

4.1 Förutsättningar

För att ett miljöledningssystem ska fungera i praktiken krävs engagemang på alla nivåer i

kommunen, framförallt hos ledningen och politikerna. För en kommun bör ledningssystemet utgå från den politiska ledningen och förankras i hela organisationen, både hos chefer och enskilda medarbetare. Förvaltningscheferna måste prioritera miljöledningsarbetet som andra ledningsfrågor.

En klar vision och policy är viktiga framgångsfaktorer vid planeringen och genomförandet av ett miljöledningssystem. En annan central aspekt är att det måste finnas en samordnande roll i kommunledningen som har rätt kompetens och resurser för arbetet.

Framgångsrika miljöledningssystem bygger på att de integreras i befintliga organisationsstrukturer och ledningssystem. För en kommun ska miljöledningssystemet utgå från kända strukturer för att skapa acceptans och förtroende hos medarbetare.

Att implementera ett miljöledningssystem är inte ett tidsbegränsat projekt utan ett långsiktigt åtagande. Det innebär i praktiken att resurser måste garanteras på sikt för att ha ett långsiktigt förbättringsarbete utifrån miljöledningssystemet.

Målet med att införa ett miljöledningssystem ska inte vara att uppnå certifieringen utan att skapa ordning och reda som underlättar och effektiviserar det interna miljöarbetet.

Beroende på vilket system som väljs och verksamhetens storlek är implementeringsprocesserna olika tids- och resurskrävande.

4.2 Resurser för certifierat miljöledningssystem

Kostnader för att införa ett certifierat miljöledningssystem varierar beroende på valet av certifieringssystem, valet påverkar också tiden det tar att införa systemet.

Löner är den största kostnaden vid införandet av ett miljöledningssystem. Samtliga certifieringar kräver minst två heltidstjänster under införandefasen, en projektledare som arbetar heltid med införandet av miljöledningssystemet och en miljösamordnare. Utöver det behövs resurser avsättas i varierande grad hos samtliga medarbetare i kommunen. Mest tid måste kommundirektör,

(7)

7

förvaltningschefer och miljöombuden avstätta. Ett certifierat miljöledningssystem kräver också flera interna miljörevisorer som genomför verksamheternas interna miljörevisioner.

En stor extern kostnad under införandet är den för certifieringsrevisionen, utöver det är det vanligt med konsultstöd för t ex framtagande av miljöutredning och för identifiering av miljölagstiftning.

Årliga externa kostnader tillkommer för uppföljningsrevisorer.

5 Exempel från andra kommuner

5.1 Upplands Väsby kommun

Planering

Beslutet att införa ett miljöledningssystem i Upplands Väsby kommun togs år 2006, och man valde ISO14001 . Syftet var att organisationen skulle arbeta systematiskt med miljöfrågor,

kostnadseffektivisera det interna miljöarbetet och stärka kommunens varumärke.

Kommundirektören tog ansvaret att se till att samtliga kontor aktivt skulle jobba med egna miljöaspekter.

Det tidigare miljöarbetet grundades på kommunens agenda 21 arbete, engagemanget från ett antal tjänstemän i miljöfrågor och miljöombudens arbete. Anledningen till att just ISO14001 valdes ut var att det var ett känt system.

Till införandet av miljöledningssystemet avsattes drygt en heltidstjänst, där den redan befintliga miljöstrategen ingick. En driftsbudget på cirka en miljon kronor per år investerades för bland annat externa miljörevisioner, konsultstöd och utbildning av personal.

Processen inleddes våren 2006 med en extern miljörevision (miljöutredning) vilken blev klar under våren 2007. Under hösten 2006 påbörjades även arbetet med att skapa rutiner för den centrala styrningen.

Miljörevisionen användes för att rikta insatserna mot de avvikelser och förbättringsområden som pekades ut och lade även grunden för arbetet med framtagandet av kommunens betydande miljöaspekter. Detta ledde i sin tur till att kommunens miljömål och miljöpolicy uppdaterades.

Kommunen valde att handla upp den miljöjuridiska sakkunskapen för att upprätthålla en lagförteckning på miljöområdet. Vidare erhöll varje förvaltning en egen förteckning för sitt specifika verksamhetsområde. Detta är en tjänst som fortfarande köps in för ca 60 000 kronor per år.

Genomförande

Under genomförandet av miljöledningssystemet uppstod tre svåra utmaningar, brist på ekonomiska resurser och engagemang bland de anställda samt svårigheter i att bryta ner miljöarbetet till de olika kontoren. Utbildningsinsatserna för de anställda var nyckeln till att lösa problemet eftersom det skapade förståelse för behovet och syftet med miljöledningssystemet.

En betydande framgångsfaktor i processen anses vara kommundirektörens stöd och beslutsamhet i att systemet skulle implementeras och den höga prioriteringen som uppdraget fick inom

kommunens ledning. Inför certifieringen år 2010 genomfördes en extern inledande revision som kontrollerade att miljöledningssystemet uppfyllde kraven i standarden.

Uppföljning och förbättring

Miljöledningssystemet integrerades i kommunens centrala ledningssystem i vilket Stratsysanvänds som centralt verktyg för dokumentsstyrning och måluppföljning.

Sammantaget genomförs ca 30 interna miljörevisioner årligen av verksamheterna med stöd av Stratsys. Resultaten från miljörevisionerna rapporteras till koncernledningen vid ledningens genomgång. Resultatet från de interna miljörevisionerna ingår även i kommunens årsrevision.

(8)

8

Externa revisioner görs minst en gång per år av två externa revisorer. Hela miljöledningssystemet revideras externt mot alla standardens krav minst en gång under en treårsperiod.

Miljöledningsorganisationen i Upplands Väsby kommun

Kommundirektören har det övergripande ansvaret över miljöledningssystemet. Kommundirektören tillsammans med miljöstrategen bildar miljöledningen. Den miljöstrategiska funktionen i Upplands Väsbys kommun finns under ”Stöd & process”, enheten verkar som ett internt stöd för kommunens kontor och verksamheter inom olika områden. Funktionen består av en miljöstrateg, två

miljökoordinatorer, en energi-och klimatsamordnare, en natur- och vattenvårdssamordnare och en miljökommunikatör. Miljöstrategen har det operativa ansvaret för att säkerställa att

miljöledningssystemet upprätthålls enligt kraven ISO14001.

Miljökoordinator ansvarar för den praktiska styrningen av miljöledningssystemet. Detta innebär ansvar för bland annat upprätthållande och utveckling av miljöledningssystemets dokumentation, koordinering av miljörevisorerna, avvikelsehantering samt sammanställning av årlig miljörapport.

Inom varje kontor finns miljöombud som ansvarar för att ta fram underlag till övergripande och detaljerade miljömål och aktiviteter till miljöledningsprogrammet. Miljöombudet har även övergripande ansvar för att ta fram policy, rutinbeskrivningar och instruktioner för respektive verksamhet. Vidare ska miljöombuden uppdatera ett register över kommunens miljöaspekter. I miljöombudets roll ingår även att underhålla och följa upp arbetet inom respektive kontors eller enhets ansvars- och verksamhetsområde.

För att utföra de interna revisionerna väljs ett antal revisorer ur miljöombudsgruppen ut i första hand. För varje kontor finns även verksamhetskontroller som ansvarar för att samordna kontorets arbete i kommunens ledningssystem. Totalt finns det 35 miljöombud, 13 miljörevisorer och 9 verksamhetskontrollers inom hela kommunorganisationen.

5.2 Järfälla kommun

Planering

Järfälla har jobbat med sitt miljöledningssystem sedan 1999 då Kommunfullmäktige antog en handlingsplan för det fortsatta Agenda 21-arbetet. Idag arbetar de med Miljödiplomering.

Inledningsvis ansvarade kommunstyrelsen för samordning och uppföljning av handlingsplanen.

Samma år beslutade kommunstyrelsen om att införa ett miljöledningssystem i organisationen.

Arbetet med att införa miljöledningssystemet inleddes med en förstudie som byggde på en

nulägesanlys över kommunens miljöarbete och miljöaspekter. Syftet var att identifiera kommunens direkta och indirekta miljöpåverkan av de olika verksamheterna i kommunens regi.

Kommunsstyrelsen beslutade att kommundirektören ansvarade för genomförandet av processen tillsammans med planeringsutskottet. Kommunens miljöpolicy och övergripande miljömål fastställdes 2002. Policyn och de övergripande målen utformades för att utgöra grunden för miljöledningssystem på nämnd och kontorsnivå som i sin tur fick i uppdrag att komplettera sina inriktnings- och effektmål med miljömål.

En viktig del i implementeringsprocessen var att anpassa det existerande ledningssystemet efter den interna miljödiplomeringen som skulle ingå i alla kommunala verksamheter. För detta avsattes 300 000 kronor år 2002 och 800 000 kronor år 2003. Praktiskt innebar det att alla nämnder och

förvaltningar skulle påbörja miljödiplomering för någon del av verksamheten vid slutet av 2002.

Järfällas miljöledningssystem bygger idag på att miljöfrågor ingår som en central del i förvaltningarnas verksamhetsplan, där enheternas miljödiplomeringsarbete utgör grunden för förvaltningarnas miljöplaner.

Den första miljöplanen togs fram år 2005 och ersattes 2010 med en ny plan för perioden 2010-2020.

Den nya miljöplanen tog avstamp ur nationella och regionala mål samt redan existerande styr- och måldokument. Miljöplanen omfattar såväl kommunen som organisation och det geografiska

(9)

9

området. Styrkan i att miljöledningssystemet utgår från miljöplanen underlättar processen att involvera kommunens olika avdelningar i miljöarbetet. Förvaltningarna upprättar sina miljöplaner vilka innehåller de åtgärder som planeras under innevarande år och anger bland annat förändringar och prioriteringar i verksamheten eller speciella satsningar och projekt.

Genomförande - införande och drift

Genomförandet av miljöledningssystemet utgår från att personal ska ha genomgått en

grundläggande miljöutbildning. Enligt miljöplanen ska anställda med särskilt stor miljöpåverkan även ha genomgått en verksamhetsspecifik miljöutbildning.

Arbetet med miljöledningssystemet inom ramen för miljöplanen krävde att ekonomiska resurser avsattes för det interna miljöarbetet. Detta har skett genom dels direkta investeringar och dels genom effektivisering och omprioriteringar i verksamheterna. Idag är miljöfrågorna en del av förvaltningarnas ordinarie verksamhet och verksamhetsutveckling, därför hanteras resursbehov i den ordinarie budgetprocessen.

Uppföljning och förbättring

För att kunna utvärdera, följa upp och presentera kommunens miljöarbete används Miljöbarometer som är ett datorprogram för uppföljning av miljöledningssystemet.

Förvaltningarna följer upp sitt miljöarbete och resultatet från åtgärderna i verksamhetsberättelsen.

Den interna miljöredovisningen används vidare som underlag till årsredovisningen.

Kommunens, de enskilda nämndernas och Järfällahus nyckeltal används som mätvärden för uppföljningen i den ordinarie budgetprocessen. Järfälla kommuns miljöarbete redovisas som ett särskilt kapitel i årsredovisningen. En årlig avstämning mot målen i miljöplanen ingår även i miljöredovisningen.

Uppföljning och utvärdering av miljöplanen och kopplade handlingsplaner sker årligen av

kommunfullmäktige och nämnderna i samband med verksamhetsberättelsen och årsredovisningen.

Miljöledningsorganisationen

Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder har det politiska ansvaret för att resurser till miljöplanens genomförande tillsätts. De ska i sina beslut verka för att de övergripande målen i miljöplanen uppnås.

Kommundirektören har det övergripande ansvaret för samordningen och genomförandet av miljöplanen. Kommundirektören ansvarar för att miljöarbetet redovisas för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige en gång per år.

Förvaltningscheferna och VD för Järfällahus AB ansvarar för miljöområdet inom sina förvaltningar, respektive bolag.

Miljöchefen ansvarar för myndighetsutövningen inom miljöområdet och biträder kommunstyrelsen i det strategiska miljöarbetet.

En miljöplanerare finns i plan- och exploateringsavdelningen på Kommunstyrelseförvaltningen och har till uppgift att följa upp miljöplanen genom årlig miljöredovisning samt genom att utveckla, driva på, stödja och hålla samman miljöarbetet inom den kommunala organisationen.

Vid sidan om personalen som ingår i miljöledningsorganisationen jobbar även en miljö- och kvalitetssamordnare och en miljökonsult halvtid vardera med miljöplanen.Utöver det finns tre tjänstemän som arbetar med miljödiplomeringen. Det planeras även att en miljösamordnare per förvaltning ska tillsättas.

Miljöombud finns inom varje förvaltning/avdelning. Ombuden ingår i miljödiplomeringens nätverk som syftar till att sprida information och erfarenheter. I dagsläget finns ett ombud för varje enhet (61stycken) som jobbar mellan 40 och 80 timmar per år med diplomeringen.

(10)

10

6 Miljöledning i Sollentuna

6.1 Miljöstyrning idag

Redan 1998 togs rapporten ”Förstudie miljöledning i Sollentuna” fram och i miljöpolicyn från 2000 (som ska utgå) står det att ”Etablerandet av ett miljöledningssystem skall säkerställa ett strukturerat och systematiskt miljöarbete som regelbundet ses över och som ständigt förbättras”.

Miljöstyrningen i Sollentuna kommun idag beskrivs i figur 2. Idag är detta ledningssystem inte fullständigt då kommunen bland annat saknar ett miljöprogram med tillhörande tidsatta mål och åtagande där ansvar och resurser finns angivna. Klimatstrategin har ett tillhörande åtgärdsprogram men detta program sträcker sig bara till och med 2014. Idag finns många styrdokument som kopplar till miljö men det sker ingen uppföljning/revision huruvida kommunen efterlever dokumenten.

För att vara effektiva ska miljöledningssystem vara en integrerad del i verksamhetsstyrningen.

Det är effektivt och det lönar sig att jobba integrerat i en organisations verksamhetsstyrning oavsett om man t ex arbetar med miljö eller kvalitetsfrågor. Idag görs integreringen på ett bra sätt i Sollentuna kommun genom att miljö och samhällsutveckling utgör en del av ett av kommunens fem fokusområden och där med ingår i kommunens målstyrningsmodell.

Figur 2

6.2 Ansvar

En viktig del i ett miljöledningssystem är att ansvar och befogenheter är tydligt definierade.

Delar av ansvaret för miljöfrågorna är styrt av lagstiftning i en kommun t ex kommunallagen och miljöbalken. Utöver det lagstyrningsstyrda ansvaret finns nämnövergripande ansvar och nämndspecifikt ansvar. Idag är ansvaret fördelat enligt nedan.

Miljöpolicy

Fokusområde miljö och samhällsutveckling med två övergripande mål

Budgetåtaganden och handlingsplaner kopplade till fokusområdet i

målstyrningsmodellen.

Övriga styrdokument t ex klimatstrategi, upphandlingspolicy, översiktsplan

Uppföljning av mål och åtaganden i målstyrnginsmodellen

(11)

11

6.2.1 Politiskt ansvar

• Kommunfullmäktige har det övergripande politiska ansvaret för att verka för att de nationella och regionala miljömålen uppfylls

• Kommunstyrelsen (Miljöutskottet) har det övergripande politiska ansvaret för att bereda och att verka för att fullmäktiges mål uppnås

• Miljö- och byggandsnämnden ansvarar för myndighetsutövningen enligt miljöbalken och vissa andra författningar inom miljöområdet

• Nämnder och bolag har det politiska ansvaret för att i sina beslut verka för att miljömålen uppnås.

6.2.2 Tjänstemannaorganisation

• Kommundirektören har övergripande ansvaret för att miljömålen uppnås.

• Stadsbyggnadschef biträder kommundirektören samt samordnar den övergripande miljöverksamheten inom kommunledningskontoret.

• Förvaltningscheferna och VD i SEAB, SH och Solom har ansvarar för miljöfrågorna inom sina förvaltningar respektive bolag.

• Miljöchefen ansvarar för myndighetsutövningen inom miljöområdet.

• Miljö- och klimatstrategen har till uppgift att utveckla, driva på, stödja och hålla samman miljöarbetet.

Enligt miljöpolicyn ska detta kompletteras med en miljöombudsgrupp.

Det ska finnas ett miljöombud med avsatt tid för miljöarbete inom varje förvaltning/avdelning.

Miljöombuden är ansvariga för att kommunicera och förankra miljöfrågor på sin förvaltning/avdelning och kommunicera ut förvaltningens miljöarbete.

6.3 Framtida miljöledningssystem

Kommunen behöver utveckla sitt miljöledningssystem på fler punkter så att det är uppbyggt enligt figur 3. Följande behöver prioriteras för att skapa en bättre styrning av miljöfrågor i kommunen:

• Långsiktigt miljöprogram med mål och åtgärder för att minska miljöpåverkan.

• Tydliggöra ansvar och befogenheter för miljöfrågor i kommunen.

• Skapa en samlad bild över hur miljöfrågan styrs idag i kommunens styrdokument och planer och utifrån det uppdatera och komplettera styrdokumenten.

• Skapa system och resurser för uppföljning och revision av miljöarbetet.

• Redovisa miljöarbetet i ett miljöbokslut.

En vidareutveckling av miljöledningssystemet ska integreras med utvecklingen av kommunens kvalitetsarbete. Miljöprogrammet ska utgöra ett stöd till arbetet med målstyrningsmodellen.

(12)

12

Figur 3

7 Slutsatts

Styrning av miljöarbetet genom ett miljöledningssystem behövs i en kommun för ett effektivt miljöarbete. Ett certifiera miljöledningssystem riskerar dock att motverka sitt syfte genom att bli administrativt tungt och detaljstyrande.

Effektiva miljöledningssystem är en integrerad del i verksamhetsstyrningen. Idag sker

integreringen av miljöledningsarbetet i kommunen genom att miljö utgör en del av kommunens fem fokusområden och där med ingår i målstyrningsarbetet. Att införa ett fristående certifierat miljöledningssystem skulle vara ett steg i fel riktning. En framtida vidareutveckling av

miljöledningssystemet ska istället vara en del i utvecklingen av kommunens styrning inom ramen för det allmänna ledningssystemet.

Oavsett miljöcertifierat eller ej kräver arbetet med miljöledningssystem resurser men att i dagsläget miljöcertifiera ett miljöledningssystem i Sollentuna kommun skulle kräva att betydande resurser avstattes både stora ekonomiska och personella resurser. Hela

organisationen måste vara en del i arbetet men huvudansvaret har högsta politiska ledning tillsammans med kommundirektören.

Istället för att miljöcertifiera kommunensverksamheter bör dagens miljöledningssystem komplettera med punkterna under avsnitt ”Framtida miljöledning” och övriga resurser fokuseras på att genomföra miljöprojekt som leder till sänkt miljöpåverkan. Det framtida miljöledningssystemet ska vara en del i utvecklingen av kommunens verksamhetsstyrning, i arbetet kan t ex ISO 14001 med fördel användas som inspiration och vägledning.

Miljöpolicy

Fokusområde miljö med två övergripande mål

Långsiktigt miljöprogram med mål och åtgärder för att minska miljöpåverkan

Budgetåtaganden och handlingsplaner kopplade till fokusområdet i målstyrnoingismodellen

Övriga styrdokument t ex klimatstrategi, upphandlingspolicy, översiktsplan

Uppföljning av miljöprogram och efterlevnad av styrdokument, redovisas i ett miljöbokslut

Uppföljning av budgetåtaganden i målstyrningsmodellen

References

Related documents

Skattesatsen i Sverige sänks i två steg från 22 % till 21,4 % för räkenskapsår som inleds efter 31 december 2019 och till 20,6 % för räkenskapsår som inleds efter 31

Företaget skall vid varje tillfälle, med utgångspunkt från kundens krav, företagets tillgängliga resurser och förutsättningar arbeta för att erbjuda marknaden kvalitativa

• fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten.. •

- Närmast ansvarig chef ansvarar för att det finns rutiner för de aktiviteter som behövs för att säkra kvaliteten i verksamheten.. - Närmast ansvarig chef ansvarar också för

Det finns inte heller någon beskrivning av ansvaret för miljöfrågorna och det finns många styrdokument som kopplar till miljö men det sker ingen uppföljning/revision av i vilken

Detta innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört  allvarliga konsekvenser för brukarens liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. .   Innehållet

KEKS definierar kvalitet som “graden av måluppfyllelse”; ju bättre vi är på att nå våra mål, desto 

Kvalitet och god hälsa i verksamheten bör definieras samt systematiskt följas upp, utvärderas och kontrolleras, så verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår