Kommunfullmäktige kallas till sammanträde

(1)

Åtvidabergs kommun

Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 · Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg · Tel: 0120-830 00 · Fax: 0120-352 29 · E-post kommun@atvidaberg.se www.atvidaberg.se

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde

Plats Sessionssalen, Gamla kommunhuset Datum och tid Onsdagen den 25 mars 2020, klockan 13:30 Justering Tisdagen den 31 mars 2020, klockan 15:00

Dagordning

Sammanträdets behörighet, upprop Val av justerare, tid och plats för justering

Sammanträdet inleds med följande informationer

Rapport från Åtvidabergs Vatten AB och Åtvidabergs Renhållning AB Johan Gustafsson, VD

Rapport från RKHF Kopparsvanen Hanna Andersson, Ekonom RKHF

Ärende

1. Ledamöternas frågestund Dnr ATVKS 2020-00012 101

2. Besvarande av medborgarförslag - Mer stöd till ÅFF Dnr ATVKS 2019-00288 092

3. Besvarande av motion - Ge RKHF Kopparsvanen i uppdrag att bygga trygghetsbostäder

Dnr ATVKS 2018-00544 093

4. Besvarande av motion - Individuell fotolegitimation i hemtjänsten Dnr ATVKS 2018-00474 093

5. Genomförandeekonomi Grebo Norrby Dnr ATVKS 2019-00832 25

6. Avtal om medfinansiering och samverkan gällande omstigningsplats Grebo på Rv 35 E-län, Åtvidabergs kommun

Dnr ATVKS 2020-00111 050

TILLKÄNNAGIVANDE ^{Sida 1(2)}

Kommunfullmäktige

Datum

2020-03-18

(2)

TILLKÄNNAGIVANDE ^{Sida 2(2)}

Datum

2020-03-18 Ärende

7. Ansökan om markköp (Åtvidaberg 4:6) Dnr ATVKS 2019-00745 229

8. Partistöd år 2020

Dnr ATVKS 2020-00167 104

Elisabet Edlund Ordförande

Rebecca Moyo Sekreterare

Kungörelsen anslagen i laga ordning på Åtvidabergs kommuns anslagstavla 2020-03-18, betygar Rebecca Moyo, kommunsekreterare.

(3)

Kommunstyrelsen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ^{Sida 1 (1)}

Sammanträdesdatum

2020-03-04

Ordförandes sign. Justerandes sign. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

§ 35 ATVKS Dnr 2019-00288 092

Besvarande av medborgarförslag - Mer stöd till ÅFF

Kommunstyrelsens förslag till beslut

Kommunfullmäktige antar svaret att inget stöd utöver det som ryms inom befintliga riktlinjer kommer att betalas ut till ÅFF. Medborgarförslaget får därmed anses vara besvarat.

Ärendebeskrivning

Förslagsställaren föreslår att kommunen ska lämna mer stöd till fotbollen.

Det lyfts att det bör ligga i kommunens ekonomiska intresse att stödja fotbollen.

Kommunen har sedan 2018 nya riktlinjer för ekonomiskt stöd till föreningar.

Det är enligt dessa som stöd betalas ut till föreningar i kommunen.

Förutsättningarna blir på så sätt lika för alla föreningar att söka stöd beroende på vilken typ av verksamhet man har.

All den föreningsverksamhet som är stödberättigad är lika viktig för kommunen och dess invånare.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag § 76 Samhällsbyggnadsutskottet Tjänsteskrivelse daterad 2019-11-07

Medborgarförslag - Mer stöd till ÅFF

Beslutet skickas till

Akt

Förslagsställaren

Kommunfullmäktige

(4)

TJÄNSTESKRIVELSE ^{Sida 1(1)}

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Datum Diarienummer

2019-11-07 ATVKS 2019-00288 092 Patrick Friberg, Fritidsutvecklare

Kommunfullmäktige

Medborgarförslag - mer stöd till ÅFF

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunfullmäktige antar svaret att inget stöd utöver det som ryms inom befintliga riktlinjer kommer att betalas ut till ÅFF. Medborgarförslaget får därmed anses vara besvarat.

Förslagsställaren föreslår att kommunen ska lämna mer stöd till fotbollen. Det lyfts att det bör ligga i kommunens ekonomiska intresse att stödja fotbollen.

Kommunen har sedan 2018 nya riktlinjer för ekonomiskt stöd till föreningar. Det är enligt dessa som stöd betalas ut till föreningar i kommunen. Förutsättningarna blir på så sätt lika för alla föreningar att söka stöd beroende på vilken typ av verksamhet man har.

All den föreningsverksamhet som är stödberättigad är lika viktig för kommunen och dess invånare.

Beslutsunderlag

Medborgarförslag, daterat 2019-04-04

Beslutet ska skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Förslagsställaren

Akt

Anna-Lena Grusell

Verksamhetschef turism, kultur, fritid och bibliotek

Patrick Friberg Fritidsutvecklare

(5)

PERSONUPPGIFTER

Förnamn: Joakim

Efternamn: Nilsson

Utdelningsadress (gata, box etc):

Postnummer:

Postort:

E-postadress:

Telefon:

Personnummer:

FÖRSLAG OCH MOTIVERING

Förslag: Mer stöd till fotbollen!

Motivering: Borde ligga i kommunens ekonomiska intressen att stödja fotbollen mer.

När man tänker på Åtvidaberg så tänker man fotboll.

Åff ska vara i eliten och bedriva dess verksamhet. Alla vinner på det.

MEDGIVANDE

Jag godkänner att mitt namn kan komma att publiceras på

webbplatsen i handlingar som rör medborgarförslaget:

Ja

GODKÄNN

Jag godkänner att informationen är korrekt angiven och samtycker till de regler och eventuella avgifter som finns i förbindelse med detta ärende:

UNDERSKRIFT

Signatur: Elektroniskt av JOAKIM NILSSON 2019-04-04 09:08:08

Namnförtydligande: JOAKIM NILSSON

MEDBORGARFÖRSLAG

MEDBORGARFÖRSLAG TYPE: DT31124 TRANSACTION ID:

1 / 1

(6)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2020-03-04

§ 36 ATVKS Dnr 2018-00544 093

Besvarande av motion - Ge RKHF Kopparsvanen i uppdrag att bygga trygghetsbostäder

Kommunfullmäktige noterar att en fortlöpande dialog sker med RKHF Kopparsvanen. Kommunfullmäktige anser därmed att motionen är besvarad.

Reservationer

Jan Svensson, Sofia Karlsson och Joakim Gustavsson (samtliga SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Jan Svenssons yrkande.

Joakim Magnusson (C) inkom den 2018-06-13 med en motion i vilket han föreslår att RKHF Kopparsvanen ska få i uppdrag att bygga

trygghetsbostäder för att möta behovet av bostäder för äldre.

Åtvidabergs kommun har liksom många andra kommuner en åldrande befolkning och behovet av andra boendeformer för äldre har ökat.

Kommundirektören har aktualiserat frågan och har under 2019 fört en dialog med representanter från styrelsen i RKHF Kopparsvanen avseende behovet av fler trygghetsbostäder i kommunen.

I dagsläget genomför RKHF Kopparsvanen uppdraget om att bygga SÄBO - lägenheter och att initiera ett ytterligare uppdrag är för närvarande inte aktuellt. Frågan om fler trygghetsbostäder kommer emellertid att bevakas och en fortlöpande dialog kommer att hållas med RKHF Kopparsvanen.

Förslag till beslut under sammanträdet

Joakim Magnusson (C) yrkar bifall till planerings- och ekonomiutskottets förslag.

Jan Svensson (SD) yrkar bifall till motionen.

Beslutsgång

Ordförande Thomas Lidberg (S) konstaterar att det finns två förslag till beslut, dels planerings- och ekonomiutskottets förslag och dels Jan Svenssons (SD) yrkande att bifalla motionen. Ordföranden avser att ställa förslagen mot varandra.

Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med planerings- och ekonomiutskottets förslag till beslut.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag § 26 Planerings- och ekonomiutskottet Tjänsteskrivelse daterad 2020-01-31

Motion - Ge RKHF Kopparsvanen i uppdrag att bygga trygghetsbostäder

(7)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2020-03-04

Ordförandes sign. Justerandes sign. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Beslutet skickas till

Akt

Kommunfullmäktige

(8)

Kommunledningsförvaltningen

Datum Diarienummer

2020-01-31 ATVKS 2018-00544 093 Rebecca Moyo, Kommunsekreterare

Kommunfullmäktige

Besvarande av motion - Ge RKHF Kopparsvanen i uppdrag att bygga trygghetsbostäder

Kommunfullmäktige noterar att en fortlöpande dialog sker med RKHF Kopparsvanen. Kommunfullmäktige anser därmed att motionen är besvarad.

Joakim Magnusson (C) inkom den 2018-06-13 med en motion i vilket han föreslår att RKHF Kopparsvanen ska få i uppdrag att bygga trygghetsbostäder för att möta behovet av bostäder för äldre.

Åtvidabergs kommun har liksom många andra kommuner en åldrande befolkning och behovet av andra boendeformer för äldre har ökat. Kommundirektören har aktualiserat frågan och har under 2019 fört en dialog med representanter från styrelsen i RKHF Kopparsvanen avseende behovet av fler trygghetsbostäder i kommunen.

I dagsläget genomför RKHF Kopparsvanen uppdraget om att bygga SÄBO - lägenheter och att initiera ett ytterligare uppdrag är för närvarande inte aktuellt.

Frågan om fler trygghetsbostäder kommer emellertid att bevakas och en fortlöpande dialog kommer att hållas med RKHF Kopparsvanen.

Beslutsunderlag

Motion - Ge RKHF Kopparsvanen i uppdrag att bygga trygghetsbostäder Beslutet ska skickas till

Akt

Motionären

Robert Bredberg Kommundirektör

Rebecca Moyo Kommunsekreterare

(9)

(10)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2020-03-04

§ 37 ATVKS Dnr 2018-00474 093

Besvarande av motion - Individuell fotolegitimation i hemtjänsten

Kommunfullmäktige avslår motionen.

Sverigedemokraterna föreslår att Åtvidabergs kommun inför individanpassad fotolegitimation till samtliga anställda inom kommunens hemtjänst. Detta för att ge personer som har hemtjänstinsatser förutsättning att leva under goda och trygga levnadsförhållanden. Sverigedemokraterna anser att en

individanpassad fotolegitimation ökar tryggheten och låter personer leva under tryggare levnadsförhållanden utan att vara orolig eller nervös.

Motionärerna anser att det bör vara en självklarhet att hemtjänstens personal kan legitimera sig.

Vård och omsorgsförvaltningen är positiva till förslaget om fotolegitimation i hemtjänsten men har ingen möjlighet att införa detta utifrån befintlig budget.

Idag har all personal så kallade SITHS-kort som är en nationell e- legitimation som möjliggör säker inloggning i kommunens verksamhetssystem.

Syftet med SITHS-kort är framförallt att uppfylla nationella krav på säkerhet och identifiering vid inloggning och signering i system där

patientinformation hanteras. Detta innebär en högre säkerhet vid inloggning till olika vårdsystem samt ett ökat skydd av patientinformation. Alla

landsting, regioner och kommuner, samt många privata företag är idag redan anslutna till SITHS eller arbetar med att ansluta sig.

Det finns två typer av SITHS-kort en utan foto och en med foto. I

Åtvidabergs kommun används SITHS-kort utan foto. SITHS-kort med foto innebär en ökad kostnad samt också en ökad administration. IT-enheten på vård- och omsorgsförvaltningen administrerar SITHS-korten idag, skulle SITHS-kort med foto införas är det ITSAM som sköter hanteringen. Detta innebär att personal antingen får åka till ITSAMS kontor i Linköping eller att verksamheten bokar in ITSAM för att komma till Åtvidaberg och fotografera personalen. Fotot ska sedan scannas in med en särskild scanner. Idag tar det mellan 14-20 dagar att få ett SITHS-kort, denna tid kommer förlängas med ytterligare 10-30 dagar om SITHS-kort med foto skulle införas.

Bakgrund

Kommunfullmäktige återremitterade motionen till Kommunstyrelsen 2019- 10-30 då nya uppgifter framkommit sedan ärendet behandlades i

Kommunstyrelsen. Uppgifterna gjorde gällande att vikarier inom

hemtjänsten har fotolegitimation. Vård- och omsorgsförvaltningen har

(11)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2020-03-04

kontrollerat uppgifterna och vikarier inom hemtjänsten får namnbricka med foto på. Dessa namnbrickor är inte en giltig legitimation/ID-handling utan något som hemtjänsten gör själva. Vård- och omsorgsförvaltningen ser inte att detta är att likställa med en officiell ID-handling. Risken finns att denna typ av namnbricka skapar en falsk trygghet för brukarna då den enkelt kan framställas på en vanlig skrivare av vem som helst både i och utanför kommunen.

Jan Svensson (SD) yrkar bifall till motionen.

Mikael Wårhem (M) yrkar bifall till motionen.

Beslutsgång

Ordförande Thomas Lidberg (S) konstaterar att det finns två förslag till beslut, dels förvaltningens förslag att avslå motionen och dels Jan Svenssons (SD) och Mikael Wårhems (M) yrkanden om att bifalla motionen.

Ordföranden avser att ställa förslagen mot varandra.

Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förvaltningens förslag att avslå motionen.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 2020-02-24

Protokollsutdrag § 134 Kommunfullmäktige 2019-10-30 Motion - Individuell fotolegitimation i hemtjänsten

Beslutet skickas till

Akt

Kommunfullmäktige

(12)

Vård- och omsorgsförvaltningen

Datum Diarienummer

2020-02-24 ATVKS 2018-00474 093 Anna Andersson, Nämndsekreterare

Kommunfullmäktige

Besvarande av motion - individuell fotolegitimation i hemtjänsten

Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen.

Sverigedemokraterna föreslår att Åtvidabergs kommun inför individanpassad fotolegitimation till samtliga anställda inom kommunens hemtjänst. Detta för att ge personer som har hemtjänstinsatser förutsättning att leva under goda och trygga levnadsförhållanden. Sverigedemokraterna anser att en individanpassad fotolegitimation ökar tryggheten och låter personer leva under tryggare

levnadsförhållanden utan att vara orolig eller nervös. Motionärerna anser att det bör vara en självklarhet att hemtjänstens personal kan legitimera sig.

Vård och omsorgsförvaltningen är positiva till förslaget om fotolegitimation i hemtjänsten men har ingen möjlighet att införa detta utifrån befintlig budget.

Idag har all personal så kallade SITHS-kort som är en nationell e-legitimation som möjliggör säker inloggning i kommunens verksamhetssystem.

Syftet med SITHS-kort är framförallt att uppfylla nationella krav på säkerhet och identifiering vid inloggning och signering i system där patientinformation hanteras. Detta innebär en högre säkerhet vid inloggning till olika vårdsystem samt ett ökat skydd av patientinformation. Alla landsting, regioner och kommuner, samt många privata företag är idag redan anslutna till SITHS eller arbetar med att ansluta sig.

Det finns två typer av SITHS-kort en utan foto och en med foto. I Åtvidabergs kommun används SITHS-kort utan foto. SITHS-kort med foto innebär en ökad kostnad samt också en ökad administration. IT-enheten på vård- och

omsorgsförvaltningen administrerar SITHS-korten idag, skulle SITHS-kort med foto införas är det ITSAM som sköter hanteringen. Detta innebär att personal antingen får åka till ITSAMS kontor i Linköping eller att verksamheten bokar in ITSAM för att komma till Åtvidaberg och fotografera personalen. Fotot ska sedan scannas in med en särskild scanner. Idag tar det mellan 14-20 dagar att få ett SITHS-kort, denna tid kommer förlängas med ytterligare 10-30 dagar om SITHS- kort med foto skulle införas.

(13)

Datum Diarienummer Sida 2(2) Vård- och omsorgsförvaltningen 2020-02-24 ATVKS 2018-00474 093

Bakgrund

Kommunfullmäktige återremitterade motionen till Kommunstyrelsen 2019-10-30 då nya uppgifter framkommit sedan ärendet behandlades i Kommunstyrelsen.

Uppgifterna gjorde gällande att vikarier inom hemtjänsten har fotolegitimation.

Vård- och omsorgsförvaltningen har kontrollerat uppgifterna och vikarier inom hemtjänsten får namnbricka med foto på. Dessa namnbrickor är inte en giltig legitimation/ID-handling utan något som hemtjänsten gör själva. Vård- och omsorgsförvaltningen ser inte att detta är att likställa med en officiell ID- handling. Risken finns att denna typ av namnbricka skapar en falsk trygghet för brukarna då den enkelt kan framställas på en vanlig skrivare av vem som helst både i och utanför kommunen.

Ekonomiska konsekvenser

SITHS- kort med foto kostar 472 kr per styck medan SITHS-kort utan foto kostar 231 kronor per styck. I dag finns cirka 85 personer anställda i hemtjänsten, utöver dessa tillkommer ett antal personer från vård- och omsorgsförvaltningens

bemanningsenhet som jobbar inom hemtjänsten vid behov. Vidare tillkommer även ett antal semestervikarier varje år.

Beslutsunderlag

Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll 2019-10-30 § 134 Motion - individuell fotolegitimation i hemtjänsten

Beslutet ska skickas till Akt

Vård- och omsorgsförvaltningen

Sara Waernér Förvaltningschef

Anna Andersson Nämndsekreterare

(14)

(15)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2020-03-04

§ 31 ATVKS Dnr 2019-00832 25

Genomförandeekonomi Grebo Norrby

Kommunfullmäktige medger samhällsbyggnadsförvaltningen att för projektets räkning inom exploateringsbudgeten ådra sig utgifter för

genomförande uppgående till 108 515 tkr, som i sin helhet ska avräknas mot kommande tomtförsäljning. De sedan tidigare beslutade investeringsmedlen för uppstart av projektet, 2 500 Tkr, omvandlas och inkluderas i detta projekt.

Kommunfullmäktige beslutar att justera de finansiella målen med inriktning på god ekonomisk hushållning så att utbyggnaden av Grebo Norrby

exkluderas vid beräkning av målvärdena för soliditet, investeringar och resultat.

Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att ta fram ett förslag till reviderat dokument för god ekonomisk resurshushållning.

Reservationer

Tommy Aarna, Fredrik Ebbestad och Mikael Wårhem (samtliga M) reserverar sig mot beslutet att avslå Tommy Aarnas yrkande.

Åtvidabergs kommun förvärvade Norrby 1:19 (del av Norrby 1:18) under år 2017 med målet att skapa ett nytt bostadsområde inom Åtvidabergs kommun i närheten av Grebo samhälle. Fastigheten har ett trevligt läge ca 500 m norr om Grebo centrum med pendlingsavstånd till arbetsmarknaden i Linköping.

Området har sedan åtminstone 1990-talet varit utpekat som framtida

bostadsområde inom Åtvidabergs kommun. Fastigheten erbjuder flera olika typer av miljöer såsom eklandskap, barrskog, åker- och betesmark samt strandmiljö mot sjön Ärlången vilket bedöms skapa ett attraktivt område för boende.

Grebo Norrby är ett omfattande projekt som kommer att pågå under en längre tid och som kommer att kräva en större infrastruktursatsning i området för att möjliggöra bostadsbebyggelse. Av den anledningen har samhällsbyggnadsförvaltningen fått i uppgift att, tillsammans med

kommunledningsförvaltningen, ta fram budget för projektet. Ett uttalat mål i projektuppdraget är att utbyggnaden, inklusive kraftledningen, ska vara självfinansierande, det vill säga +-0 i resultat när området är fullständigt utbyggt och att samtliga tomter är avyttrade från kommunen.

Den budget som nu har tagits fram av samhällsbyggnadsförvaltningen tillsammans med kommunledningsförvaltningen bedöms medföra att

projektet som helhet kommer vara självfinansierat. Den fördelningen som är

framtagen bygger på kostnadsuppskattningen från tidigare utredningar samt

(16)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2020-03-04

beräkningar i kalkylprogram när så varit möjlig. Intäkter som projektet beräknas medföra har baserats på annonseringspriset för kommunala tomter i Kinda, Mjölby, Valdemarsvik och Söderköpings kommun samt i

ytterområden av Linköping och Norrköping.

Totalbudgeten för projektet Grebo Norrby är på 102 101 tkr och omfattar uppskattning av samtliga utgifter hänförliga till projektet och som belastar Åtvidabergs kommun. Förhoppningen är att projektet är slutfört år 2035 och därmed kan slutredovisa samma eller året efter. På grund av det ojämna likvidflödet kommer projektet behöva att lånefinansieras till dess att utbetalningarna kan mötas av inbetalningar från tomtförsäljning. Över tid kommer projektet att vara självfinansierat och de lån som upptas också avbetalas. Bedömning av lånebehov görs löpande och utifrån kommunens totala likviditet.

På grund av uppdelningen mellan olika typer av tillgångar och hur dessa matchas mot försäljningsintäkterna kommer balansräkningen påverkas avsevärt både under genomförandet av projektet och efter avslut jämfört med om projektet inte genomförs. Det innebär att soliditeten, investeringarna och resultatet kommer att påverkas och också variera i större omfattning än vanligt. Det är utifrån dessa perspektiv som kommunen bedömer om man har en god ekonomisk hushållning och av den anledningen behöver översyn göras av de övergripande finansiella målen.

Thomas Lidberg (S) yrkar att förvaltningen ges i uppdrag att ta fram ett förslag till reviderat dokument för god ekonomisk resurshushållning.

Tommy Aarna (M) yrkar att projektet redovisas transparent i balans och resultaträkning samt att resultatet ska räknas med vid uppföljningen av våra mål.

Beslutsgång

Ordförande Thomas Lidberg (S) konstaterar att det utöver planerings- och ekonomiutskottets förslag till beslut finns ett yrkande från Tommy Aarna (M) och sitt eget yrkande. Ordföranden avser att ställa bifall mot avslag på respektive yrkande.

Ordföranden ställer bifall mot avslag på Tommy Aarnas (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen avslår detsamma.

Ordföranden ställer bifall mot avslag på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller detsamma.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag § 23 Planerings- och ekonomiutskottet Tjänsteskrivelse daterad 2020-01-07

Komplettering - svar på inkomna frågor

(17)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2020-03-04

Ordförandes sign. Justerandes sign. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Beslutet skickas till

Akt

Kommunfullmäktige

(18)

Kommunledningsförvaltningen

Datum Diarienummer

2020-01-07 ATVKS 2019-00832 25 Klas Liljestrand, Mark och exploateringsingenjör

Kommunfullmäktige

Genomförandeekonomi Grebo Norrby

Kommunfullmäktige medger samhällsbyggnadsförvaltningen att för projektets räkning inom exploateringsbudgeten ådra sig utgifter för genomförande uppgående till 108 515 tkr, som i sin helhet ska avräknas mot kommande tomtförsäljning. De sedan tidigare beslutade investeringsmedlen för uppstart av projektet, 2 500 Tkr, omvandlas och inkluderas i detta projekt.

Kommunfullmäktige beslutar att justera de finansiella målen med inriktning på god ekonomisk hushållning så att utbyggnaden av Grebo Norrby exkluderas vid beräkning av målvärdena för soliditet, investeringar och resultat.

Åtvidabergs kommun förvärvade Norrby 1:19 (del av Norrby 1:18) under år 2017 med målet att skapa ett nytt bostadsområde inom Åtvidabergs kommun i närheten av Grebo samhälle. Fastigheten har ett trevligt läge ca 500 m norr om Grebo centrum med pendlingsavstånd till arbetsmarknaden i Linköping. Området har sedan åtminstone 1990-talet varit utpekat som framtida bostadsområde inom Åtvidabergs kommun. Fastigheten erbjuder flera olika typer av miljöer såsom eklandskap, barrskog, åker- och betesmark samt strandmiljö mot sjön Ärlången vilket bedöms skapa ett attraktivt område för boende.

Grebo Norrby är ett omfattande projekt som kommer att pågå under en längre tid och som kommer att kräva en större infrastruktursatsning i området för att möjliggöra bostadsbebyggelse. Av den anledningen har

samhällsbyggnadsförvaltningen fått i uppgift att, tillsammans med

kommunledningsförvaltningen, ta fram budget för projektet. Ett uttalat mål i projektuppdraget är att utbyggnaden, inklusive kraftledningen, ska vara

självfinansierande, det vill säga +-0 i resultat när området är fullständigt utbyggt och att samtliga tomter är avyttrade från kommunen.

Den budget som nu har tagits fram av samhällsbyggnadsförvaltningen

tillsammans med kommunledningsförvaltningen bedöms medföra att projektet som helhet kommer vara självfinansierat. Den fördelningen som är framtagen bygger på kostnadsuppskattningen från tidigare utredningar samt beräkningar i kalkylprogram när så varit möjlig. Intäkter som projektet beräknas medföra har baserats på annonseringspriset för kommunala tomter i Kinda, Mjölby,

Valdemarsvik och Söderköpings kommun samt i ytterområden av Linköping och Norrköping.

(19)

Datum Diarienummer Sida 2(8) Kommunledningsförvaltningen 2020-01-07 ATVKS 2019-00832 25

Totalbudgeten för projektet Grebo Norrby är på 108 515 tkr och omfattar uppskattning av samtliga utgifter hänförliga till projektet och som belastar Åtvidabergs kommun. Förhoppningen är att projektet är slutfört år 2035 och därmed kan slutredovisa samma eller året efter. På grund av det ojämna likvidflödet kommer projektet behöva att lånefinansieras till dess att utbetalningarna kan mötas av inbetalningar från tomtförsäljning. Över tid

kommer projektet att vara självfinansierat och de lån som upptas också avbetalas.

Bedömning av lånebehov görs löpande och utifrån kommunens totala likviditet.

På grund av uppdelningen mellan olika typer av tillgångar och hur dessa matchas mot försäljningsintäkterna kommer balansräkningen påverkas avsevärt både under genomförandet av projektet och efter avslut jämfört med om projektet inte genomförs. Det innebär att soliditeten, investeringarna och resultatet kommer att påverkas och också variera i större omfattning än vanligt. Det är utifrån dessa perspektiv som kommunen bedömer om man har en god ekonomisk hushållning och av den anledningen behöver översyn göras av de övergripande finansiella målen.

För mer detaljerade uppgifter hänvisas till längre ned i tjänsteskrivelsen.

Bakgrund

Åtvidabergs kommun har förvärvat markområdet Norrby 1:19 med syftet att möjliggöra för en utbyggnad av ett nytt bostadsområde norr om tätorten Grebo.

Efterfrågan på bostäder i Grebo är stort idag och bostadsutbudet behöver breddas med hänsyn till att majoriteten av bostäderna idag är villor, s.k. enbostadshus.

Fastigheten Norrby 1:19 erbjuder, från mitten i öst-västlig sträckning, en naturlig sluttning ned mot Ärlången vilket medför att det finns bra förutsättningar för att erbjuda tomter i attraktiva läget med sjöutsikt.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har genom ett planuppdrag, den 7 juni 2017 i dnr. 2017–00417, fått i uppdrag att ta fram en detaljplan för Norrby 1:19. En projektgrupp inom samhällsbyggandsförvaltningen har satts samman med olika kompetensområden representerade för att få bra förutsättningar för att skapa ett attraktivt område. Eftersom Grebo Norrby är ett större utvecklingsprojekt som kommer att pågå under flera år och omfattar ett större område har en

projektbeskrivning tagits fram samt ett planprogram som tillsammans utgör underlag till det pågående detaljplanearbetet.

Målsättningen med projektet Grebo Norrby är att skapa möjligheter för upp till 1200 nya kommuninvånare i Grebo. Intresset från allmänheten och bygg- och fastighetsbolag får bedömas som stort i förhållande till de senaste årens

exploaterings- och detaljplaneprojekt inom Åtvidabergs kommun. På kommunens intresselista, som startades 2016 efter att personer hört av sig till kommunen, finns det i dagsläget (per den 20 december 2019) 118 personer uppskrivna. Därtill har projektgruppen hållit möten med kommersiella aktörer och där det funnits representation från 5-8 aktörer för att lyssna och ta del av projektet. Det

planprogram som tagits fram och beslutas av kommunfullmäktige 27 november 2019 (dnr. 2017–000417) innehåller möjligheter för en utbyggnad av maximalt 509 bostäder. Då planprogrammet av taktiska skäl påvisar en maximal utbyggnad bedömer projektgruppen att antalet bostäder kan var betydligt färre vid projektets genomförande. Skillnaden bedöms dock inte påverka antalet fastighet i samma utsträckning med hänsyn till att det till stor del handlar om en omfördelning mellan villor och flerbostadshus.

(20)

Deltagande i framtagningen av budget har varit: Klas Liljestrand, Projektledare &

Mark- och exploateringsingenjör, Ante Lundgren, Planarkitekt, Robert Sammons, Gatuingenjör, Daniel Tornberg, Controller, Joakim Rödin, Redovisningsekonom, Därtill har uppgifter inhämtats från: Marie Solbrekken, Planarkitekt, Jonny Träff, VA-ingenjör Åtvidabergs Vatten AB, Anton Sunnergren, Kommunekolog, Sofie Malm Höglund, Ekonomichef.

Följande tjänstemän har tagit del av arbetet: Sabine Olovsson Andersson, Stabschef samhällsbyggnadsförvaltningen, Rikard Spalle, Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen, Mattias Geving, enhetschef Kommunkansliet.

Samtliga, om inte annat anges, är anställda inom Åtvidabergs kommun.

Ekonomiska konsekvenser

Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att tillsammans med Kommunledningsförvaltningen ta fram en budget för projektet Grebo Norrby.

Målsättningen med budgeten är att projektet ska vara självfinansierat vilket deltagande tjänstemän har bedömt vara realistiskt med den presenterade budgeten.

I dagsläget är projektet uppdelat på två olika delar, ”Planprogram Grebo Norrby”

och ”Kraftledning i Grebo”. Till och med 2019 har kommunen avsatt 1 500 tkr för planprogrammet och 1 000 tkr avseende kraftledningen i den ordinarie budgeten. Därtill har kostnader för fastighetsköpet om 11 500 tkr samt stämpelskatt om ca 490 tkr uppkommit vilket lyder under separat beslut (dnr.

2016–00392). Av de budgeterade medlen har kommunen (per den 20 december 2019) ca 1 000 tkr kvar totalt. För att projektet inte ska bli väsentligt försenat behöver budgeten för kommande år, inklusive 2020, innehålla medel för nödvändiga utredningar. Vidare behöver det framöver avsättas medel till

genomförandet av detaljplanerna då projektet i annat fall inte kan genomföras och således uppnås inte målet med antal nya bostäder samt målet att vara

självfinansierat.

Projektet Grebo Norrby utgör en av de största investeringsprojekt kommunen har planerat sedan millennieskiftet. Då projektet innebär såväl stora ekonomiska investeringar under en lång tidsperiod uppkommer risker för att projektet inte ska kunna vara självfinansierat samt för dess genomförande. Dessa risker beskrivs i urval under avsnittet riskanalys.

Allmänna förutsättningar

Förutsättningar i budgeten för markköpet är att kostnaderna har fördelats schablonmässigt avseende den marken som kommunen behåller, den mark som kommunen kan avyttra såsom skogs- och jordbruksfastighet och den marken som ska avyttras såsom tomtmark. Förvärvskostnaden för den del av fastigheten Norrby 1:19 som inte berörs av exploateringen har inte tagits med i budgeten.

Fördelningen mellan anläggningstillgång (AT), omsättningstillgång (OT) och direkt kostnad (RK) baseras som huvudregel på en schablonuppskattning. Vid utförandet kommer justeringar att behöva ske utifrån utfallet men med hänsyn till nuvarande tidpunkt har bedömningen skett schablonmässigt efter uppskattad arealfördelning i planprogrammet.

(21)

Intäkter och kostnader som är hänförliga till skatteintäkter och löpande kostnader för att upprätthålla kommunens åtagande gentemot medborgarna ingår inte i budgeten.

Budget

Totalbudgeten för projektet Grebo Norrby ligger på 108 515 tkr och omfattar uppskattning av samtliga utgifter hänförliga till projektet och som belastar Åtvidabergs kommun. Därtill bedöms kostnaden för VA-utbyggnad hamna på 22 600 tkr, utbyggnad av fiber 4 500 tkr samt el-anslutning bedöms hamna på 5 500 tkr. Kostnaderna för VA, Fiber och el-anslutningar åläggs köparna och belastar inte projektets budget.

Fördelningar av kostnaderna

Kostnaderna i projektet bedöms fördelas enligt nedan tabell. Den enskilt största kostnadsposten är investeringen i infrastruktur som enligt budgeten kommer utgöra ca 39 % av projektets totala kostnader. Totalt planeras det för ca 8 km ny väg samt gång- och cykelstråk i Norrby 1:19 samt Norrby 1:20.

I övrigt kan nämnas att det inom posten övrigt finns en reservation för

oförutsedda kostnader och ersättning för skador under planering och projektering.

Inom posten fastighetskostnader ligger dels fördelade förvärvskostnader, lantmäterikostnader, kostnader för massbalansering och värderingar som sker inför försäljning. Kostnaderna för park, natur och kultur innehåller bland annat kostnader för dagvattendamm samt kompensationsåtgärder för påverkan som bedöms kunna uppstå på naturmiljön vid byggnationerna.

Kostnadsslag Belopp Procent

Fastighetskostnader -14 502 tkr 13 %

Infrastruktur -42 572 tkr 39 %

Kraftledning - 14 000 tkr 14 %

Marknadsföring & annonsering - 269 tkr 0,25 % Park, natur & kultur -14 548 tkr 13 %

Utredning -4 732 tkr 4 %

Övrigt ink finansiering -17 892 tkr 17 %

Summa - 108 515 tkr

Projektet kommer under flera år vara i behov av finansiering för att i slutändan vara självfinansierat. Den första tomtförsäljningen/markanvisningen bedöms kunna ske först under år 2021 och försäljningen kommer med stor sannolikhet ske etappvis även inom detaljplaneområdet för att hålla efterfrågan uppe samt för att skapa och bibehålla en trevlig boendemiljö för de som flyttar in i området tidigt.

Finansiering

På grund av at det ojämna likvidflödet kommer projektet behöva att lånefinansieras till dess att utbetalningarna kan mötas av inbetalningar från tomtförsäljning. Över tid kommer projektet att vara självfinansierat och de lån som upptas också avbetalas. Bedömning av lånebehov görs löpande och utifrån kommunens totala likviditet.

(22)

Likviditetsbudget År Belopp

Utbetalningar 2016

- tkr

Utbetalningar 2017

- 6 816 tkr

Utbetalningar 2018

- 764 tkr

Utbetalningar 2019

- 804 tkr

Utbetalningar 2020

- 1 762 tkr

Utbetalningar 2021

- 23 570 tkr

Utbetalningar 2022

- 19 794 tkr

Utbetalningar 2023

- 13 646 tkr

Utbetalningar 2024-2025

- 10 130 tkr

- 24 169 tkr

- 7 060 tkr

Totalt - 108 515 tkr

Redovisning

Vid fördelning av kostnaderna utifrån hur de ska hanteras i redovisningen bedöms kostnaderna fördelas enligt tabell nedan:

Redovisningsfördelning

Anläggningstillgångar - 70 368 000 kr 65%

Omsättningstillgångar - 27 428 000 kr 25%

Direkt kostnader - 10 719 000 kr 10%

Fördelningen bygger på principen att kostnaderna som uppkommer inom projektet och som medför en bestående värdeökning för en tillgång, som inte planeras att försäljas, bokförs som anläggningstillgångar. De kostnader som uppkommer och som är hänförliga till tomtmarken klassificeras som

omsättningstillgångar. Kostnaderna ska, för att anses vara omsättningstillgång, medföra att tomten får ett ökat värde i jämförelse med om kostnaden/åtgärden inte hade vidtagits.

De kostnader som bokförs som direkta kostnader är sådana kostnader som vidtas utan att det ger ett bestående värde. Huvuddelen av kostnaderna som hamnar som direkta kostnader är de kostnader som tas inom detaljplanearbetet. Kostnader som är hänförliga till detaljplanerna ska som huvudregel inte klassificeras som en investering utan ska anses utgöra en direkt kostnad.

Finansiella mål

Vid bedömningen om projektet är självfinansierat ska såväl

anläggningstillgångar, omsättningstillgångar samt direkta kostnader ingå i de kostnader som belastar projektet. Med hänsyn till detta kommer projektet resultera i en ”bokföringsmässig vinst” i och med att anläggningstillgångarna bibehålls såsom tillgång i kommunen och skrivs av löpande.

På grund av uppdelningen mellan olika typer av tillgångar och hur dessa matchas mot försäljningsintäkterna kommer balansräkningen påverkas avsevärt både under genomförandet av projektet och efter avslut jämfört med om projektet inte genomförs. Om projektet genomförs enligt den förslagna kalkylen och

fördelningen beräknas detta vara positivt för kommunens soliditet med en ökning om 7 %. Soliditeten, investeringarna och resultatet kommer att påverkas och

(23)

också variera i större omfattning än vanligt. Det är utifrån dessa perspektiv som kommunen bedömer om man har en god ekonomisk hushållning.

På grund av de stora svängningarna i resultat och även påverkan på balansräkningen föreslås det övergripande finansiella målen justeras. Vid bedömning om kommunen har nått god ekonomisk hushållning i perspektiven soliditet, investeringar och resultat ska de delar som är hänförliga till

utbyggnaden av Grebo Norrby exkluderas till dess att projektet i sin helhet är slutfört.

Riskanalys

Ett projekt som sträcker sig under flera år och som innebär stora investeringar för kommunen innebär ett ekonomiskt risktagande för kommunen. Risken kan alltid jämföras med ett så kallat nollalternativ som innebär att kommunen inte vidtar någon investering alls eller jämföras med andra eventuella projekt inom

kommunen som kan vidtas istället/samtidigt. Ett nollalternativ bedöms inte som realistiskt med hänsyn till den allmänna samhällsutvecklingen och kommunens attraktivitet i det längre perspektivet.

Det är mer relevant att jämföra projektet Grebo Norrby med andra alternativa exploateringsprojekt som är tänkta att medföra en befolkningstillväxt.

Tillskapande av nya tomter för byggnation kan ske på framförallt två olika sätt.

Det första alternativet är att förlägga bostäder till tidigare obebyggda områden såsom exempelvis Grebo Norrby och Kärringtrötteberget. Att förlägga bostäder till områden som tidigare är obebyggda innebär oftast att investering måste ske i infrastruktur. Det andra alternativet är att förtäta områden med redan befintlig bebyggelse. Fördelen med att förtäta är att nödvändig infrastruktur redan finns.

Däremot är nackdelen att det oftast krävs flertalet mindre projekt för att uppnå samma antal bostäder som vid ett projekt utanför befintlig bebyggelse. Att förtäta kan också påverka stadsbilden i berörd ort och medföra påverkan på fler antal personer.

Att jämföra Grebo Norrby med en förtätning av befintliga samhällen blir missvisande utifrån att förtätning skulle kräva mycket mer arbete och skulle troligtvis inte kunna skapa lika många bostäder. Vidare skulle en förtätning inte kunna skapa den valmöjligheten som Grebo Norrby erbjuder i form av olika typer av bostäder (såsom rad- par- flerbostads- och enbostadshus).

Att jämföra Grebo Norrby mot andra områden som ändå skapar flera bostäder och där möjligheten till olika byggnadstyper medges är mer relevant. För kommunens del finns det dock ett begränsat urval av jämförelseobjekt. Närmst som jämförelseobjekt ligger Basthagsvägens förlängning och Kärringtrötteberget.

Båda dessa projekt hamnar i spannet 8-15 nya bostäder utifrån gällande detaljplaner. Kostnaderna för utbyggnaden i Basthagen bedöms i dagsläget hamna på ca 1 200 tkr för totalt 9 villatomter (maximalt 7 villor och 8 radhus).

Efterfrågan på tomter i Åtvidaberg, och därmed prisbilden, bedöms dock som lägre än i Grebo. I dagsläget ligger prisbilden de sista 8 månaderna cirka 32 % högre i Grebo än i Åtvidaberg enligt kommunens egna uppgifter. Vidare kan det här nämnas att vi har 117 personer på intresselistan för Norrby jämfört med 4 stycken för Åtvidabergs tätort och 3 stycke för Björsäter. Att efterfrågan är högre talar för att kommunen ska kunna ta ut ett högre pris per tomt vid försäljningen och således kan investeringen vara högre i Grebo än i Åtvidaberg och ändå uppnå självfinansiering.

(24)

För Kärringtrötteberget i Björsäter bedöms kostnaderna för att bygga ut området hamna på ca 3 428 tkr. Projektet är jämförbart med Grebo Norrby om än att Kärringtrötteberget är av mindre storlek. För Kärringtrötteberget hamnar

kostnaden på ca 429 tkr/bostad vid maximal utbyggnad. I jämförelse är kostnaden inom projektet Grebo Norrby ca 213 tkr/bostad vid maximal utbyggnad. Även vid en långsiktig uppskattning bedöms utbyggnaden av Grebo Norrby bli mer lönsam för kommunen utifrån att projektet möjliggör fler antal invånare och således resultera i högre skatteintäkterna för kommunen enligt kommunens egen uppskattning.

Övriga riskfaktorer

Övriga riskfaktor som kommunen bör vara medveten om och försöka hantera i möjligaste mån är bland annat:

Minskad efterfrågan av bostäder: En generellt minskad efterfrågan på bostäder är en stor risk och kan bero på flera olika anledning som sin tur kan komma av det allmänna ränteläget, konjunkturläget såväl lokalt, regionalt, nationellt som internationellt. Risken för minskad efterfrågan lokalt kan till viss del hanteras genom att kommunen visar upp en attraktiv bild samt att erbjuda prisvärda bostäder i attraktiva lägen. Även bra kvalitet på

samhällsservicen bedöms som viktig för att upprätthålla en hög efterfrågan på bostäder lokalt. För de övriga riskerna har kommunen och projektet ingen eller högst begränsad möjlighet att påverka.

Dyrare projektkostnader: Det är viktigt att projektet följs upp löpande och att en kostnadsmedvetenhet råder under projektets genomförande.

Projektet ska återrapporteras till kommunstyrelsen två gånger per år och det är således lämpligt att även den ekonomiska statusen i projektet följs upp, utifrån budgeten, vid återrapporteringen. Vidare bör projektgruppen löpande utvärdera sitt arbete och tillse att inköpta tjänster/entreprenader sker på ett så

kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Dyrare pendling: Grebo har idag över 1000 invånare men bara ett mindre antal arbetstillfällen i närheten av tätorten. En stor del av arbetstagarna i Grebo pendlar till arbetet och då framförallt till Linköping. Om kostnaderna för pendling ökar kan det innebära en minskad efterfrågan på bostäder i Grebo.

Risken för ökade pendlingskostnader bedöms dock i första hand drabba bilpendlarna. Det är således av stor vikt att för Grebo Norrbys framtid att busspendling finns kvar i Grebo och Redinge. Den här risken kan till viss del hanteras av kommunen och det är av stor vikt att kommunen arbetar för att busspendling, både landsvägsbuss och expressbuss, erbjuds från Grebo/Redinge till Linköping och Åtvidaberg av Östgötatrafiken eller av annan leverantör. Att bra kollektivtrafik erbjuds för de boende i såväl befintliga Grebo som för de tänkta invånarna i Grebo Norrby medför att pendling kan ske även utan nyttjande av privata fordon.

Minskad efterfrågan på arbetskraft i Linköping: En minskad efterfrågan på den allmänna arbetsmarknaden bedöms kunna få stor påverkan på efterfrågan av bostäder i Grebo. Risken är svår att hantera inom projektet men att efterfrågan skulle minska drastiskt och kvarstå under lång tid bedöms som låg då en ökad urbanisering, såväl av arbetstillfällen som bostäder har skett under lång tid. Tillfälliga nedgångar i efterfrågan på 2-3 år kan hanteras genom att

senarelägga försäljningen och även projektets genomförande i de delar där det är möjligt. Vidare har Linköping en kontinuerlig utveckling av idéer genom sitt

(25)

universitet vilket bedöms medföra att arbetsmarknaden i Linköping över tid bedöms ha en stor efterfrågan på kompetent arbetskraft.

Att detaljplanen inte vinner laga kraft: Att detaljplanerna inte vinner laga kraft med hänsyn till att planområdet inte bedöms som lämpligt för bebyggelse är en risk som får hanteras av projektgruppen. I dagsläget har ett planprogram tagits fram som över lag har mottagits positivt av allmänheten och myndigheter även om vissa specifika delar väckt oro. Bedömningen är därför att detaljplanen med stor sannolikhet kommer att vinna laga kraft utifrån att området är lämpligt att bebygga. Däremot kan projektet försenas eller ändras så att antalet bostäder minskas. Att projektet försenas kan innebära att projektet drabbas av ökade kostnader, framförallt eventuella upplåningskostnader samt

inflationsökning av prisbilden. Risken kan till viss del hanteras av projektgruppen genom att löpande följa upp tidsplanen och ta fram bra underlag. Dock saknas rådighet över tiden för ett eventuellt överklagande. I dagsläget är tiden för att få en överklagad detaljplan prövad av domstol cirka 1 år i första instans. I arbetet med att ta fram bra underlag kommer projektgruppen ta fram material för interna synpunkter samt samarbeta inom förvaltningen för att minska risken för sådana fel som leder till att detaljplanerna återförvisas eller upphävs vid överklagan.

Detsamma gäller för förseningar och återrapporteringen som sker löpande till kommunstyrelsen får belysa om risken för försening ökar under projektets gång.

Uppföljning av beslut

Projekts budget och ekonomiska utfall ska återrapporteras 2 gånger per år tillsammans med projekts status till kommunstyrelsen.

Beslutet ska skickas till Akt

Samhällsbyggnadsförvaltningen Ekonomiavdelningen

Sabine Olovsson Andersson

Stabschef Samhällsbyggnadsförvaltningen

Klas Liljestrand

Mark och exploateringsingenjör

(26)

Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 · Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg · Tel: 0120-830 00 · Fax: 0120-352 29 · E-post kommun@atvidaberg.se

www.atvidaberg.se KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

Sida 1(7)

Kommunledningsförvaltningen &

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Datum Diarienummer

2020-02-28 ATVKS 2019-00832 25

Klas Liljestrand, Mark och exploateringsingenjör

Komplettering till ärende 2019-00832 (Genomförandeekonomi Grebo Norrby) Med anledning av att flertalet frågor har ställts till projektledaren för Grebo Norrby samt till

ekonomichefen inom Åtvidabergs kommun avseende budgeten för Grebo Norrby har denna sammanställning upprättats. Då projektet kommer fortlöpa över flera år och över flera

mandatperioder är det av stor vikt att samtliga politiska partier har samma information avseende budgeten för projektet för att samma förutsättningar ska råda inför beslutet att reservera äskat belopp.

Med anledning av detta har projektledaren, i samråd med ekonomichefen, valt att göra en

sammanställning av inkomna frågor och presentera detta som en bilaga till tjänsteskrivelsen inom ärendet Genomförandeekonomi (dnr 2019-00832). Frågorna, såsom de uppfattats av projektledaren, är skrivna i fet-text och svaren anges under i s.k. normal-text.

Förkortningar:

DP = detaljplan

§ 1. Vad kostar de enskilda etapperna?

Utifrån att kostnaden för varje etapp som helhet kan bli missvisande i och med att förutsättningar som påvisar att byggnation är olämplig kan visa sig i tidigt skede. Av den anledningen har vi gjort en uppdelning enligt följande vilket följer de beslut som tagits eller som måste tas för att genomföra projektet Grebo Norrby i sin helhet.

Vad Startår* Kostnader Intäkter Netto Status

Fastighetsköp (fördelat) 2017

-6 745 tkr

- kr Beslutad

Projektering av kraftledningen 2018

-1 250 tkr

- kr Beslutad

Utredningar i planprogrammet 2018

-1 181 tkr

- kr Beslutad

Utredningar i DP 1 2020

-1 833 tkr

- kr Beslutad

Genomförande av DP 1 2021

-50 881 tkr

47 357 tkr - 27 283 tkr -

Flytt av Kraftledningen 2022

-12 750 tkr

- kr -

Utredningar i DP 2 2025

-40 tkr

- kr -

Genomförande av DP 2 2025

-27 060 tkr

46 370 tkr 19 270 tkr -

Utredningar i DP 3 2033

-300 tkr

- kr -

Genomförande av DP 3 2035

-6 475 tkr

14 799 tkr 8 024 tkr - SUMMA

-108 515 tkr

108 526 tkr

*) Startår syftar på första kostnaden beräknas uppkomma.

I dagsläget finns beslut om att köpa fastigheten, Beställning att Vattenfall ska utreda en flytt av

kraftledningen, ta fram ett planprogram samt ta fram detaljplan 1. Utgifterna som det här medför

uppkommer löpande under utredningsskedet och kommer hamna på totalt 11 009 tkr (ink

fastighetsköp) inför att beslut behöver fattas om kraftledningens flytt och genomförandet av detaljplan

(27)

Datum Diarienummer Sida 2(7)

2020-02-28 ATVKS 2019-00832 25

1. Vid dagens datum (2020-02-19) har projektet utbetalningar om 8 218 tkr och beviljade medel är 9 282 tkr (ink fördelad kostnad för fastighetsköpet).

Den sammanställning som gäller ovanför visar, förutom en fördelning av kostnaderna på de olika etapperna, på när det krävs ett politiskt beslut för att projektet ska fortsätta. Om negativt beslut fattas eller väsentliga ändringar sker av projektet vid dessa hållpunkter kommer det påverka budgeten som kommer behöva revideras.

I övrigt kan det upplysas om att skulle det uppkomma väsentliga uppgifter som medför större ändring av projektet måste självklart information lämnas till beslutande församling med eventuella förslag om revidering av budgeten som kommer av ändringarna.

§ 2. Vad innebär det för kommunens ekonomi om första delen genomförs men utan att en enda tomt säljs?

Beroende på skälet till varför inga tomter säljs i DP 1 får det olika ekonomiska konsekvenser. Skulle det visa sig att området är olämpligt att bebygga området hamnar kostnaderna på 11 009 tkr, varav 6 782 tkr utgör markvärde som bör kunna återfås vid en avyttring av fastigheten såsom lantbruksfastighet. 5 673 Tkr kommer belasta det årets resultat. Detta kommer påverka soliditeten negativt och framledes krävs högre resultat alternativ lägre investeringsvolym för att återställa detta.

Om marknadens intresse för att bygga saknas och vi genomför nödvändiga åtgärder i enlighet med detaljplanen beräknas kostnaden hamna på totalt 43 123 tkr, varav 6 782 tkr utgör markvärde och 12 750 tkr utgör nedläggning/flytt av kraftledningen. Det som är nödvändigt att iordningsställa är matargatan. Därtill kommer kostnaderna som är tagna under detaljplaneringen såsom utredningar att belasta projektet även om ingen tomt försäljs. Det saknas dock beslut om att genomföra detaljplan (etapp 1) med hänsyn till att detaljplanen ännu inte är antagen.

§ 3. Kan hela budgeten användas direkt? / finns det några lämpliga brytpunkter om projektet inte ska/kan fullföljas?

Budgeten som är framtagen gäller för hela projektet. I och med att projektet ska återrapporteras 2 ggr/år avseende projektets status och 2ggr/år genom del- och helårsbokslut har politiken möjlighet att följa projektet utifrån budgeten, och avbryta arbetet om riskerna eller kostnaderna blir för stora. Vidare ska här nämnas att budgeten utgår ifrån att det blir 3 detaljplaner som i sin tur består av två

”huvudblock”, utredningsskede och genomförandeskede. Från politiskt håll behöver 2 större beslut tas för att varje detaljplan ska genomföras:

 Beslut att inleda utredningsskedet (d.v.s. detaljplanearbete)

 Besluta om att avsluta utredningsskedet och inleda genomförandeskedet (d.v.s. byggnation av

infrastruktur och tomtförsäljning)

I samband med att dessa beslut tas är avstämning av budget en viktig del och löpande korrigeringar av prognos och utfall kommer behöva göras. Om budgeten inte hålls eller bedöms inte kommer kunna hållas kan beslut tas av att avbryta eller pausa projektet alternativt tillskjuta ytterligare medel.

Redovisning av kostnaderna för olika etapper framgår i punkt § 1 ovan.

(28)

2020-02-28 ATVKS 2019-00832 25

Upplägget går i det närmsta att jämföra med ett byggkreditiv där belopp för hela byggnationen reserveras men att lyft(uttag) av beloppen får ske först efter att visa delmoment har uppnåtts. I berört projekt reserveras beloppet om 108 515 tkr för att skapa en överblick över hela projektet. Värt att notera är att ingen upplåning sker förens projektet har behov av finansiering. När beslut fattas i de olika delmomenten som redovisas under punkt 1 medges även att budgeterat belopp i budgeten ska kunna nyttjas.

§ 4. Hur redovisas projektets ekonomi?

Redovisning av projektet kommer göras i delårs- och årsbokslut. I boksluten kommer finansiella rapporter finnas för all kommunal verksamhet inkl. projektet som visar hela kommunens ställning.

Men också egna finansiella rapporter för projektet kommer att redovisas. Kommunens ekonomi kommer analyseras både med och utan projektet vilket är viktigt både utifrån att följa hur projektet går men framförallt hur kommunens ordinarie verksamhet fortlöper. Projektet kommenteras också löpande vid de ekonomiska informationerna till utskottet.

Kommunen

Ordinarie projekt Grebo Norrby Mandatperiodsvis 2017 - 2035

Redovisas varje bokslut

Kommunens strategiska mål

Projektet självfinansiering

Projektet som helhet ska återrapporteras 2 ggr/år. I återrapportering ska dels tidplan och status på projektet redovisas men även ekonomiska ställningen och prognosen redovisas för projektet. Vid projektets återrapportering bereds en större möjlighet till synpunkter över de val som har gjort eller, framförallt, planeras vidtas vid projektets fortsättning.

§ 5. Varför läggs detta utanför de finansiella målen?

Utifrån projektets kalkyl görs bedömning om att projektet ska vara självfinansierat och detta är den

fortsatta målsättningen. Utgifter som uppkommer under projektets initiala år kommer att mötas med

(29)

2020-02-28 ATVKS 2019-00832 25

motsvarande inkomster de följande åren. Det finns också möjlighet att inom ramen för projektet parera.

För att få självfinansieringen i projektet behöver vi se till hela projektet och under hela dess löptid. Det sträcker sig över fem mandatperioder och har ekonomiskt en annan karaktär än kommunens ordinarie verksamhet.

Genom att lägga projektet vid sidan om den ordinarie kommunala verksamheten kommer skattebetalarna har möjlighet till en jämn kommunal service under hela projektets tid. Om projektet läggs inom ramen för de övriga målen kommer den ordinarie verksamheten i ett investeringsperspektiv ges mindre utrymme men mer senare under projektets löptid. Med mindre utrymme för investeringar under en period finns en risk för att utveckling och reinvesteringar blir lidande med efterföljande negativa ekonomiska effekter både för den ordinarie verksamheten och för projektets ekonomi.

Om projektet inkluderas i målen kommer vi också med mycket mer positiva resultat kunna investera i större omfattning och den soliditetsökning som projektet beräknas ge kommer bli mindre. De positiva resultaten behöver användas till planerad amortering inom projektet för att vi inte i slutänden ska ha en låneskuld för utbyggnaden. Detta skulle medföra räntekostnader som skulle behöva betalas av skattebetalarna. Detta är ytterligare ett argument för att lägga projektet vid sidan om de övriga målen.

Genom att lägga projektet utanför de nuvarande finansiella målen kan också varje mandatperiod utvärderas utifrån vad de har presterat i den ordinarie verksamheten opåverkat av exploateringen.

God ekonomisk hushållning i Åtvidabergs kommun innebär planering och hantering av kommunens verksamheter och ekonomi så att kommunen långsiktigt har förmåga till kommunal service på riksgenomsnittlig nivå. Befintliga mål ger bra styrning för den ordinarie kommunala verksamheten och har en tydlig målsättning över lång tid. De ger också förutsättningar för att under och mellan mandatperioder ge en rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna.

I kommunallagen föreskrivs att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.

Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt.

Som ovan nämnt kan kommunen avbryta projektet i förtid vilket inte skulle inbringa inkomster eller mindre inkomster och då skulle projektet inte heller bli självfinansierat. Upparbetade utgifter skulle behöva kostnads föras vilket skulle påverka resultat och soliditet negativt. Framledes krävs då högre resultat alternativ lägre investeringsvolym för att återställa detta. Att avbryta projektet och kostnadsföra de initialt upparbetade kostnaderna som nämnts ovan ger en konsekvens på 5 673 Tkr i resultatperspektivet. Att senare avbryta projektet kan få större ekonomiska konsekvenser.