Abstract
Title: The news betrayal from TT – A quantitative content analysis of TT’s news reporting from the north
In the year of 2013 TT-nyhetsbyrån closed down their three local editorial offices in north Sweden with a promise that the news coverage of Norrland would remain the same. In this study we aim to examine if, and how, the journalistic content has changed due to their centralization.
Based on theories of media and democracy, the commercialization of journalism and news evaluation, this study investigates different aspects of TT’s journalistic output such as news outlets, news topic, democratic value dimensions, framing, original reporting and sourcing.
The material of examination consists of a total of 199 articles which derive from Luleå, Umeå and Sundsvall. Further the material is spread out over two periods of time. More particularly five years before, and five years after the close down. We have employed a so-called synthetic week during both time intervals, meaning that you randomly select Monday one week, Tuesday the following week, and so forth.
The result of the quantitative study showed that TT’s news reporting about the municipalities has decreased in all the aspects that have been investigated. The analysis of the result,
together with previous research and chosen theories, indicates that TT seems to have become more commercialized and audience-oriented, which may have affected how news is valued.
From a democratic perspective it is problematic. As the largest news agency TT plays an important role in Swedish journalism, not least when editorial offices around the country reduce their own news coverage.
Keywords: TT Nyhetsbyrån, Norrland, quantitative content analysis, journalism, news values, democracy, commercialization
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställningar 1
1.2 Bakgrund 2
2. Tidigare forskning 4
2.1 Medieskugga 4
2.2 Lokalredaktionernas betydelse 5
3. Teori 8
3.1 Medierna, offentligheten och demokratin 8
3.2 Närheten till nyheter och nyhetskriterier 10
3.3 Journalistikens kommersialisering 12
4. Material och avgränsning 14
4.1 Insamling av material 14
4.2 Syntetisk vecka 15
4.3 Urvalskriterier 16
5. Metod 17
5.1 Kvantitativ innehållsanalys 17
5.2 Analytiska kategorier 18
5.3 Metoddiskussion 20
5.4 Validitet och reliabilitet 20
6. Resultat 22
6.1 Nyhetsämnen 23
6.2 Demokratisk relevans 29
6.3 Inramning och relevans 31
6.4 Journalistisk förhållning 35
6.5 Källor 39
7. Analys 41
7.1 Färre nyhetsämnen 41
7.2 De demokratiska aspekternas avveckling 42
7.3 Mindre samhällsvikt, snävare perspektiv 44
7.5 Vem får tala? 46
8. Slutdiskussion 47
Referensförteckning 51
Appendix 55
1.Inledning
År 2013 la TT-nyhetsbyrån ner sina tre redaktioner i Norrland; en i Luleå, en i Umeå och en i Sundsvall. Nedläggningen av redaktionerna kom med ett löfte – bevakningen av norra Sverige kommer att vara densamma även om journalisterna arbetar på distans. Men besultet mötte kritik och oro från både journalister och politiker. Hur skulle TT kunna bevaka mer än halva Sverige, ibland med avstånd på över hundra mil?
I samband med beslutet att lägga ner lokalredaktionerna uppgav Mats Johansson, TT:s dåvarande redaktionschef att: “Bevakningen av Norrland kommer inte att minska, utan skötas på samma sätt som TT bevakar övriga delar av Sverige där vi inte finns på plats”.
Motiveringen var att den tekniska utvecklingen tillgodosett behovet av permanent närvarande journalister i Norrland (Redin, 2013).
Det svenska medielandskapet har förändrats drastiskt under de senaste åren och den lokala journalistiken lider. Mot bakgrund av ett sjunkande antal pappersupplagor, människans allt mer digitaliserade medievanor och en konkurrerande annonsmarknad kännetecknas dagens journalistiska arbete av effektivisering och besparingar. Som en följd har näst intill hälften av alla lokala redaktioner lagt ner sedan 2004. Därtill har antalet journalister har minskat med 2o till 40 procent och den lokala bevakningen sköts i större utsträckning på distans från en centralredaktion på annan ort (Nygren, 2019:277-288). Adderat med nya teknologiska innovationer har det lett till att journalistiken ofta blir en del av en industriell process, vilket inte sällan innebär att nyhetsbevakningen blir sämre med färre originella nyheter och ett större beroende av nyhetsbyråer (Weibull, 2019:53).
Allt som sker i Norrland publiceras inte av TT av förklarliga skäl. De nyheter som väl lyfts har däremot en effekt på vilka frågor som engagerar medborgarna, och nyhetsjournalistik har vidare en viktig demokratisk uppgift att förse medborgarna med information de behöver för att kunna ta ställning i olika samhällsfrågor. Mot bakgrund av detta resonemang finns det anledning att studera huruvida TT:s centralisering påverkat det journalistiska innehållet om Norrlands största städer.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är att komparativt analysera det journalistiska innehållet som TT-nyhetsbyrån publicerat om Luleå, Umeå och Sundsvall före och efter nedläggningen av deras lokala redaktioner år 2013. I ett vidare perspektiv vill vi belysa vilka konsekvenser mediernas centralisering har på den lokala nyhetsrapporteringen.
● Hur såg TT:s nyhetsrapportering om Luleå, Umeå och Sundsvall ut före 2013?
● Hur har TT:s nyhetsrapportering om Luleå, Umeå och Sundsvall sett ut efter 2013?
● I vilken utsträckning har nyhetsrapporteringen om Luleå, Umeå och Sundsvall förändrats efter nedläggningen?
1.2 Bakgrund
Den 21 november 1921 bildades Tidningarnas Telegrambyrå av en grupp svenska
storstadstidningar. Idag går de under namnet TT-nyhetsbyrån men deras syfte är detsamma som då: att förmedla snabb, heltäckande, relevant och trovärdig nyhetsjournalistik dygnet runt (Uppdragmedia, 2011). De är ett privat aktiebolag som ägs av flera stora
mediekoncerner, däribland Shibsted och Bonnier som står för två tredjedelar av aktierna (Nygren & Nord, 2017:66). TT erbjuder de kommersiella medierna allt från texter, bilder och infografik av riksintresse. I skrivande stund finns deras huvudkontor beläget i Stockholm, med tillhörande redaktioner I Göteborg, Malmö, Bryssel och Sydney (TT, 2021). Fram till 2013 hade TT lokala redaktioner i Luleå, Umeå och Sundsvall.
När TT beslutade att lägga ner lokalredaktionerna i Norrland höjde både journalister och politiker sina kritiska röster och debattartiklarna avlöste varandra vid tidpunkten för beskedet. I Dagens Media skrev styrelsemedlemmarna i Publicistklubben Norra (2013) en debattartikel om att det inte går att seriöst bevaka mer än halva landet på distans. Deras argument var att kvaliteten i nyhetsinnehållet om Norrland förutsätter närvarande
journalister. Inte bara att journalisterna är tillfällig närvarande vid stora nyhetshändelser, utan att det finns en kontinuerlig närvaro där journalisterna skapar en förståelse för
samhället, människorna som bor där och frågorna de brinner för. Ytterligare en debattartikel i Dagens Media skrevs av EU-parlamentarikern Erik Bergkvist (2013) varav han påpekar att nyhetsrapporteringen om Norrland kommer bli än mer perspektivlös och stadsorienterad till följd av TT:s centralisering.
För att sätta in Berkvists argument i ett större sammanhang är det essentiellt att nämna vilken betydelse TT har som nyhetsförmedlare. Det går att tala om nyhetsförmedling som ett slags ”ekosystem” där nyheterna vandrar mellan hierarkierna. I botten finns de lokala medierna som ofta står för den dagliga nyhetsproduktionen. Det mesta av deras innehåll stannar kvar på den lokala nivån, men en del plockas upp av större mediehus genom att de exempelvis gräver djupare eller sätter nyheten i ett större sammanhang (Nygren & Atlhén 2014:13). Den lokala journalistikens nedmontering runt om i landet innebär att de större rikstäckande tidningarna blir mer beroende av TT för att tillgodose sin bevakning, som i sin tur också drar ner på den lokala närvaron (Nygren & Althén, 2014:32). Nyheterna TT publicerar står vid sidan av de lokala medierna för grunden i det medieekologiska systemet, och sätter prägel på innehållet som potentiellt kan påbörja sin vandring mellan hierarkierna.
2. Tidigare forskning
I det här kapitlet presenteras tidigare forskning som anknyter till mediernas centralisering och hur det journalistiska innehållet förändrats när journalisterna arbetar på distans.
2.1 Medieskugga
I Medieskugga (2002) skriver författarna Lars Nord och Gunnar Nygren att medieskugga uppstår när ingenting rapporteras från ett särskilt område eller för att nyhetsrapporteringen genomgående är ensidig och sporadisk. Således kan medieskugga uppstå både på grund av bristen på mediebevakning och innehållet i de medier som faktiskt förekommer (Nord &
Nygren, 2002:32).
Nord och Nygren studerade hur mediebevakningen och mediekonsumtionen ser ut i
Storstockholm. Metodologiskt bygger studien på en kvantitativ innehållsanalys, tillsammans med kvalitativa observationer och en enkätundersökning som skickades ut till medborgarna i förbestämda delar av Storstockholm (2002:41). Vad avser mediebevakningen visade
resultatet på en ojämn fördelning mellan Stockholms innerstad och Stockholms
kranskommuner. I de regionala nyheterna fick kranskommunerna ett betydligt mindre medialt utrymme, där de få nyheterna som förekom dominerades av brott och olyckor. Det till skillnad från innerstaden vars rapportering i större utsträckning bestod av kultur och fritidsfrågor (2002:124-125).
Även om deras studie fokuserar på Stockholm presenterar Nord och Nygren ett flertal relevanta resonemang som går att applicera på Norrländska kommuner. De
uppmärksammar bland annat två typer av medieskugga – geografisk medieskugga och social medieskugga. Den geografiska medieskuggan finns på små orter i utkanten av mediernas spridningsområden. Det är ofta orter med stor avflyttning och liten befolkning som faller i medieskugga eftersom intresset för att bevaka området minskar då varken publik eller annonsörer finns på platserna. Den sociala medieskuggan definierar Nord och Nygren som den som kan tänkas ha drabbat Stockholms kranskommuner. Medierna finns belägna i innerstaden och det som händer där får därför mer uppmärksamhet medan
kranskommunerna hamnar i periferin (Nord & Nygren 32–34).
Medieskugga har tidigare studerats utifrån flertalet perspektiv. Däribland vilka områden som medierna bevakar och vilken effekt avsaknaden av lokaljournalistik har för
medborgarna (Nygren & Schjærff Engelbrecht, 2018; Asp, Johansson & Larsson, 1997). I
landsbygd i medieskugga (2014) redogör Gunnar Nygren och Kajsa Althén för hur nedmonteringen av den lokala journalistiken försatt landsbygden i både en politisk och demokratisk skugga (2014:5). Rapporten utgår från två centrala frågor: Hur resurserna och infrastrukturen förändrats för den lokala journalistiken, och vilka konsekvenser det har för mediernas roll i den lokala demokratin och bilden av Sverige utanför storstäderna (2014:5).
Med ett material bestående av artiklar från Dagens Nyheter visar studien på en halverad rapportering om Sverige utanför storstäderna sett till en tidsperiod på tio år. Nygren och Althén menar att det är nära förknippad med en generell minskning av format, färre journalister och en nedlagd redaktion i Umeå (2014:52).
Nyheterna som rapporterades från landsbygden var främst korta notiser relaterade till olyckor och brott. När landsbygden väl skildrades var det primärt i form av dess rekreationsmöjligheter. Närmare bestämt artiklar om diverse resmål, udda livsformer, recensioner av hotell, konferensanläggningar etcetera. Artiklar om landsbygdens sociala och ekonomiska förhållanden var desto mer sällsynta, sett till den undersökta tidsperioden hade de mer än halverats (Nygren & Althén, 2014:40-43).
Nygren och Althén argumenterar för att nedrustningen av lokala redaktioner riskerar att förstärka klyftan mellan storstäder och landsbygd. Storstadsborna får veta allt mindre om vad som föregår i hela Sverige, och förståelsen för landsbygdens villkor minskar. De menar vidare att DN, i sin roll som rikstäckande tidning är en av de viktigaste kanalerna för politisk opinionsbildning. När de porträtterar en bild av en icke-existerande landsbygd får det konsekvensen av att landsbygden glöms bort i politiska prioriteringar och beslut (2014:23).
2.2 Lokalredaktionernas betydelse
I Local Journalism when the Journalist Leave Town (2019) studerar Michael Karlsson och Erika Hellekant Rowe vad som sker med nyhetsbevakningen av en kommun när det inte finns några permanent närvarande journalister. Mot bakgrund av den lokala journalistikens utveckling adresserar de frågan om nya, hyperlokala medier kan kompensera det mediala utrymmet som återstår när traditionella medier lyser med sin redaktionella frånvaro (2019:15-16).
För att besvara forskningsproblemet identifierade de tolv kommuner med liknande storlek och karaktär varav ena hälften stod utan lokalredaktion, och andra hälften hade en
kvantitativa (det vill säga antalet), och kvalitativa aspekter som ämne, vinkel, tonalitet och källor (Hellekant & Karlsson, 2019:20-21).
Resultatet visar att kommuner med redaktionell närvaro har ett betydligt större antal nyheter som endast är producerade för det lokala sammanhanget. Därtill visar studien att nyheternas kvalitativa egenskaper skiljer sig åt mellan de två undersökta grupperna. Nyheter om kommuner utan lokalredaktion kännetecknas av att vara mindre uttrycksfulla och mer tematiskt inramade. Ämneskategorin brott var dubbelt så stor bland kommuner utan lokalredaktion och motsatt förhållande visade sig i nyhetsrapporteringen om det lokala samhället som i högre grad kräver närvarande journalister (Hellekant & Karlsson, 2019:22).
Nyheter om kommuner utan lokal bevakningen förlitade sig i högre utsträckning på
pressutskick och färdigproducerat material från organisationer eller nyhetsbyråer (2019:22).
De källor som väl kom till tals var främst nationella politiker, expertorganisation och andra medieaktörer. Mindre förekommande källor var lokala myndighetsanställda och namngivna medborgare (2019:24).
Hellekant och Karlssons kom fram till slutsatsen att frånvaron av lokala redaktioner har en märkbar effekt på nyhetsbevakningen av en kommun. Detta eftersom nyhetsmedierna presterar starkare med avseende på journalistiska värden och medborgarnas förväntningar när journalisterna finns på plats i kommunerna. De understryker i likhet med Nygren och Althlén (2014) att det har konsekvenser på medborgarnas förmåga att hålla jämna steg med både politik och gemenskap.
Den gemensamma nämnaren för samtliga studier som presenterats är att de problematiserar och redogör för vilka följder frånvaron av journalister har på den lokala bevakningen.
Resultaten från respektive studie är snarlika varandra. När lokalredaktionerna läggs ner får det konsekvenserna av en minskad och mer perspektivlös bevakning. Det som skiljer sig åt studierna emellan är vilket medium som studerats. Althlén och Nygren fokuserade på DN:s bevakning av landsbygden, medan Hellekant och Karlsson studie jämförde det journalistiska innehållet från kommuner med och utan lokalredaktion. Mathilda Svensson och Josefin Silverbergs magisteruppsats De där uppe – vi här nere (2013) är den studie som närmast kan liknas med vår egen. De studerade hur nedläggningen av TT:s redaktioner i Norrland påverkat det journalistiska innehållet, med en metodologi som delvis består av en kvantitativ innehållsanalys och delvis av kvalitativa intervjuer. Den kvantitativa innehållsanalysen användes för att möjliggöra en jämförelse av nyheterna som TT publicerat om Norrland före och efter de lade ner sina redaktioner. De kvalitativa intervjuerna hölls med chefer för tre
stora svenska mediehus och deras syn på mediernas centralisering och bevakningen av Norrland.
När Svensson och Silverberg skrev uppsatsen var nedläggningen av TT: redaktioner i Norrland relativt ny i tid, och de understryker att det kan påverkat utfallet av studien som inte visade på några större förändringar i det journalistiska innehållet (2013:10). De kunde emellertid klargöra att TT publicerade fler artiklar som relaterar till brott, rätt och
oroligheter efter nedläggningen, medan nyheter som relaterar till sport minskade och förekomsten av ämneskategorin politik upphörde att existera (Silverberg & Svensson, 2013:16).
I skrivande stund är det närmare åtta år sedan Silverberg och Svensson skrev sitt examensarbete. Den här studien kommer att addera kunskap om hur TT:s
nyhetsrapportering om Luleå, Umeå och Sundsvall förändrats utifrån från ett längre tidsperspektiv, med ett huvudsakligt fokus på just det journalistiska innehållet.
3. Teori
De teorier som inkluderas i denna studie syftar till att ge en fördjupad förståelse för medier, journalistik och demokrati. Vidare syftar det här kapitlet till att belysa vilka effekter
mediernas utveckling har på det journalistiska innehållet. De analytiska begrepp som presenteras nedan kommer tillsammans med tidigare forskning att utgöra ramverket för en senare analys.
3.1 Medierna, offentligheten och demokratin
Massmedierna, och i synnerhet nyhetsmedierna fyller en viktig demokratisk funktion. Det grundar sig i att de står för människans viktigaste källa till information om politik och samhällsfrågor. I dagens medierade samhälle uttrycks politiska frågor i och via medier.
Medborgarna är beroende av medierna för information som ligger bortom deras vardag, vilket inkluderar det mesta som rör aktuella frågor om politik och samhälle. På samma sätt är de politiska aktörerna beroende av medierna för att samla information om aktuella samhällsfrågor och nå ut till fler samhällsgrupper (Strömbäck 2015:207).
Mediernas demokratiska uppgift är att granska, informera och vara ett forum för debatt för att bidra till en fungerande åsiktsbildning och i längden en väl fungerande demokrati (Nord
& Strömbäck, 2012:17). Det finner stöd i den svenska regeringsformen från 1995, citerad nedan:
“Massmedierna fullgör tre uppgifter som är särskilt angelägna för den fria åsiktsbildningen.
Det är att förse medborgarna med information om samhällsfrågor som de fritt och självständigt kan ta ställning till, att granska de inflytelserika i samhället och låta olika kulturyttringar komma till tals” (SOU, 1995:37).
För att en demokrati ska fungera krävs fri opinionsbildning, som grundas på mötesfrihet, föreningsfrihet, yttrandefrihet och tryckfrihet. Ett beslutsfattande måste tas mot bakgrund av diskussion, det räcker inte att flertalet fattar besluten (Lundqvist, 1980:32). Det offentliga samtalet är således en förutsättning för att en demokrati ska fungera i praktiken, vilket kräver en offentlig arena där samtal kan kunna föras.
Jurgen Habermas definierar det offentliga rummet som ett socialt område. Det består av sociala institutioner där privata människor kan samlas för att öppet diskutera och resonera
kring offentliga angelägenheter och skapa en allmän opinion. Det kan exempelvis vara partiers, organisationers, rörelser och dominerande mediers offentligheter vilka existerar i parallella rum. Habermas menar att dessa samhällsaktörer har både rättighet och skyldighet att medverka i den offentliga debatten och det är medborgarna som bär det yttersta ansvaret för att det offentliga samtalet ska fungera. Samtidigt är tillträdet till det offentliga rummet orättvist fördelat, och styrs av människors närhet till den politiska processen, teknisk kunskap och annan utbildning (Habermas, 2012:74- 76).
Habermas ideér vilar på medborgarnas rätt och möjlighet att uttrycka sina åsikter. Det reflekterar idealet för en väl fungerande demokrati, vilket ytterst bygger på tron om alla människors lika värde, och det är utifrån den principen som de demokratiska fri- och rättigheterna har formulerats:
“En välfungerande demokrati utmärks av ett effektivt och jämlikt deltagande. Med vår demokratiuppfattning innebär det ett samhälle med aktiva och ansvarstagande medborgare med lika möjligheter att påverka sin vardag såväl som samhällsutvecklingen i stort. Alla samhällsgrupper ska vara delaktiga i politiken. Den ska inte utformas av några få grupper, medan andra hamnar utanför” (SOU 2000:1).
Medierna har i sin centrala ställning som informationskälla, och länk mellan olika grupper i samhället en position som genomsyrar de demokratiska och politiska processerna i
samhället (Strömbäck 2015:207). Medierna anses ha en betydande makt i två avseenden.
Dels har medierna makt över publikens verklighetsuppfattningar och attityder och dels har de makt att lyfta olika samhällsfrågor till individens medvetande. De frågeställningar som medierna uppmärksammar återspeglar vanligen de frågor som medborgarna anser viktiga (Asp, 1986:41). I praktiken innebär det att mediernas porträttering av verkligheten blir den reella, eftersom det är den bilden människor har tillgång till. Därför måste demokrati och dess sätt att fungera ses i relation till medierna i samspel med politik och medborgare (Strömbäck, 2015:207).
Traditionella medier har ett stort inflytande över den information som publiken tar del av.
Nyhetsmedier förväntas att förmedla information som människor behöver för att ta ställning i olika samhällsfrågor. Samtidigt finns det en central utgångspunkt i att medierna alltid befinner sig ett spänningsfält mellan demokrati och marknad. Kommersiella medier drivs av kommersiella intressen och tävlar om publikens uppmärksamhet och annonsörernas pengar.
Den konkurrensen leder till att framgångsreceptet för nyhetsmedia är att hålla nere
det till en svårare uppgift att bedriva en journalistik som granskar informerar och debatterar (Strömbäck, 2019:177).
3.2 Närheten till nyheter och nyhetskriterier
För att besvara hur nyhetsinnehållet om Norrland påverkas när journalisterna inte är närvarande har det varit essentiellt att inkludera en teori som adresserar journalisternas geografiska distans, och en teori som förklarar varför vissa händelser blir till nyheter och andra inte.
Det finns ingen teori som föreskriver att närvaron av journalister påverkar
nyhetsrapporteringen av ett område. Erika Hellekant Rowe (2019:16) föreslår däremot att den geografiförankrade teorin Distance decay är användbar för att förstå betydelsen av närhet till nyheter i allmänhet, och närvaron av journalister i synnerhet. Idén bakom Distance decay är att interaktionen mellan två platser minskar när avståndet mellan dem ökar. Det anknyter till Waldo R. Toblers (1970) väl spridda definition av geografins första lag
“All things are related, but near things are more related than far things”. Från ett journalistiskt perspektiv går det att relatera innebörden av distance decay till att
journalisterna i större utsträckning arbetar på distans från en centralredaktion på annan ort.
Det geografiska avståndet till nyhetshändelser har uppmärksammats i studier om
nyhetsurval och nyhetskriterier. I Johan Galtung och Mari Holmboe Ruges klassiska studie om nyhetskriterier skriver de att geografiska och kulturella avstånd mellan nationer är en av många bidragande faktorer till att en händelse blir till publicerad nyhet (1965:75-76). Teorin om nyhetsvärdering syftar till att belysa hur möjliga nyheter värderas i redaktionella
processer. Den kan vidare ge en grundläggande förståelse för hur TT i vissa lägen arbetar med nyhetsurval och vilka händelser som slutgiltligen publiceras. Tony Harcup och Deirdre O’Neills (2017) studie What is News?: News values revisited (again) bygger vidare på Galtung och Ruges teori om nyhetsurval och nyhetskriterier utifrån en mer samtida kontext.
De faktorer som påverkar utfallet av nyheter som Harcup och O’Neill redogör för finns listade nedan.
1. Exklusivitet: Nyheter genererade av eller först tillgängliga för den egna redaktionen som ett resultat av intervjuer, brev, granskningar och omröstningar.
2. Negativa nyheter: Nyheter som är huvudsakligen negativa, som rapportering om död, skador och nederlag.
3. Konflikt: Nyheter om konflikter som kontroverser, splittringar, uppror och krig.
4. Överraskande: Nyheter med överraskande, kontrasterande eller ovanliga inslag.
5. Ljud och bild: Nyheter som kommer fängslande bilder och ljud eller kan presenteras med grafik.
6. Delbarhet: Nyheter som troligtvis kommer delas och kommenteras via sociala medier.
7. Underhållning: Nyheter med “mjukt” och enkelt innehåll om sex, sport och djur eller humoristiska inslag.
8. Drama: Nyheter med utspelande dramatik som olyckor, eftersökningar, strider och rättsfall.
9. Uppföljning: Nyheter som följer upp något som redan berättats.
10. Maktelit: Nyheter innehållandes personer, organisationer, institutioner eller företag med makt.
11. Relevans: Nyheter om grupper eller nationer som upplevs vara inflytelserika och/eller kulturellt och historiskt nära för publiken.
12. Omfattning: Nyheter som upplevs tillräckligt betydande för det större antalet involverade eller potentiellt påverkade, eller som involverar något extremt.
13. Celebritet: Nyheter innehållandes kända personer.
14. Positiva nyheter: Nyheter som är huvudsakligen positiva, som rapportering om återhämtningar, genombrott, botemedel, vinster och firanden.
15. Nyhetsorganisationens agenda: Nyheter som passar redaktionens egen agenda - ideologisk, kommersiell eller specifik kampanj (Harcup & O’Neill, 2017:1482).
Nyhetskriterierna som nämns ovan är av värde när det kommer till att urskilja ett mönster i nyhetsrapporteringen. I den här studien kommer teorin användas för just detta syfte, tillsammans med teorin om Distance decay för att addera kunskap om vilken betydelse det geografiska avståndet har för utformandet av nyheter om Norrlands största städer.
Strömbäck (2019:177) skriver att det krävs mer än bara listor för att förstå varför vissa händelser blir till nyheter och andra inte. För en djupare förståelse för nyhetskriterierna är det betydelsefullt att de sätts i relation till redaktionernas strukturella rutiner och
förutsättningar.
3.3 Journalistikens kommersialisering
För att ge en djupare förståelse för hur TT prioriterar nyheter och varför eventuella skillnader i nyhetsrapporteringen uppstår är det nödvändigt att inkludera en teori som addresserar kommersialiseringen av journalistiken. I Medierna och demokratin (2012)
Majoriteten av medieföretagen i Sverige har ekonomiska intressen och är därmed beroende av intäkter från annonser och publik. Publiken är varan som säljs till annonsörerna, och det påverkar vilken publik medieföretagen vill nå. Allern refererar till James T. Hamiltons ekonomiska analys av amerikanska mediers nyhetsproduktion för att beskriva hur medier följer samma marknadslogik som andra företag (2012:235). Allern menar samtidigt att det för många medier varit viktigare att bibehålla den politiska och publicistiska traditionen, och att det som stått i centrum i journalistens yrkesidentitet och ideologi varit det samhälleliga uppdraget. Det finns därmed en del motsättningar mellan yrkesstoltheten och det
ekonomiska intresset, eller som Allern uttrycker det; nyhetsmedier har dubbel karaktär. Å ena sidan styrs de av kommersiella mål, å andra sidan representerar de journalistiken som samhällsinstitution och har en viktigt roll i demokratin (2012:236).
Enligt Allern kan mediernas kommersialisering delas upp i tre dimensioner som består av förändringar i mediesystemet, lönsamhet för medieföretagen och mediernas innehåll.
Denna studie kommer fokusera på dimensionen om medieföretagen vilket kortfattat innebär att medieföretagen prioriterar lönsamhet och kortsiktiga vinster för ägarna mer än vad de gjort tidigare, och publicistiska och politiska intressen minskar (Picard & Ots, 2008:57-60;
Allern, 2012:237). Alla nyhetsmedier, vare sig de är kommersiella eller inte, är publikorienterade. Beroende på organisationens mål och ägarnas krav resulterar publikorienteringen i olika marknadsorienteringar. Valen har sedan betydelse för hur journalistiska nyhetsvärden förstås och tolkas (2012:238).
Hur nyheter prioriteras handlar ofta om kostnaden för dem. Djupa granskningar, artikelserier, täckning av rättegångar och reportageresor är långa processer som ökar kostnaderna (Allern, 2012:244). Detta innebär att redaktionernas nyhetsvärdering kan kompletteras med kommersiella kriterier, som framförallt kommer till användning när reklamintäkterna faller och de redaktionella budgetarna stramas åt.
1. Ju mer pengar, arbetstid och personal det krävs för att genomföra ett arbete, desto mindre är chansen att det genomförs.
2. Det är större chans att en nyhet prioriteras om källan till den har tillrättalagt en berättelse på ett journalistisk sätt.
3. Om journalisten kan presentera nyheten som sin egen är det troligare att det blir en nyhet.
4. Om redaktionen jobbar mycket med sensationsjournalistik är sannolikheten större att underhållning prioriteras högre än relevans, saklighet och grundlighet (Allern, 2014:245).
4. Material och avgränsning
Eftersom syftet med den här studien är att undersöka vilka effekter nedläggningen av TT:s redaktioner i Norrland har haft på det journalistiska innehållet kommer materialet att bestå av artiklar som TT publicerat om städerna de lämnade år 2013. Närmare bestämt artiklar som härrör Luleå, Umeå och Sundsvall. Norrland består av betydligt fler kommuner än de som kommer att analyseras, men eftersom det var just i dessa städer TT:s redaktioner var belägna, kommer det ge en mer rättvis bild av hur centraliseringen påverkar den lokala bevakningen.
4.1 Insamling av material
Materialet som ska analyseras är hämtat från Retriever; ett nordiskt mediearkiv som används regelbundet i forskningsrelaterade sammanhang, och anses därmed vara en trovärdigt källa för att samla medieinnehåll. Det tåls att tillägga att TT-nyhetsbyrån är majoritetsägare av Retriever.
Av resurs- och tidsmässiga skäl har vi endast valt att studera skriftliga artiklar från TT. Inte minst för att TT i huvudsak producerar skriftligt innehåll, så är det inte essentiellt för denna studie att analysera alla typer av nyhetsformat TT använder för att rapportera om Norrland.
Det viktiga är det journalistiska innehållet.
De artiklar som TT publicerat om Luleå, Umeå och Sundsvall hittades genom ett simpelt tillvägagångssätt. I Retrievers sökfunktion användes namnet på respektive kommun och ett specifikt datum. Anledningen till att endast namnet på kommunerna användes i sökningen var för att få tillgång till samtliga artiklar som härrör kommunen. Det har emellertid föranlett att artiklar som endast nämner kommunerna flyktig kommer upp som ett sökresultat, till exempel om artikeln handlar om en känd profil vars födelseort är
kommunerna i fråga. De artiklarna har sållats bort för vidare analys. Fokuset i denna studie ligger på artiklarna som tar upp en händelse som utspelar sig, eller kommer utspela sig i Norrlandskommunerna. Mer om kriterierna för analys finns att läsa under underrubrik 5.2.
För att kunna jämföra hur det journalistiska innehållet förändrats sedan TT lade ner sina redaktioner i Norrland kommer materialet vara uppdelat i två tidsintervaller med år 2013 som brytpunkt. Det första tidsintervallet består av artiklar som publicerats från 2008 till 2012 (fem år före nedläggningen), och det andra tidsintervallet består av artiklar publicerade från 2014 till 2018 (fem år efter nedläggningen).
4.2 Syntetisk vecka
Med tidsramen för denna uppsats i åtanke kommer inte samtliga artiklar som TT publicerat om Luleå, Umeå och Sundsvall att analyseras. Istället har en syntetisk vecka för varje årtal skapats. Michael Karlsson och Bengt Johansson (2019:178) skriver att det är ett lämpligt urval när syftet med studien är att undersöka det “normala” innehållet i nyhetsmedia.
En syntetisk vecka innebär att forskaren låter slumpen bestämma ett antal dagar som ska representera en vecka. I praktiken ter det sig på följande sätt: en måndag under året slumpas ut, en tisdag slumpas ut, och så fortsätter det tills att materialet består av alla veckans dagar (Karlsson & Johansson, 2019:178-179). Klaus Krippendorff lyfter ett exempel om
amerikanska forskare som under flera års tid analyserat en typisk vecka av amerikanska tv-program genom att skapa just en syntetisk vecka. Materialet hämtades från tre
amerikanska TV-kanaler och för varje år konstruerade forskarna en typisk vecka genom att slumpmässigt välja ut 1 av de 52 program som sändes under en viss sändningstid.
Urvalsmetoden säkerställde att materialet bestod av program som sändes under samma tidpunkt, utan att bli duplicerade och de hade lika stor chans att bli inkluderade i undersökningsmaterialet (Krippendorff, 2013:116-117).
I denna uppsats har en syntetisk vecka konstruerats på det sätt som Karlsson och Johansson beskriver och Klaus Krippendorf exemplifierar: En måndag under varje år vi avser att
analysera har slumpmässigt valts ut, och samma princip gäller för resterande veckodagar. De syntetiska veckorna som skapats för varje årtal syns i nedanstående tabell.
2008 2009 2010 2011 2012 2014 2015 2016 2017 2018 Mån v.28 v.4 v.9 v.20 v.21 v.37 v.21 v.50 v.26 v.34 Tis v.25 v.33 v.42 v.43 v.26 v.29 v.7 v.20 v.23 v.26 Ons v.45 v.22 v.46 v.28 v.50 v.47 v.48 v.44 v.22 v.1 Tor v.9 v.13 v.52 v.36 v.3 v.46 v.51 v.46 v.17 v.7
Fre v.33 v.6 v.1 v.29 v,4 v.38 v.10 v.5 v.3 v.26
Lör v.37 v.21 v.19 v.44 v.51 v.39 v.47 v.41 v.16 v.41 Sön v.33 v.32 v.9 v.48 v.44 v.42 v.17 v.11 v.33 v.28
4.3 Urvalskriterier
Materialet i denna studie består totalt av 199 artiklar, utsållade efter de urvalskriterier som sattes upp efter en genomgång av artiklarna som laddats ner från Retriever.
Inledningsvis har samtliga artiklar från TT innehållandes sökorden Luleå, Umeå och Sundsvall, under de specifika datum som den syntetiska veckan föreskriver, hämtats från mediearkivet. Insamlingen resulterade 256 artiklar innehållandes sökordet Umeå, 299 artiklar med sökordet Luleå och 247 artiklar med sökordet Sundsvall. Eftersom denna studie syftar till att analysera det journalistiska innehållet om händelser som utspelar sig i städerna TT lämnade har inte samtliga artiklar som inledningsvis laddats ner från Retriever blivit föremål för analys.
Nyhetsbyrån TT publicerar mycket match- och sportstatistik, vilka inte passar sig för analys utifrån uppsatsens frågeställningar. De säger inte särskilt mycket om TTs innehåll från och om kommunerna, och är dessutom svåra att koda med variablerna. Däremot räknas inte alla sportartiklar bort. Artiklar som exempelvis återger vad som skett under en hockeymatch i Luleå har inkluderats i materialet för vidare analys.
Efter nedladdningen upptäcktes artiklar med rubriker som “TT PM” och “TT löpsedel”.
Dessa är inte färdigproducerade artiklar och valdes därmed bort från materialet eftersom de i likhet med match- och sportstatisk saknar ett innehåll som är lämpligt att koda.
Enkäter, nationell statistik över olika kommuner och listor där kommunerna nämns i raden av andra (turnédatum, matchdatum, händelser som sker på flera orter) blev inte heller föremål för kodning.
Artiklar som TT rubricerat under ortsnamnet “Luleå” “Umeå” och “Sundsvall” handlar nödvändigtvis inte om kommunerna i fråga. Nyheter om Kalix kan vara rubricerade som Luleå i ingressen. Artiklarna som blivit föremål för analys måste passera kriteriet att de är förankrade i Luleå, Umeå eller Sundsvall.
De artiklar som kvarstod efter sållningen uppgick till 199 stycken varav 59 härrör Umeå, 53 härrör Sundsvall och 87 härrör Luleå. Mellan 2008 och 2012 var 33 från Umeå, 31 från Sundsvall och 49 från Luleå. Under tidsperioden 2014 till 2018 var 26 från Umeå, 22 från Sundsvall och 38 från Luleå.
5. Metod
I det här kapitlet presenteras val av metod tillsammans med argument och förklaringar av de variabler som kommer att användas för att analysera materialet. Vidare kommer vi att diskutera metodens svagheter såväl som hur vi gått tillväga för att stärka studiens validitet och reliabilitet.
5.1 Kvantitativ innehållsanalys
För att studera hur det journalistiska innehållet förändrats sedan TT la ner
lokalredaktionerna i Luleå, Umeå och Sundsvall har vi valt att genomföra en kvantitativ innehållsanalys. Michael Karlsson och Bengt Johansson (2019:171-172) skriver att metoden är fördelaktig när syftet är att komparativt studera mediernas innehåll över tid. Med
metodens systematiska och formaliserade ansats är det möjligt att få insikt i flera aspekter av det journalistiska innehållet utifrån en större mängd data och dra generella slutsatser utifrån resultatet (Karlsson, Johansson, 2019:172).
Den kvantitativa innehållsanalysen grundar sig på objektivitet, systematik, kvantitet och manifest innehåll. Manifest innehåll innebär att det är de observerbara meningar, bokstäver, bilder och liknande som ska analyseras. Kvantitet innebär att innehållet översätts till siffror - det ska gå att kvantifiera och mäta i syfte att kunna bearbeta det statistiskt, se och beskriva mönster och dra generella slutsatser. Systematik innebär att allt relevant material ska ha samma förutsättningar att bli föremål för analys, och sedan analyseras utifrån samma definitioner och begrepp. Systematik är en förutsättning för objektivitet, vilket innebär att analysen ska vara oberoende av forskaren och få samma resultat oavsett vem som utför den (Karlsson & Johansson, 2019:171-172).
5.2 Analytiska kategorier
De variabler som valts ut för att analysera forskningsmaterialet är inspirerade av Reinman et al (2012) föreslagna ramverk av variabler, samt de variabler som används i Institutet för mediestudiers innehållsanalys av svenskt medieinnehåll som genomförs vartannat år.
Mediestudiers kodschema bygger till viss del på Reinemanns et al. föreslagna variabler, men presenterar ett flertal variabler därtill som kan vara användbara för att analysera
journalistiskt innehåll. Att använda variabler som tidigare blivit operationaliserade i journalistisk forskning anser vi vara högst fördelaktigt. Inte minst för att det ger en god vägvisning i hur journalistiskt innehåll kan analyseras, så är de också bevisat fungerande och accepterade i forskningssammanhang. Samtliga kategorier och variabler som återfinns i Mediestudiers kodschema kommer inte att användas i denna uppsats av den enkla anledningen att de inte stämmer in på studiens syfte.
Nedan presenteras de kategorier som variablerna utformats efter, med tillhörande
motivering till varför de är essentiella att analysera. Ett fullständigt kodningsschema går att finna under Appendix 1.
Identifikantionsvariabler: De variabler som använts under denna kategori används för att kategorisera enheterna. Variablerna datum, kommun och rubrik är av en mer formell karaktär och svarar inte på någon direkt frågeställning. Det är emellertid nödvändiga för att kunna separera enheterna från varandra, och göra det enklare att gå tillbaka i materialet.
Variablerna artikeltyp och artikelns längd syftar till att ge en övergripande bild av artiklarna som valts ut för analys.
Presentationsvariabler: Denna kategori består av variabler som används för att analysera det journalistiska innehållet i texterna. Första variabeln i denna kategori är nyhetsämnen, alltså vilken ämnestillhörighet artikeln faller in under. Reinman et al.
(2012:233) föreslår att variabeln nyhetsämnen bör utvecklas och inkudera olika dimensioner av politisk och demokratisk relevans. Variablerna som föreslås är huruvida samhällsaktörer, besultsfattande myndigheter, ett konkret förslag eller beslut och om berörda aktörer förekommer i materialet. Den här dimensionen syftar till att studera de politiska
maktkamper som förekommer i det demokratiska samhället, och är viktiga att förstå som medborgare. I TT:s artiklar om norrländska kommuner kan det ta sig uttryck i politiska förslag, vilka effekter det har på samhället, konflikter mellan lokala samhällsaktörer och beslutsfattande myndigheter etcetera.
Vidare argumenterar Reinman et al. för att inkludera variabler som syftar till att studera nyhetsinnehållet fokus (2002:233). Det vill säga huruvida artiklarna har en individuell relevans eller samhällelig relevans. Artiklar om politiska förslag, sjukvård etcetera anses beröra läsarna på ett socialt och samhälleligt plan och faller därmed in under den
samhälleliga relevansen. Den individuella relevansen berör enheter som saknar samhällelig och social anknytning. Exempelvis artiklar om relationer, inredning etcetera. Enligt Iyengar (1999) återspeglar gestaltningen huruvida journalistiken lägger ansvaret på den samhälleliga eller individuella nivån.
Fokusdimensionen rymmer också variabler som syftar till att undersöka huruvida artiklarna är episodiskt inramade eller tematiskt inramade. När journalistiken använder sig av
episodiska inramningen fokuserar den på enstaka händelser eller använder enstaka
händelser för att illustrera generella fenomen, medan tematiska inramningen kännetecknas av att journalistiken fokuserar på generella sammanhang och bakgrunder (Strömbäck &
Nord, 2016:72).
Journalistiska variabler: Med hänsyn till det medieekologiska systemet, som tidigare nämnts i bakgrundskapitlet i denna uppsats finner vi det intressant att se huruvida TT förlitar sig på andra nyhetskällor, eller om artikeln är producerad som en orginalnyhet.
Angivet ursprung finns därmed med som en variabel, vidare har variablerna grad av aktualitet och geografisk huvudposition tagits med. Grad av aktualitet syftar till att belysa om artikeln handlar om något som precis har hänt, kommer hända eller om artiklarna skådar bakåt i tiden. Den geografiska huvudpositionen syftar i sin tur på att belysa var nyheten i huvudsak är placerad geografiskt. Även om artiklarna vi avser att analysera innehåller sökorden Luleå, Umeå och Sundsvall, har artiklarna nödvändigtvis inte just de städerna som primärt fokus.
Källor: I Mediestudiers kodschema förekommer en rad av källor som operationaliserade variabler. Kategorin rymmer allt från nationella politiker till presskontakter och medborgare (Färm, 2016). Det journalistiska innehållet bygger på information från källor. De bidrar aktivt till mediernas innehåll, och medierna utgör i sin tur viktiga kanaler där källorna kan nå ut med sin information till allmänheten. För att nå en nyanserad och balanserad
nyhetsrapportering är det en vedertagen praxis i det journalistiska arbetet att inkludera åtminstone två av varandra oberoende källor. Nyhetskällorna har generellt sett en stor betydelse för vad som blir till nyheter och hur de utformas. Med journalisternas oavbrutna behov av information och fortlöpande deadlines i åtanke är de beroende av att regelbundet konsultera källor som med tiden bildar ett mönster i vilket källornas trovärdighet stärks. I
toppen av den hierarki som ordnar källornas trovärdighet och inflytande i
nyhetsproduktionen återfinns officiella källor med institutionell makt (Ekman, 2019:157).
Från ett demokratiskt perspektiv är det emellertid minst lika viktigt att lyfta flera källor så att medborgarna kan ta välgrundade ställningstaganden i olika samhällsfrågor.
5.3 Metoddiskussion
Den kvantitativa innehållsanalysen kommer med både brister och fördelar. Metoden är effektiv när det kommer till att kategorisera variabler och enheter i ett kodschema och vidare analysera och dra slusatset från resultatet. Metodens systematiska och formaliserade ansats gör det möjligt att närma sig ett större material som blivit än mer viktigt i och med
digitaliseringen av mediesamhället (Karlsson & Johansson, 2019:172).
En kritik riktad mot metoden är att de mätbara svaren medför att viktiga aspekter av innehållet försvinner - texter produceras ofta i större kontexter än det observerbara och det måste beaktas. Men även inom kvalitativa metoder görs bedömningar av om något
förekommer i en text, och den innehåller ofta olika typ kategoriseringar. En annan kritik är att den kvantitativa innehållsanalysen går ut på att att få fram en objektiv tolkning, samtidigt som olika människor också tolkar saker olika. Karlsson och Johansson menar att det
visserligen stämmer, men betonar att människor också har gemensamma kunskaper, referensramar och språk att undersöka inom (2019:172-173).
5.4 Validitet och reliabilitet
Mats Ekström och Bengt Johansson skriver att samtliga vetenskapliga studier bör lägga särskild vikt vid att säkerställa ett valitt och reliabelt resultat. Validiteten grundar sig på huruvida studien mäter det den har för avsikt att mäta, och reliabiliteten bygger på hur tillförlitligt resultatet har uppnåtts (Ekström & Johansson, 2019:13).
För att besvara denna studies frågeställningar, och skapa ett så valitt resultat som möjligt har artiklar som TT publicerat om Luleå, Umeå och Sundsvall inkluderats i materialet under två tidsperioder. Det skapar goda förutsättningar för att genomföra en komparativ analys av hur det journalistiska innehållet har förändrats. Vidare har en kvantitativ innehållsanalys valts ut som metod för att kunna analysera en större mängd data och samtidigt få en inblick i flera dimensioner av det journalistiska innehållet. För att skapa ett så representativt urval som
att komparativt studera det “normala” innehållet i media. Därtill är variablerna som operationaliserats motiverade utifrån tidigare forskning, där de redan används för att studera journalistiskt innehåll vilket i sin tur ökar utsikterna för att denna studie ska ha en god validitet.
För att säkerställa ett tillförlitligt och konsekvent resultat har kodningsvariablerna testats noggrant. När ett material kodas finns det risk för att variabelvärdena uppfattas olika till följd av kodarens egen subjektiva bedömning (Karlsson & Johansson, 2019:183). Därför har både en provkodning och ett reliabilitetstest genomförts, så att resultatet blir detsamma vid upprepade mätningar av analysmaterialet.
I ett första stadie provkodades ett urval på 2o artiklar individuellt. Detta för att upptäcka variabler och variabelvärden som eventuellt var i behov av att definieras tydligare, alternativt tas bort. Vid en jämförelse av resultaten framkom det att våra subjektiva bedömningar av variabeln stildimension med tillhörande variabelvärden skilde sig åt. Stildimensionen inkluderade variabelvärden som rörde artiklarnas tonalitet, samt känslomässiga och personliga stilgrepp. För att stärka studiens reliabilitet exkluderades stildimensionen som variabel eftersom den ansågs problematisk att bedöma objektivt. Vidare upptäcktes individuella skiljaktigheter i bedömningen av samhälls- och individuell relevans och nyheternas originalitet. Skiljaktigheterna kunde i det här fallet lokaliseras till hur
variabelvärdena var beskriva i kodschemat och förtydligades därefter. Att vi inledningsvis kodade materialet var för sig och sedan diskuterade resultatet gjorde att vi blev än mer familjära med variablerna och variabelvärdena och kunde således behålla en kontinuitet i bedömningen av artiklarna.
För att stärka studiens reliabilitet ytterligare genomfördes ett reliabilitetstest enligt Krippendorffs alpha (Krippendorff, 2004). Reliabilitetstest mäter huruvida två eller flera kodare är konsekventa i bedömningen av ett material. I medie- och kommunikationsstudier är det vanligt att tio till femton procent av materialet som ingår i studien används i
reliabilitetstestet (Karlsson & Johansson, 2002:185). Mot bakgrund av detta har 20 artiklar, vilket motsvarar strax över 10 procent av materialet, slumpats ut för kodning. Därefter kodades artiklarna individuellt i SPSS. Resultatet av reliabilitetstestet gav ett alpha på 0,91.
Värdet indikerar en god reliabilitet för samtliga variabler.
6. Resultat
I det här kapitlet kommer resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen att redovisas i form av diagram med tillhörande förklaringar. Inledningsvis kommer förändringen av antalet nyheter om respektive kommun att redovisas i ett diagram. Det besvarar inte någon direkt frågeställning men ger däremot en övergripande bild av hur nyhetsrapporteringen förändrats sedan TT lade ner lokalredaktionerna i Luleå, Umeå och Sundsvall.
Figur 1: Antalet nyheter från respektive kommun före och efter nedläggningen. N=199
Av Figur 1 att döma har nyhetsrapporteringen om Norrlands största städer minskat sedan TT lade ner sina redaktioner år 2013. Noterbart är att nyhetsrapporteringen är mest frekvent i Luleå, den kommun som ligger längst ifrån TT:s huvudkontor i Stockholm.
Den procentuella minskningen av antalet nyheter för respektive kommun är följande:
Luleå: 22 procent Umeå: 19 procent Sundsvall: 30 procent
6.1 Nyhetsämnen
Nedan presenteras hur distributionen av nyhetsämnen förändrats sedan TT lämnade Norrland. Första diagrammet ger en översiktsbild av de ämneskategorier som Luleå, Umeå
och Sundsvall förekommer i. Därefter kommer resultatet från varje enskild kommun att redovisas.
Figur 2. Distributionen av nyhetsämnen från samtliga kommuner före och efter nedläggningen av TT:s lokala redaktioner i Norrland år 2013. N=199
Figur 2 visar att TT:s nyhetsrapportering om Luleå, Umeå och Sundsvall domineras av artiklar som faller in under ämneskategorin sport. Inom just den kategorin har det inte skett någon avsevärd förändring sedan TT lade ner sina redaktioner i Norrland. Antalet
brottsrelateraterade artiklar har däremot minskat, men står likväl för den näst största kategorin under båda tidsperioderna. Fram till att TT lade ner sina Norrlandsredaktioner stod samhällsfrågor och ekonomi/näringsliv som tredje och fjärde största ämneskategori.
Efter nedläggningen minskade de drastiskt och näringsliv/ekonomi försvann helt från nyhetsrapporteringen. Att vissa ämneskategorier saknar representation i vårt datamaterial kan tänkas bero på att det inte är tillräckligt stort, men resultatet ger i vilket fall en
översiktlig bild av hur nyhetsrapporteringen förändrats.
För att flytta fokuset från hur den generella distributionen av ämneskategorier ser ut, syftar nästföljande figurer till att belysa vilka nyhetsämnen som tillskrivs Luleå, Umeå och
Sundsvall i TT:s nyhetsrapportering. Resultaten redovisas i fallande geografisk ordning med Luleå som startpunkt. Anledningen till att tre figurer presenteras i samband med varje kommun är för att cikeldiarammen inte ger en tydlig bild av vilka ämneskategorier som försvunnit, alternativt tillkommit i nyhetsrapporteringen.
Figur 3. Distribution av nyhetsämnen som härrör Luleå, före och efter nedläggningen av TT:s lokalredaktion i kommunen. N=87
Figur 4. Distribution av nyhetsämnen som härrör Luleå under tidsperioden 2008-2012.
N=49
Innan TT lade ner lokalredaktionen i Luleå bestod nyhetsrapporteringen nästan till hälften av artiklar som faller in under ämneskategorin sport. Under kodningsprocessen kunde vi tydligt se att det främst rör sig om Luleås hockeylag och deras matcher i SHL. Andelen brottsnyheter är också relativt hög sett till resterande ämneskategorier, likaså artiklar som anknyter till näringsliv/ekonomi och samhällsfrågor. Utöver det visar figur 4 att
nyhetsrapporteringen om Luleå består av en vidd olika ämneskategorier som rör allt från politik, till miljö och väder.
Figur 5. Distribution av nyhetsämnen som tillskrivs Luleå under tidsperioden 2014-2018.
N=38
Resultatet från figur 5 visar att ämneskategorin sport står för över hälften av de artiklar som TT publicerat om Luleå efter att de la ner den lokalredaktionen i kommunen. I likhet med med tidsperioden innan nedläggningen är det främst hockey som kännetecknar
sportbevakningen. Andelen nyheter som faller in under ämneskategorin brott är fortfarande näst störst, om än 2 procentenheter mindre sett till tidigare tidsperiod. De största
ämneskategorierna sport, brott och olyckor utgör över tre fjärdedelar av den totala
nyhetsrapporteringen. Övriga kategorier (trafik, kultur, samhällsfrågor och övrigt) står för resterande fjärdedel.
Sammantaget visar resultatet från Figur 3, 4 och 5 att nyhetsrapporteringen om Luleå skiljer sig åt sett till de två undersökta tidsperioderna. Nyhetsrapporteringen domineras visserligen av sport, och brottsnyheterna står för den näst största kategorin både före och efter
nedläggningen. Men vidden av ämneskategorier har försvunnit. Näringsliv/ekonomi, väder, miljö, politik syns inte i nyhetsrapporteringen efter nedläggningen. Istället utökades
ämneskategorierna olyckor, trafik och övrigt.
Figur 6. Distribution av nyhetsämnen som härrör Umeå, före och efter nedläggningen av TT:s lokalredaktion i kommunen. N=59
Figur 7. Distributionen av nyhetsämnen som tillskriver Umeå under tidsperioden 2008-2012. N=33
Figur 6 visar att distributionen av nyhetsämnen som tillskrivs Umeå till störst del består av brott innan TT la ner sin redaktion i kommunen. Andra vanligt förekommande ämnen är sport, samhällsfrågor, och näringsliv/ekonomi. Till skillnad från Luleå kännetecknas nyhetsrapporteringen inte av en lika stor vidd ämneskategorier, men å andra sidan är fördelningen av de kategorier som faktiskt förekommer mer jämn.
Figur 8. Distributionen av nyhetsämnen som tillskriver Umeå under tidsperioden 2014-2018. N=26
Nyhetsrapporteringen om Umeå, efter att TT lade ner lokalredaktionen domineras av nyheter om sport. Den näst vanligaste ämneskategorin är brott, följt av politik och övrigt på en tredjeplats. I jämförelse med tidsperioden innan nedläggningen har ämneskategorierna näringsliv/ekonomi, samhällsfrågor och trafik försvunnit från nyhetsrapporteringen.
Artiklar som faller in under kategorin olyckor och övrigt har däremot tillkommit. Vad avser vidden och fördelningen av ämneskategorier visar figur 7 och 8 inte på någon väsentlig skillnad tidsperioderna emellan.
Figur 9. Distribution av nyhetsämnen som tillskriver Sundsvall, före och efter nedläggningen av TT:s lokalredaktion i kommunen. N=53
Figur 10. Distributionen av nyhetsämnen som tillskriver Sundsvall under tidsperioden 2008-2012. N=31.
Nyheterna som TT publicerade om Sundsvall före 2013 består till störst del av artiklar som faller in under ämneskategorierna sport och brott. Samma mönster återfinns i TT:s
nyhetsrapportering om både Luleå och Umeå. Det utrymme som kvarstår i figur 10 rymmer en rang av olika ämneskategorier varav samhällsfrågor är den största.
Figur 11. Distributionen av nyhetsämnen som tillskriver Sundsvall under tidsperioden 2014-2018. N=22
Som Figur 11 visar domineras TT:s nyhetsrapportering om Sundsvall av ämneskategorin sport som står för nästan två tredjedelar av det totala antalet nyheter. I jämförelse med hur nyhetsrapporteringen såg ut innan nedläggningen har kategorin ökat med 25
procentenheter. I en vidare jämförelse har andelen brottsnyheter minskat men står fortfarande som näst största ämneskategori, och samhällsfrågor som tidigare var tredje störst har försvunnit från rapporteringen. Noterbart är att vidden av ämneskategorier minskat. Artiklar som faller in under ämneskategorierna miljö, trafik, övrigt, och olyckor finns inte representerade i materialet om Sundsvall efter nedläggningen. Däremot har kategorin politik ökat och kultur tillkommit.
6.2 Demokratisk relevans
Som Reinemann et al. (2012) föreslår är det av värde att studera den demokratiska dimensionen av det journalistiska innehållet. Ämneskategorierna politik, ekonomi och samhällsfrågor anser vi vara särskilt demokratiskt relevanta eftersom de direkt påverkar, alternativt berör medborgarnas levnadsvillkor och rymmer information som är viktig att ta del av. Nedanstående diagram ger en översiktlig bild av hur antalet demokratisk relevanta nyhetsämnen förändrats sedan TT la ner lokalredaktionerna i Norrland.
Figur 12. Antalet demokratiskt relevanta nyhetsämnen som tillskriver Luleå, Umeå och Sundsvall, före och efter nedläggningen av TT:s lokalredaktioner i kommunerna. N=34
Resultatet från Figur 12 visar tydligt att de ämnen vi anser vara demokratiskt relevanta minskat avsevärt sedan TT la ner redaktionerna i Norrland, med undantag från
ämneskategorin politik. Antalet artiklar som faller in under kategorin näringsliv/ekonomi försvann helt från nyhetsrapporteringen, och samhällsfrågor minskade drastiskt.
För att närmare studera den demokratiska aspekten av TT:s nyhetsrapportering om Luleå, Umeå och Sundsvall kommer resultatet från Reinemann et al. (2012) föreslagna variabler att redovisas nedan. De syftar till att belysa huruvida två aktörer står i konflikt med varandra, om några besultsfattande myndigheter kommer till tals, och ifall artiklar om specifika förslag och beslut inkluderas av ett perspektiv från de som berörs.
Figur 13. Förekomsten av demokratiska aspekter under tidsperioden 2008-2012. N=22
Av alla 113 analyserade artiklar från tidsperioden förekom aktörer i konflikt, personer som står emot varandra i en fråga, i totalt 5 artiklar, varav 3 hör till Umeå och 2 till Luleå. I publiceringarna om Sundsvall lyftes aldrig två sidor av en fråga. Beslutsfattande
myndigheter eller församlingar förekom i högre utsträckning i Sundsvalls publiceringar. I artiklarna om Umeå och Luleå förekom dessa 1 respektive 3 gånger, och i Sundsvall 4.
Förslag och beslut berördes i tre texter vardera om Luleå och Sundsvall och i 1 text om Umeå. Berörda aktörer förekom i 1 artikel vardera från Umeå och Luleå.
Figur 14. Förekomsten av demokratiska aspekter under tidsperioden 2014-2018. N=11
Under den andra tidsperioden har samtliga demokratiska aspekter minskat till antalet. Värt att notera är att det sannolikt hänger samman med att de demokratiskt relevanta
nyhetsämnena blivit färre.
Förekomsten av beslutsfattande myndighet/församling samt förslag och beslut står för den största minskningen. Från publiceringarna om Umeå försvann berörda aktörer och förslag och beslut helt, medan det i rapporteringen från Sundsvall tillkom aktörer i konflikt och berörda aktörer.
I artiklarna om Luleå minskade såväl aktörer i konflikt som beslutsfattande myndighet/församling.
6.3 Inramning och relevans
Nedanstående figurer syftar till att belysa nyhetsinnehållets fokus. Det vill säga huruvida artiklarna är relevanta utifrån ett samhälleligt- eller individuellt perspektiv, och om de är tematiskt eller episodiskt inramande.
Figur 15. Nyheternas relevans under tidsperioden 2008-2012. N=113
Figur 16. Nyheternas relevans under tidsperioden 2014-2018. N=86
Som figur 15 och 16 visar har artiklarnas relevans förändrats sedan TT la ner
lokalredaktionerna i Norrland. Artiklarna med samhällelig relevans, det vill säga artiklar med information som berör läsarna på ett socialt plan har minskat. Detsamma gäller artiklar med individuell relevans som gick från att vara dominerande till minst förekommande.
Av figurerna går det att utläsa att övrigt är det enda variabelvärde som ökat. Förklaringen ligger hos det ökade antalet matchresultat som TT publicerat. De har uteslutande kodats till övrigt eftersom de varken faller in under samhällelig eller individuell relevans.
För att övergripande gå in på hur relevansen och inramningen skiljer sig åt mellan kommunerna sett till de två undersökta tidsperioderna går det att klargöra att de
samhällsrelevanta artiklarna har minskat i Umeå och Sundsvall men ökat i Luleå. Noterbart är att variabelvärdet övrigt har ökat på samtliga orter, varav den största går att finna i Umeå.
Där har variabelvärdet ökat från 18 till 54 procent efter nedläggningen.
Totalt sett skriver TT färre samhällsrelevanta artiklar efter nedläggningarna, framförallt till förmån för artiklar som inte platsar inom någon relevans.
Figur 17. Episodisk kontra tematisk inramning under tidsperioden 2008-2012 N=113
Figur 18. Episodisk kontra tematisk inramning under tidsperioden 2014-2018 N=86
Den episodiska och tematiska inramningen påvisar huruvida artiklarna fokuserar på en enskild händelse eller om de sätts in i en bredare kontext. Figur 17 och 18 visar att den tematiska inramningen är sällsynt både före eller efter nedläggningen av lokalredaktionerna i Norrland. Artiklarna som TT publicerar om Luleå, Umeå och Sundsvall fokuserar till störst del på enskilda händelser, utan att sätta in nyheterna i ett större perspektiv. Vid jämförelse av figurerna går det inte att utläsa några avsevärda skillnader av inramningen.
För en djupare förståelse för nyheternas relevans och inramning kommer nästföljande figurer visa hur nyhetsinnehållets fokus förhåller sig till ämneskategorierna.
Figur 19. Nyhetsinnehållets fokus i relation till ämneskategorierna, för samtliga kommuner under tidsperioden 2008-2012. N=113
Figur 20. Nyhetsinnehållets fokus i relation till ämneskategorierna, för samtliga kommuner under tidsperioden 2014-2018. N=86
Resultatet från Figur 19 och 20 visar några mönster som är värda att uppmärksamma. Den dominerande ämneskategorin sport är till störst del episodiskt inramad och har kodats som övrigt relevans. Det kan förklaras utifrån den stora andel sportartiklar som TT publicerat om Luleå, Umeå och Sundsvall. Det gäller under båda tidsperioderna som analyserats. Vad avser ämneskategorin brott visar resultatet från Figur 19 och 20 på en viss förändring. Innan TT la ner lokalredaktionerna i Norrland var brottsnyheterna nästan uteslutande porträtterade från ett individuellt perspektiv. Samma trend syns inte i Figur 20, där brottsnyheterna både är utformade både ett individuellt och samhälleligt perspektiv.
De ämneskategorier som förefaller samhällsrelevanta enligt ovanstående figurer är främst politik, olyckor, kultur, samhällsfrågor, näringsliv/ekonomi och trafik. De nyheter som till främst anknyter till det individuella perspektivet är i sin tur brott, sport, olyckor och övrigt.
6.4 Journalistiskt förhållningssätt
Nedanstående figurer syftar till att belysa hur journalisterna förhåller sig till nyheterna. Det innefattar artiklarnas aktualitet, geografiska huvudposition och originalitet.
Figur 21. Grad av aktualitet under tidsperioden 2008-2012. N=113
Figur 22. Grad aktualitet under tidsperioden 2014-2018. N=86
Figur 21 och 22 visar att TT:s rapportering om Luleå, Umeå och Sundsvall till störst del fokuserar på aktuella händelser både före och efter nedläggningen. I figuren utmärker sig nyheterna om Sundsvall, som till skillnad från de andra orterna endast var baserade på aktuella händelser.
Noterbart är att artiklar som rör framtida händelser minskade, men blev å andra sidan jämnt fördelade mellan kommunerna. Nyheter utan tidsperspektiv försvann helt efter
nedläggningen.
Figur 23. Huvudsaklig geografisk position för samtliga kommuner under tidsperioden 2008-2012. N=113
Figur 24. Huvudsaklig geografisk position för samtliga kommuner under tidsperioden 2014-2018. N=86
Mellan år 2008 och 2012 var artiklarna som TT publicerat om Luleå, Umeå och Sundsvall i huvudsak geografiskt placerade på lokal nivå. När det kommer till nyhetsrapporteringen om Luleå och Sundsvall var skillnaden mellan lokal och nationell nivå relativt liten. Artiklarna från Luleå hade 51 procent utspelade på lokal nivå och 47 procent på nationell nivå, detsamma för Sundsvall var 52 respektive 48 procent.
I kontrast till figur 23 visar figur 24 att artiklarnas huvudsakliga geografiska position är på
drastiskt efter att TT la ner lokalredaktionerna i Norrland. Den största skillnaden beträffar Sundsvall vars nyheter som utspelar sig på lokal nivå minskade från 16 till 7 artiklar. Vidare visar resultatet från figur 23 och 24 att den lokala nyhetsrapporteringen från Luleå minskade med 11 artiklar, och den lokala nyhetsrapporteringen från Umeå minskade med 4 artiklar.
När det kommer till den internationella nivån visar resultatet på en liten ökning sett till de två tidsperioden som analyserats. Sundsvall som tidigare inte fanns representerade på den internationella står för ökningen.
Figur 25. Nyheternas originalitet för samtliga kommuner under tidsperioden 2008-2012.
N=113
Figur 26. Nyheternas originalitet för samtliga kommuner under tidsperioden 2014-2018.
N=86
Figur 25 och 26 visar att TT:s egna nyheter var störst till antalet under de båda
tidsperioderna och att andelen nyheter som TT hämtat helt från andra nyhetsmedium
minskade. Samtidigt ökade antalet artiklar som bestod av en blandning mellan TT:s egna material och information hämtat från andra nyhetsmedium på samtliga orter.
Resultaten tyder på att TT i stort använder fler andrahandskällor efter nedläggningarna.
Procentuellt sett minskade de egna nyheterna om både Luleå och Sundsvall, och i Sundsvall ökade nyheterna som helt hämtats från andra medium.
6.5 Källor
Figur 27. Antal källor under tidsperioden 2008-2012. N=83
Figur 28. Antal källor under tidsperioden 2014-2018. N=73
Före TT la ner lokalredaktionerna i Norrland bestod det totala antalet källor från Luleå, Umeå och Sundsvall av 83 stycken. Efter nedläggningen gick motsvarande siffra ner till 73
angiven källa. Några skillnader värda att uppmärksamma sett till de två figurerna är att det journalistiska innehållet inkluderades av fler fackliga representanter, lokala politiker, medborgare och företagsrepresentanter och lokala tjänstemän under tidsperioden före nedläggningen. Efter nedläggningen minskade förekomsten av samtliga källor. Kulturaköter kom däremot till, och nationella politiker blev mer förekommande i materialet.
Noterbart är att manliga källor och idrottsrepresentanter är överrepresenterade i materialet.
7. Analys
Det här kapitlet kommer att inkludera en analys och diskussion utifrån resultatet som framkommer från den kvantitativa innehållsanalysen. Syftet är skapa en djupare förståelse för hur det journalistiska innehållet om Luleå, Umeå och Sundsvall förändrats, genom att ställa det mot tidigare forskning och valda teorier.
7.1 Färre nyhetsämnen
När man jämför distributionen av nyhetsämnen, och vilka nyhetsämnen som kännetecknar respektive kommun visar resultatet på en viss förändring. Under tidsperioden före
nedläggningen fanns totalt 10 av 15 ämneskategorier representerade i materialet, efter nedläggningen var totalt 8 av 15 ämneskategorier representerade. Det är en relativt liten skillnad för att dra några generella slutsatser, och skulle kunna förklaras med att
datamaterialet inte är tillräckligt stort. Resultatet från Figur 2 ger däremot en översiktlig bild över vilka nyhetsämnen som prioriteras när TT rapporter om Luleå, Umeå och Sundsvall, och hur det har förändrats sedan nedläggningen.
Materialet har dominerats av artiklar som faller in under ämneskategorin sport, det gäller både före och efter TT lade ner lokalredaktionerna i Norrland. Att ämneskategorin sport ökat efter nedläggningen går emot resultatet från Silverberg och Svenssons (2013:16) studie som visar på direkta motsatsen. Det ska emellertid tilläggas att vår studie inkluderar artiklar från ett längre tidsperspektiv så utfallet behöver inte nödvändigtvis vara detsamma. Det utökade antalet sportartiklar från TT kan förklaras utifrån två perspektiv. Nyheter om sport är enkla, både för journalisterna att författa och för läsaren att ta till sig. Mot bakgrund av Harcup och O’Neills nämnda nyhetskriterier påverkar enkelhet i hög grad vilka händelser som
slutgiltligen blir till nyheter (2017:1482). Från ett kommersiellt perspektiv kan det ses som ett tecken på att nyheterna är en nationell angelägenhet och värderas högre därefter. Under kodningsprocessen kunde vi urskilja ett mönster av att sportartiklarna kännetecknas av matcher som spelats på en nationell nivå, utan annan anknytning till det lokala
sammanhanget än lagets härkomst. Allern skriver att de privata medieföretagen är en del av marknadsekonomin, vilket medför att de är bundna till intäkter från både publik och reklam (Allern, 2012:235). Att publicera nyheter ur ett nationellt perspektiv, som troligen tilltalar en större publik, kan tolkas som ett strategiskt tillvägagångssätt för att få fler läsare och
attrahera fler annonsörer.
