Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2
- En litteraturstudie
Författare Ellen Nyström Linnéa Widdas
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2021
Handledare Elisabeth Jobs
Examinator Cecilia Arving
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar kraftigt världen över, där förändrade levnadsvanor är en bidragande faktor till utvecklingen. Motivation krävs för att kunna genomgå
livsstilsförändringar och därmed behandla diabetes typ 2 och dess komplikationer.
Syfte: Att undersöka vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2.
Metod: Litteraturstudie baserat på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. I datainsamlingen användes databaserna PubMed och CINAHL. Valda artiklar analyserades med hjälp av statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) utarbetade granskningsmall samt Fribergs modell vid resultatanalysen.
Resultat: Vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2 delades in i två huvudkategorier; faktorer som leder till ökad motivation respektive faktorer som leder till bristande motivation. Utifrån studiens resultat i relation till syftet kunde en stor variation i motivation noteras. Stöd från omgivningen och ökad kunskap om sin sjukdom var några faktorer som ökade motivationen. Den inre motivationen sågs också vara viktig för att genomföra livsstilsförändring. Rädsla för komplikationer och motivation relaterat till vården var andra faktorer som noterades. Faktorer som ledde till bristande motivation var förnekelse och ignorering av tillståndet, besvikelse över att inte belönas med det önskade resultatet, bristande stöd från omgivningen samt yttre faktorer.
Slutsats: Alla patienter är unika individer där motivationen till att genomföra
livsstilsförändring varierar. Både faktorer som leder till ökad motivation och faktorer som leder till bristande motivation förekommer. Kombinationen av dessa faktorer bidrar till denna variation. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal ses ha en betydande roll gällande
patientens motivation. Genom denna kunskap kan diabetes typ 2 behandlas och dess
komplikationer förebyggas och därmed kan omfattningen av detta folkhälsoproblem minska.
Nyckelord: motivation, livsstilsförändring, diabetes typ 2
ABSTRACT
Background: Type 2 diabetes is increasing strongly worldwide, where lifestyle changes is a contributing factor to development. Motivation is required to implement lifestyle changes and to treat type 2 diabetes and its complications.
Aim: To investigate adult patients motivation for lifestyle changes in type 2 diabetes.
Method: The literature study is based on eleven scientific articles with
qualitative approach. The databases PubMed and CINAHL were used in the data collection.
The articles were processed and analyzed using review templates designed by SBU and Friberg’s model in the results analysis.
Result: Adult patients motivation for lifestyle changes in type 2 diabetes was divided into two main categories; factors that lead to increased motivation and factors that lead to lack of motivation. Based on the result of the study in relation to the aim, a large variation in
motivation could be noted. Support from family, friends and healthcare professionals and increased knowledge about their illness were some factors that increased motivation. The intrinsic motivation was also seen as important for implementing lifestyle change. Fear of complications and motivation related to healthcare were other factors that were noted. Factors that led to lack of motivation was denial and ignoring the condition, disappointment at not being rewarded with the desired result, lack of support from family, friends and healthcare professionals and also external factors.
Conclusion: All patients are unique individuals where the motivation to implement lifestyle change varies. Both factors that lead to increased motivation and factors that lead to lack of motivation occur. The combination of these factors contributes to this variation. Support from family, friends and healthcare professionals is seen to play a significant role in the patient's motivation. Through this knowledge type 2 diabetes can be treated and its complications can be prevented and thus the prevalence of this public health problem can be reduced.
Keywords: motivation, lifestyle change, type 2 diabetes
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 1
Diabetes typ 2 1
Patientens lidande 2
Livsstilsförändringar 2
Fysisk aktivitet 3
Kost 3
Motivation 3
Sjuksköterskans roll 3
Teoretisk referensram 4
Problemformulering 5
Syfte 5
METOD 6
Design 6
Sökstrategi 6
Urval av databaser 6
Sökord 6
Litteratursökning i databasen PubMed 6
Litteratursökning i databasen CINAHL 6
Inklusions- och exklusionskriterier 7
Sökresultat 7
Tabell 1. Sökresultat. 8
Bearbetning och analys 8
Kvalitetsanalys 8
Resultatanalys 9
Forskningsetiska överväganden 9
RESULTAT 10
Faktorer som leder till ökad motivation 10
Stöd från omgivningen 10
Ökad kunskap 11
Inre motivation 11
Rädsla för komplikationer 12
Motivation relaterat till sjukvården 13
Faktorer som leder till bristande motivation 14
Förnekelse och ignorering av tillståndet 14
Besvikelse över resultatet 14
Brist på stöd från omgivningen 15
Yttre faktorer 15
DISKUSSION 15
Resultatdiskussion 16
Faktorer som leder till ökad motivation 16
Samhälleliga och etiska aspekter 19
Metoddiskussion 20
Styrkor 20
Svagheter 21
Forskningsetiska överväganden 22
Behov av vidare forskning 22
Slutsats 23
Självständighetsdeklaration 23
REFERENSER 24
BILAGOR 31
Bilaga 1. Översiktstabell av resultatartiklar. 31
Bilaga 2. Kategorier och subkategorier. 34
1 INTRODUKTION
Diabetes är ett stort folkhälsoproblem som ökar kraftigt runt om i världen
(Folkhälsomyndigheten, 2019). Mellan åren 1980 och 2014 har prevalensen för sjukdomen ökat från 4,7% till 8,5% bland vuxna personer över 18 år, där majoriteten av dessa personer har diabetes typ 2. Förutom diabetes typ 2 finns även andra typer av diabetes; diabetes typ 1, graviditetsdiabetes och prediabetes (World Health Organization, 2020). Diabetes typ 1 kännetecknas av otillräcklig insulinproduktion där dagligt behov av insulintillförsel krävs.
Detta tillstånd uppkommer ofta vid lägre åldrar (International Diabetes Federation, 2020b).
Med graviditetsdiabetes menas att blodsockervärdena är över det normala, men inte
tillräckligt höga för att kunna diagnostiseras med diabetes. Detta tillstånd förekommer under graviditeten. Prediabetes innebär ett förhöjt glukosvärde och/eller nedsatt glukostolerans och är ett förstadium till diabetes typ 2 (World Health Organization, 2020).
I Sverige räknar man med att över en miljon människor, alltså mer än 15% av befolkningen bär på arvsanlag för att utveckla diabetes typ 2 (Diabetesförbundet, 2020). Sjukdomen utgör en stor påfrestning för varje enskild individ, sjukvården och samhällets resurser (O’Brien, Van Rooyen & Ricks, 2020). Det är främst sjukhusbehandlingar till följd av de
komplikationer av diabetes typ 2 som driver de stora kostnaderna på samhället (Nathanson et al., 2018). Förändrade levnadsvanor är en bidragande faktor till utvecklingen av sjukdomen.
Människor motionerar mindre, äter mer och ökar i vikt (Schäfer Elinder, Hakimi, Lager &
Patterson, 2017). Hållbara och kostnadseffektiva sätt för att förebygga och behandla detta tillstånd finns genom livsstilsförändringar (Yasmin et al., 2020).
Diabetes typ 2
Diabetes typ 2, även kallat åldersdiabetes, har utvecklats från att vara en sjukdom som framför allt äldre personer drabbas av, till att nu även drabba yngre (World Health
Organization, 2020). Det är en kronisk sjukdom som innebär att glukosnivåerna i blodet är höga. Detta uppstår antingen när bukspottkörteln inte har förmågan att producera tillräckligt med insulin, eller när kroppens egen förmåga att på ett effektivt sätt använda det insulin som produceras är nedsatt. Symtom som kan uppstå vid diabetes typ 2 är ökad törst, frekvent urinering, suddig syn och trötthet. Ökad nivå av glukos i blodet under en längre tid kan ge skador på kroppens kärl (Quittenbaum, 2013). Dessa skador kan ge stora konsekvenser i form
2 av diabeteskomplikationer som ofta äventyrar hälsoförmågan. Komplikationer av störst vikt är hjärt- och kärlsjukdomar, ögonskador, njursvikt, neuropati och diabetesfot. I värsta fall kan det även leda till för tidig död. När diabetes typ 2 hanteras väl minskar risken att drabbas av sådana komplikationer (Weaver, Lemonde, Payman & Goodman, 2014).
Patientens lidande
Förutom fysiskt lidande i form av symtom och diabeteskomplikationer kan patienten även bli lidande psykiskt och riskerar att drabbas av depression och ångest. Att få diagnosen diabetes typ 2 framkallar nämligen stora känslomässiga reaktioner (Sun et al., 2016). Den dagliga egenvård som denna patientgrupp måste utföra för att upprätthålla god hälsa kan leda till stigmatisering och påverka synen på sig själv. Hälsorelaterad stigmatisering kan ge känslor av skuld och skam vilket i sin tur kan leda till utanförskap (Browne, Ventura, Mosely &
Speight, 2013). Forskning visar att diabetes typ 2 kombinerat med depression och ångest associeras med negativa hälsoutfall som ökat antal diabeteskomplikationer, ökad psykisk ohälsa, högre blodsockernivåer, lägre livskvalitet och för tidig död (Sun et al., 2016).
Livsstilsförändringar är en stor del av behandlingen av diabetes typ 2 och kan vara
livsavgörande för dessa patienter. Lidandet är därför en orsak till vikten av att få bukt med diabetes genom just livsstilsförändringar (Quittenbaum, 2013).
Livsstilsförändringar
Antalet fall av diabetes typ 2 kan förhindras med hjälp av livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet och goda kostvanor (International Diabetes Federation, 2020b; Juul,
Rowlands & Terkildsen Maindal, 2018). Hackett och medarbetare (2018) påpekar att livsstilsförändringar är viktigt för att undvika komplikationer till följd av sjukdomen.
Levnadsvanor av störst vikt vid förebyggandet är regelbunden motion och goda kostvanor för att hålla en hälsosam kroppsvikt (Korkiakangas et al., 2011). Patienter med diabetes typ 2 förväntas ta eget ansvar för hanteringen av sin sjukdom (Browne et al., 2013). Hälsobeteendet hos dessa patienter och följsamheten med sin sjukdom och behandling är ofta otillräcklig. De brottas ofta med sina levnadsvanor och förmågan att leva ett hälsosamt liv. Därför är det viktigt att ha en tro på att en förändring är möjlig samt att hitta motivationen till att genomföra en livsstilsförändring (Jansink, Braspenning, van der Weijden, Elwyn & Grol, 2010).
3 Fysisk aktivitet
Ökad fysisk aktivitet minskar förekomsten av diabetes typ 2 (Matthews, Jones, Thomas, van den Berg & Foster, 2017). Matthews och medarbetare (2017) menar även att alla former av fysisk aktivitet bidrar till goda förutsättningar för en hälsosam livsstil och ger en positiv effekt på kroppen. Fysisk aktivitet gynnar insulinproduktionen vid diabetes och förbättrar därmed blodsockervärdena. Vid fysisk aktivitet ökar dessutom blodcirkulationen vilket stimulerar upptaget av glukos (Quittenbaum, 2013).
Kost
En sund kost bidrar till metabol kontroll, en mer stabil blodglukosnivå samt att förebygga sena diabeteskomplikationer. Hos en person med diabetes typ 2 kan kroppen inte kompensera för stora mängder socker på samma sätt som hos den friska människan. Det är därför viktigt med ett gott förhållningssätt till sina kostvanor. Eftersom kosten påverkar kroppens
blodsockernivå är det även viktigt att patienten har kunskap om sin kost (Quittenbaum, 2013).
Motivation
För att en person ska kunna förändra sina levnadsvanor krävs, förutom kunskap om
sjukdomen och dess komplikationer även motivation (Linmans, Knottnerus & Spigt, 2015).
Begreppet motivation har därför en viktig och central roll i personens genomförande av livsstilsförändringar (Schmidt, Hemmestad, MacDonald, Langberg & Valentiner, 2020).
Motivation till förändring är inte en självklarhet och bristande motivation kan då komma att bli ett hinder för genomförandet av livsstilsförändring (Korkiakangas et al., 2011).
Motivation finns i form av yttre och inre motivation. Den yttre motivationen innebär att en person utför en aktivitet för att få extern belöning, som exempelvis beröm från omgivningen eller undvikande av bestraffning. Medan den inre motivationen innebär att en aktivitet utförs för att hen själv ska må bra. Det handlar då om ett engagemang och en genuin önskan om att förändra sina levnadsvanor (Hagger et al., 2014; Jowsey, Pearce-Brown, Douglas & Yen, 2014; Koponen, Simonsen & Suominen, 2017).
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans roll grundar sig i fyra ansvarsområden. Dessa områden handlar om att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Ansvarsområdena beskrivs i International Council of Nurses (ICN) etiska kod, vilken ligger till grund för sjuksköterskans
4 arbete. Koden belyser mänskliga rättigheter med fokus på att ge god omvårdnad. Vid varje bedömning och beslut som sjuksköterskan tar finns ett moraliskt ansvar och all omvårdnad har en etisk betydelse. Omvårdnad ska ges på ett respektfullt sätt till varje enskild individ (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). För att möjliggöra personcentrering i omvårdnaden krävs att sjuksköterskan bildar sig en uppfattning om patientens upplevelser (Siouta, Farrell, Chan, Walshe & Molassiotis, 2019). Sjuksköterskan har i uppgift att främja
beteendeförändring hos patienter med diabetes typ 2 på ett stöttande och empatiskt sätt (Jansink et al., 2010). Det är viktigt att sjuksköterskan förstår hur sjukdomen påverkar patientens vardag samt ger bästa möjliga råd om hur patienten bör hantera sitt tillstånd (Weaver et al., 2014).
Genom att patienten får utrymme till att vara delaktig i sin vård skapas förutsättningar för patientautonomi. Delaktigheten och bestämmandet över sin vård möjliggör även att
empowerment uppnås. Empowerment motsvarar det svenska ordet egenmakt och innefattar den betydelsefulla relationen mellan patient och sjuksköterska med mål att stärka
motivationen för egenvård och att öka kontrollen över sin hälsa vid diabetes typ 2 (Eldh, 2014). Detta är något som sjuksköterskan eftersträvar i sitt arbete genom exempelvis
motiverande samtal, vilket är en personcentrerad metod i syfte att hjälpa patienten att hitta sin inre motivation för intresset av att upprätthålla god hälsa (Brobeck, Odencrants, Bergh &
Hildingh, 2014).
Teoretisk referensram
Dorothea Orems egenvårdsteori Self-Care Deficit Nursing Theory (SCDNT) utgör studiens referensram. Grundläggande i teorin är begreppet egenvårdskapacitet. Begreppet syftar på människans förmåga att uppnå kraven och säkerställa utvecklingsbehovet för en god hälsa (Sievert & Chaiklin, 2012). Det grundläggande antagandet i teorin är att egenvård är en aktivitet som utförs av personen själv. Det inlärda beteendet för egenvård respektive egenvård som en medveten handling är två centrala idéer (Nursing theory, i.d.).
Orems egenvårdsteori grundar sig på fyra specifika koncept. Första konceptet handlar om egenvård som målinriktade aktiviteter för intresset av att upprätthålla god hälsa. Beroende omvårdnad är det andra konceptet och syftar på omvårdnaden hos personer som inte själv har förmågan att utföra egenvård. Det tredje konceptet vilket handlar om brister i egenvård förklarar på vilka sätt personer kan bli hjälpta genom omvårdnad. Det fjärde och sista
5 konceptet innefattar omvårdnadssystem som understryker relationen mellan patient och sjuksköterska vilket måste upprätthållas för en god omvårdnad (Berbiglia & Banfield, 2018).
Orems egenvårdsteori kan användas till patienter att bli mer självständiga så att de kan ha en god hälsa utan att vara beroende av vården (Nursing theory, i.d.).
Sjuksköterskan har en betydande roll i alla fyra koncept som Orems egenvårdsteori grundar sig på. Med hjälp av denna teori kan sjuksköterskan hjälpa patienter att minska vårdtiden (Nursing theory, i.d.). Behandlingen av diabetes typ 2 består av medicinsk vård och egenvård.
Egenvården innebär till stor del att upprätthålla en hälsosam livsstil genom hälsosamma kostvanor och fysisk aktivitet (International Diabetes Federation, 2020a). Vid detta tillstånd är det viktigt att hitta motivation till att utföra egenvård som målinriktade aktiviteter. Det är även viktigt att identifiera de brister i motivationen för att möjliggöra utvecklingen till att utföra egenvård. Genom denna teori kan sjuksköterskan skapa ett omvårdnadssystem som stöttar och undervisar patienten till livsstilsförändring. Orems egenvårdsteori har därför en betydande roll i behandlingen av diabetes typ 2 och kan därmed knytas an till denna litteraturstudie.
Problemformulering
En kraftig global ökning av diabetes typ 2 förekommer vilket gör det viktigt att i tidigt stadium förebygga detta tillstånd. Att leva med sjukdomen innebär en risk för den enskilda individen i form av komplikationer till följd av sjukdomen och därmed ett ökat lidande.
Sjukvården och samhället drabbas också av betydande konsekvenser till följd av den kraftiga ökningen i form av stora kostnader och ett ökat behov av resurser. Kostnadseffektiva sätt för att förebygga detta tillstånd finns genom livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet och goda kostvanor. Genom att undersöka och få mer kunskap om enskilda individers motivation till livsstilsförändring kan diabetes typ 2 behandlas och dess komplikationer förebyggas.
Syfte
Att undersöka vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2.
6 METOD
Design
Forskningsmetoden som stod till grund för att besvara syftet och få ett brett
undersökningsmaterial var en allmän litteraturstudie med kvalitativ design. Att göra en litteraturstudie var intressant för att kunna kartlägga kunskapsläget inom det valda undersökningsområdet (Segersten, 2017).
Sökstrategi
Urval av databaser
De databaser som användes i studien var Public Medicine (PubMed) och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL). De båda databaserna omfattar
vårdvetenskapliga artiklar där PubMed främst innehåller information om medicin och CINAHL inom omvårdnadsvetenskap (Östlundh, 2017). Detta var relevant i denna studie då databaserna kompletterade varandra och gav ett brett undersökningsmaterial. Båda fanns tillgängliga via Uppsala universitetsbibliotek. Totalt fem sökningar gjordes i databaserna, tre i PubMed och två i CINAHL.
Sökord
Litteratursökning i databasen PubMed
De Medical Subject Headings (MeSH) termer som användes i PubMed var motivation, diabetes mellitus type 2, lifestyle, health behavior och/eller healthy lifestyle. Sökordet motivation kombinerat med diabetes mellitus type 2 och lifestyle drog ner antalet träffar betydligt. Därför kombinerades sökorden på olika sätt och synonymer till sökorden användes för fler relevanta träffar, se tabell 1. Trunkering användes vid sökningarna i PubMed för att inkludera olika ändelser av sökorden och därmed möjliggöra för ett bredare utfall.
Litteratursökning i databasen CINAHL
Sökningen i CINAHL gjordes med sökorden motivation, diabetes och lifestyle change, samt synonymen health behavior till lifestyle change. En avancerad sökning gjordes med samtliga sökord där Exclude MEDLINE records kryssades i vid varje sökning för att exkludera artiklar som även var publicerade i databasen PubMed. Genom den avancerade sökningen valdes olika headingstermer ut för varje sökord för att få fram fler relevanta träffar. De
headingstermer som användes för diabetes var diabetes mellitus type 2 och diabetes mellitus.
7 Den headingsterm som användes för motivation var motivation. De headingstermer som användes för lifestyle change var life style, behavioral change och life style changes. Den headingsterm som användes för health behavior var health behavior. Varje sökord med tillhörande headingsterm kombinerades tillsammans var för sig med OR. De tre olika sökordskombinationerna söktes sedan tillsammans med AND, se tabell 1.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för artiklarna var att de skulle vara originalartiklar, deltagarna skulle vara vuxna människor från 18 år och uppåt, artiklarna skulle vara skrivna på engelska,
svenska, norska eller danska, de skulle vara publicerade mellan år 2010–2020, ha en hög eller medelhög vetenskaplig kvalitet samt ha fått tillstånd från etikprövningsnämnden. Att
artiklarna inte skulle vara publicerade mer än tio år tillbaka var för att fånga upp aktuell forskning. Att vuxna människor från 18 år var ett inklusionskriterie grundade sig i viljan att få ett brett underlag och att undersöka en klar målgrupp, där deltagarna själva hade rätten att bestämma över sitt eget deltagande i de olika studierna.
Artiklar som exkluderades var de som berörde andra sjukdomar än diabetes typ 2 eller inte var relevanta för studiens syfte. Även artiklar som inte kunde nås via Uppsala
universitetsbibliotek exkluderades samt de studier som innefattade en kvantitativ metod.
Sökresultat
Sökningarna i databasen PubMed gav sammanlagt 943 träffar innan filtrering. Efter filtrering av publiceringsår, ålder och språk återstod totalt 508 artiklar varav alla 508 titlar lästes. De två sökningarna, med ikryssat Exclude MEDLINE records, i databasen CINAHL gav sammanlagt 207 träffar innan filtrering. Efter filtrering av publiceringsår, ålder och språk återstod totalt 59 artiklar varav alla 59 titlar lästes. Utifrån titlarna exkluderades icke-
relevanta artiklar. Totalt lästes 84 abstrakt från sökningarna i PubMed och 17 abstrakt lästes från sökningarna i CINAHL. De abstrakt som kunde relateras till studiens syfte kom att bli det slutliga urvalet, vilket resulterade i totalt elva artiklar till denna litteraturstudie, nio från PubMed och två från CINAHL, se tabell 1.
8 Tabell 1. Sökresultat.
Datum Databas Sökord Utfall innan
filtrering
Utfall efter filtrering
Lästa titlar
Lästa abstrakt
Urval
2020-11-23 PubMed Diabetes Mellitus, Type 2 AND Motivation AND Life Style OR Lifestyle
391 195 195 46 4
2020-11-23 CINAHL Diabetes Mellitus, Type 2 OR Diabetes Mellitus OR Diabetes AND Motivation AND Life Style Changes OR Behavioral Changes OR Lifestyle Changes OR Life Style
127 34 34 13 2
2020-11-25 PubMed Diabetes Mellitus, type 2 AND Motivation AND Health Behavior
483 265 265 26 3
2020-11-25 CINAHL Diabetes Mellitus, Type 2 OR Diabetes Mellitus OR Diabetes AND Motivation AND Health Behavior
80 25 25 4 0
2020-11-26 PubMed Diabetes Mellitus, type 2 AND Motivation AND Healthy Lifestyle OR Healthy Life Style
69 48 48 12 2
Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
I den här studien användes statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) granskningsmall i kvalitetsanalysen av artiklarna som uppfyllde inklusionskriterierna (SBU, 2014). Efter granskning av artiklarna ökade förståelsen för innehållet och författarna kunde därmed klassificera artiklarna utifrån att antingen vara av hög, medelhög eller låg kvalitet (Friberg, 2017b) (se bilaga 1). I SBU (2014) metodhandbok framkom inte kriterierna för kvalitetsnivån i kvalitetsanalysen, varav författarna till denna litteraturstudie utarbetade egna kriterier för om respektive artikel ansågs vara av hög, medelhög eller låg kvalitet. För att en artikel skulle anses vara av hög kvalitet krävdes att 75% eller mer av granskningsmallens svar var ikryssade med ja. För att en artikel skulle anses vara av medelhög kvalitet krävdes att 50–
9 75% av svaren var ikryssade med ja. Om mindre än 50% av svaren var ikryssade med ja ansågs artikeln vara av låg kvalitet. Detta för att öka studiens trovärdighet och kvalitet.
Artiklarna med hög- eller medelhög kvalitet inkluderades. Från urvalets elva artiklar som svarade på denna studies syfte ansågs åtta vara av hög kvalitet respektive tre av medelhög kvalitet. Ingen artikel ansågs vara av låg kvalitet och därmed exkluderades ingen artikel efter kvalitetsgranskningen.
Resultatanalys
Resultatanalysen genomfördes med inspiration av Fribergs modell (Friberg, 2017a).
Analysen delades upp i olika steg. Första steget handlade om att läsa igenom artiklarna för att bilda sig en uppfattning om artiklarnas helhet. Artiklarna översattes och sammanfattades sedan på svenska för att försäkra sig om att allt väsentligt uppfattades och dokumenterades. I andra steget skapades en översiktstabell för att sammanställa studiernas syfte, metod och resultat. Artiklarna granskades sedan utifrån likheter och skillnader med fokus på
metodologiska tillvägagångssätt, analysgång, syfte och slutligen studiernas resultat vilket var tredje steget i modellen. Slutligen sammanställdes resultaten i preliminära kategorier för att bilda en struktur i de analyserade resultaten (se bilaga 2).
Forskningsetiska överväganden
Riktlinjer för den etiska kommitténs granskning av forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap utgörs av de fyra etiska principerna (Vetenskapsrådet, i.d.). Under kvalitetsanalysen exkluderades de artiklar som inte uppnådde dessa principer för forskning (SBU, 2014). Den första etiska principen är informationskravet och handlar om att forskaren ska informera samtliga berörda av forskningen om syftet med forskningsuppgiften. Med samtyckeskravet innebär att deltagarna i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Den tredje etiska principen är konfidentialitetskravet vilket handlar om de
uppgifter som deltagarna lämnar ut, att de förvaras på ett sätt att obehöriga inte har tillgång till dem. Nyttjandekravet är den fjärde och sista etiska principen och innebär att uppgifterna som samlas in om de enskilda individerna endast får användas i forskningsändamål
(Vetenskapsrådet, i.d.). Ett inklusionskriterie för artiklarna var att de skulle ha fått tillstånd från etikprövningsnämnden och/eller att väl utförda etiska överväganden gjorts. Samtliga artiklar i studien var godkända av en etisk kommitté. Därmed togs forskningsetiska överväganden i beaktande samt att författarna analyserade och bearbetade resultaten objektivt.
10 RESULTAT
Resultatet baserades på elva vetenskapliga studier. Samtliga studier innefattade en kvalitativ metodik. Studierna var gjorda i Australien, Kanada, Norge, Portugal, Sverige och United Kingdom (UK). Forskarna använde sig av semistrukturerade intervjuer, fokusgrupper, frågeformulär med öppna frågor eller reflektionsböcker för datainsamling. Fyra av studierna använde sig av bekvämlighetsurval och de övriga sju använde sig av ändamålsenligt urval som urvalsmetod (se bilaga 1). Efter genomförd resultatanalys formades två kategorier;
faktorer som leder till ökad motivation samt faktorer som leder till bristande motivation.
Totalt resulterade den första kategorin i fem subkategorier; stöd från omgivningen, ökad kunskap, inre motivation, rädsla för komplikationer och motivation relaterat till sjukvården.
Den andra kategorin resulterade i fyra subkategorier; förnekelse och ignorering av tillståndet, besvikelse över resultatet, brist på stöd från omgivningen och yttre faktorer (se bilaga 2).
Faktorer som leder till ökad motivation
Stöd från omgivningen
Stöd från familj och vänner kunde bidra till ökad motivation genom viljan att vara delaktiga i förändringsprocessen och ett visat intresse för att gå och träna tillsammans med patienterna (Laranjo et al., 2015; Rise, Pellerud, Rygg & Steinsbekk, 2013; Seear, Lelievre, Atkinson &
Marley, 2019). Laranjo och medarbetare (2015) och Seear och medarbetare (2019) visade även på att patienterna upplevde stöd från familj och vänner i form av att de påminde dem om vilken sorts mat de tilläts äta och inte.
När patienter med diabetes typ 2 fick träffas i grupp, göra saker tillsammans samt ta del av varandras erfarenheter och tankar kände de stöttning från varandra vilket ökade motivationen till livsstilsförändring hos patienterna (Kjellsdotter, Berglund, Jebens, Kvick & Andersson, 2020; Mladenovic, Wozniak, Plotnikoff, Johnson & Johnson, 2014; Odgers-Jewell, Isenring, Thomas & Reidlinger, 2017). De blev mer självmedvetna genom att de träffade andra
personer och kunde jämföra sig med dem (Kjellsdotter et al., 2020). Jämförelsen bidrog till att antingen motivera patienterna att förbättra sina beteenden eller att de fick en bekräftelse på att de levde ett sunt liv (Newton, Asimakopoulou & Scambler, 2015; Odgers-Jewell et al., 2017). Patienterna blev motiverade av personer med en god livsstil och såg upp till dem (Odgers-Jewell et al., 2017).
11 Flertalet studier visade på att patienterna blev motiverade till livsstilsförändring med hjälp av vårdpersonalens stöd (Booth, Lowis, Dean, Hunter & McKinley, 2012; Hirst, Farmer &
Williams, 2019; Howard & Hagen, 2012; Mladenovic et al., 2014; Odgers-Jewell et al., 2017). Känslan av att vara mer bevakad fick patienterna att ändra sina kostvanor och
träningsmönster och gav dem motivationen att vilja prestera (Hirst et al., 2019; Mladenovic et al., 2014). Vårdpersonalen intresserade sig för patienterna, fick dem att känna sig trygga, lyssnade på deras unika berättelser, svarade på dess frågor, visade öppenhet och inkluderade varje enskild patient i diskussionerna (Odgers-Jewell et al., 2017). Sebire och medarbetare (2018) tog upp att patienterna var oroliga över att förlora det professionella stödet som gav dem den motivation som var nödvändig för att upprätthålla förändringen efter avslutat utbildningsprogram.
Ökad kunskap
Genom att erhålla ny kunskap om hur diabetes typ 2 påverkades av levnadsvanor motiverades patienterna till förändring (Odgers-Jewell et al., 2017; Rise et al., 2013; Seear et al., 2019).
Tankar på en existentiell nivå väcktes av den nya kunskapen och patienterna visade då beslutsamhet och en stark vilja att ta kontroll över sin hälsa (Kjellsdotter et al., 2020).
Laranjo och medarbetare (2015) och Seear och medarbetare (2019) påstod att patienterna fick kunskapen från vårdpersonal, familjemedlemmar, vänner, media och tidningar. Enligt
Odgers-Jewell och medarbetare (2017) och Rise och medarbetare (2013) erhöll patienterna ny kunskap från föreläsare och genom interaktionen mellan de olika deltagarna i
gruppbaserade utbildningsprogram. Patienter som redan satt inne på mycket kunskap beskrev att det var viktigt för dem att få en nytändning för att upprätthålla motivationen till förändring (Odgers-Jewell et al., 2017).
Flertalet studier visade på behovet av mer kunskap för att upprätthålla motivationen till en god livsstil (Laranjo et al., 2015; Odgers-Jewell et al., 2017; Seear et al., 2019). En längtan efter att utveckla kunskapen om sin diabetes var en tydlig motivationsfaktor för viljan att delta i gruppbaserade utbildningsprogram och därmed genomgå livsstilsförändring (Odgers- Jewell et al., 2017).
Inre motivation
I studien av Odgers-Jewell och medarbetare (2017) beskrevs den inre motivationen som motivation för att själv intressera sig, söka kunskap eller som en önskan om att öka
12 självdisciplinen till livsstilsförändringar. Några patienter fick en ändrad förståelse av sin roll och sitt ansvar för den egna hälsan (Rise et al., 2013). Även en utvecklad tro på att förändring var möjlig att genomföra och attityden till deras diagnos var viktiga motivationsfaktorer för att de skulle kunna genomgå livsstilsförändringar (Seear et al., 2019).
Motivation baserat på undvikande av skuld var vanligt förekommande bland patienterna. När de inte höll sig till kostrekommendationerna kände vissa skuld eller en inre press som sedan ledde till ökad motivation till att utföra fysisk aktivitet. Skuld- och skamkänslor kunde också uppstå i samband med otillräcklig beteendeförändring. Detta gjorde att patienterna blev mer motiverade till att ta tag i förändringen av sin livsstil ytterligare. En patient upplevde
förebyggandet av diabetes som en belöning och motiverades genom detta. För att undvika framtida skuldkänslor blev patienterna motiverade till att följa specifika råd för
livsstilsförändringar (Sebire et al., 2018).
Effekter som mer energi, ett ökat välbefinnande och känslan av ett mer hälsosamt liv sågs som bidragande faktorer till ökad motivation till att upprätthålla livsstilsförändringar (Booth et al., 2012; Newton et al., 2015; Rise et al., 2013; Sebire et al., 2018). Rise och medarbetare (2013) tog även upp att effekter som viktnedgång och minskade diabeteskomplikationer sågs som motivationsfaktorer. När patienterna fick ett resultat på det arbete de lagt ner på att förändra sin livsstil ökade motivationen till att bibehålla det nya levnadssättet (Booth., et al.
2012; Newton et al., 2015).
Några patienter beskrev att de livsstilsförändringar de gjort hade motiverat dem till att forma nya rutiner (Sebire et al., 2018). En önskan om att kunna leva ett vanligt liv och att förbli friska motiverade patienterna till livsstilsförändring (Booth et al., 2012; Newton et al., 2015;
Rise et al., 2018;). En annan motivationsfaktor till livsstilsförändring var önskan om självständighet och att kunna upprätthålla ett enkelt liv utan att behöva hjälp från andra.
Dessa patienter hade en drivkraft om att de inte ville ge upp eller tycka synd om sig själva bara för att de hade en sjukdom (Newton et al., 2015).
Rädsla för komplikationer
Sebire och medarbetare (2018) beskrev att vid diagnostisering fick alla patienter information om potentiella komplikationer till följd av diabetes typ 2. Rädslan för diabeteskomplikationer och konsekvenserna av att leva ett ohälsosamt liv var en viktig motivationsfaktor för
13 livsstilsförändring (Booth et al., 2012; Kjellsdotter et al., 2020; Mladenovic et al., 2014;
Newton et al., 2015; Rise et al., 2013; Sebire et al., 2018; Seear et al., 2019). Newton och medarbetare (2015) påpekade att rädslan för symtom och motgångar motiverade patienterna att upprätthålla god hälsa och ökad självdisciplin. I studien av Mladenovic och medarbetare (2014) beskrev patienterna att de motiverades till att delta i gruppbaserade
utbildningsprogram på grund av rädslan för diabeteskomplikationer. Rädslan för att dö i förtid var också en stark motivationsfaktor till att genomgå livsstilsförändring. Patienterna menade att de ville leva ett långt och hälsosamt liv och att se deras barn växa upp (Howard &
Hagen, 2012; Seear et al., 2019).
Att få diagnosen diabetes typ 2 var en stark motivationsfaktor i sig till att genomföra livsstilsförändring (Sebire et al., 2018; Seear et al., 2019). Sebire och medarbetare (2018) nämnde att så fort patienterna fick reda på att de hade diabetes typ 2 blev de motiverade till att gå ner i vikt och hålla sig till hälsosamma kostvanor.
Motivationen till livsstilsförändring kunde även baseras på viljan att undvika lidande som släkt och vänner hade erfarit (Newton et al., 2015; Sebire et al., 2018). En patient beskrev hur en närstående levt med diabetes och att den personen knappt kunde se på grund av
ögonkomplikationer till följd av sin sjukdom. Patienten ville inte drabbas av detta själv och använde det som motivation till livsstilsförändring (Sebire et al., 2018). En annan patient i studien av Newton och medarbetare (2015) berättade om sin bror som dog till följd av diabetes samt var tvungen att genomgå en amputation innan han gick bort. Patienten ville undvika detta vilket blev en stark motivationsfaktor.
Motivation relaterat till sjukvården
Patienter som regelbundet besökte vården med tanke på sin diabetes motiverades av viljan att visa upp vad de åstadkommit mellan besöken utifrån genomförd fysisk aktivitet och
kostdagbok samt att de var rädda att bli upptäckta vid otillräcklig livsstilsförändring (Sebire et al., 2018). Hirst och medarbetare (2019) beskrev att patienterna kände sig positiva till ett personligt möte med vårdpersonal vid hemoglobin A1c (HbA1c) testet samt när de fick tillbaka resultatet av testet. Det gav dem möjligheten till mer stöd och en meningsfull dialog som gav dem motivation till ändrade levnadsvanor.
14 Vissa patienter upplevde brist på kontinuitet i deras vård och kände därför behovet av att ta eget ansvar för sin hälsa. Någonting som patienterna upplevde som jobbigt var att träffa olika vårdpersonal vid varje besök. Vissa patienter upplevde även att de kände sig själva bäst och visste vad som var bra respektive mindre bra för sitt tillstånd. Viljan att undvika behovet av vårdpersonal och sjukhusvistelser blev till följd av detta en motivationsfaktor för
livsstilsförändring (Newton et al., 2015). I studien av Howard och Hagen (2012) kände samtliga patienter en frustration över att vårdpersonalen verkade behandla dem som barn, oförmögna över att veta vad de skulle göra. Patienterna blev mer motiverade av att vårdpersonalen gav dem ett eget ansvar och valmöjligheter istället för order (Howard &
Hagen, 2012; Sebire et al., 2018).
Faktorer som leder till bristande motivation
Förnekelse och ignorering av tillståndet
Diabetes kan ofta vara asymtomatiskt under flera år vilket kunde ge känslor av förnekelse och ignorering av tillståndet. En patient med högt HbA1c undvek att gå och testa sig för att lättare kunna ignorera sin diabetes (Hirst et al., 2019). Det var vanligt för patienter som inte
upplevde några symtom att de inte heller kände någon motivation eller drivkraft till att genomgå en livsstilsförändring (Booth et al., 2012; Kjellsdotter et al., 2020). Kjellsdotter och medarbetare (2020) nämnde även att motivationen till förändring minskade när patienternas hälsa knappt var påverkad och komplikationerna kändes långt bort.
Besvikelse över resultatet
Booth och medarbetare (2012) och Sebire och medarbetare (2018) belyste besvikelsen som uppstod när patienterna försökt genomgå livsstilsförändringar men inte belönades med det önskade resultatet. Patienterna uppgav låg njutning av livsstilsförändringar och kände utmaningar, uppgivenhet och långsamma framsteg vilket bidrog till minskad motivation.
Patienterna ansåg att de ansträngde sig mer än vad de egentligen fick ut (Sebire et al., 2018).
Minskad motivation uppstod även vid stress och frustration över att inte ha kontroll över sin blodsockernivå (Laranjo et al., 2015). I studien av Booth och medarbetare (2012) uppgav en patient att livsstilsförändring inte var nödvändigt eftersom medicinen var tillräcklig för att ta hand om sin diabetes.
15 Brist på stöd från omgivningen
En tid efter att ha deltagit i ett gruppbaserat utbildningsprogram för diabetes typ 2 fick patienterna återfall i sina gamla vanor och motivationen till att upprätthålla fysisk aktivitet minskade. En faktor till detta återfall var att stödet från övriga deltagare och personerna som höll i utbildningen avtog efter avslutat program (Mladenovic et al., 2014). Andra studier visade på att bristande stöd från familjemedlemmar och andra sociala kontakter kunde leda till minskad motivation vid livsstilsförändringar (Laranjo et al., 2015; Seear et al., 2019).
Yttre faktorer
Nydiagnostiserade patienter tyckte att det var svårt att hitta motivation till att genomgå livsstilsförändringar. Faktorer som suget efter sötsaker och dåligt väder för att kunna
motionera utomhus hade en stor inverkan på detta (Laranjo et al., 2015; Odgers-Jewell et al., 2017). Fatigue, muskel- och ledvärk och tillstånd som hjärtproblem och diabetesfot sågs som andra faktorer, vilket bidrog till svårigheter att hitta motivation till att genomföra fysisk aktivitet. Motivationen sågs också minska när patienterna inte fick tillräckligt med
information om fysisk aktivitet, vilken slags träning, hur ofta de skulle utföra den samt hur de skulle lägga upp ett träningsschema (Laranjo et al., 2015). Bristande kunskap kring sin sjukdom kunde leda till att patienterna inte ansåg att en förändring skulle göra någon nytta (Sebire et al., 2018). Det kunde även leda till att de inte såg sjukdomen som något farligt och kände därmed ingen brådska i att genomgå livsstilsförändringar (Booth et al., 2012; Rise et al., 2013).
DISKUSSION
Vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2 delades in i två huvudkategorier; faktorer som leder till ökad motivation respektive faktorer som leder till bristande motivation. Utifrån studiens resultat i relation till syftet kunde en stor variation i motivation noteras. Stöd från omgivningen och ökad kunskap om sin sjukdom var några faktorer som ökade motivationen. Den inre motivationen sågs också vara viktig för att genomföra livsstilsförändring. Rädsla för komplikationer och motivation relaterat till vården var andra faktorer som noterades. Faktorer som ledde till bristande motivation var förnekelse och ignorering av tillståndet, besvikelse över att inte belönas med det önskade resultatet, bristande stöd från omgivningen samt yttre faktorer.
16 Resultatdiskussion
Faktorer som leder till ökad motivation
Patienters upplevelser av vårdpersonalens stöd ses som en stark motivationsfaktor för livsstilsförändring och därmed möjligheten att uppnå god hälsa. Motivationen ökar hos de patienter där vårdpersonalen låter dem ta eget ansvar och ger valmöjligheter istället för order.
Genom att vårdpersonalen intresserar sig för patienterna, får dem att känna sig trygga, lyssnar på deras unika berättelser och svarar på dess frågor, stärks motivationen till förändrade levnadsvanor hos dessa patienter. Sjuksköterskan har i uppgift att ge omvårdnad på ett respektfullt sätt till varje enskild individ (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Genom att patienten får utrymme till delaktighet i sin vård skapas förutsättningar för att empowerment uppnås. Empowerment betonar relationen mellan patient och sjuksköterska med mål att stärka motivationen för egenvård (Eldh, 2014). Berbiglia och Banfield (2018) beskriver att ett av koncepten i Orems egenvårdsteori innefattar omvårdnadssystem som understryker
relationen mellan patient och sjuksköterska, vilket anses vara betydelsefullt för god omvårdnad.
Liksom stödet från vårdpersonal är även stödet från familj och vänner betydelsefullt för att patienter ska hitta motivation till förändrade levnadsvanor. Patienter stärks genom att familj och vänner vill vara delaktiga i förändringsprocessen genom att exempelvis träna tillsammans samt att visa intresse för deras kostvanor. Resultatet visar även på att den yttre motivationen stärks när patienter med diabetes typ 2 får träffas i grupp och dela erfarenheter med varandra.
Den yttre motivationen nämns som en extern belöning och patienter motiveras av stöd och beröm från omgivningen (Hagger et al., 2014; Jowsey et al., 2014; Koponen et al., 2017). Det kan vara lätt att känna sig ensam i sin sjukdom. När omgivningen stöttar och visar att de bryr sig minskar risken för känsla av ensamhet och ökar istället upplevelsen av tillhörighet till andra. Upplevelse av tillhörighet är viktigt för att människor ska känna mening i livet och för att bli motiverade till att ta ansvar över sin hälsa.
Genom att ha en tro på att förändring är möjlig och en önskan om självständighet samt att leva ett vanligt liv motiverar patienter till livsstilsförändring. Den inre motivationen innebär att en förändring sker utifrån att individen själv har en vilja att må bra och engagerar då individen till att göra en förändring, vilket stämmer bra överens med denna litteraturstudies resultat (Hagger et al., 2014; Jowsey et al., 2014; Koponen et al., 2017). Även Jansink och
17 medarbetare (2010) stödjer detta genom att lyfta vikten av att ha en tro på sig själv när det handlar om att förändra sina levnadsvanor.
Litteraturstudiens resultat visar även att motivationen till att upprätthålla goda levnadsvanor ökar utifrån den positiva effekt kroppen får av att genomgå livsstilsförändring i form av mer energi, ökat välbefinnande och att leva ett mer hälsosamt liv. Detta resultat stärks av
Matthews och medarbetare (2017) som menar att alla former av fysisk aktivitet har en positiv effekt på kroppen. Den positiva effekten av resultatet på det arbete som lagts ner på att genomföra en livsstilsförändring kan ses som en belöning som motiverar patienterna till att upprätthålla god hälsa.
Skuld- och skamkänslor kan uppstå vid otillräcklig beteendeförändring vilket motiverar patienter till att förändra sina levnadsvanor. Browne och medarbetare (2013) stärker litteraturstudiens resultat genom att beskriva hur diagnosen diabetes typ 2 kan framkalla känslomässiga reaktioner och medföra ett hot mot patientens sociala liv samt påverka synen på sig själv. Motivationen hos dessa patienter skulle kunna grunda sig i viljan att bli av med dessa skuld- och skamkänslor och att ta kontroll över sin hälsa.
Utifrån mer kunskap ökar förståelsen för de komplikationer och följder sjukdomen bär med sig. Ökad förståelse väcker en rädsla för dessa komplikationer och en vilja att undvika lidande bland patienter med diabetes typ 2. Jansink och medarbetare (2010) anser att hälsobeteendet hos patienter med diabetes typ 2 och följsamheten med sin sjukdom och behandling ofta är otillräcklig. Rädsla för komplikationer får patienterna att vilja utföra målinriktade aktiviteter för att genomgå en förändring och därmed öka möjligheten till att upprätthålla god hälsa (Berbiglia & Banfield, 2018). Att lindra lidande är ett av
sjuksköterskans ansvarsområden och med hjälp av sjuksköterskans kompetens kan patienters lidande då reduceras (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Patienter som besöker vården regelbundet beskriver att motivation till livsstilsförändring grundar sig i viljan att få visa upp vad de åstadkommit mellan vårdbesöken, samt rädslan för att bli upptäckta vid otillräcklig livsstilsförändring. Det fjärde konceptet i Orems
egenvårdsteori som handlar om de målinriktade aktiviteter patienter genomför för intresset att uppnå god hälsa kan relateras till litteraturstudiens resultat, i form av de mål patienterna sätter
18 upp för sina förändrade levnadsvanor och att de skapar förutsättningar för att uppnå god hälsa (Berbiglia & Banfield, 2018).
Patienter som upplever brist på kontinuitet i sin vård blir motiverade av viljan att undvika sjukhusvistelser och till att ta eget ansvar för sin hälsa. Detta kan kopplas till Orems
egenvårdsteori som menar att egenvård är en aktivitet som utförs av personen själv (Nursing theory, i.d.). Dessa patienter kan anses ha ett engagemang och en genuin önskan om att uppnå god hälsa (Hagger et al., 2014; Jowsey et al., 2014; Koponen et al., 2017).
Faktorer som leder till bristande motivation
Resultatet visar att bristande motivation till livsstilsförändring kan kopplas till att patienter inte upplever några symtom och att deras hälsa knappt är påverkad samt att komplikationerna känns långt bort. Patienterna känner då inget behov av att genomgå en förändring. Det tredje konceptet i Orems egenvårdsteori handlar om just brister i egenvård och hur personer kan bli hjälpta genom omvårdnad (Berbiglia & Banfield, 2018). Vid bristande motivation har därför sjuksköterskan en ytterst viktig roll att bilda sig en uppfattning om patienters upplevelser (Siouta et al., 2019). På så sätt kan sjuksköterskan hjälpa patienter med att ge omvårdnad genom att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Patienter upplever att motivationen brister när de tidigare försökt genomgå livsstilsförändring men inte uppnått det önskade resultatet. Detta kan kopplas till teorin om den yttre
motivationen som handlar om faktorer utifrån, exempelvis belöning vilket gör att en person blir motiverad (Hagger et al., 2014; Jowsey et al., 2014; Koponen et al., 2017). När patienter utför ett arbete och inte uppnår önskat resultat upplevs ingen belöning vilket kan leda till bristande motivation till förändrade levnadsvanor.
Brist på stöd från omgivningen leder till minskad motivation till att upprätthålla goda
levnadsvanor samt att återfall i gamla vanor kan förekomma. Behovet av stöd från omgivning och vårdpersonal är därmed av stor vikt. Orems tredje koncept om de brister i egenvård som förekommer och på vilket sätt patienter då kan bli hjälpta genom omvårdnad och stöttning kan kopplas till litteraturstudiens resultat (Berbiglia & Banfield, 2018). Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar dessa brister hos patienterna för att möjliggöra patientens egenvård i omvårdnaden. Relationen mellan patient och sjuksköterska är av stor vikt för att
19 stärka motivationen för egenvård. Denna relation innefattar bland annat personcentrering och patientdelaktighet som möjliggör att empowerment uppnås (Eldh, 2014). Detta gör att
sjuksköterskan kan upptäcka bristerna i patientens egenvård och på så sätt möjliggöra förutsättningar för ökad motivation.
Patienter upplever svårigheter att hitta motivation till livsstilsförändring relaterat till fatigue, muskel- och ledvärk och tillstånd som hjärtproblem och diabetesfot. Resultatet kan kopplas till Orems andra koncept vilket innefattar omvårdnaden hos patienter som inte själv har förmågan att utföra egenvård (Berbiglia & Banfield, 2018). Även här är relationen mellan patient och sjuksköterska viktig för att stärka motivationen till förändring samt att ta kontroll över sin hälsa vid diabetes typ 2 (Eldh, 2014).
Faktorer som sug efter sötsaker och dåligt väder för att utföra fysisk aktivitet leder till minskad motivation till att ändra sina levnadsvanor. Hälsobeteendet och följsamheten med sin sjukdom och behandling är ofta otillräcklig hos patienter med diabetes typ 2 (Jansink et al., 2010). Detta gör det viktigt att i tidigt stadium hitta motivationen till att kunna förebygga sjukdomen och dess komplikationer.
Slutligen anser patienter att en förändring inte skulle göra någon nytta samt att de inte ser sjukdomen som något farligt och känner därmed ingen brådska i att förändra sina
levnadsvanor. Okunskapen kring riskerna med sjukdomen kan således ses som en faktor till denna bristande motivation då patienter inte ser någon anledning till att de ska genomgå en sådan förändring. Målinriktade aktiviteter blir därmed ointressanta för dessa patienter (Berbiglia & Banfield, 2018).
Samhälleliga och etiska aspekter
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor belyser mänskliga rättigheter med fokus på att ge god omvårdnad. Vid varje bedömning och beslut sjuksköterskan tar finns ett moraliskt ansvar och all omvårdnad har en etisk betydelse. Omvårdnaden ska vara patientcentrerad och ska ges på ett respektfullt sätt till varje enskild individ (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Utifrån litteraturstudiens resultat kom det fram att alla patienter är olika. Vissa motiveras till livsstilsförändringar utifrån en aspekt medan andra utifrån en annan. Detta ställer krav på sjuksköterskan genom vikten av att bilda sig en uppfattning om hur varje enskild patient påverkas av sin sjukdom i vardagen samt att ge bästa möjliga råd om hur tillståndet bör
20 hanteras (Weaver et al., 2014). Att individanpassa vården och visa respekt för patientens egen vilja blir då ytterst viktig (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Diabetes typ 2 utgör en stor belastning för samhället (O’Brien et al., 2020). Genom att bilda sig en större förståelse för vad som motiverar respektive leder till bristande motivation hos patienter med diabetes typ 2 skulle genomförandet av livsstilsförändring kunna öka. Ur ett samhällsperspektiv skulle detta få stora fördelar. Genom att fler patienter med diabetes typ 2 utför fysisk aktivitet och tillgodoser hälsosamma kostvanor minskar risken för
diabeteskomplikationer. Minskade komplikationer skulle i sin tur leda till ett reducerat antal sjukvårdsbesök. Samhällets kostnader skulle gynnas av detta genom ett minskat antal sjukhusbehandlingar som kan uppkomma till följd av diabeteskomplikationer som
exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och amputationer på grund av diabetesfot. Även behovet av vårdpersonal skulle reduceras, både inom slutenvården och öppenvården vilket skulle leda till minskade kostnader för samhället (Nathanson et al., 2018).
Metoddiskussion
Styrkor
En allmän litteraturstudie med kvalitativ design stod till grund för att besvara studiens syfte som var att undersöka vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2.
En styrka med att tillämpa denna design var att kunna kartlägga en bred överblick över kunskapsläget inom det valda ämnesområdet. Samtliga elva artiklar som användes till studiens resultat var av kvalitativ design vilket sågs som en styrka då syftet handlade om att undersöka patientupplevelser och erfarenheter (Dahlborg Lyckhage, 2017).
De databaser som användes i denna litteraturstudie var PubMed och CINAHL. Båda databaserna innehåller vårdvetenskapliga artiklar inom medicin respektive omvårdnad (Östlundh, 2017). Dessa ansågs vara relevanta för litteraturstudien då det valda
ämnesområdet innefattade just detta. De båda databaserna kompletterade varandra och gav därmed ett brett undersökningsmaterial.
De sökord som formades för att hitta relevanta artiklar som svarade på studiens syfte kombinerades med olika synonymer. Detta sågs som en styrka då det möjliggjorde för ett bredare utfall vid litteratursökningen. Att använda sig av trunkering var en annan styrka,
21 vilket möjliggjorde för fler träffar i sökningen då olika ändelser av orden inkluderades. Vid litteratursökningen avgränsades sedan antalet träffar genom filtrering av publiceringsår, ålder och språk. Filtreringen bidrog till att utfallet motsvarade de valda inklusionskriterierna för litteraturstudien och gjorde det lättare för författarna att avgränsa artiklarnas innehåll utifrån syftet med denna litteraturstudie.
De inklusions- och exklusionskriterier som valdes ut ansågs vara relevanta för den här studiens ämnesområde. De användes för att få fram aktuella artiklar med en tydlig målgrupp.
I och med att diabetes typ 2 har utvecklats från att vara en sjukdom som framför allt äldre drabbas av till att nu även drabba yngre, ville författarna till den här litteraturstudien undersöka hela den vuxna populationen från 18 år och uppåt som diagnostiserats med sjukdomen (World Health Organization, 2020).
Granskningsmallen som användes i kvalitetsanalysen var utvecklad av SBU och syftade till att kvalitetsgranska kvalitativa studier (SBU, 2014). När författarna kvalitetsgranskat artiklarna fick de en större förståelse för vad artiklarna handlade om och kunde även ta ställning till om kvaliteten av artiklarna var tillräckligt hög (Friberg, 2017b). En styrka i resultatanalysen var att båda författarna genomförde analysen tillsammans för att säkerställa att innehållet uppfattades korrekt.
Svagheter
En svaghet i urvalet av studier var att författarna begränsade sig till Uppsala
universitetsbibliotek och att då eventuella databaser förbisågs. Att endast två databaser användes i studien var en annan svaghet eftersom det kan orsaka snedvridning av den här litteraturstudiens resultat då eventuella artiklar missas i litteratursökningen.
Ordet livsstilsförändring fanns inte som MeSH-term vilket gav svårigheter att få en bred sökning i databasen PubMed. Författarna noterade även att sökordet lifestyle change, vilket är den engelska översättningen av ordet livsstilsförändring, kombinerat med sökorden diabetes mellitus type 2 och motivation inte gav ett önskat antal träffar i utfallet. Därför kombinerades sökordet lifestyle change med synonymerna lifestyle, behavioral change, health behavior och healthy lifestyle. Även sökordet diabetes mellitus type 2 kombinerades på olika sätt med synonymerna diabetes mellitus och diabetes. Författarna anser att kombinationen av olika synonymer kan ses som en svaghet då utfallet riskerar att snedvridas och att artiklarna inte
22 svarar på studiens syfte. En annan svaghet var att artiklar i utfallet föll bort då flertalet titlar inte sågs relevanta gentemot studiens syfte och att då endast ett fåtal abstrakt lästes.
Granskningsmallen som användes i kvalitetsanalysen av artiklarna var en tidigare upplaga av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (SBU, 2014). Att författarna i den här
litteraturstudien använde en äldre upplaga av granskningsmallen kan ses som en svaghet i kvalitetsanalysen av artiklarna då den nyare upplagan kunnat ge en tydligare bild över vilka studier som klassificeras med hög, medelhög respektive låg kvalitet. En annan svaghet med kvalitetsanalysen var att författarna saknade tidigare erfarenheter av att kvalitetsgranska artiklar utifrån den valda granskningsmallen. Detta kunde därmed påverka den slutliga uppfattningen av kvaliteten av de olika artiklarna. De båda författarna genomförde
kvalitetsanalysen tillsammans. Det kan ses som en svaghet då författarna går miste om sin egen uppfattning om artikelns kvalitet. Åtta av artiklarna ansågs vara av hög kvalitet och tre av artiklarna ansågs vara av medelhög kvalitet. Om samtliga artiklar varit av hög kvalitet hade möjligtvis studiens resultat sett annorlunda ut och kunnat vara ännu mer trovärdigt. Att artiklarna översattes från engelska till svenska kan ses som både en styrka och en svaghet.
Styrkan i det är att författarna fick en bättre förståelse för artikelns innehåll. Svagheten kan dock vara att det finns en risk för feltolkning då en text översätts från ett språk till ett annat.
Forskningsetiska överväganden
Samtliga artiklar som användes till studiens resultat var etiskt granskade och godkända av en etisk kommitté. Därmed uppfylldes kraven för de fyra etiska principerna för forskning på människor (Vetenskapsrådet, i.d.). Samtliga forskare i artiklarnas studier informerade deltagarna om syftet med studien. Deltagarna i undersökningarna fick därefter själva bestämma över sin medverkan. Forskarna tog hänsyn till deltagarnas anonymitet och förvarade personuppgifterna på ett sätt att obehöriga inte hade tillgång till dem. Deltagarna fick även information om att det insamlade materialet endast används för forskning.
Behov av vidare forskning
Mycket forskning gällande diabetes typ 2 och livsstilsförändring fanns att tillgå. Författarna till denna litteraturstudie uppmärksammade dock behovet av mer forskning gällande vad som motiverar respektive leder till en bristande motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2. Detta på grund av att antalet träffar i utfallet vid litteratursökningen minskade drastiskt när begreppen diabetes typ 2 och livsstilsförändring kombinerades med sökordet motivation.
23 Slutsats
Alla patienter är unika individer där motivationen till att genomföra livsstilsförändring varierar. Både faktorer som leder till ökad motivation och faktorer som leder till bristande motivation förekommer. Kombinationen av dessa faktorer bidrar till denna variation. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal ses ha en betydande roll gällande patientens motivation.
Genom denna kunskap kan diabetes typ 2 behandlas och dess komplikationer förebyggas och därmed kan omfattningen av detta folkhälsoproblem minska.
Självständighetsdeklaration
Författare Ellen Nyström och författare Linnéa Widdas har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
24 REFERENSER
Berbiglia, V.A. & Banfield, B. (2018). Dorothea E. Orem: Self-Care Deficit Theory of Nursing. In M. Raile Alligood (Ed.), Nursing theorists and their work (9th ed., pp.198-212).
St. Louis, Missouri: Elsevier.
Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H. & Hildingh, C. (2014). Patients’ experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing, 13(13), 293-306. doi: 10.1186/1472-6955-13-13
Browne, J.L., Ventura, A., Mosely, K. & Speight, J. (2013). ‘I call it the blame and shame disease’: a qualitative study about perceptions of social stigma surrounding type 2 diabetes.
BMJ Open, 3(11), 1-10. doi: 10.1136/bmjopen-2013-003384
*Booth, A.O., Lowis, C., Dean, M., Hunter, S.J. & McKinley, M.C. (2012). Diet and physical activity in the self-management of type 2 diabetes: barriers and facilitators identified by patients and health professionals. Primary Health Care Research & Development, 14(3), 293- 306. doi: 10.1017/S1463423612000412
Dahlborg Lyckhage, E., (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F.
Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 26-37). Lund: Studentlitteratur.
Diabetesförbundet. (2020). Typ 2-diabetes. Diabetesförbundet. Hämtad 27 december, 2020, från https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/typ-2/
Eldh, A C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl., s. 485-501). Lund:
Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Vad är en folksjukdom?. Folkhälsomyndigheten. Hämtad 1 juni, 2020, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om- folksjukdomar/
25 Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141-152). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.28-49). Lund: Studentlitteratur.
Hackett, R.A., Moore, C., Steptoe, A. & Lassale, C. (2018). Health behaviour changes after type 2 diabetes diagnosis: Findings from the English Longitudinal Study of Ageing. Scientific Reports, 8(16938), 293-306. doi: 10.1038/s41598-018-35238-1
Hagger, M.S., Hardcastle, S.J., Chater, A., Mallett, C., Pal, S. & Chatzisarantis, N.L.D.
(2014). Autonomous and controlled motivational regulations for multiple health-related behaviors: between- and within-participants analyses. Health Psychology & Behavioural Medicine, 2(1), 565-601. doi: 10.1080/21642850.2014.912945
*Hirst, J.A., Farmer, A.J. & Williams, V. (2019). How point-of-care HbA1ctesting changes the behaviour of people with diabetes and clinicians – a qualitative study. Diabetic Medicine.
37(6), 1008-1015. doi: 10.1111/dme.14219
*Howard, L.M. & Hagen, B.F. (2012). Experiences of persons with type II diabetes receiving health coaching: an exploratory qualitative study. Education for Health, 25(1), 66-69. doi:
10.4103/1357-6283.99210
International Diabetes Federation. (2020a). Type 2 diabetes. International Diabetes Federation. Hämtad från https://idf.org/aboutdiabetes/type-2-diabetes.html
International Diabetes Federation. (2020b). What is diabetes? International Diabetes Federation. Hämtad från https://idf.org/aboutdiabetes/what-is-diabetes.html
Jansink, R., Braspenning, J., van der Weijden, T., Elwyn, G. & Grol, R. (2010). Research article Primary care nurses struggle with lifestyle counseling in diabetes care: a qualitative analysis. BMC Family Practice, 11(41), 1-7. doi: 10.1186/1471-2296-11-41
26 Jowsey, T., Pearce-Brown, C., Douglas, K.A. & Yen, L. (2014). What motivates Australian health service users with chronic illness to engage in self-management behaviour?. Health Expectations, 17(2), 267-277. doi: 10.1111/j.1369-7625.2011.00744.x
Juul, L., Rowlands, G. & Terkildsen Maindal, H. (2018). Relationships between health literacy, motivation and diet and physical activity in people with type 2 diabetes participating in peer-led support groups. Primary Care Diabetes, 12(4), 331-337. doi:
10.1016/j.pcd.2018.02.005
*Kjellsdotter, A., Berglund, M., Jebens, E., Kvick, J. & Andersson, S. (2020). To take charge of one's life - group-based education for patients with type 2 diabetes in primary care - a lifeworld approach. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 15(1), 1-10. doi: 10.1080/17482631.2020.1726856
Koponen, A.M., Simonsen, N. & Suominen, S.B. (2017). Success in Weight Management Among Patients with Type 2 Diabetes: Do Perceived Autonomy Support, Autonomous Motivation, and Self-Care Competence Play a Role? Behavioral Medicine, 44(2), 151-159.
doi: 10.1080/08964289.2017.1292997
Korkiakangas, E.E., Alahuhta, M.A., Husman, P.M., Keinänen-Kiukaanniemi, S., Taanila, A.M. & Laitinen, J.H. (2011). Motivators and barriers to exercise among adults with a high risk of type 2 diabetes - a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 62-69. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00791.x
*Laranjo, L., Neves, A.L., Costa, A., Ribeiro, R.T. Couto, L. & Sá, A.B. (2015). Facilitators, barriers and expectations in the self-management of type 2 diabetes—a qualitative study from Portugal. European Journal of General Practice, 21(2), 103-110. doi:
10.3109/13814788.2014.1000855
Linmans, J.J., Knottnerus, J.A. & Spigt, M. (2015). How motivated are patients with type 2 diabetes to change their lifestyle? A survey among patients and healthcare professionals.
Primary Care Diabetes, 9(6), 439-445. doi:10.1016/j.pcd.2015.02.001
27 Matthews, A., Jones, N., Thomas, A., van den Berg, P. & Foster, C. (2017). An education programme influencing health professionals to recommend exercise to their type 2 diabetes patients – understanding the processes: a case study from Oxfordshire, UK. BMC Health Services Research, 17(130), 1-15. doi: 10.1186/s12913-017-2040-7
*Mladenovic, A.B., Wozniak, L., Plotnikoff, R.C., Johnson, J.A. & Johnson, S.T. (2014).
Social support, self-efficacy and motivation: a qualitative study of the journey through HEALD (healthy eating and active living for diabetes). Practical Diabetes, 31(9), 370-374.
doi: 10.1002/pdi.1905
Nathanson, D., Sabale, U., Eriksson, J.W., Nyström, T., Norhammar, A., Olsson, U. &
Bodegård, J. (2018). Healthcare Cost Development in a Type 2 Diabetes Patient Population on Glucose-Lowering Drug Treatment: A Nationwide Observational Study 2006–2014.
Pharmacoeconomics Open, 2(4), 393-402. doi: 10.1007/s41669-017-0063-y
*Newton, P., Asimakopoulou, K. & Scambler. S. (2015). A Qualitative Exploration of Motivation to Self-Manage and Styles of Self-Management amongst People Living with Type 2 Diabetes. Journal of Diabetes Research, 2015(638205), 1-9.
doi:10.1155/2015/638205
Nursing theory. (i.d.). Dorothea Orem - nursing theorists. Nursing theory. Hämtad 1 juni, 2020, från https://nursing-theory.org/nursing-theorists/Dorothea-E-Orem.php
O’Brien, C., Van Rooyen, D. & Ricks, E. (2020). Self-management of persons living with diabetes mellitus type 2: Experiences of diabetes nurse educators. Health SA Gesondheid, 25(1381), 1-11. doi: 10.4102/hsag.v25i0.1381
*Odgers-Jewell, K., Isenring, E.A., Thomas, R. & Reidlinger, D.P. (2017). Group participants’ experiences of a patient-directed group-based education program for the management of type 2 diabetes mellitus. PLoS One, 12(5), 1-16. doi:
10.1371/journal.pone.0177688
Quittenbaum, S. (2013). Diabetes. I N. Grefberg (Red.), Medicinboken - Orsak, Symtom, Diagnostik, Behandling (5. uppl., s. 375-421). Stockholm: Liber.
