• No results found

Å r s - r e d o v i s n i n g 2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Å r s - r e d o v i s n i n g 2016"

Copied!
56
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Å r s - r e d o v i s n i n g

2016

(2)

sPArBAnKssTÄMMA

med sparbankens huvudmän hålles på ivetofta sparbank

i Bromölla torsdagen den 27 april kl 18.30.

(3)

org nr: 538201-3109 säte: Bromölla

inneHÅLL

vd:s kommentarer 4

Förvaltningsberättelse 8 Fem år i sammandrag 10 resultaträkning 13 Balansräkning 14

eget kapital 15

Kassaflödesanalys 16 noter till de finansiella rapporterna 17 revisionsberättelse 49 Företagsstyrning 51 Huvudmän, styrelse mm 52

Foto: Joachim Persson, rejophoto, Bromölla

(4)

ivetofta sparbank uttryckte tidigt sin vilja att finan- siellt stödja projektet med en ny hall i Bromölla då man såg hallen och hela området runt omkring som ett viktigt projekt för Bromöllas utveckling och framtid. genom att erbjuda fantastiska fritidsaktiviteter och samtidigt öppna upp området mellan Bromölla centrum och ivösjön be- dömdes attraktiviteten för orten och kommunen öka.

Hallen och hela idrottsområdet, ivöstrand, ingår i en ny stadsdel som nu växer fram i Bromölla och som kom- mer att bidra med vitalitet till centrum och skapa rum för möten, arrangemang och aktiviteter året runt. en förut- sättning för bankens stöd var att hallen skulle vara flexibel och kunna användas även i andra sammanhang än de idrottsliga, t ex för mässor av olika slag, konserter och ut- ställningar, och på det viset bli attraktiv även för närings- livs- och kulturella arrangemang.

Tack för 2016!

2016 är passerat och vi är stolta över att kunna presentera ännu ett starkt bokslut. Mer information om bankens ut- veckling och finansiella ställning finns på kommande sidor.

som avslutning vill jag tacka bankens huvudmän och alla våra kunder för ännu ett spännande år tillsammans, och naturligtvis medarbetare och styrelse för ett fantas- tiskt arbete under året som gått!

vi finns till för och tack vare våra kunder!

Bromölla i mars 2017

Christian Jönsson ivetofta sparbank är stark och mår väl! Kundantalet ökar

och våra medarbetare gör ett fantastiskt arbete med att ta hand om både privat- och företagskunder. vi är stolta att kunna konstatera att de två senaste årens rörelseresultat är de bästa i bankens historia och bankens nyckeltal för kapi- tal och likviditet är goda vilket ger trygghet för framtida utmaningar.

det finns fördelar med stordrift, men det finns många fördelar med mindre lokala organisationer. vårt samarbete med swedbank och övriga sparbanker ger oss fördelarna av båda modellerna. samarbetet ger oss möjlighet att kost- nadseffektivt kunna utveckla och erbjuda våra kunder ett brett utbud av produkter och tjänster, samtidigt som vi ge- nom vår självständighet bevarar den lokala prägeln och ser till att det kapital som skapas genom banken verkligen stannar kvar och används för att trygga bankservice i Bro- mölla kommun och i sann sparbanksanda bidra till den lo- kala samhällsutvecklingen.

ivetofta sparbank har en lång tradition av sponsring och stödjer årligen ca 70 föreningar och olika projekt. ett viktigt stöd för många föreningar inom både kultur, idrott och samhälle och som de senaste åren bl a bidragit till ut- veckling av kulturcentret ifö Center, Ung Företagssam- hets arbete i skolorna i Bromölla kommun och till det fina arbete som föreningen näsums Byutveckling gör.

Tänk vad valet av bank kan göra skillnad! det är du som kund som gör det möjligt!

Ivöstrand och Sparbankshallen

i december invigdes sparbankshallen med pompa och ståt! Ungdomslag stod uppradade och välkomnade invig- ningsfestens gäster till ackompanjemang av musikskolans toner.

VD:s kommentarer

(5)

Bildkollage

när detta skrivs har det bara gått ca 3 månader sedan sparbankshallen invigdes och redan har ett flertal aktivite- ter arrangerats i hallen. Förutom de idrottsaktiviteter som genomförs dagligen har det bl a varit; företagsmässa, jobb- mässa, vernissager och konstutställningar, inomhusgolf,

ungdomscuper i fotboll, damcup i fotboll samt ett flertal möten, föreläsningar och utbildningar.

På följande sidor finns ett bildkollage över några av ak- tiviteterna på ivöstrand och i sparbankshallen.

(6)
(7)
(8)

Redovisning för verksamhetsåret 2016

styrelsen för ivetofta sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2016, sparbankens 112:e verksamhetsår.

Allmänt om verksamheten

ivetofta sparbank i Bromölla bildades 1905 och ban- kens verksamhetsområde är Bromölla kommun. vi är en självständig och starkt lokalt förankrad sparbank. vi erbju- der genom våra två fullservicekontor en service som vi är ensamma om i vårt verksamhetsområde. vår kundbas be- står av såväl privatpersoner, lantbruk, andra företag och or- ganisationer och vi eftersträvar alltid en nära relation som ska bidra till trygghet och långsiktighet.

Bankens vision är ”Att vara en självständig bank som bi- drar till en bättre ekonomisk vardag för alla” och affärsidén som ska leda till visionen lyder ”vi ska vara en självständig fullservicebank med bas i Bromölla kommun. genom lokal närvaro, hög kompetens, behovsanpassade produkter och tjänster samt korta beslutsvägar bidrar vi till ekonomisk ut- veckling och trygghet för våra kunder genom livet. genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i projekt för en posi- tiv samhällsutveckling. vi ska upplevas som ett självklart val”.

den digitala uveckling och förändring av kundbeteen- den som nu sker innebär en spännande utmaning och fram- tid för oss som en lokal sparbank. som framgår av vision och

affärsidé vill vi vara en bank för alla, det innebär att vi ska vara en bank som tilltalar såväl den traditionelle kunden som den som håller sig med det senaste inom den digitala värl- den. vårt samarbete med övriga sparbanker och swedbank gör detta möjligt.

en sparbank ska bidra till utveckling inom sitt verk- samhetsområde och låta bankens vinster gå tillbaka till bygden och de människor och företag som bor och verkar i den. genom att stödja det lokala föreningslivet och erbjuda kreditgivning till företags och privatpersoners investering- ar arbetar ivetofta sparbank för en positiv samhällsutveck- ling. vi vill också genom information om vardagsekonomi, inte minst i skolorna till våra barn och ungdomar, bidra till en ökad medvetenhet om vikten av en sund ekonomi och ett eget sparande.

Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning

Personal och utveckling

Medelantal anställda under 2016 var 22 vilket är en ökning med en anställd jämfört med året innan. i ivetofta sparbank

Affärsvolym, tkr 2016 2015

Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 690 674 1 569 048

Förmedlad utlåning, i huvudsak swedbank Hypotek AB 433 306 416 725

inlåning från allmänheten 1 768 339 1 709 363

Förmedlade placeringar, i huvudsak swedbank robur AB 998 106 824 627

Övriga 564 781 609 147

Total affärsvolym 5 455 206 5 128 910

Förvaltningsberättelse

Affärsvolym, 5.455 mkr

inlåning 1.768

swedbank robur 998

Övrigt 565

Utlåning 1.691

swedbank Hypotek 433 Affärsvolym

Bankens affärsvolym, vilket är summan av volymerna i egen balansräkning samt förmedlade volymer till andra in- stitut, ökade under året med 326 mkr vilket motsvarar en ökning på 6,4%. i posten Övriga ingår bl a kundernas pla- cerade förmögenheter i försäkringslösningar och värde- pappersdepåer.

(9)

pågår ett ständigt arbete att utbilda och utveckla personalen och detta arbete syftar till att kunna anpassa kompetensen utifrån olika kundbehov. Kompetensen hos bankens medar- betare är en viktig förutsättning för att banken ska kunna behålla och även arbeta för att förstärka sin starka mark- nadsposition i verksamhetsområdet och även för att möta de krav som ställs/kommer att ställas från myndigheter.

Resultat

rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 21 476 tkr (21 543 tkr). räntemarginalen blev 1,67% (1,76%) och räntenettot, skillnaden mellan in- täkts- och kostnadsräntor, har minskat med 0,4%, från 36 030 tkr till 35 881 tkr. räntenettot belastas med avgift för insättningsgarantin med 1 358 tkr (1 308 tkr). Bankens aktieinnehav i swedbank gav under året en utdelning på 4 745 tkr (4 750 tkr). Bankens reserveringar och konstate- rade kreditförluster uppgår netto till +263 tkr ( -2 956 tkr), en kreditförlustnivå på 0,02% (-0,2%).

Inlåning

sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 58 976 tkr, från 1 709 363 tkr till 1 768 339 tkr, vilket mot- svarar en ökning på 3,5%. Under året gottgjordes allmän- heten räntor med 1 964 tkr.

Utlåning

sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2016 års utgång till 1 668 374 tkr mot 1 545 610 tkr vid 2015 års slut, vilket motsvarar en ökning med 122 764 tkr eller 7,9%.

Likviditet

Målsättningen med bankens likviditets- och finansförvalt- ning är att, genom iakttagande av styrelsens fastställda poli- cy samt sunt affärsomdöme, optimera avkastningen på bankens likviditet på lång sikt med ett lågt risktagande. in- formation om bankens likviditetssituation finns i kassaflö-

desanalysen på sidan 16 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk.

Finansiella instrument och riskhantering

i sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel- la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. i syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 redovis- ningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instrument redovi- sas och hur de risker som finns hanteras.

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen

Principer och processer för ersättningar och förmåner till led- ningen framgår under rubriken ”Ledande befattningshavares ersättningar” i not 10 Allmänna administrationskostnader.

Framtida utveckling

som vi även skrev i förra årets årsredovisning så är vi inne i en speciell och unik period i svensk ekonomi. Från våren 2015 har riksbankens styrränta, reporäntan, varit på en negativ nivå och i februari 2016 gjordes den senaste sänk- ningen som innebar en reporänta på -0,50%. riksbankens prognos är att reporäntans nivå kommer att vara oföränd- rad under hela 2017 för att sedan långsamt stiga och kring årsskiftet 2018/2019 passera 0%.

Lokalt pågår flera stora bostadsprojekt vilket vi tror kommer att innebära en större omsättning på husmarknaden de närmaste åren och kommer att gynna både orten och oss som den lokala sparbanken. vi har de senaste tio åren legat stabilt på drygt 60% av husaffärerna i Bromölla kommun.

resultatet före kreditförluster år 2017 beräknas uppgå till 22-23 mkr.

ERSÄTT

900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700

2008 2010 2012 2014

In- och utlåning 2007-2016, Mkr

Inlåning Utlåning 1800

2016 In- och utlåning 2007-2016, mkr

(10)

Fem år i sammandrag, nyckeltal

2016 2015 2014 2013 2012

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr 5 455 5 129 4 806 4 514 4 286

förändring under året, % 6,4 6,7 6,5 5,3 6,3

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital

Soliditet

Beskattat eget kapital + 78 % (år 2013 till 2016) samt 73,7 %

(övriga år) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 16,4 15,3 15,4 15,5 13,6

Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 181 228 1 046 107 1 052 576 - -

Kärnprimärkapitalrelation (ej år 4-5)

Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,1 23,4 21,6 - -

Primärkapitalrelation (ej år 4-5)

Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,1 23,4 21,6 - -

Total kapitalrelation (ej år 4-5)

Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 22,1 23,4 21,6 - -

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/Kapitalkrav - - - 2,6 2,3

Primärkapitalrelation

Primärkapital/Kapitalkrav - - - 2,3 2,2

Resultat

Placeringsmarginal

räntenetto i % av Mo 1,7 1,8 2,0 2,1 2,2

Rörelseintäkter/affärsvolym

räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,0 1,1 1,1 1,2 1,2

Rörelseresultat/affärsvolym

rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,4 0,4 0,4 0,4 0,5

Räntabilitet på eget kapital

rörelseresultat efter schablonskatt i % av

genomsnittligt eget kapital 5,0 5,4 5,4 5,9 6,4

K/I-tal före kreditförluster

summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar

på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,54 0,56 0,54 0,57

K/I-tal efter kreditförluster

summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på

övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,60 0,62 0,63 0,61

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra

fordringar brutto 63 55 43 37 28

Andel osäkra fordringar

osäkra fordringar netto i % av total utlåning

till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,4 0,7 1,1 1,4 1,4

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till

allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,0 0,2 0,2 0,3 0,1

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 22 21 20 21 20

Antal kontor 2 2 2 2 2

(11)

Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr

2016 2015 2014 2013 2012

Resultaträkning

räntenetto 35 881 36 030 37 078 38 525 38 732

Provisioner, netto 11 702 11 775 10 592 10 790 10 136

nettoresultat av finansiella transaktioner 968 1 168 770 405 51

Övriga intäkter 4 817 4 833 4 478 4 117 2 134

Summa intäkter 53 368 53 806 52 918 53 837 51 053 Allmänna administrationskostnader -28 157 -24 909 -25 284 -25 143 -25 070

Övriga kostnader[1] -3 998 -4 398 -4 089 -4 072 -4 190

Kreditförluster 263 -2 956 -3 271 -4 887 -2 041

Summa kostnader -31 892 -32 263 -32 644 -34 102 -31 301

Rörelseresultat 21 476 21 543 20 274 19 735 19 752

Bokslutsdispositioner 0 0 396 5 291 -3 855

skatter -3 720 -3 895 -3 677 -4 706 -3 651

Årets resultat 17 756 17 648 16 993 20 320 12 246

Balansräkning

Kassa 4 058 4 556 4 067 4 705 5 510

Belåningsbara statsskuldförbindelser 70 423 69 807 - - -

Utlåning till kreditinstitut 104 242 271 621 216 998 122 091 82 383 Utlåning till allmänheten 1 673 164 1 552 189 1 497 125 1 442 612 1 471 412 obligationer och andra långfristiga värdepapper 144 674 54 675 136 767 146 642 146 349

Aktier och andelar 102 689 83 509 80 220 70 439 49 757

Materiella tillgångar 20 323 21 545 22 688 23 309 24 770

Övriga tillgångar 10 399 7 747 8 312 9 944 7 564

Summa tillgångar 2 129 972 2 065 649 1 966 177 1 819 742 1 787 745

skulder till kreditinstitut 0 25 016 50 006 0 75 954

inlåning från allmänheten 1 768 339 1 709 363 1 594 239 1 522 025 1 445 364

Övriga skulder 8 581 10 862 13 427 11 696 16 578

Avsättningar för pensioner m m 3 887 4 347 4 900 4 632 4 632

Summa skulder och avsättningar 1 780 807 1 749 588 1 662 572 1 538 353 1 542 528

obeskattade reserver 0 0 0 396 5 687

eget kapital 349 165 316 061 303 605 280 993 239 530

Summa skulder, avsättningar

och eget kapital 2 129 972 2 065 649 1 966 177 1 819 742 1 787 745

[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

(12)

Årets resultat enligt

balansräkningen utgör, tkr. 17 756 styrelsen föreslår att detta belopp

disponeras enligt följande:

- överföring till reservfonden 17 756 gällande regelverk för kapitaltäckning och stora expo- neringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapi- talkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operati- va risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlig- het med sparbankens interna kapitalutvärderingspoli- cy. Kapitalbasen uppgår till 261 515 tkr (244 744 tkr)

och slutligt minimikapitalkrav till 94 798 tkr (83 689 tkr). specifikation av posterna framgår av not om kapi- taltäckning.

sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapi- tal såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balans- räkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst

Reservfond 2007-2016, mkr

300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

20 0 40 60 100 80 120 140 160 180 200 220 240

2008 2010 2012 2014 2016

Reservfond 2004-2014, Mkr

260 280

300

(13)

Resultaträkning, tkr

1 januari - 31 december

not 2016 2015

ränteintäkter 39 687 42 302

räntekostnader -3 806 -6 272

Räntenetto 4 35 881 36 030

erhållna utdelningar 5 4 760 4 779

Provisionsintäkter 6 15 303 15 240

Provisionskostnader 7 -3 601 -3 465

nettoresultat av finansiella transaktioner 8 968 1 168

Övriga rörelseintäkter 9 57 54

Summa rörelseintäkter 53 368 53 806

Allmänna administrationskostnader 10 -28 157 -24 909

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -1 222 -1 324

Övriga rörelsekostnader 11 -2 776 -3 074

Summa kostnader före kreditförluster -32 155 -29 307 Resultat före kreditförluster 21 213 24 499

Kreditförluster, netto 12 263 -2 956

Rörelseresultat 21 476 21 543

skatt på årets resultat 13 -3 720 -3 895

Årets resultat 17 756 17 648

Rapport över totalresultat, tkr

1 januari - 31 december

2016 2015

Årets resultat 17 756 17 648

Övrigt totalresultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella

tillgångar som kan säljas 14 724 -5 194

Komponenter som har omklassificerats till rr 624 0

Årets övrigt totalresultat 15 348 -5 194

Årets totalresultat 33 104 12 454

(14)

Balansräkning, tkr

Per den 31 december

not 2016 2015

Tillgångar

Kassa 4 058 4 556

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 14 70 423 69 807

Utlåning till kreditinstitut 15 104 242 271 621

Utlåning till allmänheten 16 1 668 374 1 545 610

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 4 790 6 579 obligationer och andra långfristiga värdepapper 17 144 674 54 675

Aktier och andelar 18 102 689 83 509

Materiella tillgångar 19

- inventarier 719 975

- Byggnader och mark 19 604 20 570

Övriga tillgångar 13, 20 5 426 3 869

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 4 973 3 878

Summa tillgångar 2 129 972 2 065 649

Skulder, avsättningar och eget kapital

skulder till kreditinstitut 22 0 25 016

inlåning från allmänheten 23 1 768 339 1 709 363

Övriga skulder 13, 24 3 229 4 950

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 5 352 5 912

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 3 887 4 347 Summa skulder och avsättningar 1 780 807 1 749 588

Eget kapital

reservfond 262 383 244 735

Fond för verkligt värde 69 026 53 678

Årets resultat 17 756 17 648

Summa eget kapital 27 349 165 316 061

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 129 972 2 065 649

(15)

Rapport över förändringar i eget kapital, tkr

Fond för Årets Totalt eget

2015 reservfond verkligt värde resultat kapital

ingående eget kapital 2015-01-01 227 742 58 872 16 993 303 607

Årets resultat 0 0 17 648 17 648

Årets övrigt totalresultat 0 -5 194 0 -5 194

Årets totalresultat 0 -5 194 17 648 12 454

vinstdisposition 16 993 0 -16 993 0

Utgående eget kapital 2015-12-31 244 735 53 678 17 648 316 061

Fond för Årets Totalt eget

2016 reservfond verkligt värde resultat kapital

ingående eget kapital 2016-01-01 244 735 53 678 17 648 316 061

Årets resultat 0 0 17 756 17 756

Årets övrigt totalresultat 0 15 348 0 15 348

Årets totalresultat 0 15 348 17 756 33 104

vinstdisposition 17 648 0 -17 648 0

Utgående eget kapital 2016-12-31 262 383 69 026 17 756 349 165

(16)

Kassaflödesanalys (indirekt metod), tkr

1 januari - 31 december 2016-12-31 2015-12-31

Den löpande verksamheten

rörelseresultat (+) 21 476 21 543

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Av-/nedskrivningar (+) 1 222 1 324

Kreditförluster (+) -263 2 956

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 301 -778

Betald inkomstskatt (-) -3 720 -3 895

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 19 016 21 150 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -120 711 -58 020 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 58 976 115 124 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -25 016 -24 990

Förändring av övriga tillgångar (+/-) -2 828 963

Förändring av övriga skulder (+/-) -2 282 -2 564

Kassaflöde från den löpande verksamheten -72 845 51 663 Investeringsverksamheten

Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 50 053 121 304

investering i finansiella tillgångar (-) -145 085 -117 674

Förändring av kapitalförsäkring 459 554

Förändring avsatt till pensionärer -459 -554

Förvärv av materiella tillgångar (-) 0 -181

Kassaflöde från investeringsverksamheten -95 032 3 449

Årets kassaflöde -167 877 55 112

Likvida medel vid årets början 276 177 221 065

Likvida medel vid årets slut 108 300 276 177

Följande delkomponenter ingår i likvida medel

Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 4 058 4 556

Utlåning till kreditinstitut 104 242 271 621

Summa enligt balansräkningen 108 300 276 177

(17)

Noter till de finansiella rapporterna

1 Uppgifter om sparbanken

Årsredovisningen avges per 31 december 2016 och avser ivetofta sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är storgatan 31, Bromölla.

2 Redovisningsprinciper

ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag (ÅrKL) samt Finansinspektionens föreskrif- ter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFs 2008:25) samt rådet för fi- nansiell rapporterings rekommendation rFr 2 redovis- ning för juridiska personer. sparbanken tillämpar därige- nom s k lagbegränsad iFrs och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de be- gränsningar som följer av rFr 2 och FFFs. detta innebär att samtliga av eU godkända iFrs tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskatt- ning skall tillämpas.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrel- sen den 6 mars 2017. resultat- och balansräkning blir före- mål för fastställelse på sparbanksstämman den 27 april 2017.

de nedan angivna redovisningsprinciperna har tilläm- pats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff- ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisa- de till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiel- la tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde till- lämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella in- strument klassificerade som finansiella tillgångar eller fi- nansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA

sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. samt- liga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmas- te tusental.

BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbe- gränsad iFrs kräver att sparbankens ledning gör bedöm- ningar och uppskattningar samt gör antaganden som påver- kar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kost- nader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som un- der rådande förhållanden synes vara rimliga. resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.

Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändring- en görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om änd- ringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

NYA IFRS OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU EJ BÖRJAT TILLÄMPAS

ett antal nya eller ändrade iFrs träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande rä- kenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas.

nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finan- siella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade iFrs väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.

iFrs 9 Finansiella instrument ersätter iAs 39 Finan- siella instrument: redovisning och värdering från 2018.

Banken planerar inte att förtidstillämpa iFrs 9. iFrs 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassifi- ceras och värderas, en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade för- luster och förändringar av principer för säkringsredovis- ning bl a med syfte att förenkla och att öka samstäm- migheten med bankens interna riskhanteringsstrategier.

Utvärderingen av effekterna på bankens redovisning när iFrs 9 börjar tillämpas pågår. Beloppsmässiga effek- ter har ännu inte kunnat uppskattas, utan kommer att utkristalliseras vartefter implementeringsprojektet fort- löper under 2017. de bedömningar av effekter som be- skrivs i det följande baseras på den information idag är känd eller uppskattad. val avseende övergångsmetoder kommer att göras när analysen av iFrs 9 nått en fas som ger mer komplett underlag än för närvarande.

(18)

Bankens överskottslikvid placeras i obligationer.

dessa redovisas i enlighet med iAs 39 som Fvo till- gångar, vilket innebär att de redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Preliminärt bedöms att obligatio- nerna innehas i en blandad affärsmodell baserat på klas- sificeringen i enlighet med iFrs 9, vilket medför att re- dovisningen förväntas bli oförändrad. Banken har en långsiktig investering i aktier i swedbank AB som för närvarande klassificeras som AFs och som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. detta innehav kommer i enlighet med iFrs 9 att fortsätta redovisas på detta sätt. Banken har ett innehav i onoterade aktier vars verkliga värde bedömts inte kunna beräknas tillförlitligt och idag redovisas till anskaffningsvärde. Tillämpningen av iFrs 9 kommer att medföra att detta innehav ska re- dovisas till ett beräknat verkligt värde. effekten av den- na ändring är svårbedömd, beräkning av ett verkligt vär- de har ännu inte gjorts.

de nya reglerna för nedskrivningar, baserat på för- väntade kreditförluster, förväntas öka reserveringen för förluster på utlåning jämfört med tidigare reservering som baserats på inträffade förluster. ett arbete med att ta fram modeller för reservering av förväntade kreditför- luster pågår. några beloppsmässiga bedömningar av ef- fekten har ännu inte kunnat göras. iFrs 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i iFrs 7 Finansiella instrument: Upplysningar vilka kommer att påverka de upplysningar som lämnas. omfattningen för banken av dessa ändringar är ännu inte känd eller uppskattad.

UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta

sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Trans- aktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktions- dagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING

ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resul- taträkningen består av:

- räntor på finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivrän- temetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - räntor från finansiella tillgångar som klassificerats

som tillgängliga för försäljning

- räntor från finansiella tillgångar och skulder som vär- deras till verkligt värde över resultaträkningen

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkrings- instrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten netto- resultat av finansiella transaktioner (se nedan) - Kostnader för insättningsgaranti och stabilitetsavgift Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”er- hållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fast- ställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag.

PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER en provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkom- sten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sanno- likt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigstäl- landegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlit- ligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgif- ter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. intäktsredovisning redovisas enligt metoden suc- cessiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som re- dovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställan- degrad på balansdagen.

sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effek- tivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter.

sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet el- ler annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjäns- terna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att fa- ciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisio- ner för ställande av finansiell garanti. dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättning- ar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. vid förmedling av lån till annan bank som också in- begriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade

(19)

lånen (dock maximerat till en viss andel av under året in- tjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provi- sioner för köp av värdepapper för kunds räkning, avise- ringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

PROVISIONSKOSTNADER

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clea- ring och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC.

Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER

Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. netto- resultat av finansiella transaktioner består av:

- realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument)

- orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas - valutakursförändringar

ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostna- der, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbets- givaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, iT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

SKATTER

inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då un- derliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat el- ler i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas av-

seende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Under skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i iAs 39 och ÅrKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssi- dan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leve- rantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans- räkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

en finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. en finansiell skuld tas bort från ba- lansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. detsamma gäller för del av en finan- siell skuld.

en finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobe- lopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balans- räkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till lån- tagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förut- om för derivat och de instrument som tillhör kategorin fi- nansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resul- taträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. ett finansiellt instrument klassifice- ras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte in- strumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjlighe- ter som finns i iAs 39. Klassificeringen avgör hur det

(20)

finansiella instrumentet värderas efter första redovisnings- tillfället såsom beskrivs nedan.

Derivat

samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. om säkringsredovisning inte till- lämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkning- en och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i iAs 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. om säkringsredovisning tillämpas redovisas vär- deförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resul- taträkningen

denna kategori består av två undergrupper: dels finansiel- la tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair value op- tion). Finansiella instrument i denna kategori värderas lö- pande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. i den första undergruppen ingår deri- vat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.

För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar i resultatposten nettoresultat av finansiella transak- tioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara be- talningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. i balansräkningen representeras dessa av balansposterna Ut- låning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Öv- riga tillgångar. dessa tillgångar värderas till upplupet an- skaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffnings- tidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljas

i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan- siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kate- gori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar

redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka re- dovisas i resultaträkningen. vidare redovisas ränta på rän- tebärande instrument i enlighet med effektivräntemeto- den i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostna- der ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verk- ligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att in- strumentet förfaller eller avyttras. vid avyttring av till- gången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

denna kategori består av två undergrupper, dels finansiel- la skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisnings- tillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair value option). i den förstnämnda delkategorin ingår spar- bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsin- strument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat- räkningen.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex le- verantörsskulder, ingår i denna kategori. skulderna värde- ras till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ur- sprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhål- lit i ersättning för den utställda garantin. vid den efterföl- jande värderingen redovisas skulden för den finansiella ga- rantin till det högre av de belopp som redovisas enligt iAs 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtill- gångar och det belopp som ursprungligen redovisades ef- ter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodise- ringar, som redovisats i enlighet med iAs 18, intäkter.

LÅNELÖFTEN

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand

(21)

bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.

För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsre- dovisning enligt iAs 39 krävs att det finns en entydig kopp- ling till den säkrade posten. vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumen- tation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett till- förlitligt sätt. säkringsredovisning får bara tillämpas om säk- ringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. i de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de eko- nomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administra- tiva merarbete som säkringsredovisning innebär.

samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräk- ningen. ett inbäddat derivat värderas separat från värdkon- traktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över re- sultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning till- lämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på deri- vatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.

sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. de poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:

1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) den säkrade risken i de ovanstående posterna är:

a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan

b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak

Säkring av verkligt värde (portfölj)

när ett säkringsinstrument används för säkring av ett verk- ligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräk- ningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. ris- ken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovis- ning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten net- toresultat av finansiella poster till verkligt värde. orealise- rade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland nettoresultat av finansiella transaktioner och ränte- kuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäk- terna.

För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. den portföljmetod som tillämpas innebär att låne- fordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förvänta- de ränteomförhandlingstidpunkter. i varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaf- fade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.

Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationer- na genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade ris- ken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann.

om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den be- räknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäk- rad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. om säk- ringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan till- lägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid an- skaffningstillfället. ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handla- re, mäklare, branschorganisation, företag som tillhanda- håller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga

(22)

villkor. eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder be- stäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. instru- ment som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposten Aktier och andelar. den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Aktier och räntebärande värdepapper

verkligt värde för finansiella instrument som inte är de- rivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyli- gen genomförda transaktioner i samma finansiella in- strument alternativt om sådana uppgifter inte finns till- gängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. i de fall diskonterade kassaflöden har an- vänts, beräknas framtida kassaflöden på den av företags- ledningen bästa bedömningen. den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande in- strument på balansdagen.

innehav i onoterade aktier redovisas till anskaff- ningsvärdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fast- ställas. skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsled- ningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflö- dena samt den riskjustering som behöver göras på dis- konteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. det redovi- sade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 4 986 tkr (530 tkr).

KREDITFÖRLUSTER OCH

NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till- gång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisats för första gången och att dessa för- lusthändelser har en inverkan på de uppskattade framti- da kassaflödena från tillgången. objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefat- tar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten el- ler gäldenär,

b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade be- talningar av räntor eller kapitalbelopp,

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juri- diska skäl som sammanhänger med låntagarens eko- nomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i frå-

ga på grund av finansiella svårigheter.

objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjlig- heten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydan- de eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde

en nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellan- skillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förvänta- de framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från even- tuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. nedskrivning- en redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lå- nevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det dis- konterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omför- handlade lånevillkoren diskonterade med lånets ur- sprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. om lånet efter omstrukturering förväntas återbe- talas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klas- sificeras lånet inte längre som osäkert.

som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov förelig- ger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade.

(23)

Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till känne- dom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklara- tioner eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk.

eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

det redovisade värdet efter nedskrivningar på till- gångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades för- sta gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. en nedskrivning belastar resultaträkningen.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

egetkapitalinstrument som klassificerats som en finan- siell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivnings- behov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.

vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst el- ler förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resul- taträkningen.

Återföring av nedskrivningar

en nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. en nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskriv- ningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en hän- delse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassifi- cerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidi- gare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultat- räkningen, utan i övrigt totalresultat. det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon- staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskatt- ning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisa- de bortskrivningar redovisas som en minskning av kredit- förluster på resultatraden Kreditförluster netto.

IANSPRÅKTAGEN PANT

Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument.

ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för vär- dering av finansiella instrument. Övertagen egendom re- dovisas under samma tillgångspost som egendom av mot- svarande slag som förvärvats på annat sätt. intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på mot- svarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultat- räkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelse- kostnader.

MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekono- miska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett till- förlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

det redovisade värdet för en materiell anläggningstill- gång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller av- yttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången.

(24)

vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller ut- rangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan för- säljningspriset och tillgångens redovisade värde med av- drag för direkta försäljningskostnader. vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångar

samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för opera- tionell leasing. operationell leasing innebär att leasingav- giften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto er- lagts som leasingavgift under året.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma fö- retaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande ut- gift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utby- ten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent till- skapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, el- ler delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjan- deperiod, mark skrivs inte av. sparbanken tillämpar kom- ponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstill- gångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Beräknade nyttjandeperioder;

- byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Rörelsefastigheten i Bromölla

rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaden består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperi-

oder varierar.

nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10 - 100 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden.

- stomme 100 år

- stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - installationer; värme, el, vvs, ventilation m.m. 20 år - installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell

utrustning m.m. 15 år

Rörelsefastigheten i Näsum

rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. den redo- visningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika av- skrivningsperioder för fastighetens beståndsdelar i förhål- lande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. sparbanken har därför valt att till- lämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överens- stämmer med det skatterättsliga avdraget.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas rest- värden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR

Nedskrivningsprövning

de redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. i årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring

sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med sparin- stitutens Pensionskassa (sPK). enligt iAs 19 är en avgifts- bestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig el- ler informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till an- ställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

en förmånsbestämd pensionsplan definieras som an- nan plan för ersättningar efter avslutad anställning än av-

(25)

giftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställ- da har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. sparbanken har dock gjort be- dömningen att UFr 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensions- plan hos sPK. sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med iAs 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbe- stämda. sparbankens förpliktelser avseende avgifter till av- giftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultat- räkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier be- talas till sPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Härutöver finns avgiftsbestämd pensionsplan för vd.

Pensionsavsättning

sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensio- nerna i särskilt avtal utfäst att anställd kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om den ytterligare ersättning än den som den kollektivav- talade pensionsförmånen då ger. denna del är säkrad ge- nom kapitalförsäkring.

AVSÄTTNINGAR

en avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets stor- lek för att reglera avsättningen. en avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller infor- mell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en till- förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befint- liga förpliktelsen på balansdagen. där effekten av när i ti- den betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar ge- nom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella mark- nadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är till- lämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER)

en eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars fö- rekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovi- sas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3 Finansiella risker

i sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel- la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. i syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. styrelsen har i särskild instruk- tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funk- tioner. dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.

riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regel- bundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. genom utbildning och tydliga pro- cesser skapar sparbanken förutsättningar för en god risk- kontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

i sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

KREDITRISK

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kom- mer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finan- siella garantier för att garantera en tredje parts betalnings- fullgörande till innehavaren av den finansiella garantin.

Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till swedbank Hypotek. i detta sistnämn- da fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. den bakomliggande trans- aktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

styrelsen har det övergripande ansvaret för sparban- kens kreditriskexponering. styrelsen har i särskild instruk- tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditde- legationer.

i sparbankens kreditgivning eftersträvas högt uppställ- da mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående

References

Related documents

Finansiella tillgångar och skulder är redovisa- de till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiel- la tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not

En av föreningens lägenheter som stod tom vid förvärvet har hyrts ut på rivningskontrakt i väntan på renovering och försäljning som bostadsrätt..

I mars beslutade Stortinget att ge den norska regeringen i uppdrag att utreda finansiering och dragning av en ny förbindelse och i september beslutade den norska regeringen att

Carina Bryntesson carina.bryntesson@skoldkortelforbundet.se Method: BankID SE Action: Sign Katarina Nydahl katarina.nydahl@skoldkortelforbundet.se Method: BankID SE Action: Sign

Vi utvecklar för den globala marknaden och för större konsumentgrupper där våra erbjudanden vävs samman till målsättningen mot en

Svenska familjer, ledsagare och barn, sammanlagt 85 personer från LKG-föreningarna och från Kraniofaciala föreningen i Sverige har tillsammans med sina barn träffats på Odd

Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till i anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den

Föreningen sålde också en pelarborr och en svarv för totalt 20 000 kr, för att göra det möjligt för stiftelsen att senare köpa loss stationsfastigheten från