GERDA-enkäten
Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa
METODBESKRIVNING
1. URVAL
GERDA-enkäten riktades till 65- och 75-åringar i Västerbottens län i Sverige och landskapet Österbotten i Finland. Svararnas födelseår var således 1930 och 1940.
VÄSTERBOTTENS LÄN
Folkmängden i Västerbottens län var år 2005 ca 255.000 invånare, fördelade på 15 kommuner. De flesta kommuner är inlandskommuner av glesbygdskaraktär. Skellefteå och Umeå avviker genom en högre urbaniseringsgrad med större stadscentra, men samtidigt även med s.k. tätortsnära landsbygd och glesbygd. Folkmängden i Umeå uppgick till 107.000 och i Skellefteå till 71.000.
LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN
Landskapet Österbotten består av 18 kommuner, de flesta vid kusten, med en
sammanlagd befolkning på ungefär 173.000. Landskapets centralort är Vasa med 57.000 invånare.
Det som gör landskapet Österbotten speciellt är dess tvåspråkighet. Endast tre kommuner är helt finskspråkiga, tre kommuner är helt svenskspråkiga och 12 kommuner officiellt tvåspråkiga. Två kommuner (Vasa och Kaskö) har finsk majoritet, medan åtta kommuner har svensk majoritet. I hela landskapet har en knapp majoritet, eller 52 procent, svenska som modersmål.
Namnet Österbotten är ingalunda entydigt. Med det finska namnet Pohjanmaa avser man i regel ett betydligt större område än vad som i allmänhet avses med Österbotten, som oftast är en benämning för det svenskspråkiga Österbotten (där även Karleby stad ingår, men som ändå inte ingår i landskapet Österbotten). Namnet Österbotten ingår även i de angränsande landskapen Södra Österbotten och Mellersta Österbotten.
Samtliga österbottniska landskap är en del av Finlands största län, Västra Finlands län, med Åbo som residensstad.
Målgruppen för enkäten var således 65- och 75-åringar i Västerbotten och Österbotten. I de mindre kommunerna gjordes totalundersökningar, medan stickprov togs i de större städerna Umeå, Skellefteå och Vasa. Var tredje 65- och 75 åring valdes i Umeå och Skellefteå, medan hälften från vardera åldersgruppen valdes i Vasa. Hela urvalet framgår av tabellen nedan.
GERDA-ENKÄT -05 URVAL
VÄSTERBOTTEN
65 år 75 år Totalt
Bjurholm 23 38 61
Dorotea 43 35 78
Lycksele 139 109 248
Malå 45 28 73
Nordmaling 91 77 168
Norsjö 63 45 108
Robertsfors 73 62 135
Sorsele 41 44 85
Storuman 90 72 162 Vilhelmina 84 69 153 Vindeln 66 61 127
Vännäs 83 69 152
Åsele 42 46 88
883 755 1638
Umeå, urval 33,3 % 287 202 489 Skellefteå, urval 33,3 % 251 209 460
TOTALT 1421 1166
2587
ÖSTERBOTTEN/POHJANMAA
65 år 75 år Totalt svenska finska annat
Isokyrö 44 43 87 1 86 0
Kaskinen-Kaskö 14 14 28 11 17 0
Korsnäs 17 20 37 37 0 0
Kristinestad-Kristiinankaupunki 65 78 143 85 58 0 Kronoby-Kruunupyy 57 51 108 93 14 1
Laihia 54 50 104 0 104 0
Larsmo 22 22 44 41 3 0
Malax-Maalahti 52 44 96 89 6 1 Maxmo-Maksamaa 3 8 11 11 0 0 Korsholm-Mustasaari 149 129 278 213 64 1
Närpes 80 88 168 159 6 3
Oravais-Oravainen 24 23 47 43 4 0 Jakobstad-Pietarsaari 184 167 351 203 148 0 Pedersöre-Pedersören kunta 80 64 144 134 10 0 Nykarleby-Uusikaarlepyy 66 58 124 111 13 0
Vähäkyrö 33 39 72 0 72 0
Vörå-Vöyri 32 27 59 46 13 0
976 925 1901 1277 618 6
Vaasa-Vasa, urval 50 % 227 212 439 121 312 6
TOTALT 1203 1137 2340 1398 930 12
JÄMFÖRELSER i %
65 år 75 år % män kvinnor %
VÄSTERBOTTEN 55 45 100 46 54 100 ÖSTERBOTTEN, 49 51 100 48 52 100 POHJANMAA 55 45 100 46 54 100
65- åringar 75- åringar
män kvinnor % män kvinnor %
VÄSTERBOTTEN 48 52 100 45 55 100 ÖSTERBOTTEN 52 48 100 44 56 100 POHJANMAA 51 49 100 41 59 100
Österbotten =svenskspråkiga i Österbotten, Pohjanmaa= finskspråkiga i Österbotten Av tabellen framgår antalet 65- och 75-åringar i samtliga kommuner, samt det aktuella kvoturvalet i Umeå, Skellefteå och Vasa.
För Österbottens del finns dessutom den språkliga fördelningen, enligt den officiella modersmålsregistreringen. Kommunernas officiella namnformer har använts, så att enspråkigt finska kommuner har endast finsk namnform (Isokyrö, Laihia, Vähäkyrö), enspråkigt svenska kommuner svensk namnform (Korsnäs, Larsmo, Närpes), medan de övriga kommunerna har vardera namnformen, med majoritetsspråket först. Endast ett fåtal, 12 personer, har annat modersmål.
Statistiken ovan visar att fördelningen mellan 65- och 75-åringar är likadan i Västerbotten och i finska Österbotten (55 % 65-åringar, 45 % 75-åringar), meden 75-åringarna är något fler än 65-åringarna i svenska Österbotten.
Fördelningen mellan män och kvinnor är jämn, med en liten övervikt av kvinnor i alla tre grupper. I såväl svensk- som finskspråkiga Österbotten dominerar männen bland 65- åringarna. Kvinnorna dominerar bland 65-åringarna i Västerbotten och bland 75- åringarna i alla regioner.
Totalurvalet var närmare 5000 personer, eller exakt 4927, med nästan lika stora urval i Västerbotten (2597) och Österbotten (2340).
Urvalet för Västerbotten togs från SPAR (Statens personadressregister), men benäget tillstånd av Statens personadressregisternämnd. Sammanlagt erhölls 4488 namn och adresser, varur ett randomiserat stickprov togs för Umeå och Skellefteå.
Urvalet för Österbotten beställdes från Befolkningsregistercentralen, som utlämnade uppgifterna från befolkningsdatasystemet. Sammanlagt 2778 namn och adresser levererades, av vilka urvalet från Vasa halverades genom randomisering.
Urvalet efter reducering respondenter från Umeå, Skellefteå och Vasa.
88
152 127
153
489 162
85
460 135
108
168 73
248 78
61
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
Åsele Vännäs Vindeln Vilhelmina Umeå St oruman Sorsele Skellef t eå Robert sf ors Norsjö Nordmaling M alå Lycksele Dorot ea Bjurholm
Västerbotten
46 13
0 72
121 312
134 10
43 4
159 6
111 13
110
89 6
41 3
0 104
93 14
85 58
37 0
213 64
11 17
203 148
1 86
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
Vörå-Vöyri Vähäkyrö Vaasa-Vasa Pedersöre-Pedersören kunt a Oravais-Oravainen Närpes Nykarleby-Uusikarlepyy M axmo-M aksamaa M alax-M aalahti Larsmo Laihia Kronoby-Kruunupyy Kristinest ad-Kristiinankaupunki Korsnäs Korsholm-M ust asaari Kaskinen-Kaskö Jakobstad-Pietarsaari Isokyrö
Österbotten/Pohjanmaa
Svenska Finska
2. UTSKICK OCH SVARSMÖNSTER
Västerbotten-formulären postades i slutet av vecka 34/2006 och Österbotten-formulären två veckor senare, vecka 36/2006. Undersökningen fick en viss, men tämligen blygsam offentlighet i massmedia.
Det ifyllda frågeformuläret kunde portofritt returneras till Umeå universitet respektive Åbo akademi i Vasa.
Inom fyra veckor hade drygt hälften svarat på enkäten. Ett påminnelsebrev och ett nytt formulär samt svarskuvert postades till dem som då inte hade svarat. Detta kunde göras eftersom det fanns ett identifikationsnummer på svarskuvertet, något som också
omnämndes i följebrevet. Några hade dock klippt bort eller retuscherat id-numret.
Påminnelsebrevet hade avsedd effekt, eftersom ytterligare närmare 20 procent svarade.
Påminnelsen hade något bättre effekt i Västerbotten och svarsprocenten stannade på 71, vilket kan betecknas som en mycket god respons.
Både svenska och finska Österbotten stannade på 67 procent, vilket också kan betecknas som ett helt tillfredsställande resultat.
GERDA- SVARSPROCENT
Västerbotten (v 35-42/2005) Pohjanmaa Österbotten (
12 20
28 32
35 39
42 45
47 48 49 50 51 51 52
56 58
v 37-44/2005)
3 12
18 25
31 35
38 41
44 46
48 48
50 50 51 52 52 53 53 54 58
61 63 64
66 67 67 68 69 69 70 70 70 70 70 71 7171
1 1 5
51 52 52 53
60
62 63 64 64 64 65 65 65 66 66 66 6767
2 2 6
15 24
33 36
39 42
44 47
49 50 51 52 52 53 53 53 53 54 54 59 60 61
63 64 64 65 65 66 66 66 66 66 66 6667
0 10 20 30 40 50 60 70 80
o to f m ti o to f m ti o to f m ti o to f m ti o to f m ti o to f m ti o to f m ti o to f PÅMINNELSE
3. BORTFALLSANALYS
Av figurerna nedan framgår svarsprocenten inom olika kategorier för de tre regionala målgrupperna, västerbottningar, svenskösterbottningar och finskösterbottningar.
Ett tiotal respondenter plockades bort på grund sjukdom, handikapp eller på grund av annat meddelande om förhinder. Dessa exkluderades från målgruppen. Däremot räknades som bortfall de som meddelade att de inte ville svara eller de som sände in ett tomt frågeformulär.
Som redan konstaterades uppvisar västerbottningarna en något högre svarsbenägenhet, på 3,5 procent.
Kvinnor har svarat något mera frekvent än män, något som kännetecknar s.g.s. alla typer av postenkäter. I Västerbotten är skillnaden endast ca 3 procent, i Österbotten hela 8 procent.
I Västerbotten har 75-åringarna en något högre svarsprocent än 65-åringarna, medan både i Österbotten och Pohjanmaa 65-åringarna uppvisar en något högre svarsbenägenhet.
Skillnaderna mellan kommunerna är noterbara, vilket snarast kan förklaras med att urvalet varierar beroende på kommunernas storlek. Detta gäller inte minst några österbottniska kommuner med små populationer från den mindre språkgruppen.
SVARSPROCENTER, VÄSTERBOTTEN
74,7 78,5 65,6
67,1 69,3
71 67,9
73,7 74,4 71,4 71,1
75,3 70,2 64,9
76,7 70,5
72,4 69,5
72,9 67,8
71,7 73 72,9 71,3
30 40 50 60 70 80 90
ÅSELE (87) VÄNNÄS (149) VINDELN (125) VILHELM INA (152) UM EÅ (486 = 1/ 3) STORUM AN (162) SORSELE (81) SKELLEFTEÅ (457 = ROBERTSFORS (133) NORSJÖ (105) NORDM ALING (166) M ALÅ (73) LYCKSELE (245) DOROTEA (77) BJURHOLM (60) HELA URVALET:
65-åringar 75-åringar män kvinnor män, 65 år män, 75 år kvinnor, 65 år kvinnor, 75 år TOTALT, 1825 av 2560
77,3 61,2
68,9 65,1 57,4
70 70 66,5
70 66 60,7
75,7 66,5
45,5
70,8 67 65 62
70,2 62,8
60,9
72,3 68,3 66,7
30 40 50 60 70 80 90
VÖRÅ (44) VASA (121 = ½) PEDERSÖRE (132) ORAVAIS (43) NÄRPES (162) NYKARLEBY (110) M AXM O (10) M ALAX (90) LARSM O (40) KRONOBY (94) KRISTINESTAD (84) KORSNÄS (37) KORSHOLM (212) KASKÖ (11) JAKOBSTAD (202) HELA URVALET 65-åringar 75-åringar män kvinnor män, 65 år män, 75 år kvinnor, 65 år kvinnor, 75 år N = 926 (av 1388)
SVARSPROCENTER. ÖSTERBOTTEN
38,5
69,4 63
53,8
68,9 70 58,5
64,4
85,7 75,9
64,7
80,2 67
66,4 64
68,5 63,2
66,3 69,5 67,5 66,8
30 40 50 60 70 80 90
VÖYRI (13) VÄHÄKYRÖ (72) VAASA (316=½)) UUSIKAARLEPYY PIETARSAARI (148) PEDERSÖRE (10) M USTASAARI (65) LAIHIA (104) KRUUNUPYY (14) KRISTIINANKAUPU KASKINEN (17) ISOKYRÖ (86) 65-åringar 75-åringar män kvinnor män, 65 år män, 75 år kvinnor, 65 år kvinnor, 75 år N = 621 (av 935)
SVARSPROCENTER, POHJANMAA
4. VIKTNING
Med en och tämligen jämn svarsprocent har materialet inte viktats utgående från ålder, kön och region. Däremot har materialet viktats för de kvoterade kommunerna Umeå, Skellefteå och Vasa.
Skellefteå- och Umeåsvararna har viktats med 3, eftersom endast var tredje 65- och 75- åring erhöll formuläret och Vasasvararna har viktats med 2, eftersom endast varannan i Vasaurvalet var med i undersökningen.
Om man vill uttala sig om hela regionen är det skäl att notera viktningen, eftersom de urbana svararna åtminstone på vissa variabler kan tänkas avvika från svararna i glesbygden.
Figurerna nedan visar både i absoluta tal och i procent hur viktningen återställer den ursprungliga fördelningen.
Viktningen är speciellt betydelsefull vid analys av de finskspråkiga i Österbotten (Pohjanmaa), eftersom populationen är liten i undersökningen, då nästan hälften av de finskspråkiga i landskapet Österbotten bor i Vasa.
1008 1011 1150
336 337 1150
489 460 1638
1467 1380 1638
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %
viktade svar svaren urvalet 65- och 75-åringar VÄSTERBOTTEN
Umeå Skellefteå övriga kommuner
31,8 31,9 36,3
18,4 18,5 63,1
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % viktad
oviktad VÄSTERBOTTEN
Umeå Skellefteå Övriga kommuner
394 424
197 424
312 618
624 618
148 852
74 852
121 1277
242 1277
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
viktade svar svaren urvalet 65-och 75-åringar POHJANMAA viktade svar svaren urvalet 65-och 75-åringar ÖSTERBOTTEN
Vasa övriga kommuner
48,2 51,8
31,7 68,3
14,8 95,2
8 92
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % viktad
oviktad POHJANMAA viktad oviktad ÖSTERBOTTEN
Vasa övriga kommuner
4. NÅGOT OM FORMULÄRET
Frågeformuläret gjordes i tre versioner, en svensk, en svenskösterbottnisk och en finsk version för finska Österbotten (Pohjanmaa).
De svenska versionerna är sett identiska, med några få divergerande begrepp.
Distriktssköterska i Sverige kallas hälsovårdare i Finland. Hemtjänst, måltidstjänst och förflyttningstjänster i Sverige kallas i Finland hemservice, matservice och färdtjänst.
Den svenska Försäkringskassans motsvarighet i Finland heter Folkpensionsanstalten.
Annat som skiljer är de olika valutorna, kronor respektive euro, samt de politiska valen som skiljer sig något, med landstingsval i Sverige och presidentval i Finland.
Det skrivna svenska standardspråket i Finland skiljer sig inte märkbart från
standardspråket i Sverige. Speciellt i Österbotten följer man dagligen med svenska massmedier. Risk för språkliga missförstånd är därför minimala.
Den finska versionen översattes då de svenska versionerna var klara. Översättningen gjordes av tvåspråkiga experter som behärskade vokabulären på båda språken.
Översättningen granskades dessutom av ett flertal fullständigt tvåspråkiga personer.
Ett instrument med sju frågor för mätning av bemästring (”Sens of mastery”, Pearlin) ingick i frågeformuläret (fråga 76). Batteriet har ingått i såväl svenska som finska undersökningar tidigare, varför formuleringarna är standardiserade.
5. NÅGOT OM KODNINGEN
Kodningen gjordes manuellt i SPSS-format. Kodningen var teknisk till sin natur och de ifyllda frågeformulären ”skannades” helt enligt svararnas egna, ibland bristfälliga noteringar. I vissa formulär kunde t.ex. ett uppslag vara obesvarat, förmodligen p.g.a.
misstag.
Det interna bortfallet kan uppgå till 20 och t.o.m. 40 procent. För enskilda forskare är det viktigt att notera att absoluta svarsfrekvensen varierar från fråga till fråga.
Frekvensfrågor, t.ex. konsumtion, aktivitet i föreningar och förekomst av sjukdomar, där även icke-svar finns som alternativ, tenderar ofta att bli obesvarade. Det är en
bedömningsfråga, men man kan sannolikt utgå från att det interna bortfallet oftast kan tolkas som ett nej-svar, i synnerhet då man i samma fråga kryssat frekvenser för vissa alternativ.