• No results found

GERDA-enkäten Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "GERDA-enkäten Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

GERDA-enkäten

Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa

METODBESKRIVNING

1. URVAL

GERDA-enkäten riktades till 65- och 75-åringar i Västerbottens län i Sverige och landskapet Österbotten i Finland. Svararnas födelseår var således 1930 och 1940.

VÄSTERBOTTENS LÄN

Folkmängden i Västerbottens län var år 2005 ca 255.000 invånare, fördelade på 15 kommuner. De flesta kommuner är inlandskommuner av glesbygdskaraktär. Skellefteå och Umeå avviker genom en högre urbaniseringsgrad med större stadscentra, men samtidigt även med s.k. tätortsnära landsbygd och glesbygd. Folkmängden i Umeå uppgick till 107.000 och i Skellefteå till 71.000.

(2)

LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN

Landskapet Österbotten består av 18 kommuner, de flesta vid kusten, med en

sammanlagd befolkning på ungefär 173.000. Landskapets centralort är Vasa med 57.000 invånare.

Det som gör landskapet Österbotten speciellt är dess tvåspråkighet. Endast tre kommuner är helt finskspråkiga, tre kommuner är helt svenskspråkiga och 12 kommuner officiellt tvåspråkiga. Två kommuner (Vasa och Kaskö) har finsk majoritet, medan åtta kommuner har svensk majoritet. I hela landskapet har en knapp majoritet, eller 52 procent, svenska som modersmål.

Namnet Österbotten är ingalunda entydigt. Med det finska namnet Pohjanmaa avser man i regel ett betydligt större område än vad som i allmänhet avses med Österbotten, som oftast är en benämning för det svenskspråkiga Österbotten (där även Karleby stad ingår, men som ändå inte ingår i landskapet Österbotten). Namnet Österbotten ingår även i de angränsande landskapen Södra Österbotten och Mellersta Österbotten.

Samtliga österbottniska landskap är en del av Finlands största län, Västra Finlands län, med Åbo som residensstad.

Målgruppen för enkäten var således 65- och 75-åringar i Västerbotten och Österbotten. I de mindre kommunerna gjordes totalundersökningar, medan stickprov togs i de större städerna Umeå, Skellefteå och Vasa. Var tredje 65- och 75 åring valdes i Umeå och Skellefteå, medan hälften från vardera åldersgruppen valdes i Vasa. Hela urvalet framgår av tabellen nedan.

(3)

GERDA-ENKÄT -05 URVAL

VÄSTERBOTTEN

65 år 75 år Totalt

Bjurholm 23 38 61

Dorotea 43 35 78

Lycksele 139 109 248

Malå 45 28 73

Nordmaling 91 77 168

Norsjö 63 45 108

Robertsfors 73 62 135

Sorsele 41 44 85

Storuman 90 72 162 Vilhelmina 84 69 153 Vindeln 66 61 127

Vännäs 83 69 152

Åsele 42 46 88

883 755 1638

Umeå, urval 33,3 % 287 202 489 Skellefteå, urval 33,3 % 251 209 460

TOTALT 1421 1166

2587

ÖSTERBOTTEN/POHJANMAA

65 år 75 år Totalt svenska finska annat

Isokyrö 44 43 87 1 86 0

Kaskinen-Kaskö 14 14 28 11 17 0

Korsnäs 17 20 37 37 0 0

Kristinestad-Kristiinankaupunki 65 78 143 85 58 0 Kronoby-Kruunupyy 57 51 108 93 14 1

Laihia 54 50 104 0 104 0

Larsmo 22 22 44 41 3 0

Malax-Maalahti 52 44 96 89 6 1 Maxmo-Maksamaa 3 8 11 11 0 0 Korsholm-Mustasaari 149 129 278 213 64 1

Närpes 80 88 168 159 6 3

Oravais-Oravainen 24 23 47 43 4 0 Jakobstad-Pietarsaari 184 167 351 203 148 0 Pedersöre-Pedersören kunta 80 64 144 134 10 0 Nykarleby-Uusikaarlepyy 66 58 124 111 13 0

Vähäkyrö 33 39 72 0 72 0

Vörå-Vöyri 32 27 59 46 13 0

976 925 1901 1277 618 6

Vaasa-Vasa, urval 50 % 227 212 439 121 312 6

TOTALT 1203 1137 2340 1398 930 12

(4)

JÄMFÖRELSER i %

65 år 75 år % män kvinnor %

VÄSTERBOTTEN 55 45 100 46 54 100 ÖSTERBOTTEN, 49 51 100 48 52 100 POHJANMAA 55 45 100 46 54 100

65- åringar 75- åringar

män kvinnor % män kvinnor %

VÄSTERBOTTEN 48 52 100 45 55 100 ÖSTERBOTTEN 52 48 100 44 56 100 POHJANMAA 51 49 100 41 59 100

Österbotten =svenskspråkiga i Österbotten, Pohjanmaa= finskspråkiga i Österbotten Av tabellen framgår antalet 65- och 75-åringar i samtliga kommuner, samt det aktuella kvoturvalet i Umeå, Skellefteå och Vasa.

För Österbottens del finns dessutom den språkliga fördelningen, enligt den officiella modersmålsregistreringen. Kommunernas officiella namnformer har använts, så att enspråkigt finska kommuner har endast finsk namnform (Isokyrö, Laihia, Vähäkyrö), enspråkigt svenska kommuner svensk namnform (Korsnäs, Larsmo, Närpes), medan de övriga kommunerna har vardera namnformen, med majoritetsspråket först. Endast ett fåtal, 12 personer, har annat modersmål.

Statistiken ovan visar att fördelningen mellan 65- och 75-åringar är likadan i Västerbotten och i finska Österbotten (55 % 65-åringar, 45 % 75-åringar), meden 75-åringarna är något fler än 65-åringarna i svenska Österbotten.

Fördelningen mellan män och kvinnor är jämn, med en liten övervikt av kvinnor i alla tre grupper. I såväl svensk- som finskspråkiga Österbotten dominerar männen bland 65- åringarna. Kvinnorna dominerar bland 65-åringarna i Västerbotten och bland 75- åringarna i alla regioner.

Totalurvalet var närmare 5000 personer, eller exakt 4927, med nästan lika stora urval i Västerbotten (2597) och Österbotten (2340).

Urvalet för Västerbotten togs från SPAR (Statens personadressregister), men benäget tillstånd av Statens personadressregisternämnd. Sammanlagt erhölls 4488 namn och adresser, varur ett randomiserat stickprov togs för Umeå och Skellefteå.

Urvalet för Österbotten beställdes från Befolkningsregistercentralen, som utlämnade uppgifterna från befolkningsdatasystemet. Sammanlagt 2778 namn och adresser levererades, av vilka urvalet från Vasa halverades genom randomisering.

(5)

Urvalet efter reducering respondenter från Umeå, Skellefteå och Vasa.

88

152 127

153

489 162

85

460 135

108

168 73

248 78

61

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

Åsele Vännäs Vindeln Vilhelmina Umeå St oruman Sorsele Skellef t eå Robert sf ors Norsjö Nordmaling M alå Lycksele Dorot ea Bjurholm

Västerbotten

46 13

0 72

121 312

134 10

43 4

159 6

111 13

110

89 6

41 3

0 104

93 14

85 58

37 0

213 64

11 17

203 148

1 86

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Vörå-Vöyri Vähäkyrö Vaasa-Vasa Pedersöre-Pedersören kunt a Oravais-Oravainen Närpes Nykarleby-Uusikarlepyy M axmo-M aksamaa M alax-M aalahti Larsmo Laihia Kronoby-Kruunupyy Kristinest ad-Kristiinankaupunki Korsnäs Korsholm-M ust asaari Kaskinen-Kaskö Jakobstad-Pietarsaari Isokyrö

Österbotten/Pohjanmaa

Svenska Finska

(6)

2. UTSKICK OCH SVARSMÖNSTER

Västerbotten-formulären postades i slutet av vecka 34/2006 och Österbotten-formulären två veckor senare, vecka 36/2006. Undersökningen fick en viss, men tämligen blygsam offentlighet i massmedia.

Det ifyllda frågeformuläret kunde portofritt returneras till Umeå universitet respektive Åbo akademi i Vasa.

Inom fyra veckor hade drygt hälften svarat på enkäten. Ett påminnelsebrev och ett nytt formulär samt svarskuvert postades till dem som då inte hade svarat. Detta kunde göras eftersom det fanns ett identifikationsnummer på svarskuvertet, något som också

omnämndes i följebrevet. Några hade dock klippt bort eller retuscherat id-numret.

Påminnelsebrevet hade avsedd effekt, eftersom ytterligare närmare 20 procent svarade.

Påminnelsen hade något bättre effekt i Västerbotten och svarsprocenten stannade på 71, vilket kan betecknas som en mycket god respons.

Både svenska och finska Österbotten stannade på 67 procent, vilket också kan betecknas som ett helt tillfredsställande resultat.

GERDA- SVARSPROCENT

Västerbotten (v 35-42/2005) Pohjanmaa Österbotten (

12 20

28 32

35 39

42 45

47 48 49 50 51 51 52

56 58

v 37-44/2005)

3 12

18 25

31 35

38 41

44 46

48 48

50 50 51 52 52 53 53 54 58

61 63 64

66 67 67 68 69 69 70 70 70 70 70 71 7171

1 1 5

51 52 52 53

60

62 63 64 64 64 65 65 65 66 66 66 6767

2 2 6

15 24

33 36

39 42

44 47

49 50 51 52 52 53 53 53 53 54 54 59 60 61

63 64 64 65 65 66 66 66 66 66 66 6667

0 10 20 30 40 50 60 70 80

o to f m ti o to f m ti o to f m ti o to f m ti o to f m ti o to f m ti o to f m ti o to f PÅMINNELSE

(7)

3. BORTFALLSANALYS

Av figurerna nedan framgår svarsprocenten inom olika kategorier för de tre regionala målgrupperna, västerbottningar, svenskösterbottningar och finskösterbottningar.

Ett tiotal respondenter plockades bort på grund sjukdom, handikapp eller på grund av annat meddelande om förhinder. Dessa exkluderades från målgruppen. Däremot räknades som bortfall de som meddelade att de inte ville svara eller de som sände in ett tomt frågeformulär.

Som redan konstaterades uppvisar västerbottningarna en något högre svarsbenägenhet, på 3,5 procent.

Kvinnor har svarat något mera frekvent än män, något som kännetecknar s.g.s. alla typer av postenkäter. I Västerbotten är skillnaden endast ca 3 procent, i Österbotten hela 8 procent.

I Västerbotten har 75-åringarna en något högre svarsprocent än 65-åringarna, medan både i Österbotten och Pohjanmaa 65-åringarna uppvisar en något högre svarsbenägenhet.

Skillnaderna mellan kommunerna är noterbara, vilket snarast kan förklaras med att urvalet varierar beroende på kommunernas storlek. Detta gäller inte minst några österbottniska kommuner med små populationer från den mindre språkgruppen.

SVARSPROCENTER, VÄSTERBOTTEN

74,7 78,5 65,6

67,1 69,3

71 67,9

73,7 74,4 71,4 71,1

75,3 70,2 64,9

76,7 70,5

72,4 69,5

72,9 67,8

71,7 73 72,9 71,3

30 40 50 60 70 80 90

ÅSELE (87) VÄNNÄS (149) VINDELN (125) VILHELM INA (152) UM EÅ (486 = 1/ 3) STORUM AN (162) SORSELE (81) SKELLEFTEÅ (457 = ROBERTSFORS (133) NORSJÖ (105) NORDM ALING (166) M ALÅ (73) LYCKSELE (245) DOROTEA (77) BJURHOLM (60) HELA URVALET:

65-åringar 75-åringar män kvinnor män, 65 år män, 75 år kvinnor, 65 år kvinnor, 75 år TOTALT, 1825 av 2560

(8)

77,3 61,2

68,9 65,1 57,4

70 70 66,5

70 66 60,7

75,7 66,5

45,5

70,8 67 65 62

70,2 62,8

60,9

72,3 68,3 66,7

30 40 50 60 70 80 90

VÖRÅ (44) VASA (121 = ½) PEDERSÖRE (132) ORAVAIS (43) NÄRPES (162) NYKARLEBY (110) M AXM O (10) M ALAX (90) LARSM O (40) KRONOBY (94) KRISTINESTAD (84) KORSNÄS (37) KORSHOLM (212) KASKÖ (11) JAKOBSTAD (202) HELA URVALET 65-åringar 75-åringar män kvinnor män, 65 år män, 75 år kvinnor, 65 år kvinnor, 75 år N = 926 (av 1388)

SVARSPROCENTER. ÖSTERBOTTEN

38,5

69,4 63

53,8

68,9 70 58,5

64,4

85,7 75,9

64,7

80,2 67

66,4 64

68,5 63,2

66,3 69,5 67,5 66,8

30 40 50 60 70 80 90

VÖYRI (13) VÄHÄKYRÖ (72) VAASA (316=½)) UUSIKAARLEPYY PIETARSAARI (148) PEDERSÖRE (10) M USTASAARI (65) LAIHIA (104) KRUUNUPYY (14) KRISTIINANKAUPU KASKINEN (17) ISOKYRÖ (86) 65-åringar 75-åringar män kvinnor män, 65 år män, 75 år kvinnor, 65 år kvinnor, 75 år N = 621 (av 935)

SVARSPROCENTER, POHJANMAA

(9)

4. VIKTNING

Med en och tämligen jämn svarsprocent har materialet inte viktats utgående från ålder, kön och region. Däremot har materialet viktats för de kvoterade kommunerna Umeå, Skellefteå och Vasa.

Skellefteå- och Umeåsvararna har viktats med 3, eftersom endast var tredje 65- och 75- åring erhöll formuläret och Vasasvararna har viktats med 2, eftersom endast varannan i Vasaurvalet var med i undersökningen.

Om man vill uttala sig om hela regionen är det skäl att notera viktningen, eftersom de urbana svararna åtminstone på vissa variabler kan tänkas avvika från svararna i glesbygden.

Figurerna nedan visar både i absoluta tal och i procent hur viktningen återställer den ursprungliga fördelningen.

Viktningen är speciellt betydelsefull vid analys av de finskspråkiga i Österbotten (Pohjanmaa), eftersom populationen är liten i undersökningen, då nästan hälften av de finskspråkiga i landskapet Österbotten bor i Vasa.

1008 1011 1150

336 337 1150

489 460 1638

1467 1380 1638

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

viktade svar svaren urvalet 65- och 75-åringar VÄSTERBOTTEN

Umeå Skellefteå övriga kommuner

(10)

31,8 31,9 36,3

18,4 18,5 63,1

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % viktad

oviktad VÄSTERBOTTEN

Umeå Skellefteå Övriga kommuner

394 424

197 424

312 618

624 618

148 852

74 852

121 1277

242 1277

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

viktade svar svaren urvalet 65-och 75-åringar POHJANMAA viktade svar svaren urvalet 65-och 75-åringar ÖSTERBOTTEN

Vasa övriga kommuner

48,2 51,8

31,7 68,3

14,8 95,2

8 92

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % viktad

oviktad POHJANMAA viktad oviktad ÖSTERBOTTEN

Vasa övriga kommuner

(11)

4. NÅGOT OM FORMULÄRET

Frågeformuläret gjordes i tre versioner, en svensk, en svenskösterbottnisk och en finsk version för finska Österbotten (Pohjanmaa).

De svenska versionerna är sett identiska, med några få divergerande begrepp.

Distriktssköterska i Sverige kallas hälsovårdare i Finland. Hemtjänst, måltidstjänst och förflyttningstjänster i Sverige kallas i Finland hemservice, matservice och färdtjänst.

Den svenska Försäkringskassans motsvarighet i Finland heter Folkpensionsanstalten.

Annat som skiljer är de olika valutorna, kronor respektive euro, samt de politiska valen som skiljer sig något, med landstingsval i Sverige och presidentval i Finland.

Det skrivna svenska standardspråket i Finland skiljer sig inte märkbart från

standardspråket i Sverige. Speciellt i Österbotten följer man dagligen med svenska massmedier. Risk för språkliga missförstånd är därför minimala.

Den finska versionen översattes då de svenska versionerna var klara. Översättningen gjordes av tvåspråkiga experter som behärskade vokabulären på båda språken.

Översättningen granskades dessutom av ett flertal fullständigt tvåspråkiga personer.

Ett instrument med sju frågor för mätning av bemästring (”Sens of mastery”, Pearlin) ingick i frågeformuläret (fråga 76). Batteriet har ingått i såväl svenska som finska undersökningar tidigare, varför formuleringarna är standardiserade.

5. NÅGOT OM KODNINGEN

Kodningen gjordes manuellt i SPSS-format. Kodningen var teknisk till sin natur och de ifyllda frågeformulären ”skannades” helt enligt svararnas egna, ibland bristfälliga noteringar. I vissa formulär kunde t.ex. ett uppslag vara obesvarat, förmodligen p.g.a.

misstag.

Det interna bortfallet kan uppgå till 20 och t.o.m. 40 procent. För enskilda forskare är det viktigt att notera att absoluta svarsfrekvensen varierar från fråga till fråga.

Frekvensfrågor, t.ex. konsumtion, aktivitet i föreningar och förekomst av sjukdomar, där även icke-svar finns som alternativ, tenderar ofta att bli obesvarade. Det är en

bedömningsfråga, men man kan sannolikt utgå från att det interna bortfallet oftast kan tolkas som ett nej-svar, i synnerhet då man i samma fråga kryssat frekvenser för vissa alternativ.

References

Related documents

Aboa Mare Ab:s omsättning och rörelseresultat förbättrades för räkenskapsperioden 2019 jämfört med år 2018. Den 12.3 uppmanade rektor alla i personalen att övergå

Aboa Mare Ab:s omsättning och rörelseresultat förbättrades för räkenskapsperioden 2019 jämfört med år 2018. Den 12.3 uppmanade rektor alla i personalen att övergå

Aktier till ett värde av 3 000 000 euro donerades av Svenska Litteratursällskapet/Svenska Kulturfonden med- an aktier till ett värde av 1 200 000 euro förvärvades och

Aktier till ett värde av 3 000 000 euro donerades av Svenska Litteratursällskapet/Svenska Kulturfonden medan aktier till ett värde av 1 200 000 euro förvärvades och finansierades med

[r]

Styrelsen för Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi beslöt att såvida undervisnings- och kulturministeriets nedskärnings- krav står fast också efter vårens förhandlingar så utgår

Styrelsen för Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi och sty- relsen för Stiftelsen Arcada återupptog i januari 2013 diskus- sionen om samordning och en eventuell fusion mellan Novia

Under våren fanns studentlaget representerat på följande föreningars årsfester: Österbottniska Nationen vid Åbo Akademi den 10 mars, Nyländska Nationen vid Åbo Akademi den 17 mars,