Piteå 2010
gruppinformation till hushåll i Piteå kommun
Värt att veta
om din kommun
populärbudget 2010
K om m un al rå de n
S
å skriver vi år 2010. Ett år som säkerligen kommer att bjuda på både glädjeämnen, utmaningar och svåra beslut. Vi går in i det nya året med ett sparkrav på 1,25 % och det kommer inte att gå obemärkt förbi ute i våra verk
samheter. Det är smärtsamt att behöva spara på viktig kommunal service men nödvändigt för att långsiktigt klara kommunens uppdrag.
Med en stabil ekonomi i grunden klarar sig Piteå kommun relativt lindrigt undan, särskilt med tanke på att kommuner i vår närhet sparar 5 % eller mer.
Kommunfullmäktige var i sitt beslut tydliga med att besparingarna i sista hand ska leda till att personal
neddragningar blir nödvändiga.
Regeringens tillfälliga statsbidrag på cirka 30 miljoner är ett välkommet tillskott i budgeten för 2010 men det är viktigt att komma ihåg att detta till
skott enbart är ett engångsanslag under 2010. Vi kan därför inte använda pengarna till någon varaktig för
stärkning av verksamheten. Kommunfullmäktige har valt att avsätta medel från detta tillfälliga statsbidrag till att minska sparbetinget för all verksamhet från 1,5 % till 1,25 %, samt till särskilda satsningar på måltidsverksamheten, kostnader för länstrafiken och 10 miljoner för renovering/sanering av Strömbacka
skolan.
Kommunfullmäktige har även gett ett uppdrag till kommunstyrelsen samt nämnden för arbets
marknadsfrågor och vuxenutbildning att utreda för
utsättningar, och återkomma med förslag på åtgärder, i syfte att minska arbetslösheten. Fokus ska vara på ungdomar. Det känns klokt att använda pengar från det tillfälliga statsbidraget till detta. För även om kommunerna inte har ansvaret för arbetsmarknads
politiken så har vi ansvaret för att våra unga ska få en
god start i livet – och vi är beredda att göra en insats.
Även riktade insatser inom omsorgen kommer att få del av dessa pengar.
Andra viktiga ställningstaganden som gjorts i verksamhetsplan och budget, oavsett regeringens till
skott, är ett utökat anslag för försörjningsstödet med tolv miljoner. Det är nödvändigt för att kunna hjälpa och stödja de människor som på grund av förändrade regler inte längre omfattas av statliga trygghetssys
tem som a-kassa och sjukförsäkring.
Piteås förhållandevis goda ekonomi gör att trots svåra ekonomiska tider så har vi möjlighet att fortsät
ta investera för framtiden. Vi ökar investeringsbudget för 2010 för att försöka hålla hjulen igång och lindra effekterna av lågkonjunkturen. Exempel på dessa investeringar är; renoveringarna av Pitholmsskolan, Porsnässkolan och Norrfjärdens sporthall som slut
förs under året, vi fortsätter arbetet med utveckling av våra byacentrum och med åtgärder för att förbättra tillgängligheten i de offentliga miljöerna.
Därutöver sker en satsning på ekologisk, social och ekonomisk uthållighet genom det energitjänste
projekt som nu är igång. Genom att modernisera våra anläggningar och lokaler och genom nya smarta driftslösningar får vi ett bättre inomhusklimat, vår påverkan på klimatet minskar och vi sparar åtta mil
joner per år i energiförbrukning, pengar som vi kan använda i vår kärnverksamhet.
Sammantaget är det en budget som har fokus på att Piteå ska vara en attraktiv och uthållig kommun – inom alla områden. Det innebär att vi måste hus
hålla med våra resurser så att vi har en trygg grund att stå på. Då vågar vi också satsa på utveckling och nya idéer.
Peter Roslund
ordf. kommunstyrelsen (S) vice ordf. kommunstyrelsen (S) Helena Stenberg
peter.roslund@pitea.se helena.stenberg@pitea.se
2 Piteå kommun Populärbudget 2010
Piteå kommuns vision
Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala pitebor, upplever att – det är hit man kommer när man kommer hem .
Fyra strategiska områden för att nå visionen:
Utbildning, arbete och näringsliv
Barn och unga
Barn och unga ges förutsättningar
för en god start i livet. Vi tar aktivt Genom satsningar på utbild
tillvara barn och ungas delaktig ning och näringsliv skapas het, engagemang och kreativitet. tillväxt som har en avgöran
de betydelse för kommunens utveckling.
V isio nen
Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, enga
gemang och delaktighet. Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta intryck av och ge avtryck i omvärlden.
Livsmiljö
Piteå erbjuder en trygg och lustfylld miljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det positivt att, bo, verka och LEVA.
Politisk sammansättning i kommunfullmäktige enligt valresultatet 2006
Parti och expeditionsadress Gruppledare Telefon E-post Socialdemokraterna (S)
Storgatan 35, tel 156 80
29 ledamöter L-O Pettersson 602 50 lars-olof.pettersson@pitea.se
Vänsterpariet (V) Prästgårdsg 43 B, tel 129 18
5 ledamöter Brith Fäldt 24 10 03 brith.faldt@swipnet.se
Centerpartiet (C) Västergatan 4 B, tel 168 04
5 ledamöter Erik Bergh 20 30 00 erik.berg@swipnet.se
Moderaterna (M) Hamngatan 55 B
4 ledamöter Elisabet Berg 195 15 elisabet.berg@mebfastigheter.se
Norrbottens Sjukvårdsparti (NS) Ängsvägen 17, Rosvik, tel 20 69 12
3 ledamöter Johnny Åström 20 69 12 jonny.st@telia.com
Folkpartiet (FP) Lidgatan 2, tel 176 20
2 ledamöter Åke Forslund 305 86 ake.forslund@politiker.pitea.se
Kristdemokraterna (KD) Lidgatan 2, tel 182 70
2 ledamöter Ina Järlesjö 914 88 ina@kristdemokraterna.se
Miljöpartiet (MP)
Olof Palmes gata 2, tel 181 50
1 ledamot Magnus Alm 926 09 magnus.alm@svenskbandy.se
Piteå kommun Populärbudget 2010 3
INKOMSTER UTGIFTER
Totalt 2 133 mkr Totalt 2 133 mkr
Kommunalskatt Personalkostnader
1 540 mkr (72 %) 1 433 mkr (67 %)
Utjämn.bidrag/generellt statsbidrag Övrigt (varor, tjänster, hyror)
Statsbidrag
40 mkr (2 %) Bidrag
173 mkr (8 %)
Koncernen Piteå kommun totalt: 312 568
Din kommunala förmögenhet:
Kommunen hade år 2008 en egen ”förmögenhet” (tillgångar minus skulder) på 2 060,8 mkr. År 2007 var förmögenheten 2 024,3 mkr.
Kommunens förmögenhet har ökat med 36,5 mkr mellan åren 2007 och 2008.
Du äger Per kommuninvånare Riksgenomsnitt
Anläggningar (skolor, daghem, gator, m. m.) 44 043 kr 49 554 kr
Pengar (på bank m m) och fordringar 21 113 kr 12 480 kr
Summa 65 156 kr 62 034 kr
Du är skyldig
I bank 0 13 089 kr
Övrigt 14 773 kr 16 193 kr
Summa 14 773 kr 29 282 kr Din kommunala förmögenhet 50 383 kr 32 752 kr
E ko no m i
293 mkr (14 %)
Avgifter m.m.
233 mkr (11 %) Likviditetsminskning
27 mkr (1 %)
Populärbudgeten 2010
Piteå kommuns populärbudget skickas ut till alla hushåll i Piteå kommun för att medborgare ska få en inblick i den kommunala bud
geten. Hur mycket inkomster har kommunen och hur har politikerna beslutat att dessa ska fördelas?
Det finns även en kort information om kvaliteten på de kommunala verksamheterna.
Några förkortningar som före
kommer i populärbudgeten:
kr kronor tkr tusen kronor mkr miljoner kronor
386 mkr (18 %)
Investeringar 141 mkr (7 %)
Varför måste kommunen gå med överskott?
Piteå kommun har som mål att inte ta några lån. Detta innebär att kom
munen måste gå med årligt överskott för att kunna finansiera kommande investeringar och pensionsutbetalningar. Kommunens pensionsutbetal
ningar till de anställda kommer att öka kraftigt då 40-talisterna går i pension.
För att klara av de kommande pensionsutbetalningarna och för att med egna medel finansiera investeringar behöver kommunen ett årligt resultat på 2–3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar 37–55 mkr.
INVESTERINGAR i koncernen Piteå kommun 2010 tkr
Koncernen Piteå Näringsfastigheter AB 30 000
AB PiteBo 30 000
Piteå Hamn AB 3 500
Piteå Renhållning och Vatten AB 25 850
Koncernen AB PiteEnergi 82 625
Övriga bolag 593
Koncernen Piteå Kommunföretag AB totalt: 172 568
Piteå kommun nämnder/styrelser totalt: 140 000
4 Piteå kommun Populärbudget 2010
Hur används skatten?
Kommunalskatten i Piteå är totalt 33,70 kr1) för varje beskattningsbar 100-lapp.
Av dessa pengar får landstinget 10,40 kr och församlingarna i genomsnitt 1,27 kr2).
Kommunen får resterande 22,03 kr.
om din inkomst är...
då erhåller kommunen i skatt...
och du betalar bland annat till:
150 000 kr 26 238 kr
225 000 kr 44 412 kr
300 000 kr 62 587 kr
Utbildning och barnomsorg totalt: 10 515 kr 17 798 kr 25 082 kr
Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Musikskola
2 425 kr 5 248 kr 2 226 kr 299 kr 158 kr
4 105 kr 8 884 kr 3 768 kr 506 kr 268 kr
5 785 kr 12 519 kr 5 310 kr 713 kr 377 kr
Social omsorg totalt: 8 830 kr 14 946 kr 21 063 kr
Äldreomsorg Stöd och omsorg
4 415 kr 4 238 kr
7 473 kr 7 174 kr
10 532 kr 10 110 kr
Kultur och fritid totalt: 1 471 kr 2 490 kr 3 510 kr
Park och anläggningar Bidrag till föreningar, fritidsverksamhet Kulturverksamhet
794 kr 324 kr 309 kr
1 345 kr 548 kr 523 kr
1 895 kr 772 kr 737 kr
Övrigt Gator och vägar Kostverksamhet
785 kr 946 kr
1 330 kr 1 601 kr
1 874 kr 2 257 kr
1) Piteå församling 33,68 kr, Hortlax församling 33,64 kr och Norrfjärdens församling 33,78 kr. 2) I beloppet 1,27 kr ingår kyrkoavgift och begravningsavgift.
Totalt antal årsabetare i Piteå kommun
den 30 november 2009: 3 403 Totalt antal årsarbetare i koncernen
Piteå Kommunföretag AB (Pikab): 211
Barn och utbildning 1 376 Koncernen Piteå Näringsfastigheter AB 9
lärare 601 AB PiteBo 40
baromsorg 598 Piteå Hamn AB 3
övrig personal 177 Piteå Renhållning och Vatten AB 58
Socialtjänsten 1 277 Koncernen AB PiteEnergi 80
äldreomsorg 802 Övriga bolag 21
handikappomsorg 377 individ och familjeomsorg 77
administration 21
Kultur Fritid 84
Räddningstjänsten 42
Miljö och bygg 25
Arbetsmarknad och vuxenutbildning 73
Kommunledningskontoret 114
Totalt antal årsarbetare i kommun
koncernen (Piteå kommun + Pikab) 3 614
Fastighet och service 355
Teknik- och gatukontoret 57
Ska tt Anställda
Piteå kommun Populärbudget 2010 5
Bar n och utbildning
Intresse för natur och teknik på Piteå Naturskola som funnits i drygt tre år och vänder sig till elever på mellanstadiet.
foto: gerd sävenstedt
Verksamhetsidé
Barn och utbildning ska bedriva förskole- och skol
verksamhet som är tillgänglig för alla barn och unga.
Verksamheten håller så hög kvalitet att Piteå uppfat
tas som en god skolkommun.
Kommunen lämnar årligen en kvalitetsredovisning som anger hur väl kommunen uppfyller nationella och lokala mål för förskola och skola. I Piteå kommun har i stort sett all personal både pedagogisk och ämnesbehöriget.
Undersökningar visar att eleverna trivs och känner sig trygga. Elevernas kunskapsresultat är goda och gymna
sieskolan har få studieavbrott.
Barn och unga – vår framtid
I förskolan ska barnen erbjudas en pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.
Behovet av förskoleplatser har ökat under de senaste åren. I dag är 86 % barn i åldrarna 1–5 år placerade vid kommunens förskolor eller hos dagbarnvårdare. För att möta behovet av platser har kommunen byggt nya för
skolor eller tillskapat nya förskoleavdelningar inom be
fintliga verksamheter.
Det görs även satsningar på att öka andelen pedagogiskt utbildad personal genom att vidareutbilda barnskötare så att de får lokal behörighet som förskollärare.
Utbildning och kunskap
Samhällets snabba förändring utmanar skolans undervis
ning. För att eleverna ska se skolan som spännande och intressant behövs en utveckling av skolans lärmiljö.
De senaste åren har behovet av datorer och ny kommu
nikationsteknik ökat för både elever och lärare. För att för
ändra undervisningen i klassrummet och möta elevernas behov av olika inlärningsmetoder måste antalet datorer
VISSTE DU ATT...
» i oktober hade Piteås förskolor i snitt 14,7 heltids
platser per avdelning
» personaltätheten i kommunens förskolor är i genom
snitt 4,7 barn/årsarbetare jämfört med riksgenom
snittet som är 5,3.
» på fritidshem i Piteå är personaltätheten i genom
snitt 15,6 barn/årsarbetare, i riket är snittet 20,5.
utökas, vilket också sker genom att man investerar i så kallade Lärmitklassrum.
Dessutom utvecklas metoder som exempelvis ”Att skri
va sig till läsning”. Elevernas studiero går hand i hand med hur de lyckas i skolan. För att eleverna ska känna sig tryg
ga och trivas i skolan bedrivs ett strategiskt arbete med att stärka och utveckla ett etiskt förhållningssätt.
Ökad kunskap om etik och ledarskap i klassrummet möjliggör ökad måluppfyllelse, lärande och skolutveck
ling. Utvecklingsarbetet utgår från ett helhetstänkande där det etiska förhållningssättet är basen. Under de kom
mande åren erbjuds all personal kompetensutveckling i
”Ledarskap och förhållningssätt”.
Plus för bra matematikundervisning. Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare och behövs för att kunna fatta välgrundade beslut i vardaglivet. Det behövs fler elever som söker sig till utbildningar inom matematik och naturvetenskap – både på gymnasie- och högskolenivå.
Barn och utbildning har startat ett långsiktigt utveck
lingsarbete, ”Paradigma”, vars fokus är att utveckla och förändra matematikundervisningen i Piteå kommuns skolor. Målsättningen är att höja lärarnas kompetens och utveckla ett etiskt synsätt inom matematikundervis
ningen där man utgår från elevernas styrkor.
6 Piteå kommun Populärbudget 2010
Så här använder förvaltningen sina pengar totalt 780 mkr
Gymnasieskola 171 mkr (22 %)
Annan utbildning - Musik och Dansskola 13 mkr (2 %) Gemensam administration 12 mkr (1 %) Grundskola/förskola
584 mkr (75 %)
Så här betalas förvaltningens verksamhet totalt 780 mkr
Avgifter och ersättningar 28 mkr (4 %)
Ersättning från kommuner 20 mkr (3 %) Riktade statsbidrag 19 mkr (2 %)
Kommunalskatt och statsbidrag 713 mkr (91 %)
Demokrati och öppenhet
För att nå större inflytande ska Barn och utbildning arbeta för att utveckla föräldrainflytandet med hjälp av använ
dandet av informations- och kommunikationsteknik. Vid gymnasieskolan pågår ett arbete för att utveckla elevernas inflytande i undervisningen.
Livsmiljö
En god hälsa är viktigt för att delta i dagens samhällsliv.
Förskolans och skolans uppdrag har utökats med att stimu
lera barn och unga till en god hälsa. Därför arbetar man för att barn och elever ska röra på sig minst 30 minuter per dag.
För att stötta skolornas miljöarbete finns en kommundok
torand i lärande anställd, med inriktning mot hållbar ut
veckling. Ett flertal rektorsområden har genom sitt aktiva miljöarbete erhållit ”Grön Flagg”, som är ett program för hållbar utveckling och miljömärkning Programmet är ett arbetsredskap som erbjuder en målinriktad och systema
tisk utvecklingsmodell för miljöfrågor. Programmet be
tonar barnens och ungdomarnas insats och de får aktivt medverka i planering, beslutsfattande och utvärdering av verksamheten.
Klart godkänt. Eleverna på Strömbackaskolan uppvisar goda studie
resultat. foto: mediaprogrammet
VISSTE DU ATT...
» det totalt satsas 29 mkr på förbättringar av inomhusmiljön på Strömbackaskolan.
» Under 2010 tillförs 1,3 mkr till kostverksam
heten så att matsedeln kan anpassas efter önskemål från eleverna.
» 85 % av eleverna i Piteå har fullständiga betyg när de går ut grundskolan.
» 94 % av eleverna i Piteå har allmän behörighet till gymnasiet.
» eleverna i gymnasieskolan i Piteå har färre av
hopp från sina utbildningar än riksgenomsnittet.
» 76 % av eleverna i gymnasieskolan i Piteå har allmän behörighet till universitet.
» 85 % av eleverna i gymnasieskolan i Piteå full
följer sin utbildning inom fyra år.
» i Lärarförbundets ranking av Sveriges bästa skolkommuner 2009 hamnar Piteå på 10:e plats (av 290).
» det finns ett 40-tal UF-företag registrerade i Piteå (UF betyder Ung Företagsamhet).
Större Investeringar 2010
344 nya datorer och trådlöst nätverk i gymna
»
sieskolan, 90 nya datorer i grundskolan.
Renoveringen av Porsnässkolan och Pitholms
»
skolan är klar. Utomhusmiljön vid Porsnässkolan färdigställs sommaren 2010.
Om- och utbyggnad av Ostronstigens förskola
»
samt en ny avdelning i Tallåsens förskola och Pilgatans förskola.Nya förskoleavdelningar vid Ängens förskola
»
och Vårdcentralen i Hortlax, samt i Jävre.
Akustikåtgärder i förskolan.
»
Piteå kommun Populärbudget 2010
7
Kultur F ritid
Upplyst ren i Badhusparken. foto: tore sundström
Verksamhetsidé
Kultur- och fritidsverksamheterna ger piteborna glädje, njutning, insikt och uttrycksmöjligheter till ett rikare liv. Ett mångsidigt kultur- och fritidsliv ger också piteborna stöd, inspiration och förutsättningar att välja levnadsvanor som gör att de mår bra.
Att aktivt delta i verksamheterna och skapandet av dessa är en källa till nytänkande och självtillit. Detta ger upplevelser och erfarenheter som gör livet bättre och rikare.
Barn och unga – vår framtid
Den dominerande målgruppen för nämndens verksam
het är ungdomar 13–20 år. De kommande åren kommer fokus liksom tidigare vara att stötta ungdomar som vill skapa en rik fritid för andra ungdomar.
Dialogen med ungdomar kommer att förbättras genom att göra egna och externa webbsidor mer tillgängliga och synliga, och aktivt deltagande i den flora av sociala medier som utvecklas nu och i framtiden. Utveckling av befintliga mötesplatser samt tillskapande av nya kommer att prioriteras under kommande år. En kvalitativ utvär
dering av hela Ungs verksamhet kommer att genom
föras under 2010 för att få kvitto på om verksamheten gör rätt saker på rätt sätt.
Utbildning, arbete och näringsliv
Genom samverkan med bland annat arbetsförmedling, vuxenutbildning och Föreningsservice ges människor som tillfälligt, eller långvarigt, står utanför den ordina
rie arbetsmarknaden meningsfulla arbeten i föreningsli
vet. Detta ger den enskilde en trygg inkomst men också ett varaktigt lärande för att bättre kunna konkurrera på arbetsmarknaden.
Kommande år vill nämnden medverka till att ge ung
domar meningsfullt arbete bland annat via beslutade investeringsprojekt. Nämndens strategi är också att i möjligaste mån köpa tjänster via entreprenader som ett komplement till den egna driften.
Piteå kommun Populärbudget 2010
Så här använder förvaltningen sina pengar totalt 117 mkr
Administration 3 mkr (3 %)
Fritid , bl. a. bokning, Fritid
Anläggningar Ung, studieförbund
47 mkr (40 %) 26 mkr (22 %)
Kultur, bl. a. bibliotek, konsthall, Dans i Nord, Studio Acusticum
Park 25 mkr (21 %)
16 mkr (14 %)
Demokrati och öppenhet
Samverkan med och bidrag till studieförbunden är även i framtiden ett viktigt inslag i demokratiarbetet. Sam
verkan med föreningslivet i de frågor som ligger dem närmast sker via kontinuerliga brukarträffar.
Genom kundenkäter på webben kan piteborna ge nämnden information och synpunkter på den service och kvalitet som erbjuds. Resultat från olika medborga
renkäter innebär bl. a. för kommande år att information till föreningsliv och allmänhet förbättras, bibliotekens roll som mötesplatser kommer att utvecklas och sim- och sporthallar rustas för att i framtiden bli ännu bättre mötesplatser – för alla generationer.
Större investeringar 2010 mkr
Skärgårdspaket inkusive vassröjning och muddring 3 500
Vallsberget, etapp 2 1 000
Lekparksplan 5 år 600
Norrfjärdens sport- och simhall, mötesplatser 1 080 Studio Acusticum färdigställande
(utrustning till konsertsal och Black Box) 1 245
Parkplan år 1 av 3 400
Folkhälsoåtgärder 5-årsplan (motionsspår, vandringsslingor) 500
Nyheter 2010
Digitalt sjökort över Baggenområdet.
»
Naturstig på Stor Räbben.
»
Badhusparken återinvigs med renoverade parkytor
»
och utbyggt café.Kultur Fritid, Folkets Hus och Bio3:an köper gemen
»
samt en filmprojektor för visning av digitala- och 3D-filmer och operor.Hotellparken renoveras och får en egen identitet.
»
8
Så här betalas förvaltningens verksamhet totalt 117 mkr
Kommunalskatt och statsbidrag 102 mkr (87 %)
Försäljning, simundervisning, park
verksamhet, uthyrning lokaler, båtplatser etc.
15 mkr (13 %)
Livsmiljö
Stora satsningar görs framöver för att utveckla den
”gröna” miljön till attraktiva mötesplatser. Under 2010 öppnas den renoverade Badhusparken samtidigt som Hotellparken i centrum moderniseras. Belysningsinstal
lationer, grön utsmyckning och konstverk i ett kreativt samarbete ger en hög livskvalité.
De kreativa och skapande verksamheterna i Studio Acusticum får ännu bättre förutsättningar genom att kompletterande investeringar i lokalerna görs. Bland an
nat kommer den allt mer uppskattade dansverksamheten att kunna erbjuda spännande program för en växande publik. Möjlighet att i direktsändning ta del av oprea
föreställningar från Metropolitan i New York kommer också att ges under året.
Folkhälsa för alla åldrar är nämndens största framtids
utmaning och här är insatser för god livsmiljö en viktig komponent. Att synliggöra alla friluftsanläggningar är en prioriterad åtgärd med syfte att öka nyttjandet.
rätten för att företräda den som inte kan sköta sina angelä
genheter själv.
Verksamhetens budget för 2010 är 2,3 miljoner kronor.
God man eller förvaltare kan den person få som, efter be
slut av tingsrätten, behöver hjälp med att:
• bevaka sin rätt i olika situationer
• förvalta sin egendom och sköta sin ekonomi
• sörja för sin person.
VISSTE DU ATT...
» Kultur Fritid har beviljats 12 mkr i EU-bidrag t. o. m.
2009 och för 2010 har de beviljats 0,5 mkr till plant
projektet New Plants for Northern Periphery market och 6 mkr till Dans i Nord.
» två skärgårdsbåtar, M/S Forte och M/S Favourite trafikerar Piteå skärgård.
» spårstatus för kommunens skidspår hittar du på www.skidspar.se
» det finns gratis hundbajspåsar vid många hundlatriner.
» www.arenapitea.se ger dig en samlad bild över kommunens kulturarrangemang.
» det finns en blindskriftsskrivare på stadsbiblioteket.
» det finns en hälsopunkt med tre träningsmaskiner för utomhusbruk på Norrstrand.
» det finns information på webben om lediga tider i hallar och andra fritidsanläggningar.
» föreningar kan söka bidrag via webben dygnet runt.
Varje pitebo betalar för: år 2010 år 2009
Parkverksamhet 335 kr 324 kr
Skärgård 21 kr 20 kr
Pite simhallar (inkl Norrstrand) 343 kr 340 kr
Motionsspår 15 kr 16 kr
Biblioteksverksamhet 396 kr 387 kr
Föreningsbidrag (exkl studieförbund) 438 kr 433 kr
Fritid funktionshindrade 15 kr 17 kr
Totalt: 1 563 kr 1 537 kr
VISSTE DU ATT...
» 208 personer har uppdrag hos överförmyndarnämn
den att sköta ett eller flera godmanskap och/eller förvaltarskap.
» Överförmyndarnämnden förordnar god man för en
samkommande flyktingbarn som vistas i kommunen.
» Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över överförmyn
darnämndens verksamhet.
Verksamhetsidé
Överförmyndarverksamheten ska utformas på ett sådant sätt att överförmyndarnämndens tjänster är tillgängliga och anpassade efter de behov som den enskilde har.
Överförmyndarnämnden har tillsyn över gode män, för
valtare och förmyndare för barn under 18 år.
God man eller förvaltare är en person som utsetts av tings-
Gode män och förvaltare är personer med intresse för och kunskaper i sociala, ekonomiska och juridiska frågor, som mot en viss ersättning gör en insats för människor med oli
ka hjälpbehov. Gode män och förvaltare redovisar årligen sitt uppdrag till överförmyndarnämnden.
Rekrytering av gode män och förvaltare sker kontinuerligt eftersom behovet av hjälpinsatser är stort.
Öv erförm yndar verksamhet
Piteå kommun Populärbudget 2010 9
socialtjänsten organiserad i följande verksamheter:
So cia lt jä ns te n
”Den tredje åldern” ett projekt på Öjagården i Öjebyn utsågs till Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentlig sektor 2009. Här badar
Tord Stenudd tillsammans med Linda Eriksson. foto: gerd sävenstedt
Verksamhetsidé
Socialtjänsten ska erbjuda ett stöd som bidrar till att piteborna, ung som gammal, kan leva och bo i sin hemmiljö och få ett individuellt bemötande utifrån sin livssituation.
Övergripande mål
Rätt hjälp, på rätt tid och rätt plats, med rätt person och till rätt kostnad.
Nyheter 2010
Ny organisation från januari 2010. Handikapp
»
omsorgen och Individ- och familjeomsorgen har förenats till en ny avdelning: Stöd och omsorg.
Den nya avdelningen strävar efter att ha en hel
hetssyn på individens situation och att lyfta fram individens förmågor och möjligheter.
Verksamhetens mål är att medborgare får ett mer
»
individuellt anpassat stöd. Dessutom innebär den nya organisationen en bättre tillgänglighet genom tydligare ingångar.I samverkan med andra kommuner och lands
»
tinget öppnas en mottagning för behandling av män som utövar våld mot närstående.Arbetet med att starta upp en missbruks- och
»
beroendeenhet i Piteå i samverkan med lands
tinget fortsätter.
Träffpunkten i Öjebyn kommer att drivas av
»
Bryggans Ekonomiska förening under 2010.
För dig som behöver omsorg, stöd och service är ÄLDREOMSORG
– för dig som är 65 år och äldre
Äldreomsorgen tillhandahåller stöd i hemmiljön och till
godoser behov av äldreboenden.
Hemtjänsten består av service, omvårdnad och enklare sjukvård där undersköterskor utför arbetet i det enskilda hemmet.
Övriga verksamheter är träffpunkter, trygghetstelefoner, nattpatruller, matservice, telefonservice, färdtjänst och riksfärdtjänst, bostadsanpassning, kontakt- och aktivi
tetsskapande insatser och frivilligcentral. Avlastning, behovsbedömning och träning bedrivs vid Villa Utkiken och Kärnhuset.
Boende för äldre. För dig som är äldre och har behov av vård och omsorg dygnet runt finns tio vård- och om
sorgsboenden i kommunal regi. För dig som inte orkar bo kvar hemma eller känner dig ensam i den nuvarande bo
staden finns det fastighetsägare som kan tillhandahålla trygghetsboenden och seniorboenden.
Götapriset 2009 gick till Öjagården.
Från vänster:
Gunvor Ahlin, Karina Westerlund Sandström och Linda Eriksson.
10 Piteå kommun Populärbudget 2010
För dig som behöver omsorg, stöd och service är
Så här använder socialtjänsten sina pengar totalt 729 mkr
Äldreomsorg 365 mkr (50 %)
Stöd och omsorg 348 mkr (48 %)
Administration 15 mkr (2 %)
Så här betalas socialtjänstens verksamhet totalt 729 mkr
Kommunalskatt och statsbidrag 616 mkr (84 %)
Ersättning från Försäkringskassan 92 mkr (13 %)
Övriga intäkter 12 mkr (2 %) Avgifter 9 mkr (1 %)
socialtjänsten organiserad i följande verksamheter:
STÖD OcH OMSORG
– för dig som är under 65 år
Stöd till försörjning. Hit kommer personer som ansöker om stöd till sin försörjning, bland annat försörjningsstöd.
Stöd till vuxna med funktionsnedsättning. Verksam
heten ger stöd till vuxna personer med utvecklingsstör
ning och fysiska funktionsnedsättningar samt deras anhö
riga. Stöd i eget boende kan ges via exempelvis personlig assistans, hemtjänst, bostadsanpassning, ledsagar- och avlösarservice samt färdtjänst och riksfärdtjänst. För mål
gruppen finns möjligheter till daglig sysselsättning. Inom verksamheten finns 19 boenden för vuxna med funktions
nedsättning. Det finns också en träffpunkt.
Stöd till barn och familjer. Verksamheten ger rådgivning, behandling, stöd och service till barn, ungdomar och famil
jer samt deras nätverk. Hit vänder du dig om du vill göra en anmälan om barn och ungdomar som far illa eller få stöd till funktionsnedsatta barn och ungdomar. Här utreds vil
ket stöd barnet och familjen behöver. Personalen gör också boende/umgänges- och vårdnadsutredningar, rekryterar och ger stöd till familjehem, kontaktfamiljer och kontakt
personer. Det finns även möjlighet att få korttidsvistelse och fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning.
Psykosocialt stöd till vuxna. Verksamhetsområdet ger stöd till vuxna med psykiska funktionsnedsättningar och personer som till följd av missbruk och beroende behöver stöd. Stöd finns även för dig som anhörig, exempelvis hem
tjänst, personliga ombud, boendestöd och alkoholrådgiv
ning.
Nyheter 2010
Frivilligcentraler har successivt byggts ut och finns
»
förutom i centrala stan (Samvaron) även i Hortlax, Roknäs, Öjebyn, Norrfjärden och Rosvik.
Trygghetsboende med 34 lägenheter på Hamn
»
plan 4 för personer som är ensamstående över 75 år. Det finns även planer på att utöka med ytterligare ett 50-tal lägenheter i centrala stan.Seniorboende för personer över 65 år finns
»
i Hortlax, Roknäs och Norrfjärden med 20 lägenheter per område, Rosvik 18 lägenheter och Öjebyn 25 lägenheter.
VISSTE DU ATT...
» varje dag får cirka 1 500 personer hjälp av social
tjänsten.
» allt fler medborgare behöver socialtjänstens stöd.
» socialtjänsten i Piteå uppvisar en högre effektivitet och kvalitet i relation till kostnad, i förhållande till jämförbara kommuner.
» från 2010 blir det lättare för dig som medborgare att nå socialtjänsten.
» äldreboendet Öjagården har vunnit kvalitetsut
märkelsen Götapriset för sitt arbete ”Den tredje åldern”.
» ungdomsarbetslösheten i Piteå är 20 %, om vi räk
nar de som är arbetslösa och aktiva i program.
» allt fler barn och unga får stöd i hemmet i stället för institutionsvård.
» 118 pitebor har personlig assistans och hälften av dessa har kommunen som utförare.
Piteå kommun Populärbudget 2010 11
Arbetsmarknad och vux enutbildning
– Integration handlar om ett ömsesidigt möte där människor visar respekt och förståelse för varandra, säger kommunens integrations
samordnare Inga Johansson. foto: susanne jacobsson
Verksamhetsidé
Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning, Nav, erbjuder en stödstruktur för den enskilde individens livslånga lärande genom flexibel utbildnings- och arbets
marknadsverksamhet i former som utgår från individens, samhällets samt arbetsmarknadens behov och önskemål.
Arbetsmarknadsavdelningen
finns till för den som:
• behöver stöd i sitt yrkesval.
• behöver hjälp med att komma in på arbetsmarknaden.
• är ung och söker sommarjobb via ferieverksamheten.
• är arbetslös.
Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar även för boendet för ensamkommande flyktingbarn, flyktingmottagning och introduktion till arbetsmarknaden för vuxna med in
vandrarbakgrund.
Så här använder förvaltningen sina pengar totalt 69,5 mkr
Arbetsmarknad Flyktingmottagning/Integration
18,9 mkr (27 %) 11,5 mkr (17 %)
Subventionerade anställningar 14 mkr (20 %)
Vuxenutbildning
20 mkr (29 %) Förvaltningsövergripande verksamheter 5,1 mkr (7 %)
Så här betalas förvaltningens verksamhet totalt 69,5 mkr
Kommunalskatt och statsbidrag Försäljningsmedel m.m.
43,8 mkr ( 64 %) 1,7 mkr (2 %)
Statsbidrag subventionerade anställ
ningar m.m. 6,6 mkr (10 %) Statsbidrag för flyktingverksamhet 11,4 mkr (16 %)
Statsbidrag, Yrkesvux EU-finansiering 4,4 mkr (6 %)
1,5 mkr (2 %)
Vuxenutbildningen
Till vuxenutbildningen kommer personer som behöver olika former av kompetenshöjning. Vuxenutbildningen har ett stort utbud av utbildningsmöjligheter, från grund
läggande till riktade yrkesutbildningar.
Ingången till utbildningarna är vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledning som erbjuder studieplanering och fördjupad vägledning. Vuxenutbildningen erbjuder även stöd för distansstuderande på högskola och universi
tet genom resurserna på Studiecentrum.
VISSTE DU ATT...
» drygt 1 000 ungdomar kommer att erbjudas feriearbete sommaren 2010.
» drygt 700 personer deltar i avdelningens program med vägledning, praktik och anställningar under ett år.
» ca 130 ungdomar erbjuds praktik och vägledning i stället för försörjningsstöd.
» drygt 100 invandrare och flyktingar deltar i intro
duktionsprogram.
» tolv ensamkommande flyktingbarn bor i Älvens grupphem.
» på Repris i Öjebyn sker en viktig del i kommunens miljöarbete – här kan du lämna in saker för återanvändning.
VISSTE DU ATT...
» studie- och yrkesvägledningen har ca 2 000 besö
kare per år.
» du kan validera informella kunskaper till betyg.
» över 70 deltagare läser svenska för invandrare (SFI) varje termin.
» Särvux erbjuder 15 deltagare individuella studier.
» varje termin läser ca 500 deltagare några av vuxen
utbildningens grundläggande och gymnasiala kurser på plats eller på distans.
» vuxenutbildningen erbjuder yrkesutbildningar, t.ex.
restaurangutbildning, lokalvårdsutbildning, svetsut
bildning, elutbildning och byggutbildning.
» de som läser på högskola och universitet erbjuds personlig service och en studiemiljö med avancerad teknik på Studiecentrum.
12 Piteå kommun Populärbudget 2010
Verksamhetsidé
Räddningstjänstens viktigaste uppgift är att stärka människors egen förmåga att förhindra olyckor och agera vid olyckor. Om förmågan att agera vid en olycka inte räcker till, ska vi hjälpa de drabbade med en effektiv räddningsinsats.
Räddningstjänsten ska även tillsammans med andra kunna hantera extraordinära händelser och katastrofer och se till att människor får det stöd och den hjälp som då behövs.
Information och akuta utryckningar
De primära områdena för Räddningstjänsten är före
byggande verksamhet och operativ verksamhet.
Den förebyggande verksamheten har till huvudupp
gift att underlätta för den enskilde genom rådgivning, information och utbildning. Dessutom genomförs regelbunden tillsyn av brandskydd och hantering av brandfarlig vara hos enskilda (fysiska och juridiska) personer för att kontrollera att de följer de lagar och regler som gäller.
Den operativa verksamheten svarar för insatser vid olyckor eller vid överhängande fara för olyckor samt att alla olyckor undersöks. Undersökningen ska i skälig omfattning klarlägga orsak till olyckan, olycksförlopp och hur insatsen genomförts.
Räddningstjänsten samordnar även kommunens säkerhetsarbete inom områdena skydd mot olyckor, krishantering, internt skydd och informationssäkerhet.
Detta sker på uppdrag av kommunstyrelsen.
VISSTE DU ATT...
» nio av tio pitebor har brandvarnare i sin bostad
» tre av tio pitebor har en handbrandsläckare i sin bo
stad och drygt hälften av dessa har övat att använda den
» nästan hälften av piteborna (18-79 år) har fått utbildning i brandskydd.
» alla elever i årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet utbildas i skydd mot olyckor
» i snitt lånar Räddningstjänsten ut 600 flytvästar per år
» Räddningstjänsten har i snitt ca 490 larm per år
» Räddningstjänsten rycker ut till bränder mer än två gånger per vecka och till trafikolyckor drygt en gång per vecka
» Räddningsvärnet i Långträsk har ca tio larm i väntan på ambulans ( IVPA) per år.
Räd dningstjänst
Vy över Piteå med brandmännen Leif Svärdsudd och Peter Granberg i korgen på det nya höjdfordonet. foto:jonas örjestad
Så här använder förvaltningen sina pengar totalt 34,9 mkr
Kostnader SOS-alarm 0,7 mkr (2 %)
Driftskostnader 4,8 mkr (14%)
Personalkostnader Hyreskostnader
24 mkr (69 %) 5,4 mkr (15 %)
Så här betalas förvaltningens verksamhet totalt 34,9 mkr
Intäkter 3,4 mkr (9,6 %)
Kommunalskatt och statsbidrag 31,5 mkr (90,4%)
Nyheter 2010
Räddningstjänsten har genomfört en organisa
»
tionsförändring med målsättning att skapa en högre kvalité operativt, resursstarkare och mer utåtriktad verksamhet. En förändring är att tillföra mer resurser dagtid på vardagarna, då de flesta olyckor inträffar.Samlokalisering av räddningstjänsten och poli
»
sen genomförs.Ett nytt radiokommunikationsnät för effektiv
»
ledning (RAKEL) byggs och driftssätts av staten under fjärde kvartalet i Norrbottens län.
Piteå kommun Populärbudget 2010 13
Kommunledningsk ontor et
Förnyelsebara Piteå
Förnyelsebar energi är en viktig angelägenhet för värl
dens överlevnad. Piteå har positionerat sig som energi
kommun och utvecklingen har blivit uppmärksammad både nationellt och internationellt.
Några exempel:
• kunglig invigning av en produktionsanläggning för framställning av det nya drivmedlet BioDME.
• byggnationen av en biodieselanläggning vid Hara
holmen är i full gång.
• Solander Science Park har genomfört ett symposium som en del av Sveriges ordförandeskap i EU.
• en nationell mässa för vind och energi har genom
förts på Nolia Piteå.
För att ta tillvara de positiva effekterna av den stor
skaliga vindkraftssatsningen med totalt 1 101 vind
kraftverk som sker i Markbygden deltar Piteå i ett EU
projekt. Projektet medfinansieras av Piteå kommun, Energimyndigheten, Länsstyrelsen i Norrbotten och Norrbottens läns landsting.
Utveckling för en attraktiv och uthållig kommun Dessutom pågår även ett antal utvecklingsarbeten i Piteå kommun, bland annat: uthållig kommun, folk
hälsa, jämställdhet, tillväxt och landsbygdsutveckling, medborgardialog samt bättre affärer.
Partnerskap – för att möta arbetslösheten För att möta den akuta situationen på arbetsmarknaden med hög ungdomsarbetslöshet, men också för att stra
tegiskt kunna jobba med den kommande generations
växlingen, har Piteå kommun, Arbetsförmedlingen och Företagarna bildat ett partnerskap.
VISSTE DU ATT...
» 2009 registrerades 264 nya företag, vilket är en ökning jämfört med 2008 då siffran för nyregist
rerade företag var 248.
» Rese- och turismnäringen ökade med 15 % i Piteå under 2008 (rikssnittet är 4 %).
» 25 nyföretagare inom kreativa näringar har under det gångna året arbetat med att utveckla sina affärsidéer på inkubatorn Go business.
» Invest in Piteå/Luleå är ett samarbetsprojekt med Luleå för att få fler etableringar till regionen.
» under 2009 genomfördes 34 frukostmöten för Piteås näringsliv i Vardagsrummet.
» 550 utflyttade pitebor besökte Piteås evenemang på Junibacken i Stockholm för att få information om vad som händer i Piteå.
» Tillväxtavdelningen har flyttat till Furunäsvägen 102 B, för att komma närmare företagen och för att effektivisera verksamheten.
» Piteå har en särskild blogg för tillväxtfrågor på www.pitea.se/tillvaxtbloggen.
Bra drag i Dragaliden. De första vindkraftsnurrorna i
Markbygden är på plats. foto: svevind
Nyheter 2010
Piteå kommuns tillväxtprogram har utvärderats
»
och resultaten av utvärderingen ligger som grund för ett nytt tillväxtprogram som ska börja gälla 2011. I början av 2010 kommer arbetet med innehållet att ta fart, för att vara klart innan som
maren.
Trästad 2012 är ett treårigt projekt där Piteå
»
kommun och några företag från orten deltar tillsammans med 16 andra kommuner. Syftet är att vidareutveckla ett modernt, industriellt och klima
tanpassat träbyggande i den hållbara staden.
14 Piteå kommun Populärbudget 2010
Miljö och b ygg
Nyheter 2010
Gläntan blir kommunalt naturreservat.
»
Bostadsområde med lågenergihus planeras.
»
Samrådsprocessen för vindkraftsetablering
»
utvärderas.Belysningsplan för centrum upprättas.
»
Deltagande i projekt för hållbara och kost
»
nadseffektiva avlopp i norra Sverige.
Fördjupad översiktsplan Pitholmen (Norrbot
»
niabanan).
Ny stadsarkitekt.
»
Skön vy från det blivande naturreservatet Gläntan. foto: peder ljungkvist
Verksamhetsidé
Kompetens, lyhördhet och service för god livsmiljö och samhällsutveckling. Miljö och bygg arbetar för ett ekolo
giskt, socialt och ekonomiskt hållbart Piteå.
Det innebär bland annat att miljö- och byggkontoret
• tar fram översikts- och detaljplaner som utgör grunden för kommunens utveckling av mark och vattenområden.
• gör olika mätningar av tillståndet i miljön, t. ex.
vattenprovtagningar och luftmätningar.
• gör regelbundna kontroller på företag som bedriver miljöfarlig verksamhet.
• gör regelbundna kontroller av restauranger och stor
kök, offentliga anläggningar, skolor, bad, camping
platser, hotell, etc.
• ansvarar för kommunens kartverksamhet och tar fram skoterledskarta, cykelkarta, m. m.
• förmedlar information och kunskap till företag och medborgare så att de kan göra egna insatser för hälsa och miljö.
VISSTE DU ATT…
» Piteå kommun deltar i ett arbete för att skydda och utveckla Öjeby kyrkstad med sina 127 stugor och mer än 500 kamrar.
» miljö- och byggkontoret bland annat behand
lar ca. 700 ansökningar om bygglov, ca 60 VA-tillstånd och drygt 60 värmepumpar varje år.
» handläggningstiden för bygglov som stämmer med detaljplan är i genomsnitt 18 dagar.
» miljö- och byggkontoret upprättar eller revi
derar ett 25-tal detaljplaner varje år.
Så här använder förvaltningen sina pengar totalt 15,8 mkr
Natur- och kulturmiljövård 2,2 mkr (14 %)
Kartor och geografisk Nämndsverksamhet
information 0,8 mkr (5 %)
3,2 mkr (20 %)
Miljö- och hälsoskydd 3,2 mkr (20 %)
Fysisk planering, Livsmedelskontroll bygglov, energirådgivning 2,1 mkr (13 %) 4,3 mkr (28 %)
Så här betalas förvaltningens verksamhet totalt 15,8 mkr
Försäljning av kartor, bygglovsavgifter, avgifter för kontroll av miljöfarlig verksamhet och livsmedel 5,8 mkr (37 %)
Kommunalskatt och statsbidrag 10 mkr (63 %)
Piteå kommun Populärbudget 2010 15
»
Fastighet och ser vice
Så här använder förvaltningen sina pengar totalt 357 mkr
Tekniska tjänster och byggprojekt 40 mkr (11 %)
Arrenden, skogsförsäljning
8 mkr (2 %) Måltidsservice
Lokaler, bostäder 7 mkr (2 %) 93 mkr (26 %)
Fastigheter, vaktmästeri och städ 209 mkr (59 %)
Verksamhetsidé
Fastighets- och servicekontorets uppdrag är att uti
från ett professionellt agerande tillhandahålla ända
målsenlig mark, lokaler och service med rätt kvalitet.
Det här gör Fastighets- och service:
• Bygger nytt och bygger om samt förvaltar kommunens fastigheter.
• Tillhandahåller bostäder för kommunmedbor
garna.
• Förvaltar kommunens mark och skog.
• Erbjuder tomter och markupplåtelser.
• Utför bostadsanpassningar för funktionshindrade.
• Lagar all mat till förskolor, skolor och äldreomsorg.
• Utvecklar måltidsverksamheten i samråd med elever och skolpersonal.
• Städar kommunens lokaler och tillhandahåller vaktmästeritjänster.
• Stödjer andra förvaltningar vid planering av deras lokalbehov.
• Ansvarar för stadshusets kopiering och kontorsma
terial.
Större investeringar 2010
• Ombyggnation av köken i Öjebyn och Strömbacka.
• Ombyggnation av ridanläggning på Grisberget.
• Energibesparande åtgärder.
Nyheter 2010
Totalt satsas 29 mkr på förbättringar av inom
»
husmiljön på Strömbackaskolan.
Under 2010 tillförs 1,3 mkr till kostverksam
»
heten så att matsedeln kan anpassas efter önskemål från eleverna.
Arbeta för att förbättra tillgängligheten till kom
»
munens fastigheter.Bidra till en uthållig kommun genom övergripan
»
de arbete med att sänka energiförbrukningen.Öka risk- och säkerhetsarbetet i kommunens
»
fastigheter.
Så här betalas förvaltningens veksamhet totalt 357 mkr
Måltidsavgifter 32 mkr (9 %)
Kommunalskatt och statsbidrag 77 mkr (21 %)
Tekniska tjänster och byggprojekt 18 mkr (5 %)
Arrenden, skogsförsäljning 6 mkr (2 %)
Hyresintäkter, vaktmästeri och städ 224 mkr (63 %)
Ny och fräsch mötesplats – Porsnäs sporthall foto: hans larsson
VISSTE DU ATT...
» byggenheten utför cirka 700 uppdrag per år varav 350 är anpassningar av bostäder.
» varje dag produceras över 10 000 måltider till äldreomsorgen, handikappomsorgen, förskola och skola.
» det kommunala markinnehavet uppgår till 9 000 hektar där 5 000 hektar är produktiv skogsmark och 1 000 hektar är naturreservat
» det arbetas offensivt med att sänka kostnaderna för energi då dessa idag uppgår till ca. 40 miljo
ner kronor per år.
» Fastighets- och servicekontoret förvaltar ca 260 000 m2 lokalyta. Vilket motsvarar ungefär 2 000 egnahem eller 43 fotbollsplaner.
» av den årliga investeringsvolymen upphandlas 70 % från privata företag.
16 Piteå kommun Populärbudget 2010
Ombyggnad av Sundsgatan till en trafiksäkrare och grönare stadsgata pågår. Arbetet sker i fyra etapper och hösten 2011 färdigställs den sista
etappen. foto: helena joensuu
Verksamhetsidé
Teknik- och gatukontoret ska inom Piteå kommun för
valta och förnya infrastrukturen inom områdena gator och vägar, industrijärnvägar samt trafik och planering.
Verksamheten ska präglas av säkerhet, tillgänglighet, effektivitet, kvalitet och utföras i dialog med medbor
garna och näringslivet.
Teknik- och gatukontoret ansvarar för
• planering av kommunens kollektivtrafik samt gång- och cykelvägnät
• trafik- och parkeringsfrågor
• framkomlighet på gator och vägar
• kommunens järnvägsspår
• drift och underhåll av vatten- och avloppslednings
nätet på uppdrag av Piteå Renhållning och Vatten (Pireva).
Service och tjänster som erbjuds
• Parkeringstillstånd för rörelsehindrade.
• Tillstånd för upplåtelse av offentlig plats, blomlå
dor, utfart, grävningstillstånd, transporttillstånd.
• Bidrag till enskilda vägar.
• Uthyrning av motorvärmarplatser för pendlare.
Större investeringar 2010
• Utveckling för ökad trafiksäkerhet inom Backens affärsområde påbörjas i och med att det byggs en ny gata parallellt med Sundsgatan.
• Arbetet med att skapa en attraktiv stadsmiljö fortsät
ter med anläggning av en fontän på Storgatan och gröna oaser på Kyrkparkeringen.
• Fortsatt ombyggnad av gator i syfte att höja stan
darden på kommunens gatunät i nära samarbete med kommunala bolag.
Så här använder förvaltningen sina pengar totalt 119 mkr
Drift och underhåll gator
55 mkr (46 %) Uppdragsverksamhet
30 mkr (25 %)
Kollektivtrafik 22 mkr (18%) Administration Drift och underhåll parkering 9 mkr (8 %) 3 mkr (3 %)
Så här betalas förvaltningens verksamhet totalt 119 mkr
Biljettintäkter kollektivtrafik 1 mkr (1 %)
Kommunalskatt och statsbidrag 85 mkr (71 %)
Ersättning uppdragsverksamhet 30 mkr (25 %)
Ersättning administrativa tjänster Parkeringsintäkter 1 mkr (1 %) 2 mkr (2 %)
Nyheter 2010
Extra bussturer sätts in under skollov och vid
»
större evenemang.
Kommunens gatubelysning består av totalt
»
12 117 ljuspunkter varav ca. 9 000 ljuspunkter ska bytas ut av miljöskäl. Arbetet med detta påbörjas inom de närmaste åren. Denna åtgärd bidrar till energieffektiviseringar och ger möjlighet att skapa en trygg och attraktiv stadsmiljö.
Teknik- och gatukontoret tillämpar källsortering
»
även i stadsmiljön. På försök placeras nya sopbehållare vid Byxtorget, i Öjebyn, på Norrstrand, i Badhusparken och på busstation.
VISSTE DU ATT...
» Teknik- och gatukontoret kan nås dygnet runt på telefon 0911-69 62 00.
» felanmälan på kommunala gator och vägar kan göras på www.pitea.se/felanmalan/gator
Teknik och ga tu
Piteå kommun Populärbudget 2010 17
PiteEner gi
Verksamhetsidé
PiteEnergi-koncernens övergripande mål är att vara det mest attraktiva energibolaget för kunder, medar
betare och partners. Moderbolaget, AB PiteEnergi, är från och med 8 juni 2009 ett helägt dotterbolag till Piteå Kommunföretag AB (Pikab). Verksamheten är uppdelad i affärsområdena elnät, bredband, fjärr
värme samt enheterna försäljning/marknad, utföran
de, ekonomi/personal och kundservice.
Vision
PiteEnergi ska vara ditt energibolag. Vi ska vara bäst på:
P
ålitlighet,I
nnovationsförmåga,Trygghet,E
ngagemang ochE
nergiAffärsidé
”PiteEnergi ska vara ett attraktivt företag inom energi och kommunikation som ständigt utvecklar mervär
den för kunder, partners och medarbetare.”
Koncernens verksamhet består av att producera, distribuera och sälja ledningsbunden energi, fjärr
värme, telekommunikation samt att uppföra, äga och driva alla de anläggningar som krävs för uppdraget.
De största affärsområdena är el och värme. Under 2008 uppgick försäljningen av el och fjärrvärme till 303,6 mkr exklusive energiskatt och moms. En ök
ning med 14 % jämfört med 2007.
VISSTE DU ATT PITEå HAR…
» landets 9:e billigaste fjärrvärme*.
I Piteå betalar en fjärrvärmekund endast 60 % jämfört med Munkedal som är landets dyraste kommun.
» landets 3:e lägsta totalkostnad för el*.
När det gäller den totala elkostnaden är Piteå 3:e billigast av alla Sveriges kommuner med ett pris på 77,8 kr/m2 jämfört med dyraste kommunen Torsås där kostnaden är 103,8 kr/m2. Det är det förhållandevis låga priset på elnätet och på elhandeln som bidrar till det fina resultatet.
Lokalägt energibolag. Den 8 juni 2009 blev PiteEnergi ett helägt dotterbolag till Piteå Kommunföretag AB. foto: maria fäldt
Större investeringar 2010
Under 2010 sker fortsättningsvis stora investeringar i el-, fjärrvärme- och bredbandsnät. Koncernens bud
geterade investeringar för 2010 uppgår till 83 mkr med följande fördelning:
• Elnät 31 mkr
• Fjärrvärme 37 mkr
• Bredband 12 mkr
• Övrigt 3 mkr
I fjärrvärmenätets investeringar ingår viss nybygg
nadsverksamhet, förtätningar av tidigare utbyggda områden samt kvalitetshöjande åtgärder av delar av distributionsledningarna.
Investeringarna i elnätet avser bland annat fortsatta åtgärder för att förnya och förstärka högspännings- och lågspänningsnätet och mottagnings/fördelnings
stationer i syfte att förbättra leveranssäkerheten och minimera elavbrott för kunderna. Bredband investe
rar i fortsatt utbyggnad och förtätning av bredbands
nätet.
* källa: rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.
18 Piteå kommun Populärbudget 2010