Guide till barn- och elevhälsan
Organisation, professioner och verksamhetsområden
Hyltebruk den 30 oktober 2014
2
Innehållsförteckning
Guide till barn- och elevhälsan i Hylte kommun ... 3
Barn- och elevhälsa – avstamp i skollagen ... 3
Barn- och elevhälsans organisation i Hylte kommun ... 3
Barn- och elevhälsans roller och verksamheter ... 4
Lokala elevhälsan... 4
Lokala elevhälsans roller ... 4
Centrala barn/elevhälsan ... 6
Centrala barn/elevhälsans roller ... 6
Vad den centrala barn/elevhälsan erbjuder ... 8
Barn- och elevhälsans uppdrag och arbete ... 9
Hälsofrämjande arbete ... 9
Förebyggande arbete ... 9
Åtgärdande arbete ... 9
Arbetsgång för Hylte kommuns barn- och elevhälsa ... 10
Barnhälsan – barn i behov av särskilt stöd ... 11
Elevhälsan – elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ... 13
Referenser ... 16
Bilaga 1 Elevhälsoplan för Elias Fries skola ... 17
Bilaga 2 Elevhälsoplan för Landeryds skola ... 18
Bilaga 3 Elevhälsoplan för Rydöbruks och Kinnareds skolor ... 19
Bilaga 4 Elevhälsoplan för Torups skola ... 20
Bilaga 5 Elevhälsoplan för Unnaryds skola ... 21
Bilaga 6 Elevhälsoplan för Örnaskolan F-6 ... 22
Bilaga 7 Elevhälsoplan för Örnaskolan 7-9 ... 23
Bilaga 8 Elevhälsoplan för gymnasieskolorna i Hylte kommun (EHGy & EHT) ... 23
Bilaga 9 Guide för det goda mötet ... 23
Bilaga 10 Kontaktuppgifter ... 29
3 Elevhälsa (6 år-avslutat gymnasium)
Lokal nivå
Skolkurator Skolsköterska
Specialpedagog/personal med specialpedagogisk kompetens
Central nivå
IT-pedagog Logoped Motorikpedagog/
hörselsamordnare Psykolog Specialpedagog Teckenspråkstolk
Rektor Enhetschef
Barnhälsa (0-5 år)
Central nivå
Enhetschef
Specialpedagog i förskolan Logoped
Motorikpedagog/
hörselsamordnare Teckenspråkstolk Förskolepedagog på öppna
förskolan
Guide till barn- och elevhälsan i Hylte kommun
Denna guide vänder sig till förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola i Hylte kommun. Barn- och elevhälsa är något som berör alla barn och vuxna som arbetar, verkar och finns i förskolans och skolans vardagsvärld.
Barn- och elevhälsa – avstamp i skollagen
”För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.”
Skollagen, SFS 2010:800, §25 Som framgår ovan har kommunen, som huvudman för skolan, enligt skollagen skyldighet att se till att skolan har tillgång till elevhälsa. I förskolan finns än så länge inget sådant lagkrav. Samtidigt pekar forskningen idag allt mer på vikten av tidiga insatser för barns hälsa, lärande och utveckling.
Från och med höstterminen 2014 förtydligar Hylte kommun sin satsning på tidiga insatser och denna elevhälsoguide beskriver nu även hur kommunens barnhälsa arbetar och vilka som ingår där. Hösten 2014 byter den centrala elevhälsan dessutom namn till Centrala barn/elevhälsan (CBEH).
Barn- och elevhälsans organisation i Hylte kommun
I Hylte kommun finns det idag tillgång till elevhälsa för alla skolor. Det finns också en barnhälsa som arbetar gentemot kommunens förskolor. Elevhälsan är organiserad i två områden, lokal och central, medan barnhälsan endast arbetar centralt. Den lokala elevhälsan finns ute på de olika skolenheterna med rektor som chef, medan den centrala barn/elevhälsan huvudsakligen finns centralt placerade på Familjecentralen i Hyltebruk under enhetschefen för Familjecentralens barn- och elevhälsa. Vissa professioner inom den centrala barn/elevhälsan arbetar dock övervägande ute på olika skolenheter.
Två gånger per år träffas hela den samlade barn- och elevhälsan på gemensamma Barn- och elevhälsodagar. Där fokuserar man på övergripande frågor, hälsofrämjande och förebyggande arbete, utvecklingsfrågor mm.
4
Barn- och elevhälsans roller och verksamheter
Lokala elevhälsan
På varje skola finns en lokal elevhälsa bestående av rektor, skolkurator, skolsköterska och
specialpedagog eller personal med specialpedagogisk kompetens. Den lokala elevhälsan finns ute på skolorna för att arbeta elevnära med förebyggande och hälsofrämjande insatser. Målet är att snabbt och på ett tidigt stadium kunna ge hjälp och stöd åt elever, pedagoger och övrig skolpersonal i det dagliga arbetet på skolan. I samverkan med övrig skolpersonal arbetar den lokala elevhälsan för att skolan ska kunna erbjuda en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, förebygga mobbing, kränkande behandling och trakasserier, samt skapa en god miljö för hälsa, lärande och utveckling.
I de flesta fall är det den lokala elevhälsans insatser som, tillsammans med pedagogens anpassningar av undervisningen, gör att elever i olika svårigheter får det stöd som de behöver för att nå
kunskapsmålen. Det är viktigt att i detta skede skapa en god kontakt och ett gott samarbete med vårdnadshavarna, då detta leder till de mest gynnsamma resultaten för eleven.
För att skapa en god kontinuitet och för att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande, är det av största vikt att skolans lokala elevhälsoteam träffas regelbundet i så kallade EHT-möten. Helst bör sådana möten hållas varje eller varannan vecka under hela terminen.
Den lokala elevhälsans olika professioner har även månadsvisa professionsträffar där man diskuterar och samverkar kring gemensamma, övergripande frågor. Förskolecheferna och rektorerna träffas i BO-gruppen/ledningsgruppen/rektorsgruppen tillsammans med barn- och ungdomschefen och enhetschefen för Familjecentralens barn- och elevhälsa, medan skolkuratorerna, skolsköterskorna och specialpedagogerna träffas i sina respektive professionsgrupper.
Lokala elevhälsans roller Rektor
Rektor har chefsansvar för den lokala elevhälsan, leder det operativa arbetet och har det
övergripande ansvaret för vilken inriktning och prioritering som den lokala elevhälsans arbete ska ha på den enskilda skolan. Rektor ska se till att elevhälsans kompetens tas tillvara i arbetet med extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning och samråda med elevhälsan i arbetet med elever i behov av särskilt stöd om detta inte är uppenbart obehövligt.
Förskolechef
På de flesta enheter är rektor även chef över förskolan. Undantaget är förskolechefen för Sörgårdens och Lönnens förskolor; denna förskolechef ansvarar även för kommunens pedagogiska omsorg (dagbarnvårdare).
Skolkurator
Skolkuratorn står för det sociala och psykosociala perspektivet i elevhälsan och finns med i elevernas skolvardag. Stödet ges genom samtal med pedagoger, elever och deras familjer. Skolkuratorn erbjuder handledning och rådgivning till pedagoger och samtal enskilt eller i grupp med elever.
Skolkuratorn har ett stort ansvar för skolans värdegrundsarbete och uppföljning av
likabehandlingsplanen. Skolkuratorn utför skolsociala utredningar. Dessa utredningar är ett underlag vid bland annat upprättande av åtgärdsprogram och inskrivning i särskolan. Skolkuratorn har ett samarbete med Individ- och Familjeomsorgen (IFO). Skolkuratorn initierar samarbete med andra aktörer t.ex. polis och psykiatri och habilitering.
Samordnande skolkurator är mötesansvarig för skolkuratorernas professionsträffar och ansvarar för att med hjälp av övriga deltagare fylla professionsträffarna med betydelsefullt innehåll, att skicka ut mötespunkter en vecka innan mötet, att utse sekreterare och att ansvara för att
minnesanteckningarna skickas till berörda.
5 Skolsköterska
Skolsköterskan är elevhälsans medicinska kompetens. Skolsköterskans uppgifter är att genomföra årsklassrelaterade hälsobesök enligt Socialstyrelsens/SKL:s riktlinjer från förskoleklass till gymnasium, att vaccinera enligt gällande vaccinationsprogram, att ha öppen mottagning, att genomföra
planerade besök, att undervisa i hjärt-lungräddning på gymnasiet.
I de fall där lokala elevhälsan ser ett behov av utredning kring specifika läs- och skrivsvårigheter, skickar skolsköterskan remiss till Region Hallands logopedmottagning. Skolsköterskan bifogar då befintligt pedagogiskt underlag i remissen. Skolsköterskan kan vid behov konsultera skolläkare.
Samordnade skolsköterska har ansvar för kvalitetsarbetet inom skolhälsovården och medicinskt ledningsansvar för skolsköterskorna, är systemansvarig för journalprogrammet PMO, undervisar Barn- och ungdomskontorets personal i HLR (hjärt- och lungräddning). Samordnande skolsköterska är även mötesansvarig för skolsköterskornas professionsträffar och ansvarar för att med hjälp av övriga deltagare fylla professionsträffarna med betydelsefullt innehåll, att skicka ut mötespunkter en vecka innan mötet, att utse sekreterare och att ansvara för att minnesanteckningarna skickas till berörda.
Specialpedagog
Specialpedagogens uppgift är att, på uppdrag av rektor, i ändamålsenlig omfattning utreda hur undervisningen bör anpassas när en elev möter svårigheter i skolan. Specialpedagogens uppgift är att utföra klassrumsobservationer och i samtal stödja eleven med att formulera vilket stöd han eller hon behöver för att lyckas i sin skolsituation. Målet är att eleven ska lyckas i den ordinarie
undervisningssituationen.
Specialpedagogen ger handledning och rådgivning till personal, är ett stöd för rektor i
specialpedagogiska frågor och arbetar med skolutveckling tillsammans med rektorer och övriga specialpedagoger i kommunen.
SYV (studie- och yrkesvägledare)
Studie- och yrkesvägledaren informerar och vägleder elever inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen samt är ett stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.
Studie- och yrkesvägledningens syfte är att erbjuda elever verktyg och metoder för att identifiera och formulera sina behov, intressen och förutsättningar. Det bidrar till att eleven utvecklar sin
självkännedom för att medvetet ta ställning till framtida studie- och yrkesval. Det görs via enskilda vägledningssamtal, klassinformationer eller gruppvägledning.
Eftersom arbetslivet ständigt förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft, samverkar studie- och yrkesvägledarna med gymnasieskolor samt universitet och högskolor, det lokala näringslivet och Arbetsförmedlingen.
SYV finns tillgänglig på högstadiet och på gymnasiet.
6
Centrala barn/elevhälsan
På Familjecentralen finns en central barn- och elevhälsa som består av enhetschef, IT-pedagog, logoped, motorikpedagog/hörselsamordnare, psykolog, samordnande specialpedagog,
specialpedagog i förskolan samt teckenspråkstolk. Centrala barn/elevhälsan arbetar på organisations-, grupp- och individnivå och insatserna är tidsbegränsade med uppföljning och utvärdering.
Den centrala barn/elevhälsan har möte varje vecka och arbetar liksom den lokala elevhälsan främst med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Varannan vecka fokuserar mötena på ärenden och varannan vecka på förskole- och skolutveckling.
Centrala barn/elevhälsan samarbetar med Individ- och Familjeomsorgen kring familjehemsplacerade barns skolgång och barngruppsverksamhet för barn som växer upp i familjer där det förekommer psykisk ohälsa, våld eller missbruk. Barngruppsverksamheten anordnas i samverkan med den lokala elevhälsan. De erbjuder även föräldragrupper utifrån programmet ”Vägledande samspel – ICDP (International Child Development Programme)”. Centrala barn/elevhälsan arrangerar årligen
daglägret Camp Vallsnäs för kommunens elever på mellan- och högstadiet. De tar fram och erbjuder fortbildningar till personal och vårdnadshavare och ger ut ett digitalt nyhetsbrev varje månad.
På Familjecentralen finns öppna förskolan som är en träffpunkt dit vårdnadshavare är välkomna med sina barn för att umgås, leka och lära känna andra. Den öppna förskolan är en resurs för barn och föräldrar. Vilka aktiviteter som ska finnas beror på besökarnas behov och önskemål. Förskollärare och sjuksköterska från barnhälsovården finns till hands för råd och stöd. Barnhälsovården håller även i babymassage och i innehåll för babycaféets föräldragruppssamtal. Öppna förskolan är en viktig del i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, där man tidigt kan identifiera familjer i behov av stöd och i samverkan mellan barn- och elevhälsan, barnhälsovården, Individ- och Familjeomsorgen med flera erbjuda stöd till familjer med olika behov.
Centrala barn/elevhälsans roller
Enhetschef för Familjecentralens barn- och elevhälsa
Enhetschefens uppgift är att vara sammankallande och mötesansvarig för centrala barn/elevhälsan och ansvara för elevhälsans arbete, dokumentation och utveckling i nära samarbete med rektorer och de lokala elevhälsoteamen. Enhetschefen erbjuder även stöd för förskolechefer och rektorer i särskilt omfattande ärenden. Enhetschefen ansvarar för att samordna ca 4 professionsträffar per termin för lokala elevhälsans personal samt att sammankalla till och samordna två barn- och elevhälsodagar per år.
I enhetschefens uppdrag ingår även att sitta i styrgruppen för Lindan tillsammans med BVC och IFO, att vara verksamhetsansvarig för öppna förskolan och elevhälsans hälso- och sjukvård och att vara ansvarig för beslut om särskilt stöd inom barnomsorgen enligt skollagen, med flera administrativa och praktiska uppgifter. I uppdraget ingår även att samordna behovet av stöd från SPSM
(Specialpedagogiska Skolmyndigheten) när kunskapen inte finns i den egna kommunen, att på uppdrag av BUK:s chef medverka i olika skolutvecklingsprojekt, samt att i samverkan med primärvården och Region Halland leda det centrala barnhälsoteamet, ett samverkansteam med representanter från förskolan, IFO, barnhälsovården med flera.
Förskolepedagog i öppna förskolan
På Öppna Förskolan arbetar en förskollärare som finns på plats för att möta barn och
vårdnadshavare och ge råd och stöd. Förskolläraren i öppna förskolan och specialpedagogen i förskolan erbjuder även föräldragrupper utifrån programmet ”Vägledande samspel – ICDP”.
Hörselsamordnare
Hörselsamordnare ger rådgivning och konsultation vid hörsel- och akustikfrågor för elever, vårdnadshavare och pedagoger. Rådgivningen gäller pedagogiska och praktiska frågor kring
7 hörselhjälpmedel, pedagogiskt material och undervisningsmiljön i ett akustikperspektiv. I
stödfunktionen sker samarbete med Region Hallands hörselvård och nätverksarbete med SPSM och hörselpedagoger i Halland.
IT-pedagog
IT-pedagogen arbetar med elever, vårdnadshavare och skolpersonal för att hitta inkluderande IT- och kompensatoriska lösningar för elever i behov av stöd. Hos IT-pedagogen ges möjlighet att prova kompensatoriska hjälpmedel och programvaror. IT-pedagogen är ansvarig för utlåning av
kompensatoriska hjälpmedel och samarbetar med skolpersonal kring inlästa böcker och läromedel, utveckling och idéutbyte.
Logoped
I logopedtjänsten ingår att genom observation, reflekterande samtal och fortbildning vara ett stöd för förskolan, grundskolan och gymnasiet i arbetet med kartläggning av och åtgärder för språk-, läs- och skrivutveckling. Logopeden arbetar i första hand hälsofrämjande och förebyggande men ingår också i centrala barn/elevhälsans löpande arbete med enskilda ärenden. Logopeden är, tillsammans med ansvarig specialpedagog, sammankallande för Läs- och skrivgruppen i kommunen. Logopeden fungerar också som stöd vid implementering av åtgärder efter regionens utredningar kring språk, läsning och skrivning.
Region Halland står tillsvidare för utredningar av språk-, läs- och skrivsvårigheter. Centrala barn/elevhälsans logoped fungerar som kontaktperson gentemot Region Halland i logopediska frågor.
Motorikpedagog
Motorikpedagogen genomför motorikobservationer individuellt och i grupp. Utifrån vad observationen visar, utformas sedan lämpliga aktiviteter. Rådgivning sker till föräldrar och
pedagoger. Motorikpedagogen arbetar förebyggande och hälsofrämjande i syfte att stärka och höja elevernas förmåga och kompetens inom motorik och perception och därmed öka förutsättningarna för koncentration och inlärning. Motorikpedagogens tjänst är riktad mot både förskolan och skolan.
Psykolog
Psykologen i förskoleklass och skola bidrar med det psykologiska perspektivet till pedagogiken i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring elevers skolgång. Psykologen erbjuder reflekterande samtal, handledning och fortbildning som ett stöd till pedagoger och annan skolpersonal i arbetet med eleverna. Vidare kan psykologen utreda enskilda elevers behov av stöd genom att kartlägga kognitiva färdigheter, psykiskt mående och utvecklingsmässiga förutsättningar för att nå
kunskapsmålen. Psykologen arbetar även med olika skolutvecklingsprojekt på uppdrag av BUK:s chef och Familjecentralens chef.
Samordnande specialpedagog
Med utgångspunkt ur ett inkluderande synsätt arbetar den samordnande specialpedagogen med att, tillsammans med övriga specialpedagoger, samordna utvecklingen av verksamheten i kommunens skolor. Dessutom ingår att kartlägga behovet av fortbildning i kommunen, vara sammankallande och ansvarig för specialpedagogernas gemensamma möten och att bistå med reflekterande samtal eller handledning till personalgrupper. Den samordnande specialpedagogen är verksamhetsansvarig för förskolebarn med sen eller avvikande utveckling och för elever i grundsärskolan.
Samordnande specialpedagog är mötesansvarig för specialpedagogernas professionsträffar och ansvarar för att med hjälp av övriga deltagare fylla professionsträffarna med betydelsefullt innehåll, att skicka ut mötespunkter en vecka innan mötet, att utse sekreterare och att ansvara för att minnesanteckningarna skickas till berörda.
8 Specialpedagog i förskolan
Specialpedagogen i förskolan är en resurs för förskolans pedagoger i arbetet med barn i behov särskilt stöd. Arbetet sker på uppdrag av och tillsammans med vårdnadshavare, personal, och ev.
andra stödfunktioner. Detta sker bland annat i form av pedagogiska kartläggningar, som analyserar styrkor och behov på organisations-, grupp- och individnivå. Specialpedagogen har även som uppgift att planera och följa upp förändringsarbete i samverkan med förskolechefen och vara ett pedagogiskt bollplank för honom/henne. Vidare erbjuder specialpedagogen i förskolan reflekterande samtal och handledning till pedagoger och även kompletterande riktade stödinsatser gentemot ett barn eller barngrupp.
Specialpedagogen ingår i de flexibla barnhälsoteam (se nedan) som arbetar med enskilda ärenden kring barn i behov av särskilt stöd. Ansvaret för att samordna det centrala barnhälsoteamet är delegerat till specialpedagogen i förskolan, som även arbetar med övergripande förskole- och skolutveckling, främst på uppdrag av BO-gruppen, tillsammans med övriga CBEH.
Teckenspråkstolk
Teckenspråkstolkens främsta uppgift är att vara ett stöd för elever som behöver
teckenspråkstolkning ute på förskolor och skolor. Teckenspråkstolken ger även information om och fortbildning i TSS (Tecken Som Stöd).
Vad den centrala barn/elevhälsan erbjuder
Allmän konsultation – Centrala barn/elevhälsan är, liksom den lokala elevhälsan, tillgängliga som ”bollplank” när pedagoger eller annan skolpersonal har mer generella funderingar där CBEH kan bidra med sina yrkeskompetenser.
Kartläggning – Centrala barn/elevhälsan kan vara ett stöd för förskolor och skolor i kartläggningar av både enskilda barns/elever behov och förutsättningar och mer övergripande frågor inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.
Reflekterande samtal och observationer – reflekterande samtal tillsammans med pedagoger och annan förskole- och skolpersonal kring hur man kan stödja barn och elever. I detta kan även ingå observationer i förskolan/klassrummet som ytterligare underlag för reflektion.
Handledning – processhandledning med fokus på yrkesmässig utveckling snarare än på enskilda ärenden, erbjuds till en avgränsad grupp pedagoger eller annan skolpersonal. Fyra tillfällen under en termin, en eller två handledare från CBEH.
Information och fortbildning, föreläsningar, workshops, till pedagoger och annan skolpersonal, vårdnadshavare eller barn/elever.
Modellinlärning, färdighetsträning – övning i relevanta färdigheter ges till personal och elever i form av samtal, modellinlärning och praktiska övningar.
Öppen förskola med bland annat babycafé i samverkan med barnhälsovården och IFO.
Föräldrautbildning utifrån programmet ”Vägledande samspel – ICDP”.
Barngruppsverksamhet tillsammans med lokala elevhälsan – Skilda världar, CAP (Children Are People too).
Uppföljningsansvar när elev placeras i annan kommun.
Uppföljningsansvar för särskoleelever.
Utformning av enkäter mm, till enskilda förskolor/skolor eller kommunövergripande.
Samordning av stöd från SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten).
9
Barn- och elevhälsans uppdrag och arbete
”Att främja hälsa är, som jag ser det, att lära eleverna att handskas med livet just så som det är. Det innebär att elevhälsa börjar i klassrummet, i korridorerna, i matsalen, på skolgården och i det nära samarbetet med elever och deras familjer. Klasslärare och mentorer är nyckelpersoner, men all personal i skolan har viktiga uppgifter. Det är i mötet mellan eleven och dem som känner eleven bäst som det mesta händer. Det är här de stora möjligheterna finns.”
Lars H Gustafsson, ur förordet till boken ”Elevhälsa börjar i klassrummet”
Gemensamt för hela barn- och elevhälsan i Hylte kommun är att man samverkar tvärprofessionellt med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Dessa tre fokusområden beskrivs mer ingående i Skolverkets och Socialstyrelsens bok ”Vägledning för elevhälsan”, varifrån nedanstående definitioner hämtats.
Hälsofrämjande arbete
Hälsofrämjande arbete innebär att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, utifrån en självskattad bedömning. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. Arbetet kan vara individinriktat, gruppinriktat eller strukturinriktat.
Förebyggande arbete
Förebyggande arbete innebär att förhindra uppkomsten av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem, det vill säga åtgärder för att minska risken för ohälsa.
Målet med förebyggande åtgärder är att reducera riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer.
Åtgärdande arbete
Åtgärdande arbete innebär att hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos en individ. I relation till elevhälsan är åtgärdande arbete till exempel arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, vilket beskrivs mer detaljerat längre fram i guiden.
10
Arbetsgång för Hylte kommuns barn- och elevhälsa
Kommunövergripande hälsofrämjande och förebyggande uppdrag
Barn- och ungdomschefen, enhetschefen, BO-gruppen, rektorsgruppen eller en enskild förskolechef eller rektor, har alla möjlighet att ge barn- och elevhälsan kommunövergripande hälsofrämjande och förebyggande uppdrag. Det kan exempelvis vara enkätundersökningar, större fortbildningsinsatser, övergripande insatser med fokus på kränkande behandling och trakasserier, rasism eller liknande.
Enhetsspecifika hälsofrämjande och förebyggande uppdrag
Barn- och ungdomschefen, enhetschefen och enskilda förskolechefer eller rektorer kan ge
enhetsspecifika hälsofrämjande eller förebyggande uppdrag till barn- och elevhälsan, exempelvis att göra en insats kring nätmobbning på en specifik förskola/skola.
Åtgärdande uppdrag i enskilda ärenden
Rektor kan ansöka om stöd från den lokala elevhälsan på skolan i arbetet med att genomföra åtgärdande insatser i enskilda ärenden. Både förskolechefer och rektorer kan även ansöka om stöd från den centrala barn/elevhälsan i sådana ärenden.
Arbetet med åtgärdande insatser i förskola och skola beskrivs mer ingående på de kommande sidorna.
Barn- och ungdomschef
Enhetschef
Hälsofrämjande/förebyggande arbete
ger uppdrag till
Centrala barn/elevhälsan
som samverkar med
Förskole- och skolpersonal, barn/elev, vårdnadshavare, IFO Barn och Unga, Region Halland, andra externa aktörer
Åtgärdande arbete
Enskild förskolechef/
rektor Enskild
förskolechef/
rektor BO-gruppen
rektorsgruppen
Lokala elevhälsan
11 UPPMÄRKSAMMA BEHOV
Pedagoger och/eller vårdnadshavare uppmärksammar ett behov.
NULÄGESBESKRIVNING
Arbetslaget gör en nulägesbeskrivning av problem och behov i samråd med vårdnadshavarna. Förskolechefen informeras.
HANDLINGSPLAN
I samråd med förskolechefen beslutar man om huruvida en handlingsplan med åtgärder ska utarbetas.
Beslutade åtgärder genomförs, följs upp och utvärderas
Var åtgärderna tillräckliga?
JA NEJ
YTTERLIGARE BEHOV AV STÖD
Förskolechefen ansöker om stöd hos centrala barn– och elevhälsan, där specialpedagogen i förskolan i första skedet involveras. Förskolechefen och specialpedagogen i förskolan
samråder kring vilka som ska sammankallas till ett flexibelt barnhälsoteam.
FLEXIBELT BARNHÄLSOTEAM
Förskolechefen kallar vårdnadshavare, specialpedagog i förskolan och övriga interna och externa aktörer till ett flexibelt barnhälsoteam. Där beslutar man närmare kring vilka
insatser som behövs, hur uppgifter ska fördelas samt när och hur arbetet ska följas upp.
ÅTGÄRDER GENOMFÖRS, FÖLJS UPP OCH UTVÄRDERAS
På det flexibla barnhälsoteamets möten förs protokoll och förskolechefen dokumenterar beslutade insatser i PMO.
SIP (Samordnad Individuell Plan) upprättas om flera aktörer eller huvudmän är involverade.
Förskolechefen sammankallar till uppföljningsmöten.
Var åtgärderna tillräckliga?
JA NEJ
Fortsatta insatser, kontinuerlig uppföljning och utvärdering Extern aktör ser behov
Centrala barn– och elevhälsan, Barnhälsovården, IFO eller någon
annan aktör utanför förskolan kan uppmärksamma ett behov
hos ett barn.
Blankett:
Ansökan om stöd från centrala
barn– och elevhälsan
Barnhälsan – barn i behov av särskilt stöd
Kontakt med förskolechef för att uppmärksamma honom/henne och initiera ett
ärende.
SKOLLAGEN 8 KAP 9 §:
”Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.
Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets
vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.”
Blankett:
SIP, Samordnad Individuell Plan
12
Barnhälsan – barn i behov av särskilt stöd
”Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.”
Läroplan för förskolan Lfö 98 (rev 2010) Behov, nuläge och handlingsplan
Förskolepersonal, vårdnadshavare eller barn kan uppmärksamma att det finns ett behov av särskilt stöd hos ett barn i förskolan. Förskolan börjar då med att i arbetslaget göra en nulägesbeskrivning av barnets behov och eventuella svårigheter, i samarbete med vårdnadshavarna. Därefter upprättas i samråd med förskolechefen en handlingsplan för hur man på olika sätt ska stödja barnet. Dessa åtgärder utförs, följs upp och utvärderas. I de flesta fall är dessa åtgärder tillräckliga för att barnets behov ska tillgodoses.
Ytterligare behov av stöd – flexibelt barnhälsoteam
”I vissa fall kan det vara nödvändigt att komplettera det särskilda stödet med exempelvis konsultation och handledning till personalen inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området och även av andra specialister.”
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om förskolan Om det vid uppföljning visar sig att det finns ytterligare behov av stöd, kan förskolechefen ansöka om detta från den centrala barn/elevhälsan. Förskolechefen samråder med specialpedagogen i förskolan kring vilka övriga interna och externa aktörer som bör involveras i arbetet. Förskolechefen kallar sedan vårdnadshavarna, specialpedagogen i förskolan och övriga interna och externa aktörer till möte i ett flexibelt barnhälsoteam. Här beslutar man sedan vidare kring vilka insatser som ser ut att behövas och vem eller vilka som ska ansvara för och genomföra dessa insatser.
Flexibelt barnhälsoteam kan även initieras efter att behov hos ett barn har uppmärksammats av en extern aktör, exempelvis IFO eller barnhälsovården. Den som uppmärksammat behovet kontaktar då förskolechefen för att initiera ett ärende. Förskolechefen kan även i dessa fall sammankalla till ett flexibelt barnhälsoteam.
Uppföljning, utvärdering och SIP
Beslut som fattas protokollförs och förskolechefen dokumenterar fattade beslut i PMO. Det flexibla barnhälsoteamets insatser följs upp och utvärderas kontinuerligt och man anpassar de fortsatta insatserna utifrån detta.
Om flera aktörer är involverade i ärendet, exempelvis IFO, barnhälsovården eller habiliteringen, upprättas en SIP, samordnad individuell plan. I SIP:en dokumenteras de beslut man fattar, vem som ansvarar för vad, samt när och hur besluten ska följas upp. Om IFO är inkopplade i ärendet ansvarar de för SIP; i annat fall ligger detta på den aktör som initierat SIP:en, vanligen förskolechefen. När en SIP upprättas och används i ett ärende, ska den även skannas in i journalsystemet PMO.
13
EXTRA ANPASSNINGAR
Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar
inom ramen för den ordinarie undervisningen. Rektor bör se till att elevhälsans kompetens tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar, dels för att identifiera en elevs behov, dels för att stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer inom
verksamheten.
Ja Nej
Är extra anpassningar tillräckligt för att eleven ska nå kunskapsmålen?
ANMÄLAN TILL REKTOR
Om det framkommer att det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns
särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga.
UTREDNING
Rektor ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Samråd ska ske med elevhälsan om detta inte är uppenbart obehövligt.
Ej behov av särskilt stöd Behov av särskilt stöd
Vad visar utredningen av elevens behov?
FORTSATTA EXTRA ANPASSNINGAR
Extra anpassningar och/eller ordinarie undervisning är tillräckliga för att eleven
ska nå de kunskapsmål som minst ska uppnås. Under utredningen kan nya
förslag på extra anpassningar framkomma, t ex behov av IT-stöd.
SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han/hon ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska
ges särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och
hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Elevhälsan – elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd
Är stödet tillräckligt för att eleven ska nå kunskapsmålen?
Ja Nej
ANSÖKAN OM STÖD FRÅN CENTRALA BARN/ELEVHÄLSAN
Rektor ansöker om stöd från Centrala barn/elevhälsan
Blankett:
Anmälan till rektor/
elevhälsa
Blanketter:
Pedagogisk utredning Skolsocial utredning
Blankett:
Ansökan om stöd från centrala barn–
och elevhälsan Blankett:
Ansökan om IT-stöd från Skoldatateket
Blankett:
SIP, Samordnad
Individuell Plan
14 Åtgärdande arbete i skolan: extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
I de nya allmänna råden från Skolverket från 2014 gör man en tydligare uppdelning mellan extra anpassningar och särskilt stöd för elever, baserat på de nya formuleringarna i skollagen. Extra anpassningar ges inom ramen för ordinarie undervisning, medan särskilt stöd ges utanför ramen för ordinarie undervisning.
Extra anpassningar
Om en elev befaras att inte nå upp till kunskapsmålen, ska stöd börja ges direkt i form av extra anpassningar. Enligt de allmänna råden bör rektor se till att elevhälsans kompetens tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar, dels för att identifiera en elevs behov, dels för att stödja lärare och annan skolpersonal i arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer inom
verksamheten. Extra anpassningar dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan (IUP) i de årskurser där sådan används.
Det är viktigt att hitta former på den enskilda skolan för hur lärare och annan skolpersonal som är involverade i arbetet med de extra anpassningarna kan samarbeta och överföra information om de extra anpassningarna och elevens utveckling. Detsamma gäller i de fall som eleven byter skola. Det är också centralt att lärare och annan skolpersonal följer upp om de extra anpassningarna är effektiva, eller om de eventuellt måste förändras eller intensifieras.
Samverkan med fritidshemmet
”Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i.
Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.”
Skollagen 14 kap 2 § Det är viktigt att man redan i ett tidigt skede involverar fritidshemmets personal i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd, så att man betraktar elevens skoldag ur ett helhetsperspektiv.
Fritidshemmet ska involveras i utredningar av behov av särskilt stöd och känna till vad som beslutas och skrivs in i elevens IUP/åtgärdsprogram
Särskilt stöd och åtgärdsprogram
Om det efter en tid visar sig att eleven fortfarande befaras att inte nå kunskapsmålen eller uppvisar andra svårigheter, kan en anmälan göras till rektor om utredning av behov av särskilt stöd. Rektor ansvarar för att det finns rutiner på skolan för att säkerställa att utredningar om en elevers behov av särskilt stöd görs. Rektor avgör även vem som ska ansvara för utredningen.
Utredningen syftar till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka elevens behov av stöd är. Enligt skollagen ska samråd ske med elevhälsan vid en utredning om detta inte är uppenbart obehövligt. Utredningen kan enligt Skolverkets allmänna råd bestå av två delar: kartläggning och pedagogisk bedömning.
I Hylte använder man i den lokala elevhälsan två typer av utredningar: en pedagogisk utredning som fokuserar på elevens lärmiljö och förutsättningar på individ- grupp- och organisationsnivå, och en skolsocial utredning som närmare granskar elevens sociala färdigheter, utmaningar och
sammanhang.
Kartläggning
Först görs en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ-, grupp- och skolnivå.
På individnivå kan kartläggningen bland annat innefatta pedagogernas och den övriga
skolpersonalens observationer av eleven i olika situationer och lärmiljöer i verksamheten samt en genomgång av vilka eventuella extra anpassningar som hittills har gjorts i undervisningen och vad de har lett till. Vidare kan uppgifter från eleven och elevens vårdnadshavare, den skriftliga individuella
15 utvecklingsplanen, eventuella tidigare åtgärdsprogram, resultaten från nationella prov, betyg,
frånvarorapporter, information från tidigare skolor, underlag från elevhälsan samt eventuella psykologiska, sociala eller medicinska utredningsunderlag ingå i kartläggningen.
På gruppnivå kan kartläggningen behandla vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar samt hur elevens lärmiljöer är organiserade.
På skolnivå kan det handla om hur skolan organiserar sin verksamhet och fördelar sina resurser. Om eleven vistas i fritidshem är det viktigt att fritidshemmet och skolan samarbetar när behovet av särskilt stöd utreds i någon av verksamheterna, så att personalen beaktar samtliga omständigheter för eleven.
Pedagogisk bedömning
Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen och bedömningen har ett pedagogiskt fokus och att
tyngdpunkten ligger på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt metoderna för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven. Det är viktigt att de pedagoger och annan skolpersonal som har deltagit i kartläggningen gör en gemensam analys av elevens eventuella behov av särskilt stöd.
Beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram
Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Det särskilda stödet ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram och det är rektor som beslutar att ett åtgärdsprogram ska upprättas. I de fall ett åtgärdsprogram inte upprättas, dokumenteras istället de extra anpassningar och annat stöd som ges i elevens individuella utvecklingsplan.
Åtgärdsprogrammets två delar – behov och åtgärder
I åtgärdsprogrammet ska det dels framgå vilka behov av särskilt stöd som eleven har, utifrån den pedagogiska bedömning som gjorts i utredningen. Man ska även ange de åtgärder som bedöms vara relevanta. Det är viktigt att de åtgärder som skolan utarbetar och dokumenterar är kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till kunskapsmålen i läroplanen eller till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna behöver vidare vara konkreta och utvärderingsbara, vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven ska få stöd. Konkreta och
utvärderingsbara åtgärder gör att åtgärdsprogrammet kan fungera som ett praktiskt redskap i vardagen, samtidigt som det underlättar för eleven och elevens vårdnadshavare att ta ställning till om de upplever att åtgärderna är relevanta. Det gör det också möjligt att på ett bra sätt följa upp och utvärdera hur åtgärdsprogrammet fungerar.
Rektor dokumenterar löpande arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram i PMO.
SIP upprättas om flera aktörer är involverade
Om en eller flera externa aktörer är involverade i ärendet, exempelvis IFO, BUP eller habiliteringen, upprättas en SIP, samordnad individuell plan. I SIP:en dokumenteras de beslut man fattar, vem som ansvarar för vad, samt när och hur besluten ska följas upp. Om IFO är inkopplade i ärendet ansvarar de för SIP; i annat fall ligger detta på den aktör som initierat SIP:en, vanligen rektor. När en SIP upprättas och används i ett ärende, ska den även skannas in i journalsystemet PMO.
”Många människor har nått längre än de trodde att de kunde,
därför att någon annan trodde att de kunde.”
Okänd
16
Referenser
Gustavsson, Lars H. (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. Studentlitteratur Skolverket (2010) Läroplan för förskolan, Lpfö 98
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, fritidshemmet och förskoleklassen, Lgr 11
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola, Gy 11
Skolverket (2013) Allmänna råd med kommentarer om förskolan
Skolverket (2014) Allmänna råd för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Skolverket (2014) Allmänna råd för fritidshem
Skolverket och Socialstyrelsen (2014) Vägledning för elevhälsan Sveriges Riksdag (2014) Skollag, SFS 2010:800
Bilaga 1
Elevhälsoplan för Elias Fries skola
Målet: Alla elever som lämnar Elias Fries skola ska nå målen i alla ämnen.
Syftet: Alla (elever/förskolebarn, pedagoger, föräldrar, skolledning)ska bemötas med respekt, bekräftas, känna trivsel och trygghet. Vi ska ha en helhetssyn på skolan där arbetet tar sin början redan i förskolan för att främja barnets utveckling och skapa goda förutsättningar för skolarbetet.
Elevhälsan börjar i klassrummet och i mötet med eleverna. Alla som arbetar på skolan är en del av elevhälsan. Det är viktigt att alla vuxna har samma värderingar och känner arbetsglädje och stolthet och har rätt ledarskap och struktur i klassrummet. Vi arbetar utifrån att alla barn är allas barn, som kan förvänta sig att få en bra självkänsla och självbild under tiden de är elever på skolan. Vi bemöter alla positivt och med respekt. Vi har höga förväntningar på våra elever och som du vill bli bemött så möter du andra.
Hur arbetar vi i elevhälsoteamet tillsammans med pedagogerna för att nå detta?
Lokala elevhälsoteamet består av rektor (Ann-Christin Johansson), skolsköterska (Mia Larsson), Sara Unnevall, kurator (Agneta Magnusson).
Ärendegång: När pedagogerna bedömer att elevens behov inte kan tillgodoses i klassrummet trots olika former av anpassningar, handledning och insatser enligt den individuella utvecklingsplanen måste rektor informeras. Då lämnas en anmälan (blankett till rektor finns på intranätet under organisation, barn och ungdomskontoret, elevhälsa) till det lokala elevhälsoteamet där pedagogerna redovisar en problemformulering och de redan vidtagna åtgärderna. Teamet diskuterar tillsammans med pedagogen/pedagogerna hur de ska gå vidare för att bedöma om en kartläggning (pedagogisk, social) ska göras med åtföljande åtgärdsprogram.
Centrala barn/elevhälsan kontaktas vid behov för ytterligare åtgärder. Där kan det lokala elevhälsoteamet få stöd och hjälp med specialist kompetens. Vidare kan även socialtjänsten kontaktas för råd och stöd om behov finns.
Mötesplan: Veckomöte varje vecka för uppföljning av ärenden, EHT varje vecka där pedagoger delger sina ärenden, klassgenomgång med varje klass och även med fritidshemmen 2 ggr/termin. Öppen handledning en eftermiddag i veckan där kurator och specialpedagog finns tillgänglig.
Förebyggande: På APT har vi olika teman för fortbildning där ämnet kan vara ledarskap,
gruppdynamik, värdegrund och aktuell forskning. Pedagogerna diskuterar tillsammans olika frågor som hur skolan kan utvecklas för att klara sina uppdrag.
Ann-Christin Johansson, rektor
18
Bilaga 2
Elevhälsoplan för Landeryds skola
Det lokala elevhälsoteamet (EHT) består av rektor, skolsköterska, speciallärare och kurator och träffas enligt fastställd mötesplan två gånger i månaden. EHT kan vid behov sammankallas till extra möten. Vid specifikt elevärende deltar även berörda pedagoger/klasslärare. Centralt framtagna blanketter för elevhälsan används på alla nivåer(organisation, grupp och individ) och elevärendets flöde följer den struktur som beslutats i ledningsgruppen. (Se flödesschema).
Det lokala elevhälsoteamet ingår naturligt i skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete genom sina fasta dagar på skolenheten, och genom att samarbeta med elever och skolpersonal kring såväl värdegrundsarbete som kunskapsmål. (Se skolans Likabehandlingsplan).
Allt elevhälsoarbete har sin utgångspunkt i begreppet inkludering, vilket är att betrakta som en process som syftar till att möta alla elevers olika behov. Det innebär att krav ställs på skolan, utbildningsväsendet och samhället i stort att ständigt aktivt anpassa verksamheten så att alla elever får möjlighet att känna gemenskap, delaktighet och meningsfullhet i skolan.
Marie Henningsson
Landeryds skola 2014-10-09
19
Bilaga 3
Elevhälsoplan för Rydöbruks och Kinnareds skolor 2014-15
Riktlinjer för lokala elevhälsan vi skolorna i Rydöbruk och Kinnared.
Skollagen kap 2, 25§
1. Lokala elevhälsoteamet består av
Aina Svensson specialpedagog
Jan Onemark kurator
Anna Wallin skolsköterska
Lissi Pedersen rektor
2. Varje terminsstart görs en mötesplan för elevhälsoteamets möten för respektive skola. Vid individärende deltar berörda pedagoger/klasslärare. Vid läsårets första möte deltar all pedagogisk personal.
3. Flödesschema samt centralt framtagna blanketter används. (Flödesschema som bilaga) 4. Samtliga professioner som ingår i elevhälsan har fasta tider på respektive skola. Dessa tider
kommuniceras till såväl vårdnadshavare som elever. Detta görs vid läsårsstart samt vid eventuell förändring. Lämnas även ut till vårdnadshavare skriftligt.
5. Det skall finnas en inbyggd flexibilitet utifrån nuläge och akuta situationer, där till exempel kurator, skolsköterska och specialpedagog kan använda sin tid utifrån ett konstaterat ”akut nuläge/behov” på respektive enhet.
6. Rektor och specialpedagog har planerade träffar för nulägesanalys och genomgång av kartläggningar på individnivå samt pågående åtgärdsprogram.
7. Åtgärder för utveckling läsår 2014/15
- Utarbeta strategier för hur vi arbetar främjande och förebyggande, klart inför höstterminen 2013. Detta görs i form av ett årshjul.
- Utarbeta en bra och fungerande mötesstruktur.
- Använda framtagna blanketter bättre.
8. Måluppfyllelse
Här redovisas huruvida vi nått målen i punkt 7.
9. Fortbildningsbehov.
Lissi Pedersen
Kinnared den 17 september 2014
20
Bilaga 4
Elevhälsoplan för Torups skola
Vision
Barn som trivs och är trygga lär sig bättre! En trygg lärandemiljö kännetecknas av respekt, arbetsglädje, kreativitet och samarbete.
Vårt lokala elevhälsoteam består av:
Rektor Annica Hörbergh
Skolsköterska Anna Wallin
Kurator Jan Onemark
Teamet träffas en gång varannan vecka för behandling av nya elevärenden, samt samtal kring det förebyggande elevhälsoarbetet. Dessutom görs en genomgång av varje klass en till två gånger per termin. Eleverna följs upp kontinuerligt.
Teamets möten planeras och kommuniceras till samtliga berörda inför varje terminsstart. De olika professionernas tider och telefonnummer delges elever och vårdnadshavare skriftligt i början av varje läsårsstart.
I arbetet kring elever i behov av särskilt stöd följer vi flödesschemat och använder oss av kommunens centralt framtagna blanketter.
Arbetsgång:
1) Stödet utformas i klassrummet utifrån överenskommelser via IUP.
2) Om detta stöd inte bedöms vara tillräckligt, lämnar lärare in en anmälan till rektor/EHT.
3) Ärendet tas upp vid kommande EHT-möte, då även berörd(a) pedagog(er) kallas för genomgång och diskussion kring problemställningen samt de åtgärder som redan vidtagits.
4) Rektor beslutar hur vi ska gå vidare, och fördelar uppdragen i teamet.
5) Vid behov av ytterligare åtgärder kontaktas centrala barn/elevhälsan.
Dessutom har vi ett trygghetsteam, bestående av rektor, kurator, skolsköterska och en personal från varje arbetslag. Möte sammankallas vid anmälan om mobbning och/eller annan kränkning.
Utöver detta utförs ett omfattande förebyggande arbete, som exempelvis samarbete med
vårdnadshavare, elevdemokrati, kompetensutveckling, rastaktiviteter, läxhjälp, samt olika former av gemensamma aktiviteter.
Annica Hörbergh, Rektor
21
Bilaga 5
Elevhälsoplan för Unnaryds skola
Det lokala elevhälsoteamet (EHT) består av rektor, skolsköterska, speciallärare och kurator och träffas enligt fastställd mötesplan två gånger i månaden. EHT kan vid behov sammankallas till extra möten. Vid specifikt elevärende deltar även berörda pedagoger/klasslärare. Centralt framtagna blanketter för elevhälsan används på alla nivåer(organisation, grupp och individ) och elevärendets flöde följer den struktur som beslutats i ledningsgruppen. (Se flödesschema).
Det lokala elevhälsoteamet ingår naturligt i skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete genom sina fasta dagar på skolenheten, och genom att samarbeta med elever och skolpersonal kring såväl värdegrundsarbete som kunskapsmål. (Se skolans Likabehandlingsplan).
Allt elevhälsoarbete har sin utgångspunkt i begreppet inkludering, vilket är att betrakta som en process som syftar till att möta alla elevers olika behov. Det innebär att krav ställs på skolan, utbildningsväsendet och samhället i stort att ständigt aktivt anpassa verksamheten så att alla elever får möjlighet att känna gemenskap, delaktighet och meningsfullhet i skolan.
Marie Henningsson
Unnaryds skola 2014-10-09
22
Bilaga 6
Elevhälsoplan för Örnaskolan F-6
Vår lokala elevhälsa består av:
Rektor Laila Bertilsson
Specialpedagog Lenitha Örnstedt Skolsköterska Hans Moberg
Kurator Jan Onemark
Flödesschema samt centralt framtagna blanketter används.
Ärenden som ska tas upp ska vara inlämnade senast onsdag före aktuell mötesdag.
Elevhälsan träffas på torsdagar kl. 08:00-09:00 då nästkommande måndagsmöte förbereds.
Måndagar kl. 13:00-16:00 ges berörda pedagoger möjlighet att vidareutveckla ärendet, tillsammans med elevhälsan, enligt följande:
Jämna veckor: mellanstadiet 13:30-15:00, lågstadiet 15:00-16:00 Udda veckor: lågstadiet 13:30-15:00, mellanstadiet 15:00-16:00
23
Bilaga 7
Elevhälsoplan för Örnaskolan 7-9
Det lokala elevhälsoteamet(EHT) består av rektorer, skolsköterska, specialpedagog, kurator och fritidsledare. Vid behov kan även SYV medverka. Teamet träffas enligt plan varannan vecka. Vid behov kan EHT sammankallas till extra möte. På Örnaskolan finns också ett resurs- och stödteam bestående av rektorer, specialpedagoger och speciallärare. Dessa träffas varannan vecka för nulägesanalys och kartläggningar på individnivå. Resurs- och stödteamet arbetar med pedagogiskt stöd till elever med behov av stöd i deras inlärning eller
kunskapsutveckling. Det finns också en länk mellan EHT och resurs- och stödteamet. Vi har även ett trygghetsteam bestående av rektor, lärare från varje arbetslag samt kurator och fritidsledare. Dessa träffas tillsammans med skolans kamratstödjare för att förebygga mobbning och/eller annan kränkning.
Vid specifikt elevärende anmäler klassföreståndaren till rektor på centralt framtagna blanketter. Därefter följer elevärendet den struktur som beslutats i ledningsgruppen.
(flödesschema)
Samtliga EHT professioner har medverkat vid framtagande av en broschyr som beskriver varje profession och hur elevarbetet bedrivs på Örnaskolan 7-9 . Broschyren delas ut till samtliga elever och föräldrar.
På Örnaskolan skall all personal vara en del i elevhälsoarbetet och arbeta förebyggande. All personal skall jobba efter Örnaskolans vision.
Vision
”På Örnaskolan kännetecknas kunskapsinlärning av ett klimat som är tryggt,
kreativt, tillåtande och som skapar utmaningar. Alla elever skall utvecklas utifrån en värdegrund som präglas av allas lika värde och mångfald. Eleverna skall lämna vår skola som ansvarstagande individer med goda kunskaper, en positiv självbild och framtidstro.”
Kunskap Framtidstro
Allas lika
värde
24
Bilaga 8
Elevhälsoplan för gymnasieskolorna i Hylte kommun (EHGy & EHT)
Hylte gymnasieskolor består av IM, Trainee- och Vildmarksgymnasiet.
Elevhälsoteamen, EHGy och EHT, består av:
Rektorer Marie- Louise Leander (Traineegymnasiet) Juha Rankinen (Vildmarksgymnasiet & IM) Specialpedagoger Cecilia Axelsson (Föräldraledig)
Ronny Johansson (Alla enheterna)
Kurator Anna Ekeroth (Alla enheterna)
Skolsköterska Stefan Cederhag (Alla enheterna)
SYV Jari Brinkell (Lärcentrum)
Emma Vari (Alla enheter)
Fritidsledare (internat) Roland Sveningsson (Vildmarks- och Trainee) Eva-Lotta Kindstrand (Vildmarks- och Trainee) EHGy som består av en rektor och respektive professioner från respektive gymnasieskolor träffas enligt fastställd mötesplan en gång varannan månad för
planering, vidareutveckling av elevhälsoteamen och deras arbete, vidareförmedling av erfarenheter osv.
EHT träffas enligt fastställd mötesplan på respektive enhet en gång varannan vecka. EHT kan också sammankallas vid extra behov.
Vid enskilda elevärenden kallas även berörda mentorer och undervisande lärare.
Strukturen för anmälan till EHT följer flödesschemat som är framtaget av
Centrala barn/elevhälsan och beslutat av ledningsgruppen. Vidare används de centralt framtagna blanketterna vid elevärenden.
EHT har fasta tider på respektive skola och detta kommuniceras ut vid skolstart
till elever, föräldrar och på skolornas hemsidor och eventuella förändringar meddelas elever på hemsidorna men också på de klasstider respektive mentorstider som finns på respektive skola.
Skolornas förebyggande arbete sker genom:
- Introduktion av EHT vid skolstart.
- Utvecklingssamtal med e lever och undervisande lärare två gånger per år och där föräldrar bjuds in.
- Klasskonferenser två gånger per år med EHT och undervisande lärare för att se hur studierna fortlöper.
- Studietid erbjuds alla elever som behöver hjälp med studierna.
- Verksamhetsmöten 2 gånger/månad där enskilda elevärenden kan lyftas för vidare behandling.
25 - Elevråd som består av demokratisk valda elever och representanter från elevhälsan som
träffas efter fastställd mötesplan och där uppgiften består i att lyfta ärenden som kan öka trivseln på skolan. Rektorer kallas vid behov.
EHT jobbar också fortlöpande med att bygga relationer till både elever och lärare genom att de olika professionerna är nära knutna till gymnasieskolornas arbetslag. På så sätt kan EHT jobba
förebyggande och agera snabbare vid enskilda elevärenden.
En utveckling av samverkan kring elever på Vux har påbörjats.
/Marie-Louise Leander & Juha Rankinen, Hylte gymnasieskolor 2014-10-09
26
Bilaga 9
Guide för det goda mötet
Det personliga mötet är grunden i all verksamhet som bedrivs inom förskola och skola. Det goda mötet mellan människor är förutsättningen för att bygga en relation och skapa den tillit som behövs som grund för lärande och utveckling. Detta gäller i lika hög grad för såväl barn och ungdomar som för vuxna.
För att skapa ett gott möte behöver det finnas vissa grundförutsättningar. Ett klargjort syfte,
tydlighet kring vilka som ska delta i mötet och varför och en nertecknad dagordning med innehållet för mötet är enkel formalia som underlättar för alla inblandade.
När mötet väl äger rum bör det präglas av ett lösningsfokus – givetvis måste man prata om det som är svårt, men målet måste alltid vara att tillsammans hitta lösningar och former för utveckling. Detta uppnås genom att var och en som deltar i mötet fokuserar på hur just han eller hon personligen kan bidra med sina kunskaper och sin kompetens i det aktuella ärendet. På så sätt skapar man en känsla av delaktighet, ansvar och möjlighet att påverka hos varje mötesdeltagare.
Denna korta mötesguide är generell och gäller för alla typer av möten som förekommer i förskola och skola (se vidare nedan).
Inför mötet
Vad är syftet med mötet?
Den som sammankallar till mötet måste ha svaret på denna fråga klart och tydligt för sig och kunna förklara syftet med mötet för övriga deltagare.
Vilka ska kallas till mötet och varför?
Här kan man exempelvis fundera på om man ska möte med eller utan vårdnadshavare, om barnet/eleven ska delta i mötet, om andra aktörer ska kallas osv.
Vem ska hålla i mötet?
Detta är vanligtvis rektor/förskolechef, om inget annat bestäms i förväg.
Vad ska behandlas på mötet?
Sammanställ en dagordning och skicka helst ut den till mötesdeltagarna i förväg, via post eller mail. Ju bättre förberedda mötesdeltagarna är, desto större chans att mötet uppfyller deltagarnas förväntningar.
På sittande möte
Tydlig struktur på mötet
Mötesledaren ser till att mötet håller sig till den förutbestämda dagordningen (se förslag nedan) och fördelar ordet. Det är viktigt att se till att alla som deltar får komma till tals under mötet. Generellt bör den som bjudit in till mötet börja med att, efter att ha inlett och hälsat alla välkomna, ge ordet till någon annan av dem som är inbjudna, t ex
vårdnadshavarna.
Tydliga beslut
Formulera beslut tydligt så att alla förstår och är överens om vad man beslutar och så att detta kan beskrivas tydligt och konkret i minnesanteckningar/protokoll. Man kan ta stöd av modellen SMART (Specifikt, Mätbart, Accepterat av alla, Realistiskt, Tidsbestämt, se nedan) för att besluta om mätbara, konkreta och realistiska mål.
Upprättande av SIP
Om minst två olika aktörer deltar i mötet, exempelvis skola och socialtjänst, ska man upprätta en SIP, Samordnad Individuell Plan. Denna upprättas av Socialtjänsten om de är involverade i mötet/ärendet; i annat fall bör rektor ansvara för att upprätta en SIP.
27 Förslag på punkter som kan ingå i en dagordning:
Sammanhangsmarkering, roller och ramar
Vilka är vi, varför är vi här och vad ska vi göra tillsammans?
Vem håller i mötet och vem för minnesanteckningar/protokoll? Detta bör helst inte vara samma person, då den som håller i mötet riskerar att tappa fokus om han/hon samtidigt ska anteckna. Markera ramarna genom att t ex förtydliga hur länge mötet kommer att pågå.
Inled gärna mötet med en runda där var och en som deltar får uttrycka sina förväntningar. Då får man direkt en bild av vad de olika mötesdeltagarna förväntar sig ska ske under mötet.
”Har vi alla kommit till samma möte?”
Uppföljning från ev. föregående möte
Hur har det gått med det man beslutade? Vad har fungerat bra, vad har varit svårt?
Nulägesbeskrivning
Var och en av mötesdeltagarna ger sin bild av nuläget. Särskilt fokus på vad som fungerar bra, så att detta fångas upp. Sträva efter att bidra med ny information och att fokusera
nulägesbeskrivningen på den eller de personer som mötet berör.
Planering framåt med fokus på lösningar och utveckling
Vad kan var och en bidra med framöver utifrån sin profession och sin kompetens?
Avrundning av mötet
Ta gärna en runda även på slutet där mötesdeltagarna får svara på om mötet uppfyllt de förväntningar som uttrycktes i början av mötet. Har vi missat något? Behöver någon fråga behandlas ytterligare?
Tid och plats för uppföljningsmöte
Det är lättare att avboka ett möte som man märker inte längre behövs, än att försöka sammankalla en stor grupp till ett gemensamt möte månader framåt. Kontinuitet skapar trygghet för alla inblandade.
Efter mötet
Skicka ut minnesanteckningar/protokoll
Detta bör ske så snabbt som möjligt, helst inom några dagar, medan mötesdeltagarna fortvarande har mötet färskt i minnet.
Följ upp
Genomför de beslut som fattades. Dessa följs upp på nästa möte, om man beslutat att ha ett uppföljningsmöte. I annat fall får var och en ansvara för att genomföra och följa upp de beslut som man själv berörs av/är involverad i.
Exempel: några olika typer av möten
Nätverksmöte – möte kring ett specifikt ärende, där vårdnadshavare, förskola/skola och minst en annan aktör deltar, t ex Individ- och Familjeomsorgen (IFO), BUP, habiliteringen. Även barnet/eleven kan medverka om det bedöms som lämpligt.
Professionellt nätverksmöte – möte kring ett specifikt ärende, där förskola/skola och minst en annan aktör deltar. Vårdnadshavarna deltar ej, men har gett sitt samtycke till att mötet sker.
Samverkansmöte – möte där olika interna och/eller externa aktörer deltar i samverkan kring ett avgränsat projekt eller mer långsiktiga samverkansformer (PRIO-projektet, utvecklingsgrupp för Familjecentralen osv).
Skolmöte (tidigare EVK, elevvårdskonferens) – möte där vårdnadshavare, pedagog och rektor träffas för att diskutera elevens aktuella skolsituation. Även eleven kan delta vid dessa möten om detta bedöms som lämpligt.
28
Guide för det goda mötet – snabböversikt
*S.M.A.R.T står för Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsbestämt.
Detta betyder att målet ska vara tydligt och mätbart (hur vet vi när målet har uppnåtts?), att alla ska vara överens om vad man har bestämt, att målet ska vara realistiskt utifrån
exempelvis barnets/elevens förutsättningar och förmågor, samt att det ska vara tidsbestämt (när ska vi stämma av om målet har uppnåtts?).
På engelska säger man ”Specific, Measurable, Agreed, Realistic, Time-related).
Steg 1 - Inför mötet
- Vad är syftet med mötet?
- Vilka ska kallas? Varför?
- Vem ska hålla i mötet?
- Vad ska behandlas på mötet?
Sammanställ och skicka ut dagordning
Steg 2 - På sittande möte
- Tydlig struktur
- Tydliga beslut - S.M.A.R.T*
- (Upprätta SIP om flera aktörer)
Förslag till dagordning:
- Sammanhangsmarkering, roller, ramar - Uppföljning från föregående möte - Nulägesbeskrivning
- Planering - vad kan var och en bidra med framöver?
- Avrundning, tid och plats för ev.
uppföljningsmöte
Steg 3 - Efter mötet
- Skicka ut minnesanteckningar/protokoll - Genomför och följ upp beslut
29
Bilaga 10
Kontaktuppgifter
Kontaktuppgifter till lokala elevhälsan Skolkuratorer
Anna Ekeroth
Samordnande skolkurator; gymnasiet Mobil: 0733-718 398
anna.ekeroth@hylte.se
Agneta Magnusson
Unnaryd, Landeryd samt Elias Fries skola Mobil: 0733-718 248
agneta.magnusson@hylte.se
Sara Nilsson
Örnaskolans högstadium Tel: 0345-182 32
Mobil: 0733-718 139 sara.nilsson@hylte.se
Jan Onemark
Torup, Rydöbruk, Kinnared samt Örnaskolans låg- och mellanstadium
Tel: 0345-181 18 Mobil: 0733-718 193 jan.onemark@hylte.se Skolsköterskor Stefan Cederhag Gymnasiet Tel: 0345-184 38 Mobil: 0733-718 109 stefan.cederhag@hylte.se
Marie-Louise Larsson
Samordnande skolsköterska; Landeryd, Unnaryd och Elias Fries skola
Tel: 0345-181 09 Mobil: 0733-718 350
marie-louise.larsson@hylte.se
Hans Moberg Örnaskolan
Mobil: 0733-718 126 hans.moberg@hylte.se
Anna Wallin
Torup, Rydöbruk och Kinnared Mobil: 0723-967 024
anna.wallin@hylte.se
Specialpedagoger
Cecilia Axelsson (föräldraledig) Vildmarksgymnasiet och Unnaryd Tel: 0345-184 35
Mobil: 0733-718 089
cecilia.axelsson@skola.hylte.se
Ronny Johansson
Traineegymnasiet och IM Mobil: 0733-718 286
ronny.johansson@skola.hylte.se
Marie Kastrati
Örnaskolans högstadium marie.kastrati@skola.hylte.se
Maria Norrman
Örnaskolans högstadium Mobil: 0733-718 221
maria.norrman@skola.hylte.se
Aina Svensson
Rydöbruk och Kinnared Tel Rydöbruk: 0345-206 11 Tel Kinnared: 0345-184 24 aina.svensson@skola.hylte.se
Inger Wilander Örnaskolan Tel: 0345-180 65
inger.wilander@skola.hylte.se SYV, studie- och yrkesvägledare Emma Vari
Örnaskolans högstadium samt de tre gymnasieenheterna Mobil: 0733-718 124
emma.vari@hylte.se
Jari Brinkell Lärcentrum
Mobil: 0733-718 194 jari.binkell@hylte.se
30 Kontaktuppgifter till centrala barn/elevhälsan
Britt Bengtsson
Motorikpedagog och hörselsamordnare Mobil: 0733-718 090
britt.bengtsson@hylte.se
Lina Bodestad
Psykolog i förskola och skola Mobil: 0733-718 079
lina.bodestad@hylte.se
Angelica Brevik Teckenspråkstolk Mobil: 070-95 29 121
angelica.brevik@skola.hylte.se
Nils Johannesson Logoped
Mobil: 0723-967 069 nils.johannesson@hylte.se
Annie Nilsson
Specialpedagog i förskolan Mobil: 0733-718 123 annie.nilsson@hylte.se
Catharina Ohlin IT-pedagog
Mobil: 0733-718 196 catharina.ohlin@hylte.se
Anne Persson T.f. enhetschef Mobil: 0733-718 290 anne.persson@hylte.se
Birgitta Årzén
Förskolepedagog på Öppna förskolan Tel: 0345-180 22
birgitta.arzen@hylte.se
Lenitha Örnstedt
Samordnande specialpedagog Mobil: 0723-967 068
lenitha.ornstedt@hylte.se
