ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga 1 Dm

Full text

(1)

Sida 1 (11)

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM

Mål m

I STOCKHOLM

2010-06-24 UM 12145-10

Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 27

Stockholm

KLAGANDE

Meet Singh Matta, 1986010 1 c/o Mohinder Singh Matta Dalgatan 38 B, 2 tr

151 34 Södertälje

Offentligt biträde: Advokat Susanne Glendor Maschmann Box 22253

104 22 Stockholm

MOTPART

Migrationsverket

Förva1tningsprocessenheten i Solna Box 507

16929 Solna

ÖVERKLAGAT BESLUT

Migrationsverkets beslut 2009-06-12, se bilaga 1 Dm 11-064979

SAKEN

Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL

DOMSLUT

1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut, utom såvitt avser ersättning till det offentliga biträdet, och beviljar Meet Singh Matta permanent uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring.

2. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Susanne Glendor Masch­

mann som offentligt biträde till 13 780 kr, varav 9384 kr avser arbete, 1 640 kr utlägg och 2 756 kr mervärdesskatt.

Dok.Id 18486

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Tegeluddsvägen l 08-561 68000 08-56168655 måndag - fredag

115 76 Stockholm E-post: 09 :00-15:00

forvaltningsrattenistockholm@dom.se

(2)

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM

Migrationsdomstolen

DOM

Sida 2 DM 12145-10

YRKANDEN M.M.

Meet Singh Matta yrkar att han beviljas uppehålls- och arbetstillstånd, flyktingförklaring och resedokument.

Till stöd för sitt överklagande uppger han bland annat följande. Han kan inte få fram någon identitetshandling från Afghanistan. Anledningen till att den muslimska grupperingen ville värva hans far var för att tvinga fadern att konvertera till islam. På så sätt skulle antalet sikher minska i antal.

Fadern är familjens överhuvud och klaganden var tvungen att stanna kvar i bostaden tills hans far gav honom tillåtelse att lämna hemmet. Klaganden kidnappades innan hans fars butik brändes ner. Som sikh har han ingen möjlighet att röra sig fritt och bosätta sig i en annan del av Afghanistan.

Den etniska konflikten mellan muslimer och sikher hindrar honom från detta. Han har ingen släkt eller någon annan närstående som kan ta emot honom vid ett återvändande. Han saknar ett socialt nätverk i hemlandet och hans familj bor i Sverige. Han har inte tillgång till något effektivt myndig­

hetsskydd i hemlandet. I egenskap av sikh har han inte heller någon klan som kan skydda honom från övergrepp. Till styrkande av att hans familj eftersökt honom i Afghanistan inlämnas ett intyg från Röda Korset och till stöd för hans uppgifter om avsaknad av ett internt flyktalternativ inlämnas artiklar ur tidskriften FARR, Flyktinggruppernas och asylkommitteernas riksråd.

Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför bland annat följande. Migrationsverkets uppfattning om situationen i Afghanistan redovisas i rättschefens rättsliga ställningstagande angående fråga om väp­

nad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och internflykt i Afghanistan. Migrationsverket anser att klaganden inte har gjort sin iden­

titet sannolik. Verket har i sitt beslut funnit att han inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Verket har också tydligt redovisat sin upp­

(3)

Sida 3

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

DOM

DM 12145-10

I STOCKHOLM Migrationsdomstolen

fattning om att det finns ett möjligt internt flyktalternativ för honom i Ka­

bul. Om rätten inte anser att det föreligger ett internt flyktalternativ är han att betrakta som övrig skyddsbehövande på grund av att det pågår en inre väpnad konflikt i Ghazni.

Landinformation

Av aktuelllandinformation i målet framgår bland annat följande. År 2009 var det värsta året avseende antalet konflikt-/stridsrelaterade civila döds­

offer i Afghanistan sedan talibamegimens fall 200 l. Den civila befolk­

ningen drabbas ofta av våld när de hamnar i vägen för militära operationer och talibaner attackerar och ger sig på de som inte sympatiserar med deras rörelse. Ghazni är en provins i södra Afghanistan bestående aven blandad befolkning tillhörande flera olika etniciteter. Säkerheten i denna provins har försämrats under senare tid och talibanerna där utför mängder av spo­

radiska attacker mot afghanska säkerhetsstyrkor, offentliga skolor och infrastruktur. Majoriteten av befolkningen i Kabul utgörs främst av tadjiker och pashtuner, men alla etniska minoriteter uppges finnas representerade där. Även i Kabul har säkerhetsläget försämrats under det senaste året, främst i form av attacker riktade mot polis och afghanska myndigheter samt utländska mål.

Rättsväsendet i Afghanistan uppges vara korrupt, subjektivt och dysfunk­

tionellt och det råder brist på myndighetsskydd i hela landet. Det finns där­

emot inga formella restriktioner som hindrar afghaner från att resa inom landet, bosätta sig i eller söka arbete på en annan ort. Kabul uppges vara överbefolkat efter en omfattande inflyttning under senare år. Talibaner och lokala krigsherrar har generellt inget direkt inflytande i större städer som Kabul. Afghanistan är uppbyggt som ett klansamhälle där familjemedlem­

mar hjälper och stödjer varandra och bidrar till varandras överlevnad. Kla­

nerna fungerar även som skydd och stöd. De omfattande krig som pågått i Afghanistan har dock till viss del förstört denna struktur. Klanerna uppges

(4)

Sida 4

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

DOM

UM 12145-10

I STOCKHOLM Migrationsdomstolen

ha större betydelse på landsbygden än i städerna. Enligt uppgift är det, oav­

sett etnicitet, vanligen inga problem att bli accepterad på en ny ort där det saknas nätverk. (Migrationsverket, "Afghanistan december 2009", 2010­

01-22).

Enligt Migrationsverkets rättschef råder det inre väpnad konflikt i Ghazni och svåra motsättningar i Kabul. Internflykt uppges vara möjligt, relevant och rimligt utifrån den sökandes individuella förutsättningar. (Migrations­

verket, "Rättschefens rättsliga ställningstagande angående fråga om väp­

nad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och internflykt i Afghanistan", 2010-02-02).

Befolkningen i Afghanistan utgörs nästan uteslutande av muslimer. Icke­

muslimska minoritetsgrupper uppges riskera diskriminering och förföljel­

se. Sikher påstås till exempel vara tillåtna att öppet praktisera sin tro, men de uppges trots detta fortfarande riskera diskriminering, trakasserier och våld. (U.S. Department of State, "Afghanistan - International Religious Freedom Report 2007",2007-09-14).

Antalet sikher och hinduer i Afghanistan uppgår till cirka 3 000 stycken.

Efter talibanregimens fall har religionsfriheten i landet ökat. Det finns bland annat 7 stycken sikhiska platser för tillbedjan i Kabul. Även om sik­

herna är tolererade där riskerar de trakasserier från allmänhetens och myn­

digheternas sida. Under 2007 uppgavs sikhiska barn till exempel oförmög­

na att gå i skolan på grund av trakasserier från lärare och andra elever. Sik­

her som har ett skyddsbehov gentemot hemorten uppges dock kunna bege sig till Kabul där de i värsta fall skulle komma att utsättas för mindre diskriminering eller trakasserier och där det finns väletablerade sikhsam­

hällen. (Home Office, UK Border Agency, "Operational Guidance Note Afghanistan ",2009-01-28).

(5)

Sida 5

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

DOM

UM 12145-10

I STOCKHOLM Migrationsdomstolen

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser

Sedan Migrationsverket fattade sitt beslut har ändringar gjorts i utlännings­

lagen. En1igt de nya bestämmelserna har begreppet skyddsbehövande i övrigt (4 kap. 2 §) ersatts av begreppen alternativt skyddsbehövande (4 kap. 2 §) och övrig skyddsbehövande (4 kap. 2 a §). Den som anses som

flykting, alternativt eller övrig skyddsbehövande ska få en statusförklaring om detta. De nya bestämmelserna (2009:1542) ska tillämpas från och med

den l januari 20 l Ooch ligger till grund för domstolens bedömning. Till­

lämpliga bestämmelser i övrigt framgår av det överklagade beslutet.

Utgångspunkter för prövningen av skyddsbehovet

Migrationsdomstolen ska ta ställning till om Meet Singh Matta är att anse som flykting, alternativt eller övrig skyddsbehövande och om han därmed har rätt till uppehållstillstånd och statusförklaring.

Det är Meet Singh Matta som har bevisbördan och som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt (jfr MIG 2007:12). I detta ligger inled­

ningsvis att han ska göra sin identitet och sin uppgivna hemvist sannolik.

Meet Singh Matta har inte lämnat in några identitetshandlingar för att visa vem han är eller var han kommer ifrån. Migrationsdomstolen finner dock

ingen anledning att ifrågasätta att han kommer från Afghanistan. Hans skyddsskäl ska därror prövas mot detta land, i första hand mot den uppgiv­

na hemprovinsen Ghazni.

Meet Singh Matta har inte kommit in med någon skriftlig bevisning till stöd för sina asylskäl. Domstolen finner dock ingen anledning att ifråga­

sätta hans berättelse i stort. De asylskäl som han anfört läggs därför till grund för bedömningen av hans skyddsbehov. Han har sammanfattningsvis

(6)

Sida 6

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

DOM

UM 12145-10

I STOCKHOLM Migrationsdomstolen

uppgett att han vid ett återvändande till Afghanistan riskerar förföljelse på grund av att han är sikh.

Flyktingskap

För att en asylsökande ska beviljas uppehållstillstånd som flykting krävs det att han eller hon vid ett återvändande till hemlandet riskerar förföljelse på en eller flera av de grunder som räknas upp i 4 kap. 1 § UtlL, samt att han eller hon inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av sitt hemlands skydd.

Meet Singh Matta har uppgett att han är sikh hemmahörande i provinsen

Ghazni. Han har uppgett att han blivit trakasserad och retad på grund av sin religionstillhörighet och att han tvingats delta i bön trots att han inte är muslim. Föräldrar uppmanade sina barn att håna och slå sikher och i hans hemby, som styrdes av pashtuner, var han förhindrad att gå i skolan på grund av att han var sikh. När han var 15 år kidnappades han utanför sitt hem i Ghazni och fördes till Jalalabad. Där hölls han tillf'angatagen av okända män i några års tid och under tiden i fångenskap kom han att ut­

sättas för övergrepp och misshandel. Anledningen till kidnappningen var att hans far hade vägrat samarbeta med män tillhörande Mujaheddin. Vid ett tillfålle anfölls huset som han vistades i och då uppmanade en av kid­

napparna honom att ge sig av. Under åren i f'angenskap fungerade han som de okända männens slav.

Den omständigheten att en asylsökande tidigare har utsatts för förföljelse eller annan allvarlig skada, eller för direkta hot om sådan förföljelse eller skada, utgör en allvarlig indikation på att den sökandes fruktan för förföl­

jelse är välgrundad och att det finns risk för att han eller hon återigen kan komma att utsättas för övergrepp

Off

artikel 4.4 Skyddsgrundsdirektivet).

(7)

Sida 7

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

DOM

UM 12145-10

I STOCKHOLM Migrationsdomstolen

Domstolen kan konstatera att Meet Singh Matta tidigare har utsatts for tra­

kasserier och övergrepp på grund av sin religiösa tillhörighet i hembyn i Ghazni. Därefter utsattes han för en kidnappning och fördes bort till staden Jalalabad. Anledningen till att han kidnappades av okända män var inte kopplad till en individuell hotbild mot honom, utan berodde på att kid­

napparna ville komma åt hans far. Meet Singh Matta lyckades till slut rymma eftersom huset som han hölls fången i utsattes for ett anfall. Där­

efter tog han sig till Pakistan och vistades där i några år innan han reste vidare till Sverige.

Det faktum att Meet Singh Matta som barn har hånats och retats av andra barn på grund av sin religiösa tillhörighet kan enligt domstolens mening inte anses innebära att det idag finns en kvarvarande individuell hotbild mot honom på grund av att han är sikh. Det har i övrigt inte framkommit att han under sin uppväxt i Afghanistan på något annat sätt skulle ha utsatts for fysiska övergrepp eller hot på grund av sin religion.

Det har nu gått mer än fem år sedan Meet Singh Matta rymde från de okända personer som höll honom tillfångatagen, Kidnappningen utfordes av enskilda, utan kopplingar till de afghanska myndigheterna, och det finns inget som tyder på att de okända männen skulle ha ett fortsatt intresse av honom vid ett återvändande idag. Det har inte heller framkommit någon tydlig koppling mellan hans religionstillhörighet och den kidnappning han utsattes for.

Av i målet åberopad landinformation har det inte heller framkommit att det skulle förekomma någon generell förföljelse av sikher i Afghanistan. Dom­

stolen finner därfor att Meet Singh Matta inte är att anse som flykting enligt 4 kap. 1 § UtlL. Hans yrkande om flyktingstatusförklaring och rese­

dokument ska därmed avslås.

(8)

Sida 8 UM 12145-10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN

DOM

I STOCKHOLM Migrationsdomstolen

Alternativt och övrigt skyddsbehov

Domstolen har ovan konstaterat att Meet Singh Matta inte har gjort sanno­

likt att de män som tidigare kidnappat honom fortfarande skulle vara ute efter honom. Det har inte heller framkommit att det av någon annan anled­

ning skulle finnas en individuell hotbild mot honom i hemlandet. Han har därmed inte gjort sannolikt att han av någon anledning skulle riskera att straffas med döden eller kroppsstraff, tortyr eller annan sådan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning vid ett återvändande.

Enligt landinformationen i målet framgår det emellertid att talibanerna i bland annat Ghazniprovinsen utövar systematiskt våld mot befolkningen och att striderna där är att betrakta som urskillningslösa. Det finns därför, enligt domstolens mening, grundad anledning att anta att en civilperson genom sin blotta närvaro i den provinsen skulle löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt hot mot liv eller lem. Meet Singh Matta har där­

med ett skydds behov gentemot denna del av Afghanistan enligt 4 kap.

2 UtlL.

Internt flyktalternativ

Migrationsdomstolen har efter detta konstaterande att ta ställning till om

Meet Singh Matta har möjlighet att finna skydd och bosätta sig i en annan del av Afghanistan. En utlänning är inte i behov av internationellt skydd om det beträffande en del av ursprungslandet inte finns någon välgrundad

risk för förföljelse eller någon verklig risk för att lida allvarlig skada. I sådant fall har utlänningen ett internt flyktalternativ. Domstolen ska göra en individuell bedömning av om ett sådant flyktalternativ föreligger. Vid denna bedömning ska inte endast de allmänna förhållandena i ursprungs­

landet beaktas, utan även den enskildes möjligheter att bosätta sig på annan ort där han eller hon helt saknar socialt nätverk. Omständigheter som kön, ålder och hälsa är också av betydelse i sammanhanget. Om den som åter­

(9)

Sida 9

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

DOM

UM 12145-10

I STOCKHOLM Migrationsdomstolen

vänder skulle mötas av otillbörliga umbäranden av humanitär synvinkel är det inte rimligt att hänvisa till ett internflyktsalternativ (MIG 2008:20).

Det är Migrationsverket som har bevisbördan för att det föreligger ett internt flyktalternativ som gör att utlänningen inte kan anses vara i behov av internationellt skydd. Beroende på anledningen till att utlänningen är skyddsbehövande gentemot hemorten och beroende på situationen i det aktuella landet ställs det olika krav på den utredning som Migrationsverket presenterar för att verket ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda. Det ankom­

mer på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. För att ett in­

ternt flyktalternativ ska föreligga krävs det att det dels är fråga om ett rele­

vant alternativ, dvs. att den enskilde kan erbjudas effektivt skydd på annan ort, dels att det är rimligt att han eller hon begagnar sig av detta alternativ.

Vid bedömningen av om ett internt flyktalternativ är relevant måste dom­

stolen beakta om hotbilden utgår ifrån en icke-statlig aktör och om denna skulle kunna utgöra ett hot mot den enskilde även på den föreslagna orten (jfr MIG 2009:4).

Meet Singh Matta har uppgett att han inte har någon möjlighet till intern­

flykt inom Afghanistan eftersom han är sikh i avsaknad av släkt och klan, samt i avsaknad av möjlighet att finna arbete och bostad i Kabul. Migra­

tionsverket har däremot anfört att Meet Singh Matta har möjlighet att flytta till Kabul för att undkomma den väpnade konflikt som pågår i hans hem­

provins Ghazni.

Migrationsdomstolen kan inledningsvis konstatera att det i Kabul inte råder någon väpnad konflikt. För att beviljas uppehållstillstånd på grund av den allmänna situationen i Kabul, där det idag råder svåra motsättningar, krävs det att den asylsökande har en individuell hotbild som gör att han

(10)

Sida 10

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

DOM

UM 12145-10

I STOCKHOLM Migrationsdomstolen

eller hon på grund av de svåra motsättningarna där riskerar allvarliga över­

grepp.

Meet Singh Matta har aldrig vistats i Kabul och det har inte heller fram­

kommit att det skulle finnas någon individuell hotbild mot honom där.

Istället har han anfört att han på grund av den allmänna situationen för sik­

her skulle riskera att utsättas för övergrepp även där. Eftersom Meet Singh Matta inte har gjort sannolikt att han har ett individuellt skyddsbehov gent­

emot Kabul anser migrationsdomstolen att denna stad :far anses vara ett relevant internflyktsalternativ för honom.

Migrationsdomstolen ska även bedöma om det av Migrationsverket före­

slagna internflyktsalternativet är att anse som rimligt. I detta sammanhang kan domstolen konstatera att Meet Singh Matta är en ung, frisk och arbets­

för man, men att han saknar ett socialt nätverk i Kabul. I egenskap av sikh har han inte någon klan att söka skydd och stöd hos och han har även upp­

gett att han på grund av sin religion kommer att diskrimineras i fråga om arbete och bostad.

Migrationsverket har inte inkommit med någon aktuellIandinformation avseende sikhernas situation i Kabul. Av den landinformation som tillförts målet under processen hos Migrationsverket framgår att sikherna numera utgör en mycket liten minoritet i Afghanistan och att de fortfarande löper

risk att utsättas för diskriminering, hot, trakasserier och våld både från all­

mänhetens och från myndigheternas sida.

Vid en sammantagen bedömning av den allvarliga säkerhetssituationen i Kabul, den utsatta situationen för sikher samt klagandens avsaknad av nät­

verk i hemlandet, finner migrationsdomstolen att Migrationsverket inte kan anses ha uppfyllt sin bevisbörda avseende rimligheten i att hänvisa en

(11)

Sida 11

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

DOM

UM 12145-10

I STOCKHOLM Migrationsdomstolen

ensam sikh till Kabul. Meet Singh Matta är därmed att anse som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § UtlL. .

Avslutande frågor

Utifrån ovanstående bedömningar ska Meet Singh Matta beviljas perma­

nent uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 § UtlL och alternativ skyddsstatus­

förklaring enligt 4 kap. 3 a § första stycket UtlL. Utvisningsbeslutet ska därmed enligt 12 kap. 22 § tredje stycket UtlL upphöra att gälla.

Det ankommer på Migrationsverket att vidta de åtgärder som föranleds av denna dom.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110)

Kirsi Laakso Utvik Rådman

I avgörandet har även nämndemännen Barbara Hässler, Christer Jerström och Lars-Gunnar Thor deltagit. Föredragande har varit Maria Holmqvist.

(12)

1/10 Akt 1.11

Asylprövningsenhet 2 i Stockholm

Migrationsverket

2009-06-12 Beteckning

11064979 Mikael Landberg

Matta Meet Singh Mohinder Singh Matta Dalgatan 38b

151 34 Södertälje

Sökande

Matta, Meet Singh, född 860101, man, medborgare i Afghanistan Adress: Mohinder Singh Matta, Dalgatan 38b, 151 34 Södertälje Språk:: Persiska (farsi)

le

Offentligt biträde

Malmros, Åsa, Advokatfirman Åsa Malmros, Stockholm Beslut

Migrationsverket beslutar att

avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd

avslå din ansökan om flyktingförklaring och resedokument utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716)

utvisningen ska verkställas genom att du reser till Afghanistan, om du

inte visar att något annat land kan ta emot dig .

Migrationsverket tillerkänner det offentliga biträdet Åsa Malmros 17 442 kronor av allmänna medel. Av summan utgör 3 488 kronor mervärdesskatt.

Ersättningen till det offentliga biträdet ska stanna på staten.

Överklagande

Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida.

Migrationsverket Asylprövningsenhet 2 i Stockholm

Besöksadress Pyramidvägen 2 A Postadress Box 507 SE-16929 Solna Telefon 0771-235235 Telefax 08274448

E-DOst miarationsverket@lmiQrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organlsationsnr 202100-2163

(13)

2/10 Beteckning

11064979

Yvonne Olsson Beslutsfattare

Underskrivet original förvaras hos Migrationsverket.

Kopia till

Malmros Åsa

Mottagningsenhet 5 i Solna

(14)

3/10 Beteckning

11064979

Ansökan med mera

Du ansökte om asyl i Sverige den 23 juni 2008. Du yrkar att du ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd samt resedokument och flyktingförklaring.

Som grund för dina yrkanden anför du skyddsskäl samt, som det får förstås, anknytning till din i Sverige bosatta familj.

Som skäl för din ansökan har du i huvudsak uppgett följande. Du kidnappades när du var femton år gammal utanför ditt hus. Syftet med kidnappningen, får det förstås, var att du skulle berätta var din far befann sig. Du hölls fången i cirka tre år. Under din tid i fångenskap utsattes du för misshandel och sexuella övergrepp. Du tvingades utföra hushållssysslor åt männen. Du lyckades, med hjälp aven man som var bekant med

kidnapparna, lämna huset och ta dig till Pakistan. Du vistades i Pakistan i tre och ett halvt år där du arbetade som butiksbiträde.

Du har tillfört ärendet din fars (Migrationsverkets ärendenummer 10-188464) tazkira i syfte att styrka den av dig uppgivna identiteten.

Skälen för beslutet

Du har inte tillfört ärendet sådana handlingar att den av dig uppgivna identiteten kan anses ha gjorts sannolik. I ärendet föreligger det dock i nuläget inga skäl att ifrågasätta den av dig uppgivna nationella hemvisten eller din etnicitet. Ditt ärende ska således prövas mot förhållandena i Afghanistan.

Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. Det är även en vedertagen princip inom förvaltningsrätten att den som ansöker om en förmån har bevisbördan för att han eller hon uppfyller kraven som uppställs i lagen för att förmånen ska beviljas. Det är således den sökande som har bevisbördan vilket innebär att det är den sökande som själv i första hand har att tillhandahålla relevanta uppgifter till ledning för bedömningen av den sökandes behov av skydd. För

att tillstånd jämte 4 kap. 1 eller 2 §§ utlänningslagen ska kunna medges bör krav kunna ställas på att den sökande talar sanning och hjälper utredaren så att alla fakta i ärendet kan klarläggas. Detta inbegriper även att göra den uppgivna identiteten sannolik. Tvivelsmålets fördel ska ges sökande vars berättelse framstår som trovärdig och sannolik, en förutsättning är dock att den sökande har gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse och att den sökandes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts (MIG 2007: 12 samt UNHCRs handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, Stockholm 2001).

Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting eller skyddsbehövande i övrigt

Av 4 kap. 1 § utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon

(15)

4/10

Beteckning 11064979

känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras

- sin nationalitet

- den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion

- sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning

För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda.

En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention

angående flyktingars rättsliga ställning och flyktingförklaring enligt 4 kap. 3

§ utlänningslagen.

En utlänning som inte är flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land på grund av att han eller hon

- känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff, utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

- på grund aven väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet behöver skydd eller

- på grund aven miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland

Flyktingar och sådana skyddsbehövande som nu nämnts har enligt 5 kap. 1

§ utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd.

Migrationsverket konstaterar att den allmänna situationen för sikher i Afghanistan inte är sådan att den i sig grundar rätt till skydd i Sverige.

Migrationsverket finner anledning att ta upp vissa diskrepanser i din berättelse.

Du uppger att du kidnappades utanför ditt hus. Syftet med kidnappningen uppger du dels vara att sätta press på din far att ingå i en för dig okänd väpnad grupp dels att genom dig ta reda på var din far befann sig.

Migrationsverket finner det besynnerligt att du kidnappades om det var din far som de ville åt. Det är vidare besynnerligt att kidnapparna dels vill att din far ska gå med i deras grupp dels söker tvinga dig att berätta vart han befann sig. Det är i ärendet inte förklarat hur det kommer sig att du fortfarande var hemma om din far inte var det med beaktande av att

kidnapparna ville veta vart han befann sig. Vidare kan verket konstatera att du uppger två olika tillfällen när du säger dig ha fått vetskap om att din fars butik brändes ner. Du anför i inlagan att det skedde innan du kidnappades för att vid verkets utredning den 20 mars 2009 uppge att du hörde att din

(16)

5/10 Beteckning

11064979

fars butik bränts ner. Vidare uppger du vid utredningen att dina kidnappare aldrig var i kontakt med din far. Din far och familjen i övrigt får det förstås, hade vid det laget lämnat landet. Det är även besynnerligt att kidnapparna ville ha med en sikh i den i huvudsak muslimskt betingade kampen.

Verket konstaterar att det förekommer vissa diskrepanser i din berättelse samt att vissa omständigheter framstår som märkliga och inte förklaras i den utsträckning som varit önskvärt. Dock bedömer verket att det i huvudsak finns anledning att bedöma dig som trovärdig i centrala delar av din berättelse och du ska således beviljas förmånen av bevislättnadsregeln.

Med ledning av vad som ovan anförts går verket vidare till att pröva huruvida det av dig anförda utgör tillräcklig grund för att skydd ska kunna beviljas dig i Sverige.

Migrationsverket finner att den kidnappning du uppger dig ha utsatts för inte i sig var riktad mot dig, den är att se som ett medel för att komma åt din far.

Det är således inte på grund av din politiska uppfattning, din religion eller etnicitet som du har kidnappats. Inte heller har det framförts skäl för kidnappningen som kan anses hamna under någon annan grund i 4 kap. 1 § utlänningslagen. Det får således anses att grunden för den kidnappning som du uppger dig utsatts för inte kan anses vara annan än rent kriminell.

Migrationsverket har härefter att pröva huruvida du vid ett återvändande skulle komma att riskera att utsättas för sådan behandling som kan ge upphov till skydd jämte 4 kap. 2 § utlänningslagen.

Migrationsverket har ovan redogjort för att den allmänna situationen inte kan anses utgöra grund för skydd. Verket har således att pröva huruvida du genom dina personliga omständigheter kan anses hysa välgrundad fruktan för att utsättas för skyddsgrundande behandling. Verket har ovan konstaterat att din kidnappning får anses vara en kriminell handling som i huvudsak var riktad mot din far och inte mot dig. Oaktat vad du utsattes för under den perioden finns det inte i ärendet framfört sådana omständigheter att det kan anses troligt att du vid ett återvändande hyser en välgrundad fruktan för att ånyo utsättas för sådana handlingar som under den period du var kidnappad.

Inte heller kan det anses ha gjorts troligt att du vid ett återvändande skulle vara av sådant särskilt intresse för dina kidnappare att de ånyo skulle leta efter dig.

Migrationsverket har vidare att pröva frågan om huruvida verkets beslut av den 22 november 2007, där det bedöms råda" inre väpnad konflikt i delar av Afghanistan, har sådan betydelse för ditt ärende att tillstånd borde meddelas.

Verket har även att ta ställning till huruvida du kan anses kunna begagna dig av alternativet inre flykt.

I Migrationsöverdomstolens mål, referat nr: MIG 2007:33 II, gör Migrationsöverdomstolen en allmän bedömning av möjligheterna till

(17)

6/10 Beteckning

11064979

internflykt. Migrationsverket har gjort bedömningen att domen, i den allmänna delen, är tillämpbar även i detta ärende. Fråga är om sökanden trots att hanlhon inte har någon särskild anknytning till annan del av landet, kan använda sig av internflykt. Enligt svensk och internationell praxis görs vid flyktingskapsbedömningen en prövning av de risker utlänningen löper vid en avvisning till hemlandet eller någon del därav, och därmed också av det behov av skydd som han eller hon har. En person anses inte riskera förföljelse, och alltså inte vara flykting, om han eller hon kan få ett effektivt skydd i någon del av hemlandet. Vid flyktingskapsbedömningen ska således möjligheten till skydd i hemlandet vara uttömt (jfr MIG 2007:9 och SOU 2006:6 s. 103 f.). Även av artikel 91 i UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga

ställning (handboken) framgår att fruktan för förföljelse inte alltid behöver avse hela medborgarskapslandets territorium. Vid etniska konflikter eller svåra oroligheter innefattande förhållanden såsom inbördeskrig, kan

förföljelse aven specifik etnisk eller nationell grupp förekomma endast i en del av landet. I sådana situationer kommer en person inte att uteslutas från möjligheten att erhålla flyktingskap endast på grund av att han kunde ha sökt tillflykt i en annan del av det landet, om det under alla rådande omständigheter inte hade varit rimligt att förvänta sig av honom att göra detta. För att ett internflyktsalternativ ska kunna användas krävs t.ex. inte att det finns arbete för alla som återvänder. Däremot ska rätten att skaffa sig ett arbete finnas genom att man kan registrera sig och mottas i landet.

UNHCR anser i sina "Guidelines" för Afghanistan att det krävs ett socialt nätverk för att en afghan ska kunna återvända men anger samtidigt på sidan 55 bl.a. följande. Ungefär 30 procent av den totala befolkningen är

koncentrerad till städer som Kabul, Herat och Jalalabad. De flesta städer upplever för närvarande en ständig inflyttning från landsbygden. Det finns viktiga skillnader mellan situationen för afghaner i städerna och på

landsbygden. En av dessa skillnader verkar vara avsaknaden av socialt nätverk i städerna, vilket förekommer på landsbygden. Detta påverkar framförallt fattiga i storstäderna.

Av bifogad rapport från IRIN framgår bl.a. följande. Mer än

10000 afghaner återvände från Pakistan i mars 2008 med hjälp av UNHCR.

Antalet återvändande synes bli lika många som under 2005 och 2006.

Av US Department of States rapport framgår bl.a. följande. Den afghanska lagen ger möjlighet för fri rörlighet inom landet, för resor till utlandet, för emigration och för återvändande. Det kan finnas vissa lagar som begränsar medborgarnas rörlighet och staten begränsade också medborgarnas rörlighet på grund av säkerhetsskäl. Den afghanska staten samarbetar med UNHCR och andra humanitära organisationer för att ge skydd och assistans till internflyktingar, återvändande flyktingar, asylsökande, statslösa personer och andra personer som behöver skydd. Myndigheterna beräknar att ungefär 29 000 personer nyligen fått söka sig från sin hemort inom landet på grund

(18)

7/10 Beteckning

11064979

av osäkerhet och våld som är länkat till konflikten i ursprungsområdet. De flesta av dessa individer har sitt ursprung i söder (Kandahar, Helmand, Uruzgan och Zabul) och i väster (Herat och Badghis). Lokala myndigheter har bistått med boendehjälp och i vissa fall mathjälp genom provinsiella hjälp-kommissioner, som består av ministeriet för landsortsutveckling och stöd, afghanska röda korset, UNHCR, internationell organisation för migration, UNAMA och UNICEF. Det finns inga rapporter om att internflyktingar skulle ha nekats hjälp av inhemska eller internationella humanitära organisationer. En del av dessa har hjälpts att återvända och en del har återvänt på egen hand.

Migrationsverket hänvisar även till det avtal om återvändande som skrevs mellan Afghanistans regering, Sveriges regering och UNHCR (Tripartite Memorandum of Understanding between The Government of the Kingdom of Sweden, The Government of The Islamic Republic of Afghanistan and The United Nations High Commissioner For Refugees (UNHCR)). Av detta avtal framgår bl.a. följande. Den som frivilligt återvänder erhåller 20 000 kr, som utbetalas vid ankomsten till Kabul. Vid återvändandet har samtliga parter ansvar för att den återvändande tas emot. I detta avtal motsätter sig inte UNHCR verkställighet med tvång av ensamma män (a.a. par. 3.).

Migrationsverket gör följande bedömning.

Migrationsverket konstaterar inledningsvis att ensamma män har fri rörlighet inom landet och är fria att bosätta sig var de vill och söka arbete var de vill inom Afghanistan. Det finns således inget legalt hinder för internflykt.

UNHCR:s ståndpunkt att det krävs ett socialt nätverk för att en afghan ska kunna återvända till Kabul eller någon annan storstad i Afghanistan måste ifrågasättas eftersom UNHCR själv anger att den omfattande inflyttningen till storstäderna lett till att traditionella sociala mönster inte längre finns för de afghaner som bosatt sig i städerna.

Samtliga större städer i Afghanistan har en bättre säkerhetssituation än landsbygden. Många afghaner söker sig därför till storstäderna. Det finns också ett stort antal unga afghaner som söker sig till storstäderna för att studera på universiteten. Många av de som återinvandrar från Pakistan och Iran bosätter sig också i de större städerna. Detta har bl.a. lett till att Kabuls befolkning har ökat från 1,5 miljoner under talibantiden till dagens 4 - 4,5 miljoner och att staden blivit multietnisk. Migrationsverket anser att det är uppenbart att det är omöjligt att hålla fast vid traditionella sociala mönster i en så expanderande stad.

Det finns inga rapporter om att folk svälter ihjäl i Kabul eller i några av de andra större städerna. Byggnationen av bostäder, affärscentra, banker och industrikomplex samt restaureringen av gamla byggnader i städerna är omfattande. Det finns både bostäder och arbete. Naturligtvis är situationen

(19)

8/10

Beteckning 11064979

svår för en del, framförallt för de som flyttat in från landsbygden och från grannländer.

Återtagandeavtalet garanterar den som återvänder till Afghanistan ett startkapital och hjälp vid ankomsten. Samtliga verkställigheter från Sverige sker till Kabul. Den som vill åka vidare därifrån kan få hjälp av afghanska myndigheter och flyga med inrikesflyg till andra större städer.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser Migrationsverket att verket styrkt att det finns internflyktsmöjligheter för dig i Afghanistan och då främst i Kabul.

Med ledning av vad som ovan anförts finner verket att du inte är att betrakta som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Dina ansökningar om

resedokument och flyktingförklaring kan således inte tillstyrkas.

Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av anknytning

En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i landet. Det är bara i undantagsfall som uppehållstillstånd får ges efter inresan. Undantag kan bland annat göras om det finns synnerligen ömmande omständigheter som gör att utlänningen bör få stanna här eller om det annars finns synnerliga skäl. Undantag kan också göras om utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte är skäligt att kräva att han eller hon reser till ett annat land för att ansöka därifrån. Det framgår av 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716).

En utlänning som är nära anhörig till någon som är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, men inte tillhör dennes

kärnfamilj, får ges uppehållstillstånd på så kallad hushållsgemenskap. För att uppehållstillstånd ska få ges på den grunden måste den sökande ha ingått i samma hushåll som den anhörige i Sverige. Det ska också redan i

hemlandet ha funnits ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. Det framgår av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen.

För att ett särskilt beroendeförhållande ska anses föreligga förutsätts att det är svårt för de anhöriga att leva åtskilda. Det innebär bland annat att de måste ha levt i samma hushållsgemenskap omedelbart innan den anhörige i Sverige flyttade hit. Det förutsätts också att ansökan om familjeåterförening har gjorts relativt snart efter det att den anhörige fick permanent

uppehållstillstånd här. Även andra faktorer såsom släktskapet, sökandens civilstånd och ålder kan vägas in vid bedömningen av om ett särskilt beroendeförhållande föreligger (prop. 2004/05:170 s.181 ochprop.

1996/97:25 s. 113).

En utlänning som på annat sätt har särskild anknytning till Sverige får ges uppehållstillstånd när det finns synnerliga skäl. Det framgår av 5 kap. 3 a § tredje stycket utlänningslagen. Sådan särskild anknytning kan föreligga i

(20)

9/10 Beteckning

11064979

undantagsfall om en flykting eller skyddsbehövande har behov av att få förena sig här i landet med en nära anhörig som stått dem nära eller i fall där udda och ömmande omständigheter åberopas. Gemensamt för dessa är att tillståndsprövningen görs inom en snäv ram och att bestämmelsen i dess helhet är avsedd att vara av undantagskaraktär (Prop. 2004/05:170 s. 184).

Migrationsverket kan konstatera att det inte föreligger sådana

omständigheter i ärendet att tillstånd ska kunna beviljas dig på grund av anknytning till din i Sverige bosatta familj.

Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter

Det framgår av 5 kap. 6 § utlänningslagen att en utlänning kan få

uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004105: 170 s.l85) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för

uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en

undantagsbestämmelse.

Du anför att du mår psykiskt dåligt på grund av dina tidigare upplevelser i hemlandet. Det har inte tillförts ärendet någon dokumentation till styrkande av denna omständighet. Då verket inte har tillgång till dylik dokumentation kan verket enkom konstatera att det inte kan anses föreligga sådana

omständigheter som kan anses vara synnerligen ömmande. Du kan således inte beviljas tillstånd jämte ovan nämnt lagrum.

Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 § utlänningslagen.

(21)

10/10 Beteckning

11064979

Bilaga

De här besluten kan överklagas

Man kan överklaga Migrationsverkets beslut

att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd

att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning att avslå en ansökan om flyktingförklaring och resedokument

att återkalla en flyktingförklaring om avvisning eller utvisning

om förbud att återvända till Sverige om förvar

om ersättning till offentligt biträde.

Så här gör du

Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat.

Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer.

Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt.

Skicka överklagandet till Migrationsverket, Asylprövningsenhet 2 i Stockholm, Box 507, 16929 Solna.

Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar är inte tidsbegränsad.

Migrationsverket överlämnar överklagandet till Länsrätten i Stockholms län, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :