Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Luxemburg 2005

Full text

(1)

Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter i Luxemburg 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Läget beträffande mänskliga rättigheter (MR) i Luxemburg är i stort sett mycket gott. Enligt Europarådets MR-kommissarie som besökte landet i februari 2004 är Luxemburg en förebild för de nya medlemsstaterna i EU på området mänskliga rättigheter. Viss kritik riktas dock mot behandlingen av barn och ungdomar som är frihetsberövade, långa asylprocesser och problem med avvisningar av asylsökande.

En allmän ombudsman inrättades den 1 maj 2004. Sedan år 2000 finns ett konsultativt råd för mänskliga rättigheter. De centrala MR-konventionerna har ratificerats.

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s

konventionskommittéer

Luxemburg har ratificerat de centrala konventionerna på de mänskliga rättigheternas område

3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr och all kränkande behandling är förbjuden i lag och det finns inga uppgifter om att sådant förekommer.

Fängelseförhållandena uppfyller internationella normer och kan besökas av oberoende organisationer för mänskliga rättigheter. De materiella villkoren på landets enda fängelse för sluten vård bedömdes som tillfredsställande av Europarådets MR-kommissarie. Han riktade dock viss kritik mot bristen av speciella strukturer i landet vilket innebär att fängelserna innehåller både dömda brottslingar, minderåriga och utlänningar i administrativt förvar. Denna situation skapar svårigheter då personalstyrkan är för liten för att kunna

övervaka alla olika kategorier av internerade. Luckor fanns även i bemanningen då vissa poster endast kunde sökas av luxemburgska medborgare. MR-

(2)

kommissarien föreslog att personalbemanningen skulle öka samt att man borde överväga att öppna upp vissa poster för sökande med utländskt

medborgarskap. Luxemburg har sedan kritiken framförts ökat bemanningen på fängelset. I US State Departments rapport för 2004 konstaterades att ökad kriminalitet och emellanåt långa väntetider för rättegång har lett till en ökning av antalet fängslade personer och en överbeläggning i fängelset i Schrassig.

I Amnesty Internationals rapport för perioden januari-juni 2003 kritiseras Luxemburg för överdrivet bruk av våld mot ungdomar som i mars

demonstrerade mot Irakkriget samt för brutala husundersökningar i islamiska kretsar. Amnesty kritiserar också att en tunisier som misstänkts för

terroristsamröre återsänts till Tunisien där han utsatts för tortyr.

Det nationella konsultativa rådet för mänskliga rättigheter, Commission Consultative des Droits de l'Homme, CCDH, framför hård kritik mot regeringen vad gäller utvisandet av ovannämnde terroristmisstänkte till

Tunisien. Regeringen borde enligt CCDH kunnat förutse att han skulle utsättas för tortyr. CCDH finner också allvarligt att polisen under brutala former gjort husundersökningar i islamiska kretsar, hos flera personer utan legitima skäl.

Några personer behandlades så illa av polisen att de skadades.

4. Dödsstraff

Dödsstraff tillämpas inte.

5. Rättssäkerhet

Konstitutionen garanterar domarkårens självständighet.

Luxemburg inrättade den 1 maj 2004 en ombudsman. Under perioden 1 oktober 2004 till och med 30 september 2005 har ungefär 2 000 personer vänt sig till ombudsmannen och 953 klagomål har inregistrerats officiellt. Många klagomål gäller långa handläggningstider hos myndigheterna. 117 klagomål gäller ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd. Ombudsmannen konstaterar att samarbetet med myndigheterna i stort sett varit gott och i många fall har myndigheterna varit beredda att korrigera sina misstag i

handläggningen efter det att ombudsmannen uppmärksammat myndigheterna.

6. Personlig frihet

Den personliga friheten är garanterad i konstitutionen som förbjuder

godtyckligt frihetsberövande. Häktningsbeslut krävs för arrestering. Inom 24 timmar måste den arresterade åtalas och ställas inför domstol. Den misstänkte har tillgång till försvarare som betalas av staten och borgenssystem tillämpas.

(3)

7. Yttrande- och mediafrihet

Konstitutionen garanterar press- och yttrandefrihet. En ny, sedan länge aviserad, press- och yttrandefrihetslag antogs av parlamentet den 8 juni 2004.

Beträffande mänskliga rättigheter är den viktigaste punkten att det meddelarskydd för uppgiftslämnare som hittills inte funnits skrivits in i presslagen. Innan lagen trädde i kraft har flera fall noterats där myndigheterna sökt efterforska uppgiftslämnare.

8. De politiska institutionerna

Statschef är Storhertigen som enligt författningen har den verkställande makten. I praktiken utövas denna dock av en inför parlamentet ansvarig regering. Statsrådet (Conseil d´Etat) har en betydande roll i lagstiftningsarbetet.

21 medlemmar utnämns av statschefen på förslag från parlamentet; förnyelsen sker successivt och efter partilinjer.

År 2000 inrättades ett konsultativt råd för mänskliga rättigheter, Commission Consultative des Droits de l'Homme, CCDH, som har till uppgift att lämna yttranden till regeringen i alla frågor som rör mänskliga rättigheter.

Ingen skillnad föreligger mellan män och kvinnor i fråga om rösträtt,

valdeltagande eller valbarhet. Av de 60 parlamentsledamöterna är 14 kvinnor.

Endast tre av 15 regeringsledamöter är kvinnor.

9. Rätten till arbete och relaterade frågor

Luxemburg har ratificerat samtliga av ILO:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter på området. Drygt hälften av alla anställda är fackligt anslutna och rätten att strejka fastslås i konstitutionen.

Minimilön och 40 timmars arbetsvecka regleras i lag. Arbetslösheten är sedan länge på en låg nivå.

10. Rätten till utbildning

Den obligatoriska skolgången (inklusive två års förskola) omfattar alla barn i åldrarna 4 till 15 år. Undervisningen sker på de tre officiella språken och dessutom är undervisning i engelska obligatorisk.

11. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard

Levnadsstandarden är hög, även om fickor av relativ fattigdom finns, exempelvis bland frånskilda kvinnor och deras barn. Även löneläget är högt, liksom pensionerna, särskilt inom den offentliga sektorn.

12. Kvinnans ställning

Jämställdhetsarbetet i Luxemburg går framåt. Krav har under en tid framförts från bland annat enskilda organisationer om att principen om jämställdhet skall

(4)

skrivas in i grundlagen. Den nya regeringen har uppgett att så ska ske.

Regeringen avser även öka medvetenheten om jämställdhetsarbetet genom att bland annat inrätta jämställdhetskompetens på varje departement samt upprätta en oberoende analysinstans för att studera lagstiftning och politik ur ett

jämställdhetsperspektiv.

Kvinnor är i rättsligt hänseende helt jämställda med män. I praktiken är dock skillnaderna på arbetsmarknaden stora. Enligt statistiken har cirka 80 procent av männen men endast drygt 50 procent av kvinnorna i den aktiva

befolkningen (20-64 år) arbete. Av dessa kvinnor har ungefär 20 procent deltidsarbete. Skillnaden i lön mellan män och kvinnor är omfattande. Även om framsteg kontinuerligt äger rum, gäller fortfarande att traditioner och högt löneläge minskar incitamenten för att få ut fler luxemburgska kvinnor på arbetsmarknaden. Bristen på daghem är fortsatt stor.

US State Department har i tidigare rapporter om Luxemburg uppmärksammat problem med våld i hemmet och kvinnohandel. För att komma tillrätta med problemen med våld i hemmet antog regeringen i september 2003 en lag som bland annat innebär att en person som utövat våld i hemmet kan avhysas från bostaden upp till tre månader. Lagen har utformats efter tysk och österrikisk förebild och har utvärderats som effektiv då den innebär att offren inte längre tvingas lämna hemmet för att undkomma ytterligare förnedring. Amnesty International konstaterar i en rapport från 2004 att mycket arbete görs för att komma tillrätta med problemet med våld i hemmet men att mycket arbete ändå återstår. Man rekommenderar bl.a. ett bättre omhändertagande av den part som tvingats lämna hemmet, professionella rådgivare som kan ta hand om offren och en bättre uppföljning för båda parterna i form av terapi.

Den luxemburgska lagen förbjuder handel med människor. Polis och andra myndigheter har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med en relativt

omfattande människohandel i form av prostituerade från tredje länder som fått inresevisum som "cabaretartister". Europarådets MR-kommissarie

rekommenderade, vid sitt besök i Luxemburg i februari 2004, ett borttagande av viseringarna till cabaretartister. Som ett led i kampen mot människohandel beslutade regeringen att inte längre ge visum till icke-EU-medborgare som vill arbeta som cabaretartister. Beslutet föregicks av att flertal polisingripanden mot personer som organiserade rekryteringen av unga kvinnor från utlandet. US State Department konstaterar i sin rapport för 2004 att upphörandet av viseringsprogrammet innebar att cirka 700 kvinnor förlorade sina arbetstillstånd och därmed var tvungna att återvända till sina hemländer.

13. Barnets rättigheter

Regeringen är starkt engagerad i barnens rättigheter och välfärd. Sedan 2003 finns en ombudskommitté för barns rättigheter, ORK, i landet.

(5)

Europarådets MR-kommissarie riktade vid sitt besök i februari 2004 kritik mot behandlingen av frihetsberövade barn och ungdomar. Som följd av kritiken har beslutats att inrätta ett särskilt center för frihetsberövade minderåriga. ORK anser att asylsökande barn åtminstone bör få avsluta skolåret innan de tvångsåtersänds till sitt hemland. Denna möjlighet finns inskriven i ett EU- direktiv om tillfälligt skydd av flyktingar, som Luxemburg ännu inte har införlivat.

14. Olika befolkningsgruppers situation

Andelen utlänningar i Luxemburg är cirka 38 procent, varav drygt 14 procent kommer från länder utanför EU. Den höga andelen bosatta med utländsk nationalitet förklaras dels av landets geografiska läge som transitland och den arbetskraftsinvandring som skedde under 1970-talet men även av landets strikta nationalitetspolitik. Det är idag inte möjligt att erhålla dubbelt

medborgarskap. Den nuvarande regeringen avser dock införa möjligheten till dubbelt medborgarskap. Den luxemburgska frivilligorganisationen CLAE (Comité de Liaison et d'Action des Etrangers) anser att avsaknaden av dubbelt medborgarskap motverkar integration och aktivt deltagande i samhället av vissa grupper. CLAE anser också att Luxemburg bör underlätta möjligheten att bli medborgare i Luxemburg genom att lätta på språkkraven och införa

automatiskt medborgarskap för dem som föds i landet.

Under hösten 2004 ägde flera protester mot rasism rum i huvudstaden, bland annat satte en kvinna av kongolesiskt ursprung eld på sig själv i protest mot rasismen i samhället.

Människor med afrikanskt ursprung har i media klagat på trakasserier och förödmjukelser från polisen. Frivilligorganisationen ASTI hävdar att polisen tenderar att likställa personer med afrikanskt utseende med droghandlare. FN:s kommitté för avlägsnande av etnisk diskriminering (CERD) konstaterar i sina observationer i april 2005 till den rapport som Luxemburg lämnat till

kommittén att regeringen i Luxemburg har skärpt lagstiftning och de statliga institutionerna i kampen mot rasism, men att rasism och främlingsfientlighet och en diskriminerande attityd förekommer och då särskilt gentemot araber och muslimer. Kommittén välkomnar att bevisbördan i civila mål om

rasdiskriminering har ändrats till offrets fördel, men noterar att antalet mål som leder till åtal är få.

Luxemburg har ännu inte införlivat EU:s direktiv (2004/43) om förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet, vilket skulle ha skett senast 19 juli 2003.

(6)

15. Diskriminering på grund av sexuell läggning

Lagen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. I maj 2004 antog Luxemburgs parlament en lag om partnerskap som trädde i kraft i november.

Lagen utgör ett juridiskt ramverk för par som lever tillsammans (heterosexuella eller homosexuella) utan att vara gifta. De personer som berörs av den nya lagen är de som lever tillsammans i parförhållande och som lagligt har bott i Luxemburg i minst tre år. Äktenskap mellan homosexuella är fortfarande förbjudet och är en mycket känslig fråga då den katolska kyrkan har en stark ställning i landet.

16. Flyktingars rättigheter

Lagen tillerkänner flyktingstatus eller asyl enligt FN:s flyktingkonvention med tillhörande protokoll. Regeringen samarbetar med FN:s flyktingkommissionär och andra humanitära organisationer. EG-domstolen har i en dom i juni 2005 meddelat att Luxemburg ännu inte har införlivat direktivet om tillfälligt skydd av flyktingar, vilket skulle ha skett senast 31 december 2002.

Luxemburg har i relation till sin storlek ett ganska stort antal asylsökande.

Under 2004 mottog Luxemburg 1 577 asylansökningar. De flesta av dessa kom från Afrika (850) och Balkan (460). 381 personer återsändes till sina

ursprungsländer, varav 325 återvände frivilligt. 512 personer sändes till andra EU-länder i enlighet med Dublinkonventionen. Under första halvåret 2005 har 446 asylsökande kommit till Luxemburg, varav 170 från Afrika och 151 från Balkan. 138 av dessa har återsänts till sina hemländer, varav 55 på frivillig väg.

Europarådets MR-kommissarie bedömer stödet till asylsökande under

asylprocessens gång, och ofta även efter att beslut fattats, som generöst. Dock påpekas att asylprocessen tar lång tid och att problem förekommer i samband med avvisning och då särskilt att asylsökande placerades i fängelse.

Enligt Amnesty International inger det låga antal asylsökande som får asylstatus anledning till oro, liksom idéerna om att genomföra ett särskilt center för asylsökande som skall avvisas samt situationen för de människor som tvångsåterförs till sina hemländer.

Ombudsmannen har tagit upp flera fall när det gäller återsändande av etniska minoriteter till Kosovo med utrikesministeriet vilket har resulterat i att dessa har fått tillstånd att stanna i Luxemburg.

Regeringen har utarbetat två nya lagförslag som kan komma att träda ikraft i slutet av 2005 för att dels påskynda asylproceduren, dels inrätta ett center för att omhänderta asylsökande som fått besked om avvisning. ASTI och CLAE är positiva till ett särskilt center för att omhänderta asylsökande som skall

återsändas, istället för nuvarande system med placering i fängelse. ASTI

(7)

invänder dock mot vissa delar av det lagförslag som ska påskynda asylproceduren. Man anser det inte befogat att ta bort möjligheten till överklagande för att påskynda asylprocessen. Bevisbördan för att visa att det inte är säkert att återvända till sitt hemland bör inte ligga på den asylsökande.

Tiden mellan asylsökandes ankomst och registrering av ansökan måste kortas ned så att sökanden kan få socialhjälp omedelbart. Man anser inte heller att en asylansökan kan refuseras enbart med hänvisning till att sökanden kommer från ett land inom Europeiska unionen.

17. Funktionshindrades situation

Lagen förbjuder diskriminering mot funktionshindrade i arbetslivet, under utbildning samt vid tillhandahållandet av statliga tjänster. Företag med mer än 25 anställda skall uppfylla en lagstadgad kvot genom att anställa

funktionshindrade. Regeringen tillstår dock att det kan finnas brister i

tillämpning och efterlevnad av lagen särskilt vad gäller personer med mentala funktionshinder.

Regering ger bidrag till de firmor som bygger handikappvänliga strukturer men detta finns inte lagstadgat. Trots regeringens initiativ är endast en liten del av byggnaderna och de allmänna kommunikationsmedel anpassade till de funktionshindrade.

18. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter

I Luxemburg finns ett antal nationella och internationella oberoende människorättsorganisationer.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :