Hjärnkraft Systematisk tillsyn förebygger problem inom Billerud Gruvön. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Full text

(1)

Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2007 | Tema: Förebyggande underhåll

Systematisk tillsyn

förebygger problem

inom Billerud Gruvön

(2)

handlar dessa förändringsarbeten mer om att utveckla människor än teknik. Det handlar om att stärka samtliga medarbetares kompetens, och om att skapa bästa förutsättningar för en god kommunikation och delaktighet i skiftgående organisationer.

I praktiken krävs ett helhetsgrepp för att utveckla brukets arbetssätt och förbättra produkti- viteten. I detta Hjärnkraft har vi dock valt att sätta fokus på integrationen mellan drift och underhåll. Bra förebyggande underhåll som ökar maskinernas tillgänglighet, och därmed brukets konkurrenskraft.

Billerud Gruvöns förändringsarbete vilar på ökad kompetens och förbättrad kommunika- tion. Medarbetarnas kompetens utvecklas när operatörerna utför en mer kvalificerad daglig tillsyn, samtidigt som underhållspersonalen fokuserar på mer avancerade underhållsinsatser.

Men minst lika viktigt är att stimulera kommunikationen; mellan drift och underhåll och mellan olika skiftlag. ”Vi och dom” ska ersättas av ett systematiskt samarbete mot en ge- mensam målbild.

Detta nummer av Hjärnkraft är skrivet inför årets partsgemensamma Ledarkonferenser;

”Ledarskap för ökad kompetens och bättre hälsa i pappersindustrin”. Här kommer Billerud Gruvön att berätta mera om sitt utvecklingsarbete på hemmaplan. Detta gör man på vår kon- ferens i Karlstad. Men även SCA Packaging Obbola, Stora Enso Skutskär-Norrsundet, Södra Cell Mörrum och Holmen Paper Braviken kommer var och en för sig att berätta om sina insatser för att öka kompetensen bland sina medarbetare. Ett praktikfall på varje konferens som genomförs på fem olika orter i landet.

Men här kan vi ändå bara visa upp några av alla de bruk som målmedvetet strävar på i sitt arbete mot att öka den samlade kompetensen. Insikten om de mjuka frågornas betydelse för att stärka konkurrenskraften har slagit igenom på bred front inom massa- och pappersindustrin. Att utveckla brukets kommunikation och kompetens handlar om att lägga grunden för en högeffektiv och konkurrenskraftig produktion.

Mårten Ericsson Skogsindustrierna

Vill du veta mer? Kontakta Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel 036-30 32 60 e-mail: marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av HJÄRNKRAFT 2015

Du kan också kontakta Peo Filipson på Billerud Gruvön e-mail: peo.filipsson@billerud.com Medlemsföretag kan lägga ut tidningen som pdf på det egna intranätet. Den finns att hämta på adressen: www.skogsindustrierna.org via länkar: publikationer/tidningar

| Box 16006 | 103 21 Stockholm | Tel 08-762 72 60 | www.skogsindustrierna.org

Hjärnkraft 2015 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté och vänder sig till personer på ledande befattningar inom den egna branschen text & foto där inget annat anges Sven Magnusson

(3)

Thomas Nilsson chef för förebyggande underhåll, samt Jörgen Pettersson och Ulf Johansson som båda ska arbeta som driftsäkerhetstekniker i den nya organisationen, hoppas kunna se en delvis annorlunda kultur växa fram inom bruket. En kultur som allt mer bygger på samarbete mellan opera- törer och underhållspersonal och där operatörerna tar över en del av underhållspersonalens vardagstillsyn .

Nya arbetsmönster för ett ökat

samarbete mellan drift och underhåll

Inom Billerud Gruvöns Bruk har persona- len börjat arbeta enligt ett nytt sätt som skapar dagliga möten mellan driftsperso- nal och underhållspersonal.

Samtidigt har företaget skapat nya rutiner för operatörerna, som under varje skift lämnar sina ma- növerum och går förutbestämda ronder. De kontrollerar systema- tiskt pumpar, motorer, remmar, vattennivåer och mycket annat

som kan skapa problem. Allt protokollförs med hjälp av handdatorer. Fel repareras, återkommande fel analyseras.

Tradition

Av gammal tradition finns ofta ett arbets- mönster på många arbetsplatser där drift och underhåll har byggt upp mentala väg- gar.

– Om det finns väggar rivs de nu, tror Tho- mas Nilsson, ansvarig för det förebyggande underhållet på Billerud Gruvöns Bruk.

Handdatorn är ett viktigt redskap i arbetet.

(4)

En läckande slang, en smutsig motor som riskerar att gå varm, ett lager till en pump som låter konstigt. Små fel kan leda till haverier och stora kost- nader.

Billerud AB Gruvöns Bruk testar just nu ett nytt system för daglig tillsyn - att bättre förebygga problem i produktionen och där- med öka tillgängligheten.

Genom en utvecklad systematik med större ansvar för operatörerna och en rutin- mässig kommunikation mellan operatörer och mekaniker ska de små felen upptäckas innan de hinner skapa stora problem. Det är ett nytt arbetssätt som ska skapa ett bätt- re samarbete mellan underhåll och drift.

Går ronder

Samtidigt möter operatören sin egen verklighet, bilden på datorskärmarna kom- pletteras med intryck från andra sinnen;

ljud, dofter och synintryck ute från maski- nen.

– Vi går ronder enligt ett fast schema varje skift, berättar Lars Frykman, som till- sammans med Sam Eriksson, båda operatö- rer på renseriet, arbetat fram rondlistorna som används.

– Totalt kollar vi och prickar av varje plats två gånger i veckan, berättar Sam Er- iksson, som själv jobbade som mekaniker i verkstaden under femton år innan han bör- jade på driften.

Handdator

Med hjälp av en handdator protokollförs kontroller av motorer, kilremmar, olje- och vattenrör m.m. som operatörerna undersö- ker. Varje runda tar 10-15 minuter. De nya rutinerna handlar mycket om att systema- tisera gamla invanda rutiner. Thomas Nils- son är chef för förebyggande underhåll och menar att den visuella delen av operatörer-

nas jobb var väl utvecklad innan manöver- rummen och övervakningen datoriserades.

– Kanske litar vi för mycket på utrust- ningen idag, tror Thomas som vill ha tillba- ka mer av det visuella, men i kombination med en fast struktur som innebär att inga delar glöms bort. Systematiken kommer med hjälp av listor som ska följas, varje kontroll prickas av. Målet är att identifiera bristfälligheter i ett tidigt skede. Smutsiga motorer ska blåsas rena för bättre kylning, droppande olja och läckande vatten ska inte få utvecklas till stora skador.

Daglig kontakt

Operatörernas ronder är en viktig del av projektet. Att vara uppmärksam och rap- portera är grunderna. Men mekanikerna och elektrikerna på bruket ska också bli mer aktiva genom att ha dagliga kontakter med operatörerna.

– Målet är att de ska titta in till operatö- rerna i manöverrummen varje skift, säger Thomas. Kontakterna ska inte gå via che- ferna, operatörerna och mekanikerna ska kunna prata och diskutera problem ansikte mot ansikte.

Ett tredje steg

Ett tredje steg i kedjan är att inspektörer och smörjare ska utvecklas till mer avance- rade analytiker som ska lokalisera fel, bl.a.

genom att se mönster i de data som kom- mer in från från olika typer av mätningar.

Fortfarande är Gruvöns Bruk i ett tidigt skede av projektet. De första ronderingarna kom igång efter semestern, fortfarande sak- nar vissa avdelningar de listor som ska föl- jas. Och fortfarande är det arbete kvar med handdatorerna, både utbildning av opera- törer samt anpassningar av systemet.

Ödmjuka

– Vi måste vara ödmjuka och inse att vi har lång väg att gå och att vi fortfarande bara Peter Larsson är linjechef på renseriet inom Billerud Gruvöns Bruk AB. ”Vi gör ingen stor eller drastisk

förändring, säger han. Men vi ska jobba mer systematiskt, dokumentera vad vi gör och lösa problem innan skadorna blir för stora. Juha Parviainen är arbetsledare på mek inom bl a kokeri och renseri. Hans perso- nal ska utvecklas och gå djupare i felsökning när operatörerna får ett större vardagsansvar. Samtidigt ska underhållspersonal dagligen ha kontakt med manöverrummen.

(5)

Sam Eriksson kontrollerar en utsugningsfläkt och rapporterar in resultatet på sin handdator. Utsug- ningsfläkten ingår i det schema av kontrollpunkter som operatörerna kontrollerar varje skift.

är i ett inledningsskede, poängterar Thomas Nilsson, som också understryker vikten av återkoppling. Problem som upptäcks ska snabbt åtgärdas och den statistik som blir följden ska utvärderas.

– Vi måste visa att vi använder ronderna.

Anläggnings- och underhållschefen, Inge Karlsson håller med:

– Med hjälp av de grundfakta vi får in ska vi kunna identifiera och undanröja surde- gar, menar han.

Pilotprojekt

Inför projektet testade man systemet genom ett begränsat pilotprojekt för ett år sedan.

Ulf Johanson, som är driftsäkerhetstekni- ker, var med då och insåg snabbt vikten av engagerade linjechefer och risken av alltför stor styrning utifrån.

– Nu har operatörerna själva fått ta fram listor för ronderna. Samtidigt har respek- tive linjechef markerat att det här arbetet är prioriterat.

På renseriet är Peter Larsson linjechef.

Han tror på systematiken.

– Det är ingen stor förändring mot tidi- gare arbetssätt, rondering har ingått i ope- ratörsbefattningen tidigare. Det som blir nytt är att vi kommer få en bättre dokumen- tation samt uppföljning av ronderna, vilket förhoppningsvis kommer innebära att vi kan åtgärda eller förebygga fel i ett tidigare skede.

Utvecklingsmöjligheter

Sam Eriksson och Lars Frykman, som lagt upp rondvägarna på renseriet, ser utveck- lingsmöjligheter i förlängningen. Båda har ett förflutet som mekaniker på Gruvöns Bruk innan de blev operatörer:

– Vi har en kultur här på renseriet att försöka avhjälpa fel när vi ser dem. Om kompetensen finns på skiftlaget fixar vi t ex slangklämmor, byter kilremmar mm själva istället för att larma och vänta på en meka- niker.

(6)

Anders Snell, brukschef på Billerud Gruvöns Bruk, talar varmt om föränd- ringsarbetet på bruket. När vi dessutom

bantar personalen med nästan 25 procent blir det än viktigare med ett förebyggande underhåll, menar han.

Anders Snell, brukschef på Bille- rud Gruvöns Bruk AB, talar varmt om kedjan inom det förebyggande underhållet:

– Produktionspersonalen, som vi kallar FU1, gör en vardaglig och systematisk rondering, FU2, med framför allt meka- niker och elektriker, har ett avdelnings- ansvar där man ronderar men också avhjälper fel, medan den tredje länken i kedjan, FU3, fungerar som experter.

Alla har sina tydliga ansvarsområden, men alla ska också uppmuntras att ha en ständig dialog över gränserna.

Det som ofta varit ”vi och dom” ska er- sättas av ett systematiskt samarbete, inte minst mellan FU1 och FU2-grupperna.

Alla på fabriken berörs på något sätt.

– Jag brinner för det här, säger Anders Snell. Vi lever på en global marknad och ska vi ha konkurrenskraft måste vi bli bättre än våra konkurrenter, som är väl- digt duktiga idag.

– Färre oplanerade stopp ger lägre kostnader och högre tillgänglighet.

Lånar ut driftspersonal

Inom Billerud Gruvön har man länge praktiserat långa stoppintervall. Under stora stopp, som under senare tid kom- mit med 18 månaders intervall, lånas driftspersonal ut till underhåll som ett komplement till egen och inhyrd perso- nal.

– Vi har händig personal som kan ut-

vecklas ytterligare under sådana perio- der, menar Anders Snell.

Men i det nya projektet är driftsperso- nalens primära uppgift att rondera och titta till allt som kan skapa problem.

Kontrollera och rapportera t ex via hand- datorer så att fel åtgärdas och återkom- mande problem förebyggs i ett tidigt skede.

Samtidigt inför man ett strukturerat sätt att hålla ordning och reda med väl städade och rena maskiner och maskin- delar.

– Det är spännande, vi är i ett tidigt skede av projektet, jobbar med imple- mentering och är bra på rull nu, säger Anders Snell.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :