SKOLAN KAN LÄRA MYCKET AV FORSKOLAN UTBILDNING FÖR ATT MÖTA FRAMTIDEN BARN TILL AKADEMIKER ÄR GYNNADE. Läraren som blev rektor i förskolan:

S S ^{kol kol} L L ^{edaren edaren}

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING NR 1 FEBRUARI 2022

KOMPETENS

UTBILDNING FÖR ATT MÖTA FRAMTIDEN

FORSKNING

BARN TILL AKADEMIKER ÄR GYNNADE

EXTRA TIDNING OM DIN LÖN

STOR SKILLNAD MELLAN LÄNEN

”SKOLAN KAN LÄRA MYCKET

AV FORSKOLAN”

Läraren som blev rektor i förskolan:

SKOLLEDAREN NR 1 FEBRUARI 2022 3

LEDARE

E

tt stort tack till er alla medlemmar som tog er tid att svara på vår löneenkät trots en stor arbetsbelastning under de två senaste pan­

demiåren.

Vi har en fortfarande en fantastiskt bra svarsfrek­

vens, 74 procent, som skapar Sveriges bästa och unika lönestatistik för skolledare.

Årets löneökning var något högre än förra året, vil­

ket är bra men inte tillräckligt. Det gör att vi fortsätter vårt viktiga påverkansarbete för alla landets skolleda­

res löneutveckling, såväl lokalt som nationellt.

Man kan med stor säkerhet lita på Sveriges Skolle­

darförbunds siffror när det gäller landets skolledares löneutveckling i samtliga skolformer.

Vi är självklart inte nöjda med årets resultat, en löneökning på 3,6 procent för våra medlemmar 2021, trots att utfallet i år var bättre än 2020.

Vi kan konstatera att skillnaden i medellön för rek­

tor regionalt är väldigt stor.

I Dalarna ligger medellönen för en rektor på 51 500 och i Stockholmsregionen är motsvarande lön 62 600.

Trots att revisionsutrymmet för landets skolledare har ökat något jämfört med året innan, är det inte tillräck­

ligt.

Vi står därför fast vid vårt krav om att det behövs ett nationellt rektorslönelyft motsvarande de som lan­

dets lärare fick ta del av.

Sveriges Skolledarförbunds viktiga påverkans arbete att Sveriges viktigaste chefer ska ha rätt lön och rätta villkor för sitt viktiga uppdrag kommer därför att dri­

vas lika intensivt som tidigare.

EN NY FRÅGA i höstens löneenkät handlade om skol­

ledarnas semester. Nästan 30 procent av de yrkes­

verksamma medlemmarna som svarade på enkäten, kunde inte ta ut fyra veckors sammanhållen semester i fjol.

Det är en allvarlig signal som huvudmännen måste

ta på allvar. Särskilt som skolledarnas övertid är all­

deles för hög, enligt förbundets mening. För många arbetstimmar, alla veckor över arbetsåret.

Och det är alarmerande när det gäller skolledarnas hälsotillstånd. När återhämtningen uteblir riskerar skolledarna sin hälsa. Det är nu också empiriskt fast­

lagt i den stora arbetsmiljörapportens som presente­

rades 2021.

Vår uppmaning till landets alla huvudmän är att ta dessa uppgifter på stort allvar. Ni måste se till och sä­

kerställa att era skolledare får en sammanhängande semesterperiod som minst omfattar fyra veckor och en betald övertid som följer arbetstidslagen.

Era skolledare måste ha ett hållbart yrkesliv.

FÖR TREDJE ÅRET i följd mäter vi det så kallade ansvars­

avståndet – skillnaden i lön mellan skolledaren och den högst betalde läraren.

Det är en stor ökning av inget eller omvänt avstånd för gruppen biträdande rektorer. Nästan var tredje, 30 procent, av dem tjänar lika eller till och med mindre än bäst betalde läraren.

Att ta arbetsmiljöansvar, personalansvar och bud­

getansvar lönar sig dåligt i vår skola, vilket är direkt upprörande.

Många kommuner har i dag svårt att rekry­

tera skolledare. Vi har en anmärkningsvärd hög och oroande omsättning på skolledare i vårt land.

Det är hög tid att politiker på såväl lokal som på nationell nivå vidtar åtgärder för att motverka denna mycket negativa ut­

veckling!

Det måste synas i lönekuvertet att ta sig an ett av Sveriges viktigaste ledar­

uppdrag.

Lönelyft, semester och ansvarsavstånd

LÖNEENKÄT. Årets löneenkät koncentreras kring tre punkter: Sveriges viktigaste chefer måste få ett nationellt rektorslönelyft, längre samman - hängande semester och större ansvarsavstånd till den bäst betalde läraren, konstaterar Matz Nilsson.

Innehåll #1/2022

MATZ NILSSON Förbundsordförande

4 Nyheter 10 Porträttet Defne Koman Alm 12 Reportage Ny ledarutbildning för skolledare 16 Forskning Göran Nygren: Dagens skolsystem gynnar akademikerbarn 20 Krönika Oskar Fredriksson: Ta ut rätt riktning med din kompass 21 Böcker 25 På din sida Maria Andrén Bergström 26 Rast 27 Sista ordet Kerstin Weyler: Inrätta ett mellanår!

LÖNER 2021. Det är tionde gången som Sveriges Skolle­

darförbund har undersökt sina yrkesverksamma medlemmars löner. Trots en stor arbetsbörda och pandemi, tog 74 procent av medlemmarna sig tid till att be­

svara enkäten som gick ut i oktober i fjol.

– Ett fantastiskt bra resultat under omstän­

digheterna, säger Mo­

nika Elowson, som är ansvarig för statistiken.

Stockholmsrekto­

rerna och deras kolle­

ger i länet tjänar bäst, vilket inte är oväntat.

Genomsnittslönen för samtliga skolledare är 62 600.

Lägst 2021 liksom 2020 är lö­

nerna för skolledarna i Dalarna, där medel lönen är 51 600.

Flyttar en Dalarektor till Stock­

holms län ökar årsinkomsten i snitt (kan ju bli ännu mer vid en lyckad löneförhandling) med 133 200. Lägg därpå avsättning­

en till pensionen.

– Var är det som gör att kom­

munerna i Dalarna inte värde­

sätter det jobb som rektorer och biträdande rektorer gör här på samma sätt som i övriga Sverige?, kommenterar Mikael Johansson, ordförande för Sve­

riges Skolledarförbunds region Värmland­Dalarna den nya siff­

rorna.

DE SKOLLEDARE SOM ansvarar för förskola, förskoleklass och grundskola, har den högsta genomsnittliga månadslönen,

61 600, därefter kommer gym­

nasierektorerna med 58 000, följt av rektorer i folkhögskolan med 57 200. Rektorerna i för­

skolan har i genomsnitt den läg­

sta medellönerna med 52 800 kronor i månaden.

Förskolerektorer och deras kolleger i komvux med en kommunal hu­

vudman, tjänar något mer än kollegerna i friskolan. Det omvända gäller för rektorer i grundskolan och gym­

nasieskolan. Skillna­

derna är inte så stora, runt tusenlappen i må­

naden, lite mer för den kommunale komvuxrektorn som i genomsnitt tjänar 3 000 mer än friskolekollegan.

SVERIGES Skolledarförbund frå­

gar inte bara sina yrkesverksam­

ma medlemmar om lönen utan

också om det så kallade ansvars­

avståndet, den skillnad mätt i lön mellan skolledaren och den­

nes högst betalde lärare.

Frågan tillkom efter lärarlöne­

lyftet då många lärare fick en ordentlig löneökning. Därefter påspätt för många med förste­

lärarlönerna.

Ansvarsavståndet ska, enligt förbundets uppfattning, vara minst 25 procent. Ansvar och uppdrag ska synas i löneku­

vertet. Men det gör det inte för många skolledare, framför allt inte för biträdande rektorer. Där har nästan hälften mindre än 3 000 kronor mer i månaden än bäst betalde läraren, och nästan en av tre har inte högre lön el­

ler tjänar till och med mindre än bäst betalde lärare. Årets enkät visar också en stor ökning av dem som har inget eller omvänt ansvarsavstånd. Endast två pro­

cent av landets biträdande rekto­

rer har ett avstånd på 25 procent.

LITE BÄTTRE SER det ut för rekto­

rer. Där har 15 procent minst 25 procents avstånd, en fördubb­

ling från 2020. Fem procent har inget avstånd eller omvänt, men däremot var löneutvecklingen

lite större för den här gruppen än i genomsnittet, 5,2 procent.

Gymnasieskolan har en högre andel rektorer som har ett av­

stånd under 10 000 kronor än grundskolan. Fristående skolor går här i bräschen och upprätt­

håller avståndet bättre än kom­

munala huvudmän.

DEN NYA FRÅGAN i årets enkät handlade om sommarsemester.

En misstanke var att många inte kunde ta ut fyra veckor sam­

manhängande sommarsemes­

ter. Och den besannades delvis, till exempel för biträdande rek­

torer och komvuxrektorer som i lägst grad kunde ta ut sina fyra veckor.

Här syns dock en skillnad mellan kommunala och fristå­

ende skolor. Endast 55 procent av friskolerektorer fick fyra veckors semester. Tio procent av dem hade dock själva valt en kortare period. Motsvarande siffror för kommunala rektorer var 75 procent respektive tre procent.

SVERIGES Skolledarförbund mä­

ter också övertidsarbetet bland sina medlemmar. Det är fortfa­

rande vanligare att kvinnor ar­

betar mer än tio timmar övertid i veckan än män. Få skolledare får också ekonomisk kompensa­

tion för övertiden.

I den positiva vågskolan kan dock läggas uppgiften att den totala mängden övertidsarbete minskar för kollektivet i sin hel­

het. Och att andelen skolledare som har fler underställda med­

arbetare än 30 fortsätter minska.

KERSTIN WEYLER

Fotnot: Mer om skolledarnas löner 2021 finns att läsa i Du och din lön 2022 som följer med det­

ta nummer av Skolledaren och även finns på skolledarna.se.

Läs senaste nytt på skolledarna.se och i nyhetsbrevet Skolledare.FREDAG

NYHETER

En löneutveckling med 3,6 procent. Och en medellön på 56 800 kronor i månaden. Det är resultatet från höstens löneenkät. Bäst löner finns i Stockholms län, sämst i Dalarnas län.

Det skiljer drygt 11 000 kronor i månaden.

LÖNER FÖR ALLA SKOLLEDARE

10:e 90:e

Skolform Medel percentil Median percentil

Folkhögskola 57 200 46 000 56 900 68 200

Förskola 52 800 45 500 51 500 61 000

Förskola, f-klass, grundskola* 61 600 49 500 59 500 76 400 F-klass, grundskola 56 600 49 500 55 300 67 000

Grundskola 56 400 48 500 55 100 67 500

Gymnasieskola 58 000 50 400 56 600 68 100

Musik- och kulturskola 50 000 45 300 48 500 58 000 Särskola, specialskola 54 600 48 500 53 500 61 300 Vuxenutbildning 54 600 46 800 54 800 62 500

Annan* 61 300 48 000 58 700 75 000

Samtliga 56 500 48 200 55 200 67 600

* Här finns även flera skolchefer, förvaltningschefer, avdelningschefer och motsvarande.

Monika Elowson, ansvarig för Du och din lön.

Stor skillnad mellan länen n

SKOLLEDAREN NR 1 FEBRUARI 2022 5

Läs senaste nytt på skolledarna.se och i nyhetsbrevet Skolledare.FREDAG

NYHETER

I KORTHET

250 MILJONER TILL UTÖKAD LOVSKOLA

LOVSKOLA. Skolans huvudmän får 250 miljoner extra för att öka lovskolan till 25 timmar för de elever som inte beräknas bli be- höriga till gymnasiet. Tidigare finns krav att anordna 50 timmars lovskola. Dessutom ska det bli obligatoriskt för huvudmännen att anordna två timmars studietid för elever i årskurs 4–9, den nya be- teckningen på läxhjälp, i veckan. Den ska ledas av lärare, vilket har fått lärarfacken att undra hur kåren ska hinna med det. Riksdagen ska ta ställning till förslaget i vår.

SÅ SKA FÖRSKOLAN LOCKA FLER BARN

FÖRSKOLA. Kommer inte barnen till förskolan, ja då kommer för- skolan till dem. Eller snarare då ska kommunen bli skyldig att upp- söka de föräldrar med barn som är tre år och äldre, för att erbjuda och skapa intresse för en plats i förskolan. En utredning föreslog för några år sedan att det skulle bli obligatorisk förskola för barn som behövde det för sin språkinlärning. Det mötte stark kritik, det här är nu regeringens något mildare väg att få fler barn i förskolan.

Obligatoriet ska gälla från 1 juli 2023.

YRKESPROGRAM SKA GE BEHÖRIGHET

HÖGSKOLA. Äntligen! Den kommentaren kommer nog både från elever och näringsliv nu när regeringen föreslår att alla yrkes- program ska från hösten 2023 ge högskolebehörighet. När den försvann sjönk intresset för yrkesutbildningar bland svenska ung- domar. Ett av skälen, det är samtliga inblandade säkra på, var den slopade behörigheten, en förändring som drevs fram av tidigare skolminister Jan Björklund.

SKOLLEDARE FÅR VETENSKAPLIGT STÖD

STÖDRESURS. En forskningsarena. Så kallar Göteborgs stad sin nya satsning att skapa en ny stödresurs för stadens samtliga skolför- valtningar. Där ska lektorer och en vetenskaplig ledare stödja skol- ledare och lärare att använda vetenskap och beprövad erfarenhet för att utveckla undervisningen.

Jag ser väldigt mycket fram emot att få jobba med de viktiga och spän- nande skol- och utbildningsfrågorna fram till valet. Min ambition är att Modera- terna ska göra det i nära dialog med personal, fack, forskare, föräldrar, elever och andra.

Moderaternas nya skolpolitiske talesperson Lars Hjälmered som med kort varsel efterträtt Kristina Axén Olin, som fått lämna sko- lan för kulturen.

’’

233 000

medlemmar ytterligare fick Saco på ett bräde vid årsskiftet då Lärarförbundet blev ny medlem. Det är nu det största förbundet i Saco, som nu har 945 000 medlemmar. Av dem är 724 000 yrkesverksamma.

REKOMMENDERADE INGÅNGSLÖNER

Vad ska jag begära för lön? Här är den lön som Sveriges Skolledarför- bund anser du ska begära. Ingångslönen kan förstås bli ännu högre!

w Rektor* Storstockholm 72 000 kr

w Rektor* övriga landet 59 000 kr

w Biträdande rektor Storstockholm 60 000 kr

w Biträdande rektor övriga landet 55 000 kr

* Lönerna kan variera mellan olika skolformer, villkor och över landet.

Så här ser lönekartan ut över landet. Ju mörkare färg desto högre medellön.

Stor skillnad mellan länen n

Dalarna ligger 11 000 kr

i månaden efter

Stockholm

NYHETER

Rektorer över hela världen sliter i dag med att få verksamheten att gå ihop trots covid-19. Men i Italien blir arbetet svårare av snåriga regler och en enorm by- råkrati. Vi har mött en rektor vars arbetsdagar blivit längre och nästan helt utan möjlighet att ägna sig åt annat än smitt- spridning.

COVID-19. Gianni Camici är rektor på ett stort tekniskt gym­

nasium i Florens. De senaste två åren har lagar och regler för att begränsa covid­19 ändrats ständigt, ofta från en dag till en annan.

– Skolan behöver kontinuitet, det går inte att ändra på saker och ting hela tiden. Både per­

sonal och elever mår dåligt av detta, förklarar han när Skolle­

daren besöker honom.

Förra läsåret ändrades regler­

na i princip varje vecka av rege­

ringen, oftast på lördag kväll för att gälla från måndag morgon.

Det kunde till exempel handla om när skolan fick börja på morgonen, hur många som fick finnas på plats i varje klassrum eller om de fick gå i skolan över huvud taget.

GIANNI CAMICI BERÄTTAR att de fick göra om scheman varje vecka. I år är förändringarna mindre vanliga, men arbetet är mycket mer tungrott.

– Förra året kändes det ändå kreativt, eftersom vi var tvung­

na att hitta nya lösningar hela tiden. I år är det bara jobbigt eftersom vi i praktiken ersätter hälsomyndigheterna. Vi smitt­

spårar, meddelar regionen vilka

som är smittade, sköter karan­

täner, kontrollerar vaccinintyg och fyller i papper, konstaterar han trött.

– Det känns som om pedago­

giken och innehållet helt satts åt sidan. Det handlar bara om att hålla reda på smittskyddsregler och se till att de efterföljs.

I ITALIEN MÅSTE allt verifieras med officiella intyg. Den som är sjuk måste ha antingen ett läkarintyg eller ett negativt test­

svar för att få komma till skolan.

Om man testar positivt får man inte komma tillbaka innan man testar negativt igen, även om man är symtomfri. Testen mås­

te tas på testprovningsställen, alltså inga självtester. Det är skolan själv som ska kontrollera att allt är okej.

Alla covidbestämmelser reg­

leras centralt. Det är inte möj­

ligt för en skola att ha egna reg­

ler. Med en positiv elev måste alla bära andningsskydd, med två positiva måste alla elever som inte är vaccinerade eller har vaccinerat sig eller haft co­

vid för mer än 120 dagar sedan stanna hemma.

OM TRE ELEVER är positiva blir det distansundervisning för hela klassen. Rektorn måste god­

känna all distansundervisning, antingen för den enskilde ele­

ven eller för hela klassen, vilket innebär en hel del extra arbete.

– Att ha delar av klassen i sko­

lan och delar hemma är ingen bra lösning för undervisningen.

Om alla är på distans kan lä­

raren åtminstone anpassa un­

dervisningen efter det. De som

bestämt dessa regler har ingen aning om hur skolan fungerar verkar det som, hävdar Gianni Camici och skakar på huvudet.

FÖR TVÅ ÅR sedan bestämde re­

geringen en torsdagseftermid­

dag att alla skolor skulle stänga dagen efter. För de flesta skolor innebar det ett totalt stopp för undervisningen under flera veckor, men Gianni Camici och hans medarbetare arbetade nästan dygnet runt i tre dagar för att distansundervisningen skulle vara fungerande på mån­

dag morgon.

– Vi var tvungna att skapa konton för alla elever och orga­

nisera digitala klassrum. Det var hårt, men samtidigt roligt att se att vi kunde få det att fungera.

– I ärlighetens namn var vi en av de få skolor som klarade detta, mycket på grund av att vi

har dataexperter som undervi­

sar här och ett väl fungerande team, berättar han.

FÖR ELEVERNA INNEBAR detta att deras liv stängdes av helt i två och en halv månad. De fick inte gå utanför dörren och träffade inga jämnåriga. Även förra året var de begränsade stora delar av året, när smittskyddslagarna förbjöd dem att gå ut efter sko­

lan, och de flesta hade en stor del distansundervisning. Detta har satt djupa spår bland ungdo­

marna.

– Vi märker att tecknen på de­

pression ökat oroande mycket bland eleverna. Många har svårt att fungera i grupp. De har för­

lorat mycket som inte går att ta igen, och det här komplicerade läsåret gör inte saken bättre, konstaterar Gianni Camici.

KRISTINA WALLIN Gianni Camici tillbringar en stor del av sin tid vid skrivbordet för att jobba med byråkratin runt covid. FOTO: KRISTINA WALLIN

Smittspårning i stället för

pedagogik

i trötta Italien

Annons

DIGITAL KONFERENS 14 MARS 2022

SAMTAL SAMTAL SKOLA

SKOLA NATIONELLT FORUM FÖR DIALOG OM SKOLAN

DIGITAL KONFERENS 14 MARS 2022

SAMTAL SAMTAL SKOLA

SKOLA NATIONELLT FORUM FÖR DIALOG OM SKOLAN

Välkommen till ett samtal om bildning och värdegrund i skolan!

Elevers kunskaper får ofta stort fokus mätt i statistik och resultat. Men hur lyckas vi med skolans sammanhållna uppdrag – att förmedla både kunskaper och värden?

Under dagen får du ta del av samtal med föreläsare som har stor erfarenhet av bild- nings- och värdegrundsfrågor som kan inspirera oss i vårt viktiga uppdrag att skapa en likvärdig skola för barn och elever.

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med skolfrågor på strategisk nivå.

Anmäl dig idag!

MEDVERKANDE:

Micael Bydén, överbefälhavare

Lars Strannegård, professor i företagsekonomi Åsa Wikforss, professor i filosofi

Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket

TEMA Bildning

& värdegrund

Känslan av att vara rätt försäkrad

Som medlem i Skolledarna får du generösa rabatter, bland annat minst 15 % rabatt på vår hem-, villa- och fritidshusförsäkring. Men visste du att du också kan få rådgivning med våra försäkringsexperter?

Rådgivningen tar ca 15 minuter och ger svar på om du är rätt försäkrad. Du kanske saknar någon försäkring, vill ändra på något eller har precis det du behöver.

Boka rådgivningen på if.se/skolledarna eller ring 0770- 77 00 79 så berättar vi mer.

If i samarbete med

Kostnadsfri rådgivning NYHETER

Ge oss makten över yrkes-

utbildningen

Branscherna vill ha större in- flytande på yrkesprogrammens innehåll. Regeringen öppnar för högskolebehörighet för alla elever och att arbetsmarknadens behov ska få betydelse när gym- nasieskolan ska dimensioneras.

YRKESPROGRAM. Av en årskull väljer i dag 30 procent ett yrkes­

program i gymnasiet. För att kla­

ra Sveriges kompetensförsörj­

ning krävs det 40 procent. Om inget radikalt görs nu, kommer det att saknas nära 300 000 yrkesutbildade 2035. För att nå 40 procent bör antalet elever på yrkesprogrammen öka med 18 000 varje år fram till 2035.

När Svenskt näringsliv pre­

senterade sin lösning på kompe­

tensförsörjningen på ett semi­

narium i mitten av januari hade man redan svaret i titeln – Ge branscherna makten!

NATIONELLA BRANSCHRÅD SKA ha avgörande inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen.

Det är det främsta kravet i den reformagenda för gymnasial yr­

kesutbildning som Svenskt nä­

ringsliv samtidigt presenterade.

Något annat kan inte komma på fråga, om man tolkar närings­

livets företrädare. Myndigheter som i dag har inflytande över programmens innehåll, till ex­

empel Skolverket, får i närings­

livets modell i stället en roll som sekreterare till branschråden.

Branschernas inflytande över innehållet i utbildningen var dock inte en fråga som utbild­

ningsminister Anna Ekström tog upp när hon presenterade regeringens förslag för att få fler att välja yrkesprogrammen. Re­

geringen vill däremot ge arbets­

marknaden större inflytande på

dimensioneringen av utbudet, ett krav som också näringslivet stämmer in i och som ligger i linje med de förslag som Lars Stjernkvists utredning presente­

rade häromåret.

Man kan inte tvinga elever att välja några program, poängtera­

de utbildningsministern när hon presenterade förslagen, men med en bättre matchning mel­

lan arbetsmarknadens behov och utbudet av utbildning bör ungdomarna kunna göra mer välgrundade val, hoppas hon.

FÖR ATT HUVUDMÄNNEN ska få ett bättre underlag för att planera ut­

budet ska också Skolverket skapa regionala planeringsunderlag.

Och om en fristående huvud­

man vill starta en yrkesutbild­

ning ska godkännandet baseras på att det både finns en efterfrå­

gan från blivande elever och att utbildningen fyller ett arbets­

marknadsbehov.

Näringslivet vill också perma­

nenta försöket med branschsko­

lor, bygga ut ett lärlingssystem för vuxna och i grunden för­

ändra yrkesvux. Det bör, menar, Svenskt näringsliv, uteslutande användas för att säkerhetsställa arbetsmarknadens kompetens­

försörjning.

Men den stora knäckfrågan är – hur få unga att välja yrkes­

utbildningen?

Ett steg, som nu ska genom­

föras, är att ge högskolebehö­

righet på alla program, något regeringen och näringslivet är överens om. Ett annat är det gamla kravet, att förstärka stu­

die­ och yrkesvägledningen, ett tredje, enligt näringslivet, att skapa bredare ingångar till yr­

kesprogrammen.

KERSTIN WEYLER

NÄRINGSLIVSKRAV:

4+ Förstelärarnas

rikskonferens 2022

Konferenserbjudande: Konferenserbjudande:

Gå 4 så bjuder vi rektor!

Helt nytt program!

GÅ 4 SÅ BJUD ER V

I REK

4+

TOR

Möt bland andra

Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor

Magnus Blixt Processledare, skolledare Åsa Hirsh

Docent i pedagogik, utbildningschef

Läs mer och boka på Lärarfortbildning.se

DELTA PÅ PLATS E LLER D

IGITA

LT

KONFERENSENS TEMAN:

Leda utveckling av undervisning för att nå bestående effekt

Magnus Blixt, skolledare & verksamhetsutvecklare Klassrummet som det kollegiala lärandets huvudarena

Lena Göthe, skolutvecklare, lärar- & rektorsutbildare Hållbar bedömning som ger alla elever redskap att klara sig i skolan och livet Åsa Hirsh, docent, utbildningschef & författare Systemteoretiska verktyg för förstelärare – att leda utan att vara chef

Lars Gustafsson, skolutvecklare & fortbildare

Höj undervisningskvaliteten – ledarskap, verktyg och processer

Årets konferens fokuserar på hur kollegialt lärande och undervisning kan bli delar av en och samma process. Vi arbetar med verktygen hållbar bedömning och systemteori.

UNDER DAGEN:

Leda kollegor – utan att vara chef

Att leda utan att vara chef – det är svårt och ändå är det just det som många förstelärare jobbar med. En vanlig arbetsuppgift är att leda kollegor i exempelvis arbetslag och ämnesgrupper med fokus på elevernas lärande. Det handlar om att både kunna inspirera och driva på. På konferensen får du verktyg att använda rätt metod i rätt situation – för att skapa kollegial utveckling.

Utveckla din bedömarkunnighet

Bedömning är en central del av lärares undervisning oavsett skol- form och elevernas ålder. Men att länka ihop undervisning och bedömning på ett hållbart sätt kräver kunskaper och kompetens.

För det handlar ju om att skapa en bedömningskultur där elever och lärare får förutsättningar att arbeta mot goda resultat utan att hälsa, lust och lärande går förlorade på vägen. På konferensen får du verktyg att utveckla din bedömarkunnighet och bedömar- kompetens.

Workshopar: få syn på vad det är som gör att en viss undervisning fungerar

Strukturerad observation, analys och återkoppling har visat sig vara effektiva verktyg för att gradvis och långsiktigt utveckla undervisningen på en skola. Men det är inte lätt att beskriva vad man ser utan att tolka eller att värdera. På konferensen får du till- sammans med andra jobba med två undervisningsexempel utifrån en solid forskningsgrund.

STOCKHOLM 13 MAJ • DIGITALT 13 MAJ

SKOLLEDAREN NR 1 FEBRUARI 2022 9

4+

Förstelärarnas

rikskonferens 2022

Konferenserbjudande:

Konferenserbjudande:

Gå 4 så bjuder vi rektor!

Helt nytt program!

GÅ 4 SÅ BJUD ER V

I REK

4+

TOR

Möt bland andra

Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor

Magnus Blixt Processledare, skolledare Åsa Hirsh

Docent i pedagogik, utbildningschef

Läs mer och boka på Lärarfortbildning.se

DELTA PÅ PLATS E LLER D

IGITA

LT

KONFERENSENS TEMAN:

Leda utveckling av undervisning för att nå bestående effekt

Magnus Blixt, skolledare & verksamhetsutvecklare Klassrummet som det kollegiala lärandets huvudarena

Lena Göthe, skolutvecklare, lärar- & rektorsutbildare Hållbar bedömning som ger alla elever redskap att klara sig i skolan och livet Åsa Hirsh, docent, utbildningschef & författare Systemteoretiska verktyg för förstelärare – att leda utan att vara chef

Lars Gustafsson, skolutvecklare & fortbildare

Höj undervisningskvaliteten – ledarskap, verktyg och processer

Årets konferens fokuserar på hur kollegialt lärande och undervisning kan bli delar av en och samma process. Vi arbetar med verktygen hållbar bedömning och systemteori.

UNDER DAGEN:

Leda kollegor – utan att vara chef

Att leda utan att vara chef – det är svårt och ändå är det just det som många förstelärare jobbar med. En vanlig arbetsuppgift är att leda kollegor i exempelvis arbetslag och ämnesgrupper med fokus på elevernas lärande. Det handlar om att både kunna inspirera och driva på. På konferensen får du verktyg att använda rätt metod i rätt situation – för att skapa kollegial utveckling.

Utveckla din bedömarkunnighet

Bedömning är en central del av lärares undervisning oavsett skol- form och elevernas ålder. Men att länka ihop undervisning och bedömning på ett hållbart sätt kräver kunskaper och kompetens.

För det handlar ju om att skapa en bedömningskultur där elever och lärare får förutsättningar att arbeta mot goda resultat utan att hälsa, lust och lärande går förlorade på vägen. På konferensen får du verktyg att utveckla din bedömarkunnighet och bedömar- kompetens.

Workshopar: få syn på vad det är som gör att en viss undervisning fungerar

Strukturerad observation, analys och återkoppling har visat sig vara effektiva verktyg för att gradvis och långsiktigt utveckla undervisningen på en skola. Men det är inte lätt att beskriva vad man ser utan att tolka eller att värdera. På konferensen får du till- sammans med andra jobba med två undervisningsexempel utifrån en solid forskningsgrund.

STOCKHOLM 13 MAJ • DIGITALT 13 MAJ

D

et är här det händer, säger Defne Koman Alm om förskolan. Här bygger vi grunden.

– Om vi lyckas skapa förutsättningar för att barnen ska få självkänsla och tänka: Jag är en som kan, en som vill – då är jag övertygad om att de kommer att klara skolan jättebra.

När hon fick frågan om att bli förskolechef (som det hette då) hade hon undervisat i 30 år, i alla skolformer, i storstad och på mindre orter. Hon hade varit arbets­

lagsledare och vikarierat som rektor. Ändå tvekade hon.

– Jag sa, det går ju inte, jag kan inget om förskolan.

Men utbildningschefen peppade mig med att ledarska­

pet är detsamma, säger hon och skrattar lite åt minnet.

Det blir många skratt under vår digitala intervju.

Som högstadielärare tänkte hon ofta att vissa frågor kunde ha lösts tidigare, då barnen var yngre.

– Jag insåg att det här – förskolan – var en chans att vara med från start.

I SEX ÅR har hon varit rektor för Peterslunds förskola, med 144 barn, fyra arbetslag och cirka 40 pedagoger, och Blåklockan, med 36 barn och sju pedagoger. Nära sig har hon en biträdande rektor på halvtid, ett team av arbetslagsledare och en halvtidsadministratör.

I höstas nominerades Defne Koman Alm till Årets offentliga chef 2021, som en av sex i Sverige. Utmär­

kelsen delas ut av ett event­ och mediebolag. Moti­

veringen nämner en genomtänkt och trygg ledarroll, förmågan att ingjuta teamkänsla och skapa förutsätt­

ningar för utveckling.

Hon blev överrumplad.

– Jag trodde först att det var en telefonförsäljare som ringde, så jag lät nog lagom avmätt. Det här var inget jag vare sig hört talas om eller räknat med.

Konferensen med prisutdelning är uppskjuten i skri­

vande stund. Hon skrattar bort frågan om att vinna.

– Nej, det är nog större fiskar än jag där. Det var ro­

ligt bara att bli nominerad och få höra alla snälla ord.

Kolleger och medarbetare har hört av sig, cheferna uppvaktade med lunch och blommor. I arbetsrummet har hon ett inramat grattiskort, signerat av kommun­

chefen och chefer i andra kommuner som var i närhe­

ten då han fick nyheten.

DÅ HON VAR ny som rektor ingick förskolan i ett forsk­

ningsprojekt om övergången till förskoleklass. Vissa förändringar man gjorde då lever inte kvar, på grund av organisations­ och resursskäl. Men det är viktigt att jobba vidare med frågan, menar hon. En genomtänkt övergång underlättar skolgången.

Arbetsplatsträffar och studiedagar ville hon också utveckla. De ska kännas meningsfulla och träffa rätt. I organisationen finns nu även olika arbetsgrupper med deltagare från varje arbetslag. Tanken är att medarbe­

tarna ska vara delaktiga och få en helhetssyn.

Arbetslagsrotation var en annan idé. Varje höst flyt­

tar några pedagoger från de yngre barnens avdelning till de äldres, och tvärtom. Det gynnar barnen och ökar idéflödet, beskriver hon. Dessutom motverkar det vi­ och dom­uppdelning mellan arbetslagen. Då modellen utvärderas vill de alla flesta behålla den.

GRUPPUTVECKLING HÖR TILL det hon gillar mest i jobbet.

– Det är viktigt att få alla att se sin del i en gruppro­

cess, att skapa den här identiteten, att vi tillsammans har det här uppdraget och hjälps åt att dra lasset.

Skolan kan lära mycket av förskolan, exempelvis i fråga om samarbete mellan kolleger, anser hon.

Årets stora förändring är en flytt för Peterslunds förskola – från spridda lokaler till nybyggt hus.

– Jag ser fram mot att avdelningarna ska samlas i nya fräscha lokaler.«

PORTRÄTTET

Defne Koman Alm i Oxelösund lämnade lärarrollen och blev rektor i förskolan.

– Det är här vi bygger grunden, säger hon.

TEXT MARGARETA EDLING FOTO MAGNUS HARTMAN

”FÖRSKOLAN – EN CHANS ATT VARA MED FRÅN START”

Intervju REKTOR

Defne Koman

Alm

UPPVÄXT PÅ SEGELSKUTA

w Namn: Defne Koman Alm.

w Uppdrag: Rektor, förskola, Oxelösund.

Lärarbakgrund (idrott/

hälsa, biologi).

w Född: 1964.

w Utanför jobbet:

Två vuxna barn, man.

Turkiskt ursprung på pappas sida, talar inte språket. ”Jättesynd, på den tiden trodde man att barn blev halv- språkiga av att ha två språk.”

Uppväxt på segel- skuta, till sjöss på sommaren, termins- tid förtöjd på Lovön i Mälaren. Seglar och springer. Passione- rad snowboardåkare, barnen lärde henne då hon var 40+.

SKOLLEDAREN NR 1 FEBRUARI 2022 11

Som högstadielärare tänkte Defne Koman Alm att många frågor borde ha löst tidigare när barnen var yngre. Nu har hon chansen som rektor för Peterslunds förskola i Oxelösund att göra något åt det.

KOMPETENS

S

kolledarna är i sin vardag vana problemlösa­

re. När kniviga frågor uppstår vänds blicken mot rektor och att hitta svaret kan sägas vara en del av uppdraget. Men hur ska skolleda­

ren kunna förstå och möta det som väntar runt hör­

net?

– En ögonöppnare.

Så beskriver Stephan Anderman, verksamhetschef för Lidingös kommunala grundskolor, den ledar­

utbildning om innovation i skolan som forsknings­

institutet Rise tagit fram. Som kursdeltagare fick han möjlighet att reflektera över skolans roll i en snabbt föränderlig värld.

– Kursen gav perspektiv på hur världen förändras och om behovet av att skapa utrymme och grogrund för innovationen i den egna organisationen. Det är inte något som man kan göra ensam, det gäller att kroka arm.

FRÅN LIDINGÖ BILDADE ledningsgruppen för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ett gemensamt team under utbildningen. Upplägget gav deltagarna chansen att arbeta tillsammans kring innovation i den egna organisationen. Det blev möjligt att ta ett steg bort från de vardagsfrågor som annars har en tendens att ta över.

– Att gå kursen gav också möjlighet att träffa aktörer från andra huvudmän och skolor och utbyta erfaren­

heter. Det är ett nätverkande som inte är lätt att få till om man inte går en kurs.

Vad är det viktigaste som utbildningen och samarbe- tet med Rise lärt dig?

– Innan jag påbörjade utbildningen kändes innova­

tion som något stort och nästan ogripbart. Efter hand

ser man de små delarna, att det är möjligt att skapa utrymme för innovation och utveckling. Utan det ut­

rymmet är det lätt att hamna i brandkårsutryckningar hela tiden, fortsätter Stephan Anderman.

HAN ÄR VAN vid snabba puckar i jobbet. Det gäller inte minst arbetet under pandemin. När Skolledaren når honom har regeringen och folkhälsomyndigheten hållit ännu en pressträff om smittläget och nya rest­

riktioner. Den hann nätt och jämnt avslutas innan mejlboxen fylldes med frågor och funderingar om vad som nu gäller för skolan.

– Direkt efter presskonferensen klockan fyra kom­

mer mejlen där man förväntar sig att beslut är fattade om hur skolorna kan möta den nya verkligheten. Det finns en förväntan att man fattar snabba beslut på nolltid.

Samtidigt kräver långsiktigt förändringsarbete sys­

tematik och planering. Det är något som ledarskapet måste kunna hantera, utifrån att ”att förändringstak­

ten i samhället är extremt uppskruvad,” som Stephan Anderman beskriver utvecklingen.

HAN KONSTATERAR ATT uppdraget som skolledare kan vara väldigt ensamt samtidigt som du förväntas vara ständigt nåbar och uppkopplad. På Lidingö är strate­

gin att skapa team och bygga samhörighet kolleger emellan. Med samhörighet som grund är det lättare att klara av förändringsarbetet, anser han. Det ger trygghet.

– Ska rektor göra allt på en skola kommer rektor att gå under, det handlar om att få hela organisationen med sig.

Stephan Anderman återkommer flera gånger till

EN UTBILDNING

SOM SÄTTER KURS MOT FRAMTIDEN

Skolledarna förväntas hänga med i den snabba samhällsutvecklingen.

En ny ledarutbildning vill rusta rektorerna att förstå och möta framtiden.

TEXT MARGARETA HOLMQUIST

Efter hand ser man de små delarna, att det är möjligt att skapa utrymme för inno- vation och utveckling.

’’

SKOLLEDAREN NR 1 FEBRUARI 2022 13

CHRISTINA STIELLI Tillsammans med tillförsikt och motivation.

ANDERS LUNDIN Att skickligöra varandra

Anmäl dig på www.settdagarna.se #SETT

Samarbetspartner Kompetenspartner Arrangörer

Mötesplatsen inom det moderna och innovativa lärandet

Att vara ledare och lärare i en digital undervisningsmiljö LEDA FÖRNYELSE – EN LEDARUTBILDNING

OM INNOVATION I SKOLAN

w Syftet med utbildningen: Leda och or- ganisera förnyelse för team av skolledare.

Utbildningen ger metoder och verktyg som stärker deras förmåga att arbeta långsiktigt och systematiskt med förändring, förbätt- ring och förnyelse i sina organisationer.

w Två steg: Utbildningens första del be- står av fyra tvåtimmarsseminarier med fyra teman: Framtidsfokuserat ledarskap, planering och genomförande, kontext och stöd samt systematik. Det andra steget är en ”masterclass” med två halvdagar som summerar seminarier och tar upp de olika teamens fortsatta arbete i sina respektive organisationer.

w Utbildningen genomfördes under 2021 på Zoom. Mural, en digital whiteboard, använ- des som arbetsverktyg. Teamet på Lidingö samlades i samma rum för att även kunna kommunicera fysiskt med varandra. De träffades även mellan seminarierna för att diskutera vad man gjorde förra gången och vad som kunde vara viktigt att ta upp inför nästa kurstillfälle.

behovet av samverkan genom hela skolans organisa­

tion.

– Jag har haft chefer som varit väldigt drivande, men det är känsligt. När chefen sedan inte är där blir det väldigt sårbart. Att organisationen istället tar ett gemensamt ansvar är något som bär över tid, säger Stephan Anderman.

I LIDINGÖS KOMMUNALA skolor finns bland annat äm­

nesnätverk som leds av skolledare och förstelärare.

– Den organisation vi har med skolledare och lärare tillsammans är väldigt viktig. När vi har hela styrked­

jan med oss ser vi att det blir effekt i verksamheten.

Förnyelse och utveckling spelar stor roll för skolor­

nas förmåga att rekrytera personal. På Lidingö är lä­

get betydligt ljusare än för fem, sex år sedan.

– För ett antal år sedan hade vi jättesvårt att rekry­

tera. Det fanns fördomar om att det var ”lite trögt” på Lidingö och att det inte hände så mycket. Med nume­

ra får vi väldigt många sökande när vi annonserar.

– Vi har stolta medarbetare som är goda ambassa­

dörer. De förmedlar att vi arbetar tillsammans och att det inte förekommer så mycket ensamarbete. Det är en stor vinst för organisationen och i slutändan något som gynnar barnen, avslutar Stephan Anderman.«

Stephan Anderman, verksamhetschef för Lidingös kommunala grundskolor, berömmer utbildningen om

innovation.

KOMPETENS

S

kolledarna har en central roll för skolornas ut­

veckling och kompetensförsörjning, men de får inte stå ensamma med uppgiften. Det me­

nar SKR, Sveriges Kommuner och regioner.

– Rektorerna gör ett jättejobb, det visar inte minst erfarenheterna från pandemin, men de får inte läm­

nas ensamma, utan behöver stöd i sitt uppdrag av både förvaltning och skolchef.

Det säger Maria Caryll, chef för utbildningssektio­

nen vid avdelningen för utbildning och arbetsmark­

nad vid SKR. Organisationen arbetar med att säkra skolans kompetensförsörjning både på kort och lång sikt. En del i arbetet är att följa hur rikspolitikens be­

slut slår igenom på kommunal nivå.

– Något som vi arbetar mycket med är intressebe­

vakning. Om till exempel regering och riksdag beslu­

tar om fler undervisningstimmar i matematik kräver det mer personal i ämnet. Avsikten är god, men beslu­

ten kan vara svåra att efterleva, säger Maria Caryll.

– Jag skulle önska bättre konsekvensanalyser från regering och riksdag.

– Vi försöker även få regering och riksdag att inte besluta om statsbidrag eller lönemedel som gör det svårare att ta ansvar lokalt. Tyvärr kommer sådant från regeringen för ofta och med oerhört dålig fram­

förhållning. Det gör det svårt att till exempel ha ett gott lönebildningsarbete igång.

MARIA CARYLL LYFTER även fram kampanjen Sveriges viktigaste jobb som ger stöd i arbetet med personalfrå­

gor hos SKR:s medlemmar. Det kan handla om rekry­

tering och om att få medarbetarna att stanna.

Strategisk kompetensförsörjning finns med som en bärande del av läraravtalen, både i HÖK 18 och HÖK 21, det nuvarande avtalet.

– Utöver detta arbetar vi även i nätverk med kom­

munerna, så att man tillsammans kan lära av varand­

ra och gemensamt utvecklas vidare, säger Maria Ca­

ryll.

NÄR DET GÄLLER digitalisering är det stora skillnader i utveckling och användning. Att det åtgärdas är viktigt för SKR.

– Det är inte bara en likvärdighetsfråga utan också en demokratifråga, säger Maria Caryll.«

Vill säkra skolans kompetensförsörjning. Maria Caryll, SKR, efterlyser bättre framförhållning från regering och riksdag.

FOTO: HANS ALM

SKR OCH DIGITALISERINGEN

w SKR samarbetar bland annat med Myndigheten för digital förvaltning för att höja kompetensen. En del i digitaliseringsarbetet är satsningen Skoldigistöd. För några år sedan tog SKR fram en nationell plan för digitalisering av skolväsendet (skolDigiplan) med hela 18 punkter.

w För närvarande är tre punkter aktuella, enligt en överenskommelse med regeringen:

Effektiv åtkomst till digitala resurser, stärkt kompetens hos användarna och att stöd tas fram för upphandling, tekniska lösningar och infrastruktur samt för pedagogisk och teknisk support.

w När det gäller de övriga 15 initiativen är mer än hälften utredda. Arbetet har inte nått ända fram när det gäller initiativen inom forskning och uppföljning.

w Däremot ligger det, enligt Maria Caryll, stort fokus på de initiativ som handlar om digital infrastruktur. Det gäller bland annat att nå bättre lösningar gällande exempel- vis e-identitetshantering och gemensamma standarder för att få system att fungera bättre tillsammans.

Hur får skolorna tillgång till rätt kompetens? Bristande statlig

framförhållning och stora skillnader i digital utveckling är knäckfrågor hos kommunerna.

TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

”REKTOR BEHÖVER

MER STÖD”

NE ger din skola tillgång till läromedel i samtliga ämnen.

Fyllda med stödfunktioner så att fler kan lära sig mer. Alltid efter läroplanen (Lgr22).

FÖR EN MER

LIKVÄRDIG SKOLA

Läs mer på NE.se

Annons

NE ger din skola tillgång till läromedel i samtliga ämnen.

Fyllda med stödfunktioner så att fler kan lära sig mer. Alltid efter läroplanen (Lgr22).

FÖR EN MER

LIKVÄRDIG SKOLA

Läs mer på NE.se

FORSKNING

Kontakt: kerstin.weyler@skolledarna.se

S

edan 1990­talet har elevers och skolors resultat blivit en allt viktigare fråga i Sverige och andra länder. Skolprestationer har blivit en angelägen fråga världen över.

I min avhandling Jag vill ha bra betyg.

En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker (2021) un­

dersöks hur elevers föreställningar, prak­

tiker och villkor samverkar och möjliggör höga skolresultat.

Frågeställningarna är:

1) Vilka föreställningar och ideal har eleverna om skolan och höga resultat?

2) Vilka praktiker är kännetecknande för dem?

3) Vilka villkor och resurser – relaterade till klass, genus och andra faktorer, är be­

tydelsefulla?

Undersökningen genomfördes mel­

lan åren 2000 och 2020, en tidsperiod då den svenska skolan präglades av genom­

gripande förändringar. Den har genom en rad utbildningspolitiska beslut från 1980­talet fram till våra dagar genomgått ett systemskifte.

AVHANDLINGENS MATERIAL ÄR insamlat med etnografiska metoder som observa­

tioner, semistrukturerade intervjuer och samtal. Empirin är i huvudsak insamlad under perioden 2000–2010 i tre klasser på två högstadieskolor med högre merit­

värden än genomsnittet på kommunal och nationell nivå. Utöver fältarbetet i de tre klasserna genomfördes under 2010­talet empiriska nedslag och uppföl­

jande och kompletterande intervjuer och samtal med elever, tidigare elever och föräldrar.

Avhandlingen kan liknas vid ett pus­

sel där varje kapitel utgör en nödvändig

strävansvärt i sig. En annan föreställning var att höga betyg kvalificerade till önsk­

värd gymnasieutbildning.

Betygsregimen med dess examina­

tionslogik dominerade elevernas skol­

vardag. Den innehöll en mängd skriftliga och muntliga prestationssituationer och praktiker som lärare bedömde och betyg­

satte. Elevernas skolvardag känneteckna­

des av att ständigt prestera, bedömas och betygsättas.

Vilka strategier använde då eleverna i skolan för att uppnå höga resultat? Vilka likheter och skillnader fanns det mellan eleverna?

Fyra huvudtyper kunde urskiljas: kvan­

titativa strategier, lärarinitierade presta­

tionsstrategier, studiestrategier, samt konkretiseringsstrategin.

En grundläggande skillnad var att eleverna med höga betyg hade en sam­

mansatt uppsättning av strategier och föreställningar länkade till skolarbetet i skolan. Studieengagemang, ansträngning och självdisciplinering var viktiga ideal och strategier för de flesta eleverna. De skulle ständigt ”visa” sina prestationer individuellt i en mängd formella och in­

formella undervisningssituationer, från mångfalden av examinationsformer till samtal mellan elev och lärare.

FÖR ELEVERNA BLEV effekten ett instru­

mentellt förhållningssätt till skolarbetet och kunskaperna – det handlade om att

”visa upp” sina prestationer och mindre om att lära sig kunskaper och färdigheter.

De två första huvudtyperna av strate­

gier, kvantitativa respektive lärarinitie­

rade prestationsstrategier, var betydelse­

fulla för så gott som alla elever.

Däremot var eleverna med höga betyg ensamma om att använda delar av den

Dagens skolsystem

gynnar akademikerbarn

pusselbit för att förstå och förklara gåtan:

Hur går det till när elever uppnår höga resultat?

En första pusselbit handlar om de grundläggande frågorna: Vilken betydel- se hade skolan och betygen för eleverna?

Hur såg deras skolvardag ut?

Helhetsbilden var att för de flesta eleverna, oavsett prestationsnivåer och studieengagemang, dominerades skol­

gången av betyg och examinationer.

Under årskurs 8 och 9 höjde skolan sina prestationskrav, bland annat genom den ökande omfattningen av examinationer.

Den dominerande skoldiskursen som eleverna artikulerade kännetecknades av en prestationsinriktad betygsregim och examinationslogik. Den senare inrymde flera element: prestation, bedömning, tävling via betyg, som allt cirklade kring.

BETYGSREGIMEN UNDERSTÖDDES AV flera fö­

reställningar. En handlade om att betrak­

ta höga betyg som självändamål. Höga betygsgrader, VG/C eller helst MVG/A, och ett högt meritvärde var något efter­

FÖRFATTAREN

Författaren Göran Nygren är filosofie doktor i etnologi.

Han har en bakgrund som grundskol- lärare och dispu- terade i juni 2021 med avhandlingen Jag vill ha bra be-

tyg. En etnologisk studie om höga skol- resultat och högstadieelevers praktiker, http://uu.diva-portal.org/smash/record.

jsf?pid=diva2:1545142.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

SKOLLEDAREN NR 1 FEBRUARI 2022 17

FORSKNING

tredje huvudtypen, studiestrategier, och den fjärde, konkretiseringsstrategin.

Framträdande var deras förmåga att visualisera och verbalisera sina strategier, deras reflexiva och processuella förhåll­

ningssätt och att de gav sina språkliga färdigheter och prestationer en betydel­

sefull roll. Särskilt exklusiva element var deras sammansatta studiemetodiker och deras strategiska förhållningssätt och för­

måga att reflektera över prestationsideal och konkretisera dem till studiestrategier.

De kunde spänna över inlärningsknep till komplexa arbetsmetodiker för större skriftliga uppgifter, som fick allt större betydelse som examinationsform under högstadiet.

DET FANNS EN elevgrupp i studien som det finns anledning att undersöka närmare, nämligen det resursstarka killgänget i klass 8A på den fristående Latinskolan.

Flertalet av pojkarna, sju av nio, un­

derpresterade på olika sätt under många lektioner. Alla kom från ekonomiskt och utbildningsmässigt resursstarka hem. 20 år efter grundskolan hade nästan alla en akademisk utbildning och yrkeskarriär med hög status.

Pojkarna hade flera av de föreställ­

ningar och strategier som de andra elev­

erna med höga betyg hade. Men de hade även andra som de var ensamma om.

Pojkarna var den grupp som starkast uttryckte stöd för idealen att sträva efter höga betyg, att uppvisa individuella prestationer, att examinationerna var självklara och viktiga, att det krävdes en självdisciplinering samt att tävling, konkurrens och elevens eget ansvar var grundläggande premisser.

Dessutom hade de en stark föreställ­

ning som de var ensamma om, nämligen om kunskapers och allmänbildningens betydelsefulla roll i deras vardagsliv och för deras framtid.

KILLGÄNGET UTMÄRKTES AV sin starka so­

ciala gemenskap och av medlemmarnas stora tillgångar av skolrelevanta kapital­

typer, och var en betydelsefull resurs i deras skolvardag.

Ett exklusivt kännetecken för killgäng­

et var att de använde sig av logiken om reciprocitet, som innebar att alla bidrog med att förmedla och skapa heta kunska­

per om strategier och framtiden. Deras klasspositioner innebar sammantaget att de var de mest resursstarka eleverna på individ­ och gruppnivå.

Skolarbetet på lektionerna var viktigt för de flesta som eftersträvade högre re­

sultat. Helhetsbilden utifrån observatio­

nerna och samtalen visade dock att hem­

arbetet var än viktigare för dem.

Lärarna organiserade undervisningen så att skolarbete i form av läxor, hemprov, skriftliga och muntliga prov och andra examinationsformer som individuella uppgifter, grupparbete, redovisningar Hemarbete gynnade elever från resursstarka hem. Och föräldrarna kommunicerade engagemang, förväntningar och aspirationer för sina barn,

visar Göran Nygrens avhandling. FOTO: ISTOCKPHOTO

och skriftliga uppgifter behövde göras eller förberedas utanför lektionstid. I praktiken innebar det hemarbete.

De flesta, men inte alla, ansåg att hem­

met var en bättre studie­ och arbetsplats än skolan, särskilt i samband med in­

dividuella skriftliga uppgifter. Flera av eleverna med höga meritvärden använde en omfattande arsenal av kvantitativa och kvalitativa strategier i hemmet. De lade ner mycket tid och ansträngning på hemarbete, vilket var avgörande för att få höga skolresultat.

EN ANNAN OCH central pusselbit och fråga är: Vilka prestationsrelevanta resurser hade eleverna genom hemmet och för- äldrarna?

Föräldrastödet varierade – vissa elevers föräldrar hade begränsade resurser för att kunna hjälpa, medan de flesta med höga meritvärden fick ett omfattande och avancerat föräldrastöd i en mängd olika skolarbetssituationer. Hemarbetet gyn­

nade elever från resursstarka hem.

Listan över olika föräldrastödsaktivite­

ter är lång och sammansatt. Flertalet av föräldrarna hade heta ämneskunskaper och ofta också pedagogiska kunskaper genom sina akademiska banor.

Föräldrarna kommunicerade engage­

mang, förväntningar och aspirationer för sina barns skolgång. Genom vardagliga och nästan rituella samtal och handling­

ar, kommunicerade föräldrarna idealpo­

sitionen: den studieengagerade och moti­

verade eleven med höga meritvärden.

Helhetsbilden är att det omfattande hemarbetet, i kombination med de re­

sursstarka föräldrarnas stora och sam­

mansatta engagemang i sina barns skol­

gång, fick effekten att nästan alla elever med höga betyg hade exceptionellt gynn­

samma villkor i jämförelse med andra elever som hade begränsat utbildnings­

kapital i sina familjer.

DEN SISTA PUSSELBITEN är: Vilken betydel- se hade framtiden för eleverna?

I elevernas skolvardag var framtiden frånvarande. Framtiden föreföll vara en individuell och privat angelägenhet, trots att elevernas förhållningssätt till den till stor del berodde på tillgången till olika

former av resurser och sociala samman­

hang.

Nästan alla av eleverna med höga betyg hade föräldrar som kunde mobilisera be­

tydande informationskapital om akade­

miska utbildnings­ och yrkesvägar. Kun­

skaper om framtiden och framtidsplaner kännetecknades av social reproduktion – elevernas utbildnings­ och yrkesplaner utgick i regel från familjens och släktens erfarenheter.

De resursstarkas föräldrastöd hade en dubbel effekt, dels som ett omfattande stöd i deras skolprestationer, dels som ett avgörande stöd för deras framtidsorien­

tering och därmed motivation för skola och utbildning.

Hur ser då helhetsbilden ut? Hur kan man förstå och förklara elevers höga re- sultat på skolor med högre meritvärden?

Ett första konstaterande är att höga skolresultat behöver kontextualiseras och problematiseras. Elever och olika utbildningsaktörer producerar och repro­

ducerar en norm och förklaringsmodell om elever med höga skolresultat som bygger på föreställningen om individens inneboende biologiska och moraliska egenskaper.

De tillskriver elevers kognitiva förut­

sättningar och studieengagerade förhåll­

ningssätt en avgörande betydelse, men uppmärksammar inte hur sociala, ekono­

miska och utbildningsrelaterade resurser och villkor inverkar på skolgången.

Flera av elevernas föreställningar och praktiker ingick i en nyliberal diskurs, såsom ansvar, självständighet, prestatio­

ner genom uppvisning, konkurrens och tävling.

FÖR ELEVERNA BLEV det primära med skol­

gången att ständigt prestera och visa upp kunskaper och färdigheter – framför att den skulle väcka och odla deras nyfiken­

het och intresse.

Betygsregimen som formade elevernas skolgång var inte bara en del av en nyli­

beral diskurs. Betyg har varit en central komponent inom den moderna väster­

ländska skolan sedan 1800­talet. Bety­

gen har fortfarande en stark koppling till utbildningssystemet som det viktigaste kvalificerings­ och sorteringsinstrumen­

tet enligt en meritokratisk princip.

Det har dock länge riktats kritik mot den meritokratiska diskursen, att en per­

sons förvärvande av meriter sker genom neutrala och rättvisa villkor i utbildnings­

institutioner.

Enligt pedagogen Dennis Beach har resursstarka och privilegierade grupper alltid använt skol­ och utbildningssyste­

met för sina livsbanor. Institutionerna har i sin tur gynnat dessa grupper och miss­

gynnat andra. Skolan som institution är en viktig plats där sortering och struktu­

rella orättvisor sker och skapas.

MIN ETNOGRAFISKA STUDIE om hur elever får höga betyg och meritvärden bekräf­

tar den bilden. Skolans elevideal, kun­

skapsnorm och organisering av skolarbe­

tet fick effekten att de privilegierade övre medel­ och medelklasseleverna hade en fördel som var nästintill ointaglig för de övriga eleverna.

En central målgrupp för min avhand­

ling Jag vill ha bra betyg … är politiker på nationell nivå. De har det yttersta ansva­

ret för skolsystemet, och därmed makten att förändra den till att bli mer rättvis och likvärdig. Min förhoppning är att alla som är intresserade av skolfrågor, inte minst skolledare, lärare, föräldrar och ungdo­

mar, kan hitta något i avhandlingen som de tycker är viktigt och användbart.«

FORSKNING

En central målgrupp för min avhandling är politiker på na- tionell nivå. De har det yttersta ansvaret för skolsystemet, och därmed makten att förändra den till att bli mer rättvis och likvärdig.

’’

L äro med el • Stöd • Utbild nin g

Trygghet hela vägen med läromedel från Gleerups

Läromedelsfrågan och vikten av tillgång till kvalitativa, strukturerade och individanpassade läromedel är mer aktuell än någonsin. Med läromedel från Gleerups får alla elever tillgång till ett ständigt aktuellt innehåll av hög kvalitet som täcker de flesta ämnen och kurser i grundskolan och gymnasiet.

Är er skola intresserad av digitala läromedel? Med en gemensam lärmiljö ökar likvärdigheten och ni får stora möjligheter till kollegialt samarbete. Stöd och support ingår alltid.

Vill du veta mer om hur läromedel kan bidra på er skola? Läs mer på gleerups.se

Oskar Fredriksson

REKTOR

Ta ut rätt riktning med din kompass

J

ag hörde för en tid sedan en intervju med Lars Fält, en av vårt lands stora överlevnadsexperter. På frågan om vad som var det viktigaste att ha med sig i en överlev­

nadssituation nämnde han två saker: karta och kom­

pass. Det viktigaste för att klara en situation är att hitta rätt och inte komma vilse. Först efter dessa kom annat såsom kniv, tändstickor, kläder och andra verktyg.

I många pressade situationer tvingas vi tänka efter hur vi ska klara oss som skolledare. Jag är övertygad om att det gäller oss alla oavsett befattning. Vi kommer i situationer då det är lätt att bli rådvill och då pressen från olika håll gör att man tve­

kar. Situationer då man tvinga fatta beslut som avgör hur man kommer att överleva i sitt ledarskap när alla de framkomliga vägarna verkar snåriga.

Det finns beslut som jag tror de flesta tycker är ganska svåra att fatta, till exempel hur begränsade ekonomiska medel ska fördelas, så att de används bäst eller hur vi i det dagliga arbe­

tet ska förhålla oss till smittrestriktioner.

ANDRA BESLUT BLIR svåra utifrån vår egen personlighet och våra egna värderingar. Jag tycker till exempel att det är oerhört job­

bigt när jag fattar ett beslut som får stora konsekvenser för en enskild medarbetares livssituation.

I sådana situationer gäller det att ha en inre kompass, en bestämd riktning, som hjälper till att leda rätt. Det är för de flesta ganska lätt att bestämma målet för vart man vill att verk­

samheten ska färdas och det vi försöker uppnå. Det svåra är att orientera sig dit och när det hettar till, då det är ont om tid eller då missnöjet kommer från alla håll, känns det bitvis omöjligt.

Fält berättade att han ofta har mer än en kompass, eftersom när tröttheten och utmattningen kommer slutar man lita på den första och vill dubbelkolla. När jag själv är ute skogen blir detta särskilt påtagligt då mobiltelefonen verkar störa kom­

passnålen och jag tvekar vart jag är på väg.

När man kan lita på sin kompass blir det lättare att hitta rätt och det går med jämna mellanrum till och med att njuta av det man möter på vägen. På jobbet är min ena kompass de över­

tygelser jag har om vad som är viktigt; elevernas trygghet, un­

dervisningen och arbetsmiljön.

Men kanske ännu mer att ofta fråga mig själv om rimligheten i propor­

tionerna en fråga får ta och att försöka avgöra dess betydelse på kort och lång sikt. Min säkerhets­

kompass är de nära kollegerna som hjälper mig att hålla kursen … så att inte mobiltelefonen eller andra distraktioner stör riktningen jag försöker hålla.«

INSPIRATIONSFÖRELÄSNING

Professionalism i bedömningsarbetet

Vilka grunder vilar begreppet bedömar- kompetens på och hur hänger den samman med lärarens professionalism?

Vad begreppet professionalism innebär och vilken betydelse möjligheten att utöva professionalism har i bedömningsarbetet, är två centrala frågor.

Detta kopplas sedan till möjligheter och aktiviteter som kan stärka bedömningsarbetet, bland annat genom professionella lärandegemenskaper och att arbeta med sambedömning.

Under föreläsningen:

•• Så hänger lärarens bedömningsarbete ihop med kunskap och välmående, för både elever och lärare

•• Hantera motsättningar mellan bedömnings- arbetet och läraruppdraget

•• Likvärdighet, rättvisa och rättvisande i bedömning

•• Samsyn och samstämmighet i bedömningsarbetet Boka föreläsningen till er skola!

På plats hos er eller digitalt

evert.norberg@lararfortbildning.se 070-850 48 03

Vi utvecklar Sveriges

viktigaste människor

KRÖNIKA