Dnr: 45/2007-515
Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik
U T B I L D N I N G S P L A N
Högskoleingenjörsutbildning i materialteknik, 180 högskolepoäng Material Engineering Programme, 180 ECTS Credits
Ansvarig institution
Institutionen för teknik och design
Nivå på programmet Grundnivå
Fastställande av utbildningsplan
Styrelsen för institutionen för teknik och design har genom beslut den 2006-10-25 godkänt utbildningsplanen. Grundutbildningsnämnden har genom beslut den 2007-01-16 fastställt ut- bildningsplanen. Denna utbildningsplan ersätter utbildningsplan dnr. 820/2005-510.
Giltighet
Utbildningsplanen gäller från och med 2007-08-01
Förkunskaper
För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet i ma- tematik D, fysik B och kemi A eller motsvarande
Syfte
Programmet avser att förbereda studenterna för arbete inom material och processteknisk indu- stri i vid mening eller för arbete inom offentlig sektor. Utbildningen skall ge studenterna en god ämnesbas kombinerad med dels faktakunskaper och dels ett kritiskt tänkande vad gäller miljö- och kretsloppsanpassning av processer och produkter.
Mål
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfaren- het samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och na- turvetenskap.
Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
- visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till män- niskors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och ar- betsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Programspecifika mål Kunskap och förståelse
Efter genomgången utbildning skall den studerande ha följande kunskaper och förståelse:
• allmänteoretiska färdigheter för att tillgodogöra sig kunskaper inom materiallära
• beskriva olika materialtyper och typiska egenskaper hos dessa
• ha en helhetssyn, utvecklingsförmåga och kunna medverka och senare leda utveck- lingsarbete
• goda baskunskaper om olika material
Färdighet och förmåga
Efter genomgången utbildning skall den studerande ha följande färdigheter och förmåga:
• förberedd för kvalificerat utvecklings- och förändringsarbete
• samarbetsförmåga och förmåga till självständigt arbete
• analys- och problemlösningsförmåga
• kommunikationsförmåga i tal såväl som i skrift
• kreativitet och initiativförmåga
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången utbildning skall den studerande ha följande värderingsförmåga och för- hållningssätt:
• visa förmåga att göra ingenjörsmässiga värderingar, dvs bedöma relevans, tillämp- ning och noggrannhet i analyser och beräkningar med tanke på förekommande anta- ganden och förenklingar
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskaper inom och i anslutning till det materialtekniska området
Programmets organisation och uppläggning
Programmet ligger organisatoriskt under institutionen för teknik och design och tillhör sek- torn för utbildning till tekniska yrken. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng (180 ECTS) och leder fram till en högskoleingenjörsexamen.
För programmet finns en programansvarig som har det övergripande ansvaret för program- met. Ett programråd är knutet till utbildningen. De består av lärare, studenter och industrire- presentanter från berört yrkesområde. Programrådet skall under sina träffar diskutera utbild- ningens upplägg, innehåll och yrkesanknytning.
Grundstrukturen är ett sammanhållet treårigt utbildningsprogram nedbrutet i enskilda kurser.
Varje kurs omfattar 7.5 eller 15 högskolepoäng (7.5 eller 15 ECTS). Samläsning förekommer med andra utbildningsområde. Möjligheten till utlandsstudier kan ske i årskurs 3
Programmet består av följande kurser (hp står för högskolepoäng)
Modell över programmet
Årskurs 1
• Materiallära 1 7.5 hp
• Industriell ekonomi (TMS-kurs) 7.5 hp
• Grundläggande algebra, 7.5 hp
• Vektorgeometri,7.5 hp
• Fysik 7.5 hp
• Grundläggande kemi 15 hp
• Differential- och inte- gralkalkyl 7.5 hp
Årskurs 2
• Hållfasthetslära 7.5 hp
• El- och reglerteknik,7.5 hp
• Värme- och material- transport, 7.5 hp
• Miljöteknik (TMS-kurs) 7.5 hp
• Termodynamik 7.5 hp
• Materiallära 2 7.5 hp
• Industriell design,7,5hp
• Val av material och till- verkningsmetoder7.5 hp
Årskurs 3
• Produktutvecklingspro- cesser,7.5 hp
• Logistik 7.5 hp
• Valbara kurser, 30 hp
• Examensarbete, 15 hp
Exempel på valbara kurser och kurser inom respektive inriktning
Valbara kurser
• Instrumentella analys- matoder,7.5 hp
Inriktning glasteknologi
• Oorganisk kemi, 7.5 hp
• Glass Technology,15
• Planglaskonstruk-hp tion7.5 hp
Inriktning träteknik
• Virkeslära, 7.5 hp
• Trämateriallära, 7.5 hp
• Träindustriell maskin- teknik 7.5 hp
• Träförädlingsteknik, 7,5 hp
Inriktning byggteknik
• Betongkonstruktion,7.5
• Stål- och träkonstruk-hp tioner, 7.5 hp
• Byggteknik 1+2, 7.5 hp +7.5 hp
Inriktning maskinteknik
• Industriell design 2, 7.5
• Produktionsstrategier, hp 7.5 hp
• Tillverkningsteknik,7.5 hp
• Maskinkonstruktion 1, 7.5 hp
Innehåll
Utbildningen innehåller följande kurser, som samtliga ligger på grundnivå:
Obligatoriska kurser inom ingenjörsutbildningen
Grundläggande algebra
Kursen tar upp talsystem, kombinatorik och sannolikhetslära samt polynom och algebraiska ekvationer
Vektorgeometri
Kursen behandlar vektorer i planet och rummet, vektor- och skalär-produkt, baser och basby- te, lösning av linjära ekvationssystem, matriser, determinanter, linjer och plan i rummet, linjä- ra avbildningar, egenvärden och egenvektorer
Differential- och integralkalkyl 1
Kursen behandlar de elementära funktionerna och deras egenskaper.
.
Industriell ekonomi
Kursen ger en allmän förståelse för ekonomiska samband. Kursen behandlar också metoder och tekniker för att utföra ekonomiska analyser och bedömningar av olika situationer i före- tag.
Miljöteknik
Ur ett hållbart utvecklingsperspektiv behandlar kursen jorden som ett slutet system och grund- läggande miljövetenskapliga begrepp
Fysik
Kursen behandlar statik och dynamik. Statisk jämvikt, friktion och Newtons lagar är centrala begrepp. Vidare definieras och behandlas rörelsemängd och dess bevarande, arbete, potentiell och kinetisk energi, konservativa och icke konservativa krafter
Obligatoriska kurser inom materialteknikområdet
Materiallära 1 och 2
Uppbyggnad och egenskaper hos metaller, stål, gjutjärn, icke metaller, keramiska material, polymera material samt kompositmaterial
Grundläggande kemi
Allmän kemi, organisk kemi och biokemi
Hållfasthetslära
Analys av spännings- och deformationstillstånd, materialsamband, belastningar och påkän- ningar, dynamisk belastning och fleraxliga spänningstillstånd
Värme- och masstransport
Kursen behandlar kretsprocesser, vattenångans termodynamik, ånganläggningar, värmetrans- port, värmegenomgång och värmeöverföring
Termodynamik
Kursen behandlar termodynamikens första, andra och tredje huvudsats, kemiska jämvikter, fasövergångar, fasdiagram och reaktionskinetik.
Industriell design 1
Kursen innehåller en orientering om designområdet, designprocessen, designhistoria, ergo- nomi, färg och form och praktiska övningar
Produktutvecklingsprocessen
Kursen behandlar produktutvecklingsprocesens olika faser, produktplanering, kravspecifika- tioner, funktionsanalys, procedurvärdering och grundprinciper för konstruktionskonkretise- ring. Kursen ger också allmänna kunskaper om konstruktion för säkerhet och avveckling av produkter.
Val av material och till- Tillverkningsmetoder
Kursen behandlar metodik för att göra optimala val av material- och tillverkningsmetoder.
Olika materials fysikaliska egenskaper, dess miljötålighet och påverkan på miljön i ett livscy- kelperspektiv tas upp och utgör några av kriterierna för ett bra materialval. Vidare behandlas metoder för effektiv sammanfogning och svetsning.
El- och reglerteknik
Kursen ger en allmän förståelse i elektronik och reglerteknik och tar upp centrala begrepp inom ämnena. Kursen behandlar centrala komponenter, dess funktion och vilka egenskaper dessa har. Kursen kopplar teoretiska inslag med praktiska moment.
Logistik
Kursen består av två delar. Den första utgörs av en föreläsningsserie som fungerar som intro- duktion till logistik. Den andra utgörs av ett paper-arbete. Studenten får här självständigt välj ett eget fördjupningsområde, träna sin förmåga till kritisk granskning, uttrycka sig på ett ve- tenskapligt sätt och agera på ett seminarium.
Examensarbete
Kursen avslutar utbildningen och studenterna möjlighet att öva sin färdighet i att självständigt genomföra ett projekt. Den studerande skall visa sin förmåga att tillämpa de kunskaper som förvärvats under utbildningen, kunna definiera ett problem, genomföra en undersökning, ana- lysera och presentera resultaten.
Valbara kurser inom de bygg-, glas-, maskin- och trätekniska områdena
Instrumentella analysmetoder
Kursen innehåller inslag av spektroskopiska metoder, separationsmetoder och elektronmikro- skopiska metoder.
Byggkonstruktion 1
Kursen behandlar partialkoefficientmetoden och dimensionering av armerade betongkon- struktioner.
Stål- och träkonstruktioner
Kursen behandlar dimensionering av stål- och träkonstruktioner.
Byggteknik 1
Kursen behandlar grundläggande husbyggnadsteknik och ger en introduktion i byggnadsfysik och byggmateriallära
Byggteknik 2
Kursen omfattar byggnadsfysik (främst fuktproblem i byggnader), byggnadsmaterial och byggnadsakustik.
Oorganisk kemi
Kursen behandlar elektronstruktur, kemisk bindning, fasta tillståndets kemi och keramiska material.
Glass Technology
Kursen behandlar grunderna för glaskemi och glasteknologi. De bägge aspekterna relateras till framställning av servisglas, glasförpackningar, isolerfiber, planglas samt avancerade glas.
Planglaskonstruktion
Kursen behandlar konstruktion med planglas, energi och komfort
Industriell design 2
Kursen innehåller fördjupning i designområdet och inom ergonomi. Kursen innehåller även praktiska moment i form av fallstudier för designprocessen, skiss- och tecknings teknik samt designmanagement.
Produktionsstrategier
Kursen behandlar material- och produktionsstyrning i tillverkande industri.
Tillverkningsteknik
Kursen innehåller olika maskinbearbetningsmetoder, verkstadsteknisk mätteknik samt pro- duktframtagningskedjan
Maskinkonstruktion 1
Kursen bygger vidare på hållfasthetslära och behandlar teorier om stöt-(slag)-hållfasthet, ut- mattning och ytskador. Dessa teorier tillämpas på skruvar, skruvförband och svetsförband.
Kursen ger också en allmän orientering om brotteorier, val av säkerhetsfaktorer samt tillförlit- lighet.
Virkeslära
Kursen behandlar materialet trä med avseende på ursprung och kvalitet, biologiska och tek- niska egenskaper, mikrobiell beständighet, formbeständighet, olika förädlingsindustrier och träprodukternas användningsområden.
Träförädlingsteknik
Kursen behandlar torkning, limning, ytbehandling, design och produktutveckling, varumärke, patent och mönsterskydd.
Trämateriallära
Kursen behandlar träets struktur, fysikaliska egenskaper och hur egenskaperna kommer till uttryck i olika träprodukter. Vidare ingår identifiering av trä från olika trädslag.
Träindustriell maskinteknik
Kursen innehåller funktion och uppbyggnad av spånskärande bearbetningsmaskiner i såg- verks- och trämanufakturindustrin. Orientering ges även om andra bearbetningsmetoder så- som kniv- och vattenskärning. Kursen ska ge underlag för val av maskinutrustning i samband med upphandling.
Arbetslivsanknytning
Inom programmet skall obligatoriska industrianknutna moment och uppgifter genomföras.
Detta sker i samverkan med fadderföretag. Företagsbesöken skall ge studenterna inblick i sina framtida yrkesroller. Projektet bedrivs i årskurs 1 och årskurs 2 och introduceras för studen- terna under introduktionsveckan i årskurs 1. Varje student tilldelas ett fadderföretag efter in- tresse, vilket kartläggs i en inledande intervju med studenterna. Under varje termin skall stu- denterna lägga ca 5 arbetsdagar på sitt fadderprojekt.
Undervisning och examinationsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, laborationer, studiebesök, projekt- och hem- uppgifter samt seminarier. Studenterna arbetar såväl individuellt som i grupp.
Varje delkurs inom programmet har sitt eget kunskapsprov, i de flesta fall i form av en skrift- lig tentamen. Uppsatser och seminarieuppgifter bedöms på basis av kvaliteten i såväl faktain- nehållet som den muntliga och skriftliga presentationen. De flesta kurser har graderade betyg 5 (berömlig), 4 (icke utan berömd godkänd), 3 (godkänd) och U (underkänd).
Undervisning bedrivs huvudsakligen på svenska. Enstaka kurser kan ges på engelska i åk 3.
Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsutveckling
Varje enskild kurs utvärderas genom skriftliga enkäter, så kallade kursutvärderingar. Dessa arkiveras hos institutionssekreteraren för att möjliggöra efterhandskontroll av att åtgärder vid- tagits och för bedömning av vilken verkan de vidtagna åtgärderna haft. Dessutom sker utvär- deringar av hela programmet.
Examensbevis
Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Stu- dentcentrum/Examen, 351 95 Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan http://www.student.vxu.se/studentservice/examen/index.html.
De som fullföljt Högskoleingenjörsutbildning i materialteknik, kan erhålla följande examen:
Högskoleingenjörsexamen Materialteknik
Bachelor of Science in Engineering Material Science
Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska).
Övrigt
I programmet ingår resor i samband med företagsbesök. Detta kan medföra vissa extrakostna- der för studenterna.
