Hur fungerar krediter i portföljen?

10  Download (0)

Full text

(1)
(2)

Hur fungerar krediter i portföljen?

Kreditcertifikat intressant alternativ både till traditionella ränteplaceringar och till aktier De senaste åren har räntan på stats- och bostadsobli-

gationer fallit kraftigt. Detta är i första hand en effekt av strukturella och konjunkturella förändringar i världseko- nomin. Men det beror också på att centralbankerna i syfte att få upp inflationen till önskad nivå sänkt sina styrräntor kraftigt och köpt stora mängder obligationer.

En stor del av världens statsobligationer handlas idag till negativ ränta, och av återstoden är räntan mycket låg på de allra flesta. Men placerarnas behov av avkastning är detsamma som tidigare, om inte större.

Det låga ränteläget har därför bidragit till en uppvärde- ring även av andra placeringstillgångar, som aktier och fastigheter. I de flesta fall är aktier och fastigheter idag attraktivt värderade jämfört med ”riskfria” ränteplace- ringar. Men direktägda fastigheter har mycket låg likvidi- tet och fastigheter som börshandlas beter sig likt andra aktier, det vill säga med stor volatilitet och med konjunk- turkänslig värdering. Aktier med obligationsliknande egenskaper har utvecklats starkt de senaste åren, vilket gör att värderingsrisken i dessa är högre än normalt.

Kreditplaceringar – ränteplaceringar med kreditrisk – be- finner sig mellan statsobligationer och aktier på riskska- lan. Vissa – bostadsobligationer och företagsobligationer med låg risk, så kallad investment grade – har gynnats kraftigt av de låga styrräntorna och centralbankernas ob- ligationsköp. High yield-obligationer, företagsobligationer med högre risk, har också gynnats men i något mindre utsträckning eftersom ECB inte köper high yield-obligat- ioner. Samma sak gäller kreditcertifikat eftersom ECB inte heller är aktiv på derivatmarknaden.

I de följande två avsnitten går vi igenom hur investment grade- och high yield-placeringar fungerar i portföljen.

Kreditcertifikat Investment Grade

Marknaden för företagsobligationer i EUR med invest- ment grade-rating utgör cirka 18 procent av den totala marknaden för kreditplaceringar, som i sin tur utgör en fjärdedel av den globala obligationsmarknaden. Europe- iska investment grade-obligationer är alltså en relativt li- ten del av en global obligationsportfölj.

Hur stor del av en svensk placerares portfölj som bör be- stå av företagsobligationer / kreditcertifikat bör däremot avgöras av andra faktorer, som behov av likviditet och behov av löpande och total avkastning. Ränteplaceringar med begränsad likviditet är inte lämpliga för placerare som när som helst kan behöva frigöra kapital snabbt.

Diagrammet nedan visar att företagsobligationer/kredit- certifikat kan hjälpa till att sprida risken i en ränteportfölj.

Företagsobligationer och kreditcertifikat med fast kupong har både kreditrisk och ränterisk. Företagsobligationer

och kreditcertifikat med rörlig kupong har däremot end- ast kreditrisk. Den kreditrisk som följer med företagsobli- gationer och kreditcertifikat är ofta negativt korrelerad med ränterisken. Det vill säga när räntorna på statsobli-

gationer stiger, då stiger även räntorna på kreditplace- ringar men inte lika mycket, därför att kreditspreaden ofta krymper.

Omvänt, när räntorna på statsobligationer faller är räntan på kreditplaceringar ofta mer stabil, det vill säga spre- aden stiger. Kreditvärdigheten, och därmed spreaden på kreditplaceringar, gynnas generellt av starkare tillväxt och inflation (så länge de inte är alltför höga), vilket ofta missgynnar statsobligationer. Att ha en del av sin ränte- portfölj i företagsobligationer och kreditcertifikat kan där- för sänka risknivån totalt sett, trots att kreditrisken ökar.

Hur mycket företagsobligationer / kreditcertifikat med in- vestment grade är då lämpligt i en portfölj? Risken för kreditförluster i kreditplaceringar med investment grade är begränsad. Men om de inträffar, kan förlusten bli bety- dande. Det är därför lämpligt med en hög grad av risk- spridning i portföljen, för att minimera genomslaget av enstaka kredithändelser.

Risken för kreditförluster måste också ställas i relation till risken att inte få någon avkastning alls. Svenska statsob- ligationer ger idag negativ avkastning upp till fem års löptid, före inflation och skatt.

I en medelrisk-portfölj med 40-60 procent aktier kan en exponering på upp till en procent per bolag vara lämplig.

I en lågrisk-portfölj bör andelen vara lägre, medan den kan vara något högre i en högrisk-portfölj. Allt under för- utsättning att portföljen i övrigt har god riskspridning.

(3)

Ser vi några år framåt är den mest troliga utvecklingen en tillväxt som är svagare än historiskt och fortsatt låg in- flation. I en sådan miljö kommer styrräntorna att förbli hi- storiskt låga och bolagens vinster öka endast långsamt, vilket talar för kredit- snarare än aktieplaceringar. Samti- digt bör kreditplaceringar ge bättre avkastning än ”risk- fria” ränteplaceringar. Någon gång under de närmaste åren är det också troligt att vi får en ny lågkonjunktur, vil- ket normalt påverkar aktiemarknaden mer än krediter.

Kreditcertifikat High Yield

För den som vill ha högre avkastning än traditionella rän- teplaceringar, men inte vill öka andelen aktier, kan därför high yield vara ett alternativ.

Den globala high yield-marknaden utgör cirka 14 procent av den totala marknaden för kreditplaceringar, som i sin tur utgör en fjärdedel av den globala obligationsmark- naden. Trots att high yield vuxit på senare år är det alltså en ganska liten del av en global obligationsportfölj.

Hur stor del av en svensk placerares portfölj som bör be- stå av high yield bör däremot avgöras av andra faktorer som behov av likviditet och behov av löpande och total avkastning. Ränteplaceringar med begränsad likviditet är inte lämpliga för placerare som när som helst kan be- höva frigöra kapital snabbt.

High yield-index har historiskt uppvisat mindre drama- tiska fall än aktiemarknaden. De har också tenderat att återhämta sig betydligt snabbare. Det europeiska high yield-indexet iTraxx Europe Crossover återhämtade sig till exempel på 1,5 år efter finanskrisen 2007-2009; för europeiska aktier tog det ytterligare fem år innan man hade fått tillbaka sina pengar (i båda fallen inklusive ku- ponger och utdelningar).

Inte desto mindre är risken i high yield-placeringar högt korrelerad med aktiemarknaden. En enkel tumregel be- räknad på historiska samband kan vara att om man räk- nar high yield som en ränteplacering, bör man samtidigt reducera aktieportföljen med 50 procent av värdet på high yield-placeringen eftersom risken i high yield är un- gefär hälften så hög som för aktier.

Ett exempel: Utgå från en portfölj med 50 procent tradit- ionella ränteplaceringar (investment grade) och 50 pro- cent aktier. Placerar man 5 procentenheter av ränte- delen i high yield, bör man samtidig minska aktievikten till 47,5 procent om man vill hålla portföljens totala risk- nivå konstant.

Hur mycket high yield är då lämpligt i en portfölj? Att byta ut 10 procent av aktierisken i en portfölj mot mot- svarande risk i high yield kan vara naturligt. I en portfölj med 50 procent aktier kan man alltså byta ut 5 procen- tenheter aktier mot 10 procent high yield utan att väsent- ligt påverka risknivån i portföljen som helhet.

Den stora nackdelen med high yield-placeringar är för- stås risken för kreditförluster, som är betydligt högre än för traditionella ränteplaceringar. Det är därför lämpligt med en hög grad av riskspridning i portföljen, för att mi- nimera genomslaget av enstaka kredithändelser.

Risken för kreditförluster måste också ställas i relation till

risken att inte få någon avkastning alls. Svenska statsob- ligationer ger idag negativ avkastning upp till fem års löptid, före inflation och skatt. Med dagens marknadsför- utsättningar krävs betydande kreditförluster innan en bred portfölj med high yield-placeringar ger negativ to- talavkastning på placeringens slutdag, även om place- ringens värde kan svänga betydligt under löptiden.

I en medelrisk-portfölj med 40-60 procent aktier kan en exponering på upp till en procent per bolag vara lämplig.

I en lågrisk-portfölj bör andelen vara lägre, medan den kan vara något högre i en högrisk-portfölj. Allt under för- utsättning att portföljen i övrigt har god riskspridning.

Ser vi några år framåt är den mest troliga utvecklingen en tillväxt som är svagare än historiskt och fortsatt låg in- flation. I en sådan miljö kommer styrräntorna att förbli hi- storiskt låga och bolagens vinster öka endast långsamt, vilket talar för kredit- snarare än aktieplaceringar. Samti- digt bör kreditplaceringar ge bättre avkastning än ”risk- fria” ränteplaceringar. Någon gång under de närmaste åren är det också troligt att vi får en ny lågkonjunktur, vil- ket normalt påverkar aktiemarknaden mer än high yield.

(4)

Beskrivning

Kreditcertifikaten är utgivna av Handelsbanken och har en löptid på drygt fem år. Certifikaten erbjuds både med en årlig fast ränta eller med en kvartalsvis rörlig ränta.

Den rörliga räntan justeras i början av respektive ränte- period, och uppgår till 3 månaders Stibor plus en fast kreditpremie. 3 månaders Stibor är en daglig referens- ränta, beräknat som ett medelvärde av de räntor som banker ställer till varandra för utlåning, med tre måna- ders löptid. Kreditpremien är det fasta påslag placera- ren får för att ta kreditrisken i certifikatet. Baserat på nu- varande nivå på 3m Stibor om -0,435 procent samt pre- liminära kreditpremier skulle den första kupongen för SHBC LADB3 bli 2,565 procent och för SHBC MACY1 bli 1,765 procent (uttryckt på årsbasis). Kupongen juste- ras kvartalsvis och 3 månaders Stibor fastställs två bankdagar före varje ränteperiod. Räntan utbetalas den 10 januari, 10 april, 10 juli och 10 oktober varje år, första gången den 10 juli 2017.

Den fasta räntan utbetalas årligen den 10 januari, första gången den 10 januari 2018 och sista gången på åter- betalningsdagen den 10 januari 2023.

Preliminär kupong och kreditpremie för respektive certi- fikat framgår av tabellen nedan. De slutliga nivåerna fastställs på affärsdagen den 21 april 2017.

Beräkning av kupong

För att beräkna det belopp som utbetalas på respektive ränteförfallodag används följande formel:

Teckningsbelopp x Kupong x Ränteperiod

Kupongen i SHBC LADB3 och SHBC MACY1 är 3 må- naders Stibor plus fastställd kreditpremie. Ränteperi- oderna är faktiskt antal dagar i respektive ränteperiod dividerat med 360.

Kupongen i SHBC LADB4 är preliminärt 3,5 procent per år och preliminärt 2,75 procent per år för SHBC

MACY2. Ränteperioderna är antal dagar i ränteperi- oden, där varje månad anses ha 30 dagar, dividerat med 360.

Återbetalt belopp

Kreditcertifikaten innebär en kreditrisk både på Han- delsbanken, som utgivare av certifikaten, och på det re- ferensbolag som respektive kreditcertifikat är kopplat till. Om ingen kredithändelse sker under löptiden åter- betalar kreditcertifikaten teckningsbeloppet på återbe- talningsdagen. Om en kredithändelse däremot skulle in- träffa justerar Handelsbanken ner återbetalat belopp och kupongen reduceras till noll. Hur stort belopp som återbetalas vid en kredithändelse beror på vilket åter- värde som kommer att fastställas.

Vid en kredithändelse i det bolag som är kopplat till ett kreditcertifikat beräknar och justerar Handelsbanken återbetalningsbeloppet. I samband med att kredithän- delsen inträffar fastställs ett så kallat återvärde. Återvär- det är det värde som en lämplig obligation utgiven av bolaget handlas till i marknaden. För ett placerat belopp om 100 000 kronor och ett fastställt återvärde om 30 procent blir det belopp som återbetalas på återbetal- ningsdagen

100 000 kronor x 30 procent = 30 000 kronor.

Avkastningstabell

Beräkningarna i tabellen nedan är baserade på ett nominellt belopp om 100 000 kronor och ett courtage om 1,0 procent.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utfall. Källa: Bloomberg och Handelsbanken Capital Markets.

Bolag Ladbrokes Macy's

Fast ränta 3,50% 2,75%

Rörlig ränta 3m Stibor +3,0% 3m Stibor +2,2%

Rating BB/Ba2 BBB-/Baa3

Placerat belopp

Återbetalt belopp

3 månaders Stibor

Rörlig ränta

Årlig effektiv ränta

Fast ränta

Årlig effektiv ränta

Rörlig ränta

Årlig effektiv ränta

Fast ränta

Årlig effektiv ränta 101 000 100 000 -0,25 2,75% 2,63% 3,50% 3,36%

1,95% 1,81% 2,75% 2,60%

101 000 100 000 0,00 3,00% 2,88% 3,50% 3,36%

2,20% 2,06% 2,75% 2,60%

101 000 100 000 0,25 3,25% 3,14% 3,50% 3,36%

2,45% 2,32% 2,75% 2,60%

101 000 100 000 0,50 3,50% 3,40% 3,50% 3,36%

2,70% 2,57% 2,75% 2,60%

101 000 100 000 0,75 3,75% 3,66% 3,50% 3,36%

2,95% 2,83% 2,75% 2,60%

101 000 100 000 1,00 4,00% 3,92% 3,50% 3,36%

3,20% 3,09% 2,75% 2,60%

101 000 100 000 1,50 4,50% 4,44% 3,50% 3,36%

3,70% 3,61% 2,75% 2,60%

SHBC MACY2 SHBC LADB4

SHBC LADB3 SHBC MACY1

(5)

Kredithändelse, räkneexempel med mera

Kredithändelse

En kredithändelse är när ett bolag antingen försätts i konkurs, har ställt in betalningar, så kallat betalnings- dröjsmål, genomför en rekonstruktion eller genom ett statligt ingripande (gäller endast finansiella bolag) under tiden från affärsdagen till och med slutdagen.

• Konkurs innebär att bolaget är på obestånd.

• Betalningsdröjsmål innebär att bolaget inte i rätt tid fullgör sina betalningsförpliktelser om minst mot- svarande 1 miljon amerikanska dollar avseende fi- nansiell skuld. En finansiell skuld är till exempel lån eller utgivna obligationer.

• Rekonstruktion innebär att bolaget omförhandlar villkoren avseende en finansiell skuld om minst motsvarande 10 miljoner amerikanska dollar till följd av försämrad kreditvärdighet eller minskad fi- nansiell styrka. (Gäller ej SHBC MACY1 och SHBC MACY2).

• Statligt ingripande innebär att en statlig myndighet eller annat liknande organ helt eller delvis tvingar bolaget att vidta vissa åtgärder som påverkar en fi- nansiell skuld om minst motsvarande 10 miljoner amerikanska dollar i syfte att exempelvis upprätt- hålla stabilitet i banksystemet. (Gäller ej SHBC MACY1 och SHBC MACY2).

Definitionen på en kredithändelse bestäms av ett regel- verk fastställt av ISDA, International Swaps and Derivati- ves Association.

Kreditrating

Ett kreditvärderingsinstitut bedömer emittenters (lånta- gares) kreditvärdighet, det vill säga deras förmåga att betala tillbaka lånet samt betala ränta i tid. Kreditvärde- ringsinstitutets bedömning av låntagaren mynnar ut i ett betyg som beskriver låntagarens sannolikhet att fullgöra sina åtaganden. Kreditbetygsskalan delas grovt in i två delar - Investment grade och non-investment grade.

Begreppet Investment grade kommer från den ameri- kanska marknaden och innebär att bolaget är godkänt som placering för amerikanska pensionsstiftelser. De två största kreditvärderingsinstituten är Standard & Poor’s och Moody’s. De har olika skalor som anger kreditbety- get, se tabellen ovan.

Moody’s publicerar årligen statistik över inträffade kredit- händelser bland de bolagen som de analyserar. Enligt denna rapport är den historiska konkurssannolikheten sedan 1998 under en femårsperiod för bolag med en kreditrating om Baa3 (Macy’s) 2,0 procent, för bolag med en kreditrating om Ba2 (Ladbrokes) är motsvarande siffra 5,3 procent. Sannolikheten för konkurs varierar dock över tiden och är även beroende av vilken bransch bolaget är verksam inom.

Kreditcertifikat jämfört med företagsobligationer

Kreditcertifikat skiljer sig från företagsobligationer. De viktigaste skillnaderna är:

• Ett kreditcertifikat innebär kreditrisk både på emit- tenten (utgivaren av kreditcertifikatet) och på bola- get kreditcertifikatet är kopplat till. Företagsobligat- ioner innebär bara en kreditrisk på bolaget som gett ut obligationen.

• Kreditcertifikaten är börsnoterade vilket företagsob- ligationer oftast inte är. Därmed kan kreditcertifika- ten placeras i Investeringssparkonto (ISK) och i ka- pitalförsäkring.

• Kreditcertifikaten kan köpas i poster om nominellt 100 000 kronor och i svenska kronor. Företagsobli- gationer handlas oftast i poster om 1 000 000 kro- nor och/eller i utländsk valuta.

Moody's S&P Fitch

Aaa AAA AAA Minimal kreditrisk

Aa1 AA+ AA+

Aa2 AA AA Mycket låg kreditrisk

Aa3 AA- AA-

A1 A+ A+

A2 A A Låg kreditrisk

A3 A- A-

Baa1 BBB+ BBB+

Baa2 BBB BBB Måttlig kreditrisk

Baa3 BBB- BBB-

Ba1 BB+ BB+

Ba2 BB BB Väsentlig kreditrisk

Ba3 BB- BB-

B1 B+ B+

B2 B B Hög kreditrisk

B3 B- B-

Caa1 CCC+ CCC+

Caa2 CCC CCC Mycket hög kreditrisk

Caa3 CCC- CCC-

Ca CC CC

C C

C SD DDD

D DD

D

Förklaring

Investment GradeNon-investment Grade

Nära default med möjlighet till återhämtning

I default med låg sannolikhet för återhämtning

(6)

Mer om bolagen

Ladbrokes Coral Group PLC

Ladbrokes har verksamhet inom vadslagning och spel.

Bolaget har bedrivit verksamhet sedan 1886 och huvud- kontoret finns i London. Under 2016 gick Ladbrokes ihop med konkurrenten Gala Coral Group och blev då Storbri- tanniens största vadslagningskoncern med en omsätt- ning pro forma på drygt 2 miljarder GBP och med 3 500 spelbutiker i England, Wales, Skottland under varumär- kena Ladbrokes och Coral. Utöver spelbutiker och call- centers har bolaget även en omfattande online-verksam- het. Bolaget har även betydande närvaro i bland annat Italien, där man är den näst största online-aktören, samt i Belgien, Irland, Spanien och Australien. Bolaget har omkring 25 000 anställda.

Under 2016 omsatte bolaget 1,5 miljarder och det juste- rade rörelseresultatet uppgick till 58 miljoner GBP.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 200 miljoner GBP. De räntebärande nettoskulderna upp- gick till 1,0 miljarder GBP och nettoskuldsättningsgraden vid årets slut till 0,7 gånger.

Ladbrokes har kreditbetyget BB från Standard & Poor’s och Ba2 från Moody´s, båda med stabila utsikter.

Macy´s Inc

Macy’s är en amerikansk varuhuskedja som grundades 1851. Bolagets drygt 700 varuhus (främst Macy’s och Bloomingdale’s) har ett brett utbud; inklusive dam-, herr- och barnkläder, skor, accessoarer, kosmetika och möb- ler. Macy’s driver bland annat ett av världens största va- ruhus på Herald Square i New York. Bolaget säljer också via nätet och postorder.

Macy’s har omkring 140 000 anställda. Under räken- skapsåret 2016/17 omsatte bolaget 26 miljarder dollar och det justerade rörelseresultatet uppgick till 1,9 miljar- der dollar. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1,8 miljarder dollar. De räntebärande netto- skulderna uppgick till 5,6 miljarder dollar och nettoskuld- sättningsgraden vid räkenskapsårets slut till 1,3 gånger.

Macy’s har kreditbetyget och BBB- från Standard &

Poor’s med negativa utsikter och Baa3 från Moody’s med stabila utsikter.

Ladbrokes och Macy’s, historisk 5 årig kreditspread

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utfall. Källa: Bloomberg och Handelsbanken Capital Markets.

Nyckeltal 2016 2015 2014

Nettoskuld / EBITDA, ggr - 4.6 2.6 EBITDA / Räntekostnader, ggr -2.6 2.4 43.7 Totala skulder / Kapitalisering, % 45 42 53 Källa: Bloomberg.

EBITDA = Rörelseresultat före av- och nedskrivningar

Nyckeltal 16/17 15/16 14/15

Nettoskuld / EBITDA, ggr 2.4 2.1 1.3 EBITDA / Räntekostnader, ggr 6.5 8.5 9.7 Totala skulder / Kapitalisering, % 61 64 58 Källa: Bloomberg.

EBITDA = Rörelseresultat före av- och nedskrivningar

(7)

Kreditcertifikaten i sammandrag

Anmälan, betalning och courtage

Kreditcertifikaten köps till kurs 100 procent av teck- ningsbeloppet. Teckningsbeloppet är i poster om nomi- nellt 100 000 kronor. Sista anmälningsdag är den 19 april 2017. Affärs- och likviddag är den 21 april 2017.

Courtage är 1 procent på teckningsbeloppet.

Kupong

Kupongen i kreditcertifikatet SHBC LADB3 och SHBC MACY1 är rörlig och justeras kvartalsvis. Vid varje räntejusteringstillfälle fastställs kupongen till Referens- ränta plus fastställd kreditpremie. Kupongen i kreditcer- tifikat SHBC LADB4 och SHBC MACY2 är fast under hela löptiden. Vid en kredithändelse reduceras ku- pongen till noll och inga fler kuponger kommer att utbe- talas.

Referensränta och Kreditpremie

Referensräntan är 3 månaders Stibor, avläst 2 Bankda- gar före den första dagen i respektive ränteperiod. 3 månaders Stibor läses av på Reuters sida STIBOR=.

För den första ränteperioden är referensräntan en linjär interpolering mellan 2 månaders och 3 månaders Sti- bor.

Kreditpremien är fast under hela löptiden och uppgår preliminärt till 3,0 procent för SHBC LADB3 och till 2,2 procent för SHBC MACY1. Slutlig kreditpremie fastställs på affärsdagen 21 april 2017. Nivån avgörs bland annat av hur kreditspreadarna på Handelsbanken och respek- tive referensbolag rör sig fram till affärsdagen.

Ränteförfallodagar

För SHBC LADB3 och SHBC MACY1 betalas kupongen kvartalsvis den 10 januari, 10 april, 10 juli och 10 okto- ber varje år. Första gången den 10 juli 2017 och sista gången på återbetalningsdagen den 10 januari 2023.

För SHBC LADB4 och SHBC MACY2 utbetalas ku- pongen årsvis den 10 januari varje år, första gången den 10 januari 2018 och sista gången på återbetal- ningsdagen den 10 januari 2023.

Startdag och Slutdag

Startdag är den 21 april 2017 och Slutdag är den 20 de- cember 2022.

Återbetalningsbelopp och Återvärde

Om det inte sker en kredithändelse förfaller kreditcertifi- katet till teckningsbeloppet. Om det sker en kredithän- delse beräknas ett så kallat återvärde. Med återvärde avses det procentuella marknadsvärdet på en obligation utgiven av det bolag där kredithändelsen har inträffat, eller det värde som enligt Handelsbanken är mer riktig.

För en mer utförlig beskrivning, se Slutliga villkor.

Återbetalningsdag

Den 10 januari 2023 förutsatt att ingen kredithändelse

har inträffat. Har en kredithändelse inträffat, kan återbe- talningsdagen komma att senareläggas och infaller då snarast möjligt efter konstaterad kredithändelse.

Riskindikatorn

För att hjälpa till att säkerställa att val av placering över- ensstämmer med behov, avkastnings- och riskprofil har en branschgemensam riskindikator tagits fram som ökar jämförbarheten mellan olika utgivare och mellan struktu- rerade placeringar. Genom att använda två mått i riskin- dikatorn kan investeraren i en strukturerad placering få en bättre uppfattning inte bara om hur risken ser ut i ett normalutfall utan kan också bättre förstå risken vid ex- tremt negativt utfall. Riskindikatorn åskådliggör mark- nads- och emittentrisken.

Marknadsrisk

Riskmåtten ”Risknivå normalutfall” och ”Risknivå extremutfall” förklarar produktens marknadsrisk, det vill säga den del av risken som beror på hur produktens un- derliggande tillgångar utvecklas.

Risknivå normalutfall

Måttet beskriver den förväntade risken i placeringen om denna hålls till förfallodagen. Den förväntade risken översätts sedan till en skala mellan 1 till 7, där 7 är den högsta risken. Riskklass 1 innebär inte att placeringen är riskfri. Placeringens riskklass fastställs vid emissions- tillfället och kan förändras under löptiden beroende på utvecklingen i de underliggande tillgångarna.

Risknivå extremutfall

Måttet beskriver risken vid extrema utfall för placeringen om denna hålls till förfallodagen. Ett extremt utfall kan liknas med de kraftiga kursfallen på världens börser un- der finanskrisen 2008. Även denna översätts till den sjugradiga skalan där 1 representerar lägst risk och 7 högst risk. Riskmåtten i kombination skall ge en samlad bild av marknadsrisken och ge information om sannolik- heten för att man kan förlora delar av kapitalet samt hur mycket av kapital man kan förlora.

Emittentrisk

Emittentrisk visar emittentens risknivå vid emissionstill- fället, enligt ratingbolagen Standard & Poor’s Rating Services eller Moody’s. Standard & Poor har högsta ra- ting om AAA och lägsta rating om D. Moody har högsta rating om Aaa och lägsta rating om C. För mer informat- ion om riskindikatorn, se www.strukturerade.se. Läs mer om olika typer av risker på sidan 10.

(8)

SHBC LADB3 och SHBC LADB4

SHBC MACY1 och SHBC MACY2

Courtage och Arrangörsarvode

På affärsdagen fastställs villkoren för certifikaten och likvid inklusive courtage betalas.

Courtaget är 1 procent på teckningsbeloppet. Därefter tillkommer inga löpande förvaltningsavgifter eller avgif- ter vid återbetalning.

Handelsbanken kalkylerar med ett arrangörsarvode motsvarande maximalt 0,4 procent per år av certifika- tets teckningsbelopp. Arrangörsarvodet tas ut som en engångskostnad vid start och är inkluderat i certifikatets pris.

Vid en investering om 100 000 kronor innebär det:

Courtage: 1 000 kronor. Arrangörsarvode: maximalt 2 300 kronor, det vill säga totalt maximalt 3 300 kronor.

Beskattning

Kreditcertifikatens skattemässiga status är inte klarlagd.

Enligt Handelsbankens bedömning torde de beskattas som fordringsrätt. Kapitalvinst respektive kapitalförlust borde således behandlas på samma sätt som räntor vid kvittning mot andra förluster respektive vinster. Kredit- certifikaten bedöms vara marknadsnoterat.

Detta är endast allmän information utifrån vad som i dagsläget är känt och kan komma att ändras i framti- den. För rådgivning eller information om vilka skattereg- ler som gäller rekommenderar vi att du kontaktar en skatterådgivare eller revisor.

Värdet under löptiden – andrahandsmarknad Kreditcertifikaten kommer att noteras på Stockholms- börsen från och med den 26 april 2017. Kurser finns på www.handelsbanken.se/certifikat. Värdet avgörs framför allt av marknadens prissättning av Handelsbankens och respektive referensbolags kreditvärdighet, marknads- räntor samt återstående löptid. Observera att kreditcer- tifikaten i första hand är en löptidsplacering. Skillnaden mellan köp- och säljkurs kan vara stor och under peri- oder kan andrahandsmarknaden vara begränsad.

Tilldelning och villkor för emissionens genomförande

Avräkningsnota beräknas sändas ut den 20 april 2017.

Volymen i respektive certifikat är begränsad till 200 000 000 kronor. Handelsbanken förbehåller sig dock rätten att utöka eller ytterligare begränsa detta be- lopp. För ytterligare information se Slutliga villkor.

Handelsbanken kommer att ställa in alternativ om kre- ditpremien i SHBC LADB3 inte kan fastställas till minst 2,75 procent och kreditpremien i SHBC MACY1 inte kan fastställas till minst 2 procent, kupongen för SHBC LADB4 inte kan fastställas till minst 3,25 procent och kupongen i SHBC MACY2 inte kan fastställas till minst 2,5 procent. Handelsbanken har rätt att ställa in emiss- ionen i vissa fall. För ytterligare information se Slutliga villkor. Om emissionen ställs in efter att betalning ge- nomförts, betalar Handelsbanken tillbaka beloppet till det konto som angetts.

Kapitalförsäkring

Kreditcertifikaten kan läggas i en kapitalförsäkring. Då betalas ingen kapitalvinstskatt, utan istället en årlig av- kastningsskatt. För mer information om Handelsban- kens kapitalförsäkring Kapitalspar Depå, se www.han- delsbanken.se/kapitalspar_depa.

Investeringssparkonto

Kreditcertifikaten kan läggas i ett Investeringssparkonto.

Då betalas ingen kapitalvinstskatt, utan istället beskatt- tas en årlig schablonintäkt. För mer information om Handelsbankens Investeringssparkonto, se www.handelsbanken.se/investeringssparkonto.

Kunskapsnivå

Placerare ska förvissa sig om att kunskapen om handel med certifikat är tillräcklig för att kunna fatta ett affärs- mässigt beslut. Placerare i certifikat bör uppmärk- samma att om återbetalningsbeloppet är noll förloras hela det placerade beloppet.

Fullständiga villkor

Kreditcertifikaten ges ut under Handelsbankens MTN-, Warrant- och Certifikatprogram. Det fullständiga pro- spektet utgörs dels av Grundprospektet för Handelsban- kens MTN-, Warrant- och Certifikatprogram, dels av Slutliga villkor. Båda dokumenten finns på www.han- delsbanken.se/prospektochprogram. Grundprospektet

(9)

för Handelsbankens MTN-, Warrant- och Certifikatpro- gram har godkänts av Finansinspektionen.

Försäljningsrestriktioner

Erbjudandet riktar sig till personer i Sverige vars delta- gande inte förutsätter ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder utöver de som vidtas av Handels- banken. Prospektet får inte distribueras i något annat land där distributionen eller erbjudandet kräver sådan åtgärd eller strider mot reglerna i sådant land. Förvärv av värdepapper som emitteras i enlighet med detta pro- spekt i strid med ovanstående kan komma att anses vara ogiltigt.

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsban- ken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Inne- hållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kun- der och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte en- samt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina inve- steringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsa- nalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan

inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av materialet får reproduce- ras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat skriftligt medgi- vande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidare- befordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Finansiella instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella in- strument kan både öka och minska och det är inte sä- kert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.

Important notice - in English

This communication is a product of Svenska Handels- banken AB (publ). It is not an independent or objective research report prepared by research analysts. This in- formation is not directed to persons whose participation requires prospectuses, registration, or other measures beyond those taken by Handelsbanken. This infor- mation may not be distributed in any country, for in- stance the US, in which distribution requires such measures or contravenes the laws of such country.

Handelsbanken är ansluten till Strukturerade Place- ringar i Sverige (SPIS) och har därmed åtagit sig att följa Svenska Fondhandlareföreningens branschkod för vissa strukturerade placeringsprodukter . Den anger riktlinjer för innehållet i marknadsföringsmaterialet, se vidare på www.strukturerade.se.

(10)

Viktiga datum

Sista dag för teckning: Onsdagen den 19 april 2017 Affärs- och likviddag: Fredagen den 21 april 2017

Noteringsdag: Onsdagen den 26 april 2017

Återbetalningsdag: Tisdagen den 10 januari 2023

Risker med certifikat

Det finns risker som är viktiga att känna till innan köp av certifikat.

Kreditrisk – emittentrisk

Vid köp av värdepapper emitterade under Handelsbankens MTN-, Warrant- och Certifikatprogram tar placerare en kreditrisk på Handelsbanken. Med kreditrisk menas risken att Handelsbanken inte skulle kunna fullfölja sina betalningsåtaganden gentemot pla- ceraren. Om Handelsbanken skulle hamna på obestånd riskerar placeraren då att förlora delar av eller hela sin placering, oavsett hur den underliggande marknaden har utvecklats under värdepapprets löptid. Oberoende kreditbedömningsinstitut ger betyg på bankers och andra företags förmåga att klara av sina finansiella åtaganden. Handelsbanken har höga kreditbetyg: AA- från Stan- dard & Poor’s (”S&P), Aa2 från Moody’s, AA från Fitch och AA (low) från DBRS. Med Moody’s rating Aa2, S&P rating AA-, Fitch rating AA och DBRS rating AA (low) menas ”hög kvalitet med mycket låg kreditrisk”.

Handelsbanken är en universalbank och har därmed ett komplett utbud av olika bankprodukter. Därigenom uppkommer en rad olika risker som identifieras mäts och hanteras på ett systematiskt sätt inom koncernens alla delar. Placerarens möjlighet att erhålla betal- ning under ett värdepapper är beroende av bankens möjlighet att infria sina betalningsåtaganden, vilket i sin tur är beroende av ut- vecklingen i bankens verksamhet och bankens hantering av de olika riskerna i dess verksamhet.

Handelsbanken ställer inga säkerheter för emitterade värdepapper och en placerare som placerar i värdepapper omfattas inte av den statliga insättningsgarantin.

Kreditrisk bolag

Vid ett köp av kreditcertifikat tar placeraren utöver kreditrisken på Handelsbanken även en kreditrisk på de bolag, som är kopplat till respektive kreditcertifikat. Bolag som har ett kreditbetyg om minst BBB- från Standard & Poor's och Baa3 från Moody's innebär att bolaget har så kallad investment grade status. Investment grade kommer från den amerikanska marknaden och innebär att de bolag som har kreditbetyg över en viss nivå är godkända som placeringar för amerikanska pensionsstiftelser. För bolag som har ett kredit- betyg under BBB- och Baa3 innebär det en högre kreditrisk.

Marknadsrisk

Under löptiden påverkas värdet på certifikatet av flera faktorer, bland annat kreditspreadarnas utveckling, återstående löptid och marknadsräntor.

Likviditetsrisk

Under vissa perioder kan det vara svårt eller omöjligt att sälja ett certifikat. Detta kan till exempel inträffa vid dålig likviditet i mark- naden, vid kraftiga kursrörelser eller då handeln på någon relevant marknadsplats stängs eller åläggs restriktioner under viss tid.

Även tekniska fel kan störa handeln.

Valutarisk

Valutakursförändringar kan direkt och indirekt påverka avkastningen. Avkastningen påverkas direkt av valutakursförändringar till exempel när investeringen görs i annan valuta än den i vilken underliggande tillgång är uttryckt. I de fall direkt valutapåverkan neut- raliserats med så kallat fast växelkursförfarande kan eventuell indirekt valutapåverkan fortfarande föreligga. Indirekt valutapåverkan kan uppstå om underliggande tillgång till exempel utgörs av ett index, en fond eller en korg som uttrycks i en annan valuta än de tillgångar som ingår i indexet, fonden eller korgen. En investering kan således påverkas av valutakursförändringar såväl direkt som indirekt, i kombination eller var för sig.

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :