• No results found

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Litteraturlista för SSA259, gällande från och med vårterminen 2021

Litteraturlistan är fastställd av Institutionen för svenska språket 2017-06-19 att gälla från och med 2021-01-18.

Se bilaga.

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

SSA259 Språkanvändning och språkpolitik ur ett flerspråkighetsperspektiv, 7,5 högskolepoäng

Language use and language politics from a multilingual perspective, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

(2)

Litteraturlista för SSA259, gällande från och med höstterminen 2017 .

Se bilaga.

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

SSA259 Språkanvändning och språkpolitik ur ett flerspråkighetsperspektiv, 7,5 högskolepoäng

Language use and language politics from a multilingual perspective, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

(3)

2 (4)

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Litteraturlista

SSA259, Språkanvändning och språkpolitik ur ett flerspråkighetsperspektiv 7.5 hp

Language use and language politics from a multilingual perspective, 7.5 higher education credits

Avancerad nivå/Second cycle

Gäller från HT17

Axelsson, Monica, Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red.) 2012. Flerspråkighet – en forskningsöversikt Vetenskapsrådets rapportserie, 5: 2012. Stockholm: Vetenskapsrådet www.vetenskapsradet.se. Enligt lärares anvisning.

Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari. (2016): What’s the target? A folk linguistic study of young Stockholmers’ constructions of linguistic norm and variation. Language Awareness, 25(1-2), 17-39.

Eliaso Magnusson, Josefina & Stroud, Christopher (2012). High proficiency in markets of performance: A sociocultural approach to nativelikeness. Studies in Second Language Acquisition, 34(2), 321-345.

Ganuza, Natalia. (2008). Ordföljdvariation som språklig strategi bland ungdomar flerspråkiga storstadsmiljöer. Nordand, 2(3), 57-81.

Grosse [Prentice], Julia (2008). Fraseologiska enheter på flerspråkig grund. Nordand, 2(3), 103- 132.

Haglund, Charlotte. (2007). Flerspråkighet, institutionell ordning och sociokulturell förändring i det senmoderna Sverige. Nordand, 2(2), 7-23.

Institutet för språk och folkminnen 2010. Språkrådets uttolkning av språklagen.

http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakpolitik/spraklagen.html.

Cassell Johnson, David & Hult, Francis (eds) (2015) Research Methods in

(4)

Language Policy and Planning: A Practical Guide. Malden, MA: Wiley Jonsson, Rickard (2013). Inget tjafs och inget bråk – om skötsam svenskhet och

ordningsstörande förortsslang. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Jörgensen, Jens Normann 2013. Kodeskift i internationellt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth &

Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle.

Lund: Studentlitteratur.

Milani, Tommaso M. (2010) What’s in a name? Language ideology and social differentiation in a Swedish print-mediated debate. Journal of Sociolinguistics, 14(1), 116-142.

Milani, Tommaso M., Jonsson, Rickard, & Mhlambi, Innocentia J. (2015) Shooting the

subversive: when non-normative linguistic practices go mainstream in the media. I: Nortier, Jacomine & Svendsen, Bente Ailin (red.), Language, Youth and Identity in the 21st Century.

Cambridge: Cambridge University Press.

Pavlenko, Aneta. & Blackledge, Adrian. (2004). Introduction: New theoretical approaches to the study of negotiation of identities in multilingual contexts. In: A. Blackledge & A.

Pavlenko (eds.), Negotiation of identities in multilingual contexts (sid 1-33). Clevedon:

Multilingual Matters.

Prentice, Julia & Sköldberg, Emma (2010). Klättra på väggarna eller bara vara ett med soffan? Om figurative ordförbindelser bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer.

Språk och stil 20, 5-35..

Quist, Pia & Svendsen, Bente A. (eds) 2010, Multilingual Urban Scandinavia. New Linguistic Practices. Clevedon: Multilingual Matters. (Enligt lärares anvisning.)

Young, N. (2014). Suburban Swedish Maturing: Examining variation and perceptions among adult speakers of Swedish contemporary urban vernacular. Unpublished MA thesis, Stockholm University, Stockholm, Sweden.(nätpublicerad)

Williams, Quentin & Stroud, Christopher (2015). Language and politics in postnational modernity. Journal of Language and Politics, 14(3), 406-430.

Utöver ovanstående kurslitteratur kan upp till ca 100 sidor material tillkomma.

Referenslitteratur

Jaspers, J. (2008). Problematizing ethnolects: Naming linguistic practices in an Antwerp secondary school. International Journal of Bilingualism, 12(1-2), 85-103.

Kallmeyer, W., & Keim, I. (2003). Linguistic variation and the construction of social identity in a German-Turkish setting. A case study of an immigrant youth group in Mannheim, Germany. In: J. Androutsopoulos & A. Georgakopoulou (eds.), Discourse constructions of Youth Identities (pp. 29-46). Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

Källström, Roger & Inger Lindberg (eds) 2011. Young Urban Swedish. Variation and change in multilingual settings. (GNS 14.) Gothenburg: Department of Swedish

(5)

4 (4)

Language, University of Gothenburg.

Quist, P. (2000) Ny københavnsk ‘multietnolekt’. Om sprogbrug blandt unge i sprogligt og kulturelt heterogene miljøer. Danske Talesprog 1, 143-211. Copenhagen: CA Reitzels Forlag.

Stroud, Christopher 2013. Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I:

Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Sundgren, E. (red.). (2008). Sociolingvistik. Sverige: Liber.

Svendsen, B. A. & Røyneland, U. (2008). Multiethnolectal facts and functions in Oslo, Norway. International Journal of Bilingualism, 12(1-2), 63-83.

(6)

References

Related documents

visa goda färdigheter i att, anpassat till situation och syfte, använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion, kommunikation och kreativitet samt visa

I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle!. Axelsson, Monica, Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg

Syftet med denna studie är att undersöka studiehandledares förutsättningar att kunna förklara och översätta ord för nyanlända elever. Vidare är målet med studien att

I min undersökning är visserligen generalisering (3,5) vanligare än specificering (5,8) i samtliga texter, vilket tyder på att det är vanligare att eleverna går från

Genom att själv lära sig metoder för att kunna tala övertygande kan man också lära sig att genomskåda det andra formulerar.. Skolan når alla och borde därför lära ut

Skillnader mellan grupper utöver ämnesfärdigheter kan enligt informanterna relateras till socioekonomiska faktorer eller skillnader i akademisk bakgrund där många

Eftersom eleverna i förberedelseklassen kommer från varierande bakgrunder anser Nordheden (1996:56) att mångkulturella elever utvecklar sitt andraspråk om de får ge utlopp för

när de har besvarat enkäten har de kryssat för två språk (se Bilaga 2). På frågorna om vilket språk informanterna lättast uttrycker åsikt samt känsla, så