”Det är ett omklädningsrum, Felicia.
Det är för fan det enda de snackar om”
En genusstudie av hur femininitet respektive maskulinitet gestaltas i tv-serien
Eagles och dess värdegrundsdidaktiska potential för svenskämnet i gymnasieskolan
”It’s a Locker Room, Felicia. It’s the Only Fucking Thing They Talk About”: A Gender Study of the Depiction of Femininity and Masculinity in Eagles and Its Didactic Potential in Relation to the Common Values in the Subject of Swedish for Upper Secondary School
Marlene Lindberg
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Ämneslärarprogrammet svenska, litteraturvetenskapliga institutionen 15 HP
Handledare: Isak Hyltén-Cavallius Examinator: Katarina Båth
2019-06-18
Abstract
As the media consumption among adolescents is increasing, it is crucial to study the depiction of gender norms on screen since they are strongly affecting the identity development of the young viewer. Therefore, this essay studies the depiction of femininity and masculinity in SVT’s 2019 web-based TV series Eagles from a gender perspective and discusses its didactic potential for working with common values in the subject of Swedish for upper secondary school. The study shows that the depiction of femininity in the TV series is breaking several gender norms, but meanwhile the heterosexual matrix is constantly present. The depiction of masculinity is more gender stereotypical and includes several features from traditional masculinity, but also some related to toxic masculinity. Eagles is, however, showing a progressive view on gender since some characters are developing over the season and therefore suggesting that change of gender norms is possible. Eagles shows great potential in working with common values since it does not only depict contemporary gender related topics such as locker room talk and toxic masculinity implicitly, but also explicitly discusses questions concerning body activism, the law of sexual consent and a changed view on female sexuality.
The series could therefore work normatively for the students in its norm-breaking depiction of femininity and masculinity, but also be used as a scenario-based ground for discussing common values in its more stereotypical depiction of gender.
Keywords: Eagles, gender roles, femininity, body activism, dichotomies, toxic masculinity, locker room talk, didactics, common values
Sammanfattning
I takt med ungas ökande mediekonsumtion är det avgörande att studera gestaltningen av könsnormer på filmduken eftersom dessa starkt påverkar den unge åskådaren i hens identitetsutveckling. Denna uppsats studerar därför porträtteringen av femininitet respektive maskulinitet i SVT:s webbaserade ungdomsserie Eagles från 2019 ur ett genusteoretiskt perspektiv samt diskuterar dess värdegrundsdidaktiska potential för svenskämnet i gymnasieskolan. Undersökningen visar att gestaltningen av femininitet i tv-serien är normbrytande i stor utsträckning och ifrågasätter många av de traditionellt kvinnliga attributen inom film och litteratur, samtidigt som den heteronormativa matrisen är ständigt närvarande.
Gestaltningen av maskulinitet är mer könsstereotyp och uppvisar flertalet traditionellt maskulina drag samt ett antal som kan kopplas till toxisk maskulinitet – men serien påvisar även en progressiv syn på kön eftersom karaktärer utvecklas under seriens gång, vilket visar att förändring av könsnormer är möjlig. Eagles värdegrundsdidaktiska potential är god eftersom den inte endast implicit gestaltar samtidsaktuella genusfrågor såsom locker room talk och toxisk maskulinitet, utan också explicit lyfter och diskuterar frågor rörande kroppaktivism, samtyckeslag och en förändrad syn på kvinnlig sexualitet. Serien kan således verka normerande för eleverna i dess mer normbrytande gestaltning av femininitet och maskulinitet, men också nyttjas som ett scenariobaserat utgångläge för värdegrundsdiskussioner i dess mer stereotypa porträttering av kön.
Nyckelord: Eagles, könsroller, femininitet, kroppsaktivism, dikotomier, toxisk maskulinitet, omklädningsrumsjargong, didaktik, värdegrund
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Syfte och frågeställningar ... 2
1.2. Material ... 2
1.3. Teori ... 3
1.3.1. Genusteori ... 3
1.3.2. Definition av femininitet ... 4
1.3.3. Definition av maskulinitet ... 5
1.4. Metod ... 7
1.5. Tidigare forskning ... 8
2. Analys av femininitet respektive maskulinitet i Eagles ... 9
2.1. Gestaltning av femininitet i Eagles ... 9
2.1.1. Femininitet, skönhet och passivitet ... 9
2.1.2. Femininitet och kroppsaktivism ... 12
2.1.3. Femininitet och sexualitet ... 15
2.2. Gestaltning av maskulinitet i Eagles ... 19
2.2.1. Maskulinitet, smärta, våld och känslor ... 19
2.2.2. Maskulinitet, sexualitet och locker room talk ... 22
2.2.3. Maskulinitet och manligt förmynderi ... 26
3. Eagles värdegrundsdidaktiska potential ... 29
4. Slutsats ... 33
Referenslista ... 1
1
1. Inledning
Förändringens digitala vindar blåser i samhället – men även i skolan. 99% av ungdomarna i ålderskategorin 16–25 tittar på film och video på internet och majoriteten av åldersgruppen gör det dagligen, enligt IIS kartläggning av svenskarnas internetvanor under 2018 (Internetstiftelsen 2018:69f). Filmens dominerande ställning i ungas mediekonsumtion och identitetsutveckling är en sannolik anledning till mediets allt högre status i skolan. Från att filmen haft rollen som syfteslös utfyllnadsaktivitet lämnar den allt mer vidgade textsynen utrymme även för multimediala texter och film har numer en given plats i svenskundervisningen på gymnasiet (Skolverket 2019:5). Enligt Eva Westergren är filmens förmåga att väcka känslomässigt engagemang och att vara ett läromedel som skapar en gemensam upplevelse unik och eftersom eleverna själva är vana filmkonsumenter kan mediet nyttjas väl i undervisningen (Westergren 2014:61f). Den höga närvaron av film i elevens liv ställer dock krav på innehållet då de normer som uppvisas på filmduken fungerar symbiotiskt med den unga åskådarens identitetsutveckling.
Av lärare krävs således genusmedvetna glasögon för att kunna avgöra materials didaktiska lämplighet och huruvida det förstärker eller utmanar destruktiva förväntningar på kön.
Parallellt med filmens förändrade roll blåser också förändringens vindar inom det genusteoretiska fältet, där intresset av att belysa genusrelaterade frågor inte endast ökar i samhället, utan även i skolan. I värdegrundsavsnittet i läroplanen för gymnasieskolan står att
”[s]kolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt”
(Skolverket 2011:2). Vikten av att skolan aktivt ska gestalta och främja jämställdhet mellan kvinnor och män framhålls eftersom eleverna till stor del formar sin identitet utifrån normer och föreställningar om kön som skapas, reproduceras och ifrågasätts i det sociala samspelet i skolan (Skolverket 2011:1f). Följaktligen är det angeläget att studera de gestaltningar av kön som uppvisas på den moderna filmduken, eller snarare smartphonen, för att kunna avgöra om det identitetsformande materialet reproducerar stereotypa skildringar av kön eller bryter mot dem och uppvisar normkritisk medvetenhet. I skrivande stund har SVT:s senaste webbaserade ungdomsserie Eagles haft premiär för blott en månad sedan och torde vara ett av de mest dagsaktuella exemplen för att studera gestaltning av kön på filmduken i Sverige. Denna uppsats ämnar således hantera de två heta potatisarna film och genusfrågor där första säsongen av SVT:s senaste bidrag inom webbaserade ungdomsserier analyseras med hjälp av genusteori samt diskuteras ur ett värdegrundsdidaktiskt perspektiv.
2 1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är således tudelat. Dels ämnar studien att undersöka huruvida tv- serien Eagles gestaltning av femininitet och maskulinitet kan anses reproducera eller bryta mot stereotypa könsnormer i film och litteratur. Utifrån de slutsatser som framträder i den genusteoretiska analysen syftar även studien till att diskutera tv-seriens, samt i viss mån även filmmediets, potential för det normkritiska värdegrundsarbetet för svenskämnet i gymnasieskolan.
1. Hur gestaltas femininitet respektive maskulinitet ur ett genusteoretiskt perspektiv i tv-serien Eagles?
2. Vilken värdegrundsdidaktisk potential har tv-serien Eagles för svenskämnet i gymnasieskolan?
1.2. Material
Eagles är en webbaserad ungdomsserie från SVT i åtta delar med premiär 9 mars 2019 som är regisserad av Amanda Adolfsson och producerad av Måns Strömberg tillsammans med upphovsmannen Stefan H Lindén. Tv-serien skildrar ishockeytalangen Elias Kroon och influencern Felicia Kroons liv när de flyttar tillbaka till sin pappa, det före detta NHL-proffset Mats Kroons, hemstad Oskarshamn efter att ha bott i Boston där familjen varit föremål för en dokusåpaserie. De kvinnliga karaktärer som ges störst utrymme i serien är Felicia Kroon och Amie Samuelsson Condé. Felicia Kroon är en självsäker tonåring som tituleras influencer med sina hundratusentals följare på Instagram. Hennes ankomst till Oskarshamn rör om i den hierarkiska grytan på skolan och mest hotad av hennes närvaro är den dittills mest populära tjejen Klara. Felicias trassliga bakgrund med droger i Boston återkommer emellertid som sprickor i fasaden och påminner tittaren om att det inte finns något ljus utan mörker. Utöver Felicias dominerande roll i serien återfinns också ödmjuka Amie Samuelsson Condé med stora artistdrömmar som snabbt finner en vän i Felicia Kroon.
De manliga karaktärer som ges störst utrymme i seriens första säsong är Elias Kroon och Ludvig Johansson. Elias Kroon förväntas följa i sin pappas fotspår och bli nästa stjärna på ishockeyhimlen genom att ta en självklar plats i pappans moderklubb. Elias skapar stor oro och avundsjuka bland ishockeylaget Eagles spelare på grund av sitt namn, talang och sociokulturella kapital som anses ge stora och oförtjänta fördelar som ny i laget. Raljant kallas Elias
3
kronprinsen när han först anländer till Oskarshamn och den spelare som utmanas mest av Elias ankomst är Ludvig Johansson eftersom de eftersträvar samma position i Eagles a-lag. Ludvig Johansson är den spelare som fram till Elias ankomst varit aktuell för spel i a-laget. Hans socioekonomiska situation är mindre privilegierad än familjen Kroons och han lever med sin ensamstående mamma och bror som nyligen hamnat i fängelse. När Ludvig och Felicia inleder en kärleksrelation uppstår tumult inom familjen Kroon och sidor som inte visas på Instagramkonton och i dokusåpan om familjen framträder allt mer. Med blinkningar till såväl kändisfamiljer som Kardashians och den norska serien SKAM skildrar Eagles kändisskapets fram- och baksidor med förväntningar från omvärlden och den egna familjen, kärlek, rivalitet, sociala hierarkier och en stor portion ishockey.
1.3. Teori
1.3.1. Genusteori
I studiet av hur maskulinitet respektive femininitet gestaltas i tv-serien Eagles är det lämpligt att anlägga ett genusteoretiskt perspektiv där en ingång till det genusteoretiska fältet presenteras i detta avsnitt, medan teorier som är relevanta för specifika delar av analysen kommer att presenteras fortlöpande. Yvonne Hirdman introducerar begreppet genus i Sverige på åttiotalet och i ”Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning” fastställer hon den idag vedertagna synen på att kön är något biologiskt och genus är kulturellt och socialt konstruerat.
Hirdman menar att genus är den handlingsprocess som skapar och differentierar dikotomin man och kvinna; att varken mannen eller kvinnan föds in i de djupt rotade beteendemönster som karaktäriserar respektive kategori, utan att de formas till man och kvinna i motsatsförhållande till varandra. Genom att bestämma den andra bestämmer vi oss själva, menar Hirdman, och således uppstår ett binärt motsatsförhållande mellan män och kvinnor där manligt genus definieras positivt och kvinnligt negativt. Utöver att särskilja män och kvinnors olika värde i samhället, menar Hirdman att dikotomins grundläggande funktion är dess enastående strukturerande förmåga som är sprungen ur människans behov av att ordna verkligheten efter bestämda mönster. Dessa mönster är ofta djupt rotade, eller internaliserade, och eftersom barn föds in i dessa kulturella och sociala tankemönster och normer reproduceras könsnormerna generation efter generation (Hirdman 2012:460f).
Litteratur, film och tv-serier är kontexter där dessa könsstereotypa beteendemönster ständigt återfinns och i många fall reproduceras. I Teaching Men and Film från 2005 menar Matthew
4
Hall att film och tv-serier spelar en central roll i normaliseringen av könsroller eftersom åskådarens upprepande möte med könsspecifika beteendemönster och karaktärsdrag påverkar dennes konstruerande av kön samt bidrar till en tyst standard som reproduceras. Hall understryker att stereotypa porträtteringar av maskulinitet och femininitet är starkt närvarande i dagens film, vilket också Maria Nikolajevas studie av könsrepresentation i barn- och ungdomslitteratur i Barnbokens byggklossar från 2017 visar (Hall 2005:21ff; Nikolajeva 2017:274). En utgångspunkt för analysen av femininitet respektive maskulinitet i tv-serien Eagles är Nikolajevas abstrakta schema över stereotypa egenskaper för kvinnliga och manliga karaktärer i litteraturen, vilka schematiseras som motsatspar med avstamp i den feministiska forskningens resonemang om att det manliga är överordnat det kvinnliga. Nikolajeva understryker att inte alla litterära karaktärer följer detta schema, men att schemat kan underlätta analysen av manliga och kvinnliga karaktärer i förhållande till performativt genus och stereotypa könsegenskaper. Det intressanta, menar hon, är inte karaktärens biologiska kön, utan snarare huruvida karaktären bryter eller reproducerar stereotypa beteenden betingade av kön;
det vill säga hur karaktären gör kön (Nikolajeva 2017:192f).
Tabell 1: Schema över traditionellt maskulina respektive feminina egenskaper
Män/pojkar Kvinnor/flickor
Starka Vackra
Våldsamma Aggressionshämmade
Känslokalla, hårda Emotionella, milda
Aggressiva Lydiga
Tävlande Självuppoffrande
Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla
Skyddande Sårbara
Självständiga Beroende
Aktiva Passiva
Analyserande Syntetiserande
Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt
Rationella Intuitiva
(Nikolajeva 2017:193)
1.3.2. Definition av femininitet
5
Man föds inte till kvinna, man blir det
⎯ Simone de Beauvoir (2002:325)
Hirdmans resonemang om att femininiteten är socialt och kulturellt konstruerad snarare än medfödd är starkt influerat av feministen de Beauvoirs konstruktivistiska iakttagelse och är en central utgångspunkt i analysen av hur femininitet gestaltas i tv-serien Eagles. Fanny Ambjörnsson håller ovanstående linje i sin avhandling I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer från 2007 där hon understryker den performativa och processliknande aspekten av genus; det måste ständigt återskapas och upprepas av dess utövare för att upprätthållas, även om det i stor utsträckning sker undermedvetet. Som gymnasietjej räcker det exempelvis inte att endast en gång fnissa med tjejkompisen och sätta upp det långa håret i tofs; det måste upprepas för att vara övertygande handlingar som bidrar till att skapa genus för att göra kön rätt (Ambjörnsson 2007:13ff). Normerna kring femininitet och vad det innebär att vara kvinna är otaliga, men ett genomgående mönster är att de ofta fungerar som en motpol till normerna gällande maskulinitet där femininiteten representerar det lägre värderade alternativet. Mannen är exempelvis ofta den aktiva, handlingskraftiga karaktären, medan kvinnan passiviseras och förflyttas till periferin (Hirdman 2012:460f). Judith Butlers begrepp den heterosexuella matrisen är aktuellt i sammanhanget eftersom genusidentiteter formas utifrån ett heterosexuellt begär där mannen och kvinnan förväntas åtrå varandra och skildras som motsatser som kompletterar varandra. Inom denna kulturella matris finns tydliga förväntningar på hur kvinnor och män ska göra kön rätt och avvikande beteende bestraffas socialt (Butler 2007:69).
Ambjörnssons studie påvisar dessutom den snäva mall som kvinnor förväntas passa in i för att uppnå normativ femininitet, där självbehärskning, måttfullhet och självkontroll är nyckelord för att hålla balansen och undvika att falla in i någon av de två oönskade ytterligheterna ”den oattraktiva, okvinnliga kvinnan” eller ”den lösaktiga, alltför sexuellt tillgängliga ’horan’”
(Ambjörnsson 2007:117). Kraven för normativ maskulinitet är på intet sätt enkla att uppfylla, men den kategorisering som kvinnor och flickor ständigt måste förhålla sig till ingår inte i män och pojkars världsbild och påverkar således inte deras identitetsskapande i samma utsträckning som för kvinnor och flickor (Ambjörnsson 2007:189). Detta innebär emellertid inte att män och pojkar är skonade från normer och sociala hierarkier i förhandlingen om maskulin identitet.
1.3.3. Definition av maskulinitet
6
Likt femininiteten är maskuliniteten socialt konstruerad av föränderliga, men djupt rotade, strukturer och normer om hur en man bör vara. Inom den feministiska film- och litteraturkritiken har studerandet av stereotyp kvinnorepresentation stått i centrum under de senaste tjugo åren, men allt mer uppmärksamhet riktas mot maskulinitetsforskning och hur maskulinitet gestaltas i film och litteratur (Nikolajeva 2017:196). En väsentlig skillnad i studiet av maskulinitet menar emellertid Torbjörn Forslid är att relationen mellan män bör fokuseras, snarare än den mellan man och kvinna, vilket är fallet i feministisk forskning som studerar femininitet. Anledningen till detta menar Forslid är det faktum att andra mäns, snarare än kvinnors, inflytande har varit avgörande i det manliga identitetsskapandet eftersom kvinnans underordning resulterat i att män prioriterat en homosocial bekräftelse; i den patriarkala hierarkin ser alltså kvinnor upp till män, medan män ser upp till män. Således har den manliga självbilden påverkats i hög grad av förhållandet till andra män, varför dessa relationer bör fokuseras när maskulinitet ska studeras (Forslid 2006:13ff). Resonemanget kan anses motsäga Hirdmans teori om att maskulinitet och femininitet konstruerats i ett motsatsförhållande till varandra, men Forslids uttalande bör snarare tolkas som en effekt av Hirdmans resonemang;
eftersom maskuliniteten varit angelägen om att distansera sig från det, lågt värderade, traditionellt kvinnliga prioriteras i stället en homosocial bekräftelse och gemenskap i konstruerandet av maskulinitet.
Utöver Nikolajevas egenskapsschema påvisar Matthew Hall flertalet egenskaper som uppvärderas inom en traditionell maskulinitet. Hall menar bland annat att arbete och prestation prioriteras över relationer, att framgång är en central del av identiteten och att bekräftelse, respekt och status bland manliga vänner är högt värderad. Å andra sidan nedvärderas traditionellt feminina egenskaper hos såväl kvinnor som män med konsekvenser såsom döljande av känslor, sentimentalitet och tvivel på den egna förmågan inför andra.
Konfrontation används som ett sätt att lösa problem och olycklighet och besvikelse uttrycks genom aggressivitet i stället för sorg. Uppvärderingen av fysisk och psykisk styrka medför även att åsiktsändring nedvärderas och bristande sexuell erfarenhet och aktivitet anses vara en svaghet som inte uppfyller förväntningarna på att vara man (Hall 2005:21f).
I analysen återkommer också begreppet toxisk maskulinitet, vilket föranleder en definition för att bättre förstås. Bryant Sculos artikel ”Who’s Afraid of ’Toxic Masculinity’?” från 2017 belyser att det i nuläget inte finns någon universell definition av toxisk maskulinitet, men han menar att begreppet generellt åsyftar de normer, värderingar och beteendemönster som inom
7
den traditionella maskuliniteten är skadliga för kvinnor, män, barn och samhället i stort. Några exempel på toxisk maskulinitet menar han är överdriven tävlingslystnad, glorifiering av våld, förmyndarmentalitet gentemot kvinnor, rätten till sexuell uppmärksamhet från kvinnor samt sexuell objektifiering av kvinnor (Sculos 2017:1). Många av de egenskaper som hittills angivits kan framstå som sexistiska stereotyper i förhållande till riktiga män och kvinnor där det binära tänkandet med uppdelning av manligt och kvinnligt kan upplevas förlegat efter queerfeminismens intågande och ifrågasättande av kön som fasta binära kategorier. Men enligt Hall är det ett ofrånkomligt faktum att dessa könsnormativa beteendemönster fortsätter att reproduceras på filmduken än idag, vilket medför att den teoretiska utgångspunkten är fortsatt aktuell i studiet av litteratur och film (Hall 2005:22).
1.4. Metod
I genomförandet av studien anläggs en innehållsanalytisk metod i analysen av Eagles baserad på de genusteoretiska utgångspunkter för maskulinitet respektive femininitet som angivits i teoriavsnittet samt presenteras fortlöpande i analysen. Den första delen av syftet besvaras genom en innehållsanalys av tv-seriens åtta avsnitt där generella och upprepade karaktärsdrag, snarare än enstaka händelser, sätts i relation till stereotypt könsbundna drag inom film och litteratur för att kunna avgöra om Eagles kan anses reproducera eller bryta mot traditionell gestaltning av maskulinitet och femininitet. Syftets senare del beträffande tv-seriens värdegrundsdidaktiska potential uppnås med avstamp i innehållsanalysens resultat, gentemot vilket ämnesdidaktisk teori appliceras och ställs i förhållande till läroplanen för gymnasieskolan.
Den genusteoretiska analysen utgår i stor utsträckning från Nikolajevas motsatsschema över stereotypt kvinnliga och manliga egenskaper inom litteraturen. Det ska emellertid poängteras att vissa begreppspar i schemat de facto inte är motsatspar; det förekommer exempelvis ingen motsättning i att vara stark och vacker. Schemat utgörs av adjektiv som inte diskuteras närmre av Nikolajeva och riskerar därför att resultera i en något förenklad syn på kön som inte ger utrymme för nyanser. Med det sagt finns dock ett värde i att använda schemat när stereotypa egenskaper för maskulinitet respektive femininitet i Eagles studeras eftersom en mer djupgående genusanalys kan genomföras med avstamp i schemat. På grund av uppsatsens begränsande omfång analyseras endast ett urval av de könsstereotypa egenskaperna i schemat vilka kompletteras med genusteoretiska resonemang från bland annat Hall, Sculos och
8
Ambjörnsson i analysen av femininitet respektive maskulinitet. De traditionellt kvinnliga egenskaper som används ur Nikolajevas schema i analysen visar att kvinnor förväntas vara vackra, aggressionshämmade, emotionella och milda, lydiga, självuppoffrande, omtänksamma och omsorgsfulla, sårbara, beroende samt passiva (Nikolajeva 2017:193). De traditionellt maskulina egenskaper som hämtas från Nikolajevas schema påvisar hur män ofta porträtteras som starka, våldsamma, känslokalla och hårda, aggressiva, tävlande, rovgiriga, skyddande, självständiga samt aktiva (Nikolajeva 2017:193).
1.5. Tidigare forskning
Eftersom Eagles är en helt ny tv-serie finns ingen tidigare forskning att tillgå. Det finns heller ingen tidigare forskning om genusorienterat värdegrundsarbete inom svenskämnet som specifikt undersöker filmmediets möjligheter, men Malin Alkestrands avhandling Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete från 2016 är dock, trots att den bygger på litterära exempel, relevant att anföra här eftersom den relaterar till denna studies didaktiska frågeställning. Alkestrand studerar i sin avhandling fantasylitteraturens värdegrundsdidaktiska potential och ger förslag på hur tre fantasyverk kan användas för att främja värdegrundsarbetet i svenskämnet. Alkestrand poängterar att samtliga lärare är skyldiga att implementera skolans värdegrundsarbete i undervisningen, men problematiserar det faktum att vaga formuleringar i läroplan och styrdokument och bristande vägledning försvårar fostransuppdraget avsevärt (Alkestrand 2016:13ff). Hon visar att svårtolkade begrepp såsom grundläggande demokratiska värderingar inte definieras i dessa dokument vilket leder till problem i värdegrundsarbetet. Frånvaron av praktiska förslag på hur värdegrundsarbetet kan implementeras överlåter ett stort ansvar på den enskilda läraren, där det normkritiska arbetet blir avhängigt dennes kunskap och intresse (Alkestrand 2016:15f).
Katarina Eriksson Barajas och Anne-Li Lindgren har studerat hur film som medium kan nyttjas för värdegrundsarbete i klassrummet i artikeln ”Den ’rättfärdige’ mobbaren: elevers föreställningar om mobbning i skolbioaktiviteter” från 2009. Som titeln antyder står inte genusfrågor i centrum, utan snarare fokuserar de på mobbning och utanförskap i skolan. De har undersökt hur känsliga ämnen kan lyftas genom att arbeta med film i klassrummet och slutsatserna som dras är därför aktuella även för den didaktiska diskussionen i denna uppsats.
Författarna har funnit att de fiktiva scenarion som presenteras på filmduken möjliggör att eleven kan åsidosätta egna, ofta känsliga, erfarenheter och nå djupare diskussioner och insikter om
9
ämnet. De menar samtidigt att de fiktiva scenarierna ofta behandlas som verkliga händelser av eleverna; de rör sig fritt mellan egna upplevelser och fiktion när filmmaterialet diskuteras (Eriksson Barajas & Lindgren 2009:128). Således används filmmediet i linje med läroplanen, menar de, eftersom scenarierna bör fungera som en utgångspunkt för att reflektera kring andra människors upplevelser och livsvillkor. Slutligen påvisar studien värdet i att inkludera både normerande och normbrytande film eftersom de goda exemplen kan verka fostrande, medan de problematiska skildringarna är goda underlag för värdegrundsdiskussioner (Eriksson Barajas &
Lindgren 2009:115;128).
2. Analys av femininitet respektive maskulinitet i Eagles
Tv-serien Eagles mångsidighet fångar flera aktuella teman som berör ungdomskultur och identitetsutveckling i ett digitalt samhälle, och, inte minst, ämnen som anknyter till förväntningar på kön i ett modernt samhälle. Men när viktiga teman och samtidsaktuella ämnen behandlas, krävs också en viss finess och medveten tanke bakom hur dessa fenomen framställs, eftersom de kan fungera såväl normativt som normbrytande för, den ofta unga, åskådaren i dennes identitetsutveckling. Följaktligen har gestaltningen av femininitet och maskulinitet på filmduken makten att såväl befästa som ifrågasätta rådande förväntningar på kön. Detta kan ske dels genom karaktärers mer eller mindre medvetna beteenden, men också genom att genusrelaterade frågor lyfts och diskuteras i serien.
2.1. Gestaltning av femininitet i Eagles
2.1.1. Femininitet, skönhet och passivitet
Att porträtteras som vacker och passiv är en stereotyp gestaltning av femininitet inom film och litteratur menar Nikolajeva. Inom dessa medier fungerar kvinnan ofta som ett objekt, det vill säga dekoration och något trevligt att vila blicken på, medan mannen är det aktiva subjektet (Nikolajeva 2017:193). I Eagles kan emellertid en annan femininitet ses framträda – tjejerna är förvisso vackra med normativa mått då samtliga är smala, moderiktigt klädda och tidsenligt sminkade, men i de homosociala relationerna skildras de trots allt som aktiva subjekt i sitt identitetsskapande. Detta identitetsskapande är självfallet format av normer och förväntningar på det som Hirdman och Ambjörnsson beskriver att göra kön rätt för att accepteras i en patriarkal samhällsstruktur, men oavsett identitetsskapandets riktning kan de kvinnliga
10
karaktärerna generellt anses äga sina val (Hirdman 2012:460f; Ambjörnsson 2007:13ff). Amie som drömmer om en artistkarriär tillåts fokusera på att utvecklas och jobba för att drömmen ska uppnås och Felicias ständiga kamp om de framgångsfokuserade föräldrarnas uppmärksamhet som lillasyster till ett blivande hockeyproffs påvisar vilka förväntningar och krav på självuppoffring som ställs på de familjemedlemmar som inte står i rampljuset. Felicia vägrar nämligen att finna sig i att passiviseras och undermineras till rollen som lillasyster och är i stället högst aktiv när hon kontinuerligt ifrågasätter och utmanar sina föräldrar för att bli sedd.
Således kan de båda kvinnliga karaktärerna anses ha agens och fungerar inte endast som passiv dekoration i serien. Detta kan med fördel anknytas till Halls resonemang om att såväl män som kvinnor när de porträtteras på film ofta eftersträvar traditionellt maskulina ideal med fokus på individualistisk prestation (Hall 2005:21ff). Trots detta är det ofrånkomligt att undgå det stora fokus på utseende som gestaltningen av femininitet i Eagles reproducerar.
Butler menar att konstruktionen av genus bland unga tjejer sker inom en heteronormativ genusordning där det finns en förutsatt heterosexualitet vilket resulterar i att kvinnligt genus och identitet konstrueras från perspektivet av vad som är åtråvärt för män (Butler 2007:69).
Ambjörnsson håller Butlers linje och menar att i denna heterosexuella matris spelar utseendet en avgörande roll och till skillnad från killar förväntas tjejer dagligen att underhålla, förändra och tämja sitt utseende för att uppnå en normativ femininitet (Ambjörnsson 2007:12ff).
Skönhetens roll i tv-serien gestaltas bland annat genom Instagrams starka närvaro bland tjejerna, men inte killarna, där poserande bilder i träningskläder ur olika vinklar fotas och de ytliga aspekterna av träning sätts i fokus, snarare än det faktiska utövandet av sporten som hockeyn handlar om för killarna. Smink, fot- och ansiktsmasker diskuteras och är en central del under en tjejkväll och kläder väljs noggrant ut tillsammans inför Amies första audition. Detta utseendefokus är en central del i bekräftandet av en homosocial gemenskap enligt Ambjörnsson som menar att utseendefokuset bland tjejer är en del av en normaliserande gemenskap som ofta kritiseras av genusteoretiker då den kan anses passivisera kvinnor och förstärka bilden av kvinnans primära funktion som objekt snarare än subjekt (Ambjörnsson 2007:166ff). Det som är slående med detta skönhetsfokus är hur närvarande det är i gestaltandet av femininitet i serien, men hur frånvarande samma fokus är i gestaltningen av maskulinitet där utseendekonversationer lyser med sin frånvaro till förmån för fokus på bland annat idrottsutövning. I ljuset av detta framträder tjejerna som passiva i förhållande till killarna och i många, om än inte alla, de fall som tjejerna har agens i serien är denna styrd av en heteronormativ matris.
11
I centrum för tv-serien Eagles står det ishockeylag med samma namn kring vilket större delar av handlingen utspelar sig. Nikolajevas påvisade dikotomiska förhållande mellan aktiv och passiv där maskuliniteten traditionellt representerar det förra och femininiteten det senare är i hög grad närvarande i de hockeyrelaterade scenerna (Nikolajeva 2017:193). Fortlöpande genom serien skildras hur killarna antingen tränar eller spelar ishockeymatcher medan tjejerna väntar eller sitter på åskådarläktaren; killarna är således de aktiva utövarna och tjejerna de passiva åskådarna. Traditionen upprätthålls genom serien, men ifrågasätts också av den mest framträdande kvinnliga karaktären Felicia Kroon. Under en hockeymatch i avsnitt fem postar Felicia en bild från åskådarläktaren på Instagram tagen på några tjejers ryggtavlor med bildtexten ”[g]irls watching boys again. Will that ever change?” (Eagles S01A05, 15:45).
Bildtexten påvisar en medvetenhet hos Felicia att det skildrade beteendet reproducerar könsnormer och hon ifrågasätter varför tjejer återkommande sitter vid sidan och betraktar killar som utför handlingar, i detta fall som publik till ett manligt hockeylag. Handlingen påvisar således en medvetenhet om rådande könsnormer och kritiserar den könsstereotypa fördelningen av aktiva pojkar och passiva flickor som Nikolajeva beskriver som återkommande i litteraturen (Nikolajeva 2017:193). Ordvalet ”ever” vittnar dessutom om en känsla av hopplöshet och tvivel på förändring, sannolikt eftersom beteendemönstret är djupt rotat i samhället (Hirdman 2012:460f; Eagles S01A05, 15:45). Det faktum att bilden är tagen på andra tjejer kan emellertid ifrågasättas. Felicia är trots allt själv en del av det könsstereotypa beteendet men bilden signalerar att kritiken riktas mot tjejerna i bild. Sin medvetenhet till trots väljer Felicia att fortsätta delta i beteendet, vilket påvisar att strukturerna är djupt rotade och svåra att bryta även för personer med stort socialt kapital, alternativt att det är viktigare att framstå som feministiskt medveten på sociala medier än att agera därefter i verkligheten.
Felicias Instagrambild ifrågasätts av Klara, den av de perifera karaktärerna som uppvisar störst skepticism, avundsjuka och illvilja mot Felicia efter hennes hemkomst, som utropar ”[f]an, vad oskönt! Du tycker inte att man ska fråga innan man lägger upp såna här bilder?” och hävdar att bilden olovligen inkluderar tjejer som inte givit sitt godkännande (Eagles S01A05, 15:48).
Klaras invändning kan anses vara rimlig, men mer intressant är uttrycket ”såna här bilder” då det dels kan anses signalera att bilden kritiserar tjejernas beteende och således tolkas som välvilja gentemot de smygfotograferade tjejerna från Klara, men uttrycket kan också tolkas som kritik mot Felicias aktivistiska inlägg på Instagram eftersom Klaras avsmak för dessa förekommer vid fler tillfällen i serien (Eagles S01A05, 15:48).
12 2.1.2. Femininitet och kroppsaktivism
I seriens första avsnitt är alla elever samlade i aulan för att lyssna på rektorns välkomsttal inför höstterminen, under vilket Klara i stället sitter med näsan i sin mobil. Hon kommenterar Felicias stora antal följare på Instagram och fastnar särskilt vid en bild på Felicia med djup urringning och där bröstvårtan är täckt av kamerablixten. Bildtexten lyder: ”Not that really big of deal?
#freethenipple” (Eagles S01A01, 04:50). Klara kommenterar bilden på följande vis:
Alltså, känns det inte så gjort att använda feminism som en ursäkt för att lägga upp bilder på sina tuttar? Alltså, alla får ju göra som de vill, men lägg inte upp nakenbilder och kalla det kroppsaktivism. [---] Men alltså, vad har jämlikhet med hennes nakeninsta att göra? [---] Vi kanske också ska posta bilder på våra tuttar, för feminismens skull? (Eagles S01A01, 04:52)
Klaras kommentar vittnar om ett förakt mot att använda feminismen som en täckmantel för att publicera avklädda bilder, eftersom det, i hennes mening inte har något med jämlikhet att göra utan snarare är ett sätt att söka bekräftelse. Kommentaren sätter fingret på en aktuell diskussion om just gestaltning av kvinnokroppen i förhållande till feminism och aktivism i sociala medier som bland andra Hester Baer har studerat i ”Redoing Feminism” från 2016. Baer menar att digitala plattformar såsom Instagram är ett tveeggat svärd för kroppsaktivismen eftersom det å ena sidan är en gynnsam plats för stärkande identitetsformande och representation, men samtidigt en plattform som bevisligen spär på självdisciplinering och en negativ själv- och kroppsuppfattning – i synnerhet för kvinnor då kvinnokroppen utsätts för större krav på kontroll och förändring än manskroppen (Baer 2016:23f).
Enligt Baer är många feminister kritiska gentemot denna form av avklädd aktivism eftersom de fotograferade kropparna ofta är normativa och kameravinklarna sexualiserande och således tillfredsställer en manlig blick och reproducerar patriarkala normer snarare än bryter mot dem.
Dessa kritiker menar att för att det ska klassas som aktivism behöver handlingen i någon mån vara normbrytande genom att exempelvis inkludera en icke-normativ kropp eller vara tagen ur en vinkel som inte appellerar till en manlig blick. Kvinnokroppens traditionellt sexualiserade kroppsdelar tenderar att fokuseras, menar kritikerna, där vinklarna och kroppens positionering ofta har pornografiska undertoner och anses därför vara passiviserande och objektifierande (Baer 2016:29ff). Liknande resultat visar även en studie om kroppsuppfattning och medier av Amanda Martinez från 2015. Hon fann att mediaskildringar av sexuellt objektifierade kvinnor
13
leder till själv-objektifiering, jämförelse med andra kvinnor och ökad negativ värdering av den egna kroppen. När kvinnor utsätts för objektifierande bilder av andra kvinnor, ökar tendensen att definiera sig själva genom fysiska attribut, det vill säga hur kroppen ser ut, snarare än dess förmågor, det vill säga vad kroppen kan göra (Martinez 2015:211). Med detta resonemang kan alltså Felicias bild anses reproducera snarare än kritisera patriarkala normer eftersom hon är såväl smal som vit och bilden är tagen ur en traditionellt smickrande vinkel. Med hänsyn till Martinez studie kan alltså Felicias normativa bild bidra till ökad själv-objektifiering och negativ kroppsuppfattning, där bilden dessutom kan anses stärka bilden av den traditionellt passiva kvinnan (Nikolajeva 2017:193). Det råder emellertid delade meningar om huruvida normativt smala och vackra kvinnor bör exkluderas ur kroppsaktivismrörelsen eller ej.
I sin C-uppsats ”För vilka finns kroppspositivismen?” från 2017 har Camilla Wallén undersökt hur inkluderande kroppspositivismen är på Instagram och om normsmala personer har rätt att delta. Resultatet visar en kluvenhet inom rörelsen, där vissa menar att kroppsaktivism endast bör synliggöra normbrytande kroppar, medan andra menar att alla kroppar bör inkluderas (Wallén 2017:37). Judith Butler menar att ”[f]or politics to take place, the body must appear”
och hävdar att kroppen å ena sidan konstant utsätts för objektifiering och skam, men kroppen har också förmågan att bryta rådande normer, avdramatisera och omdefiniera kroppens positionering genom representation (Butler 2011). Liknande slutsatser drar Derek Conrad Murray som menar att det finns en representationsagenda som är viktigare än ifrågasättandet av olika kvinnokroppars plats inom aktivismen. Genom att synliggöra sin kropp i ett kulturellt klimat som konstant nedvärderar, förlöjligar och sexualiserar kvinnokroppen ges personen möjligheten att definiera sig själv på sina villkor eftersom hon själv väljer var, när och hur bilden visas (Murray 2015:512). I ljuset av detta resonemang kan i stället Felicias Instagram- inlägg anses vara en aktivistisk handling, i synnerhet i kombination med bildtexten ”[n]ot that really big of deal? #freethenipple” som antyder att avdramatisering av kvinnokroppen är det primära syftet med bilden, vilket rimligtvis bör inkludera kroppar oavsett utseende (Eagles S01A01, 04:50). Således kan Felicias agerande även anses bryta den stereotypa bilden av den passiva kvinnan; med sin handling sätter sig Felicia i subjekt- snarare än objektposition när hon själv väljer hur hennes kropp porträtteras, vilket gör henne aktiv snarare än traditionellt passiv (Nikolajeva 2017:193).
För att återgå till Klaras kommentar vittnar de avslutande orden om en viss avundsjuka; lite skämtsamt och ironiskt frågar hon sina kompisar om inte de ska göra samma sak, för
14
feminismens skull. Kommentaren kan tolkas som ett tecken på avundsjuka på det mod och den normkritiska kunskap som Felicia uppvisar med sin bild, samt det faktum att hon tar plats snarare än ber om ursäkt för sin kropp och existens. Felicias utseende är normativt vackert och bekräftar den heterosexuella matrisen eftersom bilden appellerar till en manlig blick, vilket sannolikt upplevs hotande för Klara. Felicias agerande utmanar således Klaras sociala position, eftersom den är beroende av manlig bekräftelse för att upprätthållas.
I Nikolajevas schema över stereotypt kvinnliga egenskaper återfinns att vara beroende, lydig och mild vilka är egenskaper som Felicia inte uppvisar genom hennes potentiellt aktivistiska handling (Nikolajeva 2017:193). Hon är snarare självständig, upprorisk och bestämd vilket är egenskaper som ofta tolkas som kaxiga när de förekommer hos en tjej snarare än som bevis på pondus vilket i allmänhet är fallet när de återfinns hos en kille. Ambjörnsson resonerar kring det faktum att det är oacceptabelt att som tjej vara nöjd med sin kropp, eftersom det riskerar att generera sneda blickar från vännerna. Snarare finns tydliga interaktionsmönster gällande den egna kroppen, menar Ambjörnsson, där ett uttryckt eget missnöje över kroppen förväntas bemötas med obligatoriskt avfärdande och komplimanger från kompisen som därefter riktar fokus till sina egna fysiska brister, genom vilket det sociala bandet stärks. Avsaknad av uttryckt missnöje med den egna kroppen resulterar ofta i ifrågasättanden och höjda ögonbryn från kompisar då det antyder kaxighet, vilket är ett traditionellt okvinnligt attribut som således nedvärderas bland andra kvinnor i ett patriarkat. Trots att kvinnor ofta kan anses uppmuntras att ta plats i samhället, tenderar de att i nästa andetag kritiseras eftersom de lämnar den traditionella kvinnorollen och således blir okontrollerbara, varpå de riskerar att straffas socialt genom exempelvis utfrysning eller avståndstagande (Ambjörnsson 2007:180f; Eriksson Barajas & Lindgren 2009:128). Detta kan anses vara fallet med Felicia som uppvisar trygghet med sin kropp genom det som Klara benämner ”nakeninsta” (Eagles S01A01, 04:52). Detta ligger i linje med Nikolajevas resonemang om att kvinnor i litteraturen inte får uppvisa för stor självständighet, utan gärna ska vara beroende av andras godkännande (Nikolajeva 2017:193).
Genom Klaras ifrågasättande av Felicias beteende kan Klara således anses upprätthålla den traditionellt feminina jargong Ambjörnsson identifierat när hon försöker återinrätta Felicia i det könsstereotypt passiva ledet, samtidigt som bilden av Felicia som en progressiv och normbrytande karaktär stärks.
15 2.1.3. Femininitet och sexualitet
Felicia: Vad kör du för taktik på fest? Är du sån som går upp och hånglar upp första bästa kille?
Amie: Nej!
Felicia: Det är väl inget konstigt med det? Killar gör ju det hela tiden, varför kan inte tjejer göra det?
Amie: Du vet att vi har något som heter samtyckeslagen va?
Felicia: Ja, men jag menar bara att man kan väl…det är väl bara att gå upp och fråga? ’Hej, ska vi hångla?’ sen kör man bara.
Amie: Det är ju sjukt. Håller man på med sånt kommer man ju typ bli kallad slampa och grejer.
Felicia: Jag gillar att hångla. Jag gillar sex! Jag tror faktiskt att killar skulle bli lite smickrade om vi tjejer tog lite mer initiativ. (Eagles S01A02, 02:20)
Scenen ur seriens andra avsnitt utspelar sig mellan Felicia och Amie under en konsert och påvisar deras olika syn på sexuellt initiativtagande. Amies snabba avfärdande när Felicia frågar om hon är den initiativtagande på fest kan tolkas som att förnekandet ligger nära till hands och att hon är van att inte framställa sig som sexuellt aktiv; svaret verkar komma närmst reflexivt.
Det framstår emellertid inte av citatet att Amies ovilja att ta initiativ skulle vara baserad på hennes genuina vilja, det vittnar snarare om en rädsla för konsekvenserna om det inlärt passiva beteendet inte efterlevs. Genom val av allmänt pronomen i stället för personligt pronomen:
”Håller man på med sånt kommer man ju typ bli kallad slampa och grejer” undviker Amie att peka ut Felicias annorlunda inställning till sex och direkt säga att hon kommer bli kallad slampa (Eagles S01A02, 02:20, min kursivering). Men pronomenvalet vittnar även om en uppfattning att andra personer, snarare än hon själv, är av denna åsikt och att det avvaktande beteendet är djupt normaliserat bland tjejer.
Den föregående kommentaren ”[d]et är ju sjukt” vittnar om hur otänkbart detta beteende är för Amie, vilket speglar en stereotyp bild av kvinnan som sexuellt passiv (Eagles S01A02, 02:20).
Hall menar att ett stereotypt fenomen i film och litteratur är att män förväntas ta initiativ och att kvinnans roll snarare är att uppvisa endast svalt intresse för mannens förförelseförsök (Hall 2005:21f). Denna idé kan anknytas till Ambjörnssons beskrivning av den snäva mall tjejer förväntas förhålla sig till för att inte stämplas som sexuellt oattraktiva eller sexuellt överaktiva, där självbehärskning, måttfullhet och självkontroll är centrala begrepp för att inte falla över i någon av de oönskade kategorierna (Ambjörnsson 2007:117). Felicias ord om att vara den initiativtagande parten snarare än den passive respondenten bryter således mot idén om kvinnlig måttfullhet och självbehärskning. Med sitt uttalande bryter hon, i teorin, mot idén om traditionell kvinnlighet som mild och beroende av manlig bekräftelse då hon snarare påvisar en normbrytande självständighet, direkthet och makt över sin egen sexualitet och över sina val (Nikolajeva 2017:193).
16
Ambjörnsson lyfter i sin studie även fram att killar har större sexuellt handlingsutrymme än tjejer. Som exempel menar hon en sexuellt aktiv kille kallas för player och tjej kallas hora, vilket påvisar att killar har möjligheten att förbättra sitt sociala anseende genom sexuell aktivitet, medan tjejer riskerar att drabbas av ofrivillig statusdegradering för samma handling (Ambjörnsson 2007:188f). Ambjörnsson benämner detta fenomen sexuell kategorisering och menar att kvinnors sociala identitet och position i hög grad formas på detta sätt. Att bedömas beroende på sin sexuella aktivitet innebär att kategoriseras socialt och även det motsatta förhållandet gäller: Tjejer som är högljudda, kaxiga eller lågpresterande i skolan tenderar att kategoriseras som sexuellt frisläppta oavsett kännedom om deras sexuella aktivitet (Ambjörnsson 2007:205). När Felicia ifrågasätter varför inte tjejer kan uppvisa direkthet så som killar tillåts göra utan att förlora socialt kapital visar hon således prov på en normkritisk analysförmåga och bildar således en motpol till den traditionella femininiteten som i stället förkroppsligas av Amie i den givna situationen.
Halls resonemang om att kvinnor förväntas besvara sexuella inviter med måttligt engagemang påvisar ytterligare en stark norm gällande kvinnlig sexualitet: Kvinnan förväntas inte endast att själv undvika initiativtagande, utan också att spela svårfångad vid en invit för att inte anses vara lättförförd. Denna syn återspeglar en patriarkal idé om att kvinnan och hennes sexualitet är sårbar och i behov av beskydd från en man, vilket också innebär att kvinnans sexualitet är erövringsbar (Ambjörnsson 2007:188f; Nikolajeva 2017:193). Sexuell tillgänglighet, eller lösaktighet, hos en kvinna i ett patriarkalt samhälle signalerar dock att hon inte längre är erövringsbar för männen. Hon har därmed förlorat sitt värde som potentiellt sexuellt villebråd för ’rovgiriga’ män att jaga (Nikolajeva 2017:193; Ambjörnsson 2007:188f). Att bli betraktad som lösaktig är det värsta stigma en tjej kan få, vilket är en konsekvens av en historiskt djupt rotad norm som bygger på kvinnligt passiv, eller snarare osynliggjord, sexualitet (Ambjörnsson 2007:188). När Felicia säger att hon gillar sex och att hångla kan hon följaktligen anses vara normbrytande mot den stereotypa skildringen av kvinnlig sexualitet. Snarare än att kvinnans sexualitet finns till för mannens skull, vittnar Felicias ord om en syn där kvinnans sexualitet finns till för hennes egen skull; hon går, än en gång, från passiv till aktiv.
Det som, ur ett genusperspektiv, skulle kunna anses vara problematiskt med Felicias avslutningsreplik är den senare delen där Felicia argumenterar för att tjejer bör ta mer initiativ eftersom killarna skulle känna sig smickrande av handlingen. Riktigheten i argumentet är
17
mindre intressant, men resonemanget kan emellertid anses spegla idén om att sexualiteten bör utgå från mannens behov och vilja; det är för killarnas, snarare än för sin egen, skull som förändringen bör ske. Tanken om prioriterad maskulin tillfredställelse återkommer i serien och scenen med Felicia och Ludvigs första samlag i avsnitt fyra är ett representativt exempel. När de ligger i sängen frågar Ludvig om Felicia kom, varpå Felicia, frågande och något obekvämt rycker på axlarna och svarar tvekande, ”[j]a, eller…va? Eller, det spelar liksom ingen roll för mig” (Eagles S01A04, 01:00). Det tvekande svaret vittnar dels om ovanan att få frågan, men också om en sexuell norm där den manliga tillfredställelsen är viktigare än den kvinnliga som är internaliserad hos Felicia. Detta resonemang är en effekt av att kvinnan historiskt inte setts som ett sexuellt subjekt, menar Ambjörnsson, utan snarare som ett objekt i förhållande till det manliga subjektets sexualitet. Följaktligen fokuseras den manliga njutningen och tillfredställelsen och kvinnans njutning blir sekundär eller oviktig (Ambjörnsson 2007:236f).
Scenen skulle kunna ha ansetts reproducera bilden av prioriterad manlig tillfredställelse om Ludvig inte reagerat på kommentaren, men i stället rynkar Ludvig pannan och invänder övertygat: ”Det gör det väl? Vi kan väl försöka sen igen?” (Eagles S01A04, 01:05). Ludvigs kommentar signalerar att Felicias tillfredställelse har lika stor betydelse som hans och att det finns en vilja att sexet ska vara jämlikt. Denna sexualsyn kan anses vara normbrytande eftersom stereotypt manliga egenskaper innefattar att vara känslokall och rovgirig med litet fokus på relationella och känslomässiga aspekter (Hall 2005:21f; Nikolajeva 2017:193). I slutändan är det således i det faktiska sexuella umgänget Felicia som reproducerar ett könsstereotypt beteende när hon förminskar vikten av sin sexualitet, vilket skiljer sig från hennes beteende tillsammans med Amie i konsertscenen där hon uppvisar stort sexuellt självförtroende. Ludvig, å andra sidan, visar prov på normbrytande egenskaper i form av omtänksamhet och lyhördhet som snarare speglar traditionellt feminina karaktärsdrag och verkar normbrytande med hänsyn till Nikolajevas motsatsschema (Nikolajeva 2017:193).
För att återgå till de händelser som utspelar sig under konserten lyfts den traditionella synen på kvinnans sexualitet alltså ur två perspektiv i Amie och Felicias dialog och ämnet återkommer i en efterföljande scen då Felicia spanar in Ludvig i publikhavet under konserten:
Amie: Gå upp och fråga om du får hångla upp honom.
Eller kyss honom bara, om det är så du brukar göra. Eller vågar du inte?
Felicia: Jo, eller…
Amie: Ska vi slå vad?
Felicia: Visst.
18 Amie: Folk kommer kalla dig hora.
Felicia: De kommer inte kalla mig hora.
Amie: Nej kanske inte ’in your face’, men liksom, man kan inte hålla på så. Tjejer kan inte göra så.
(Eagles S01A02, 03:55)
I denna dialog utmanar Amie Felicia för att se om Felicias liberala syn på kvinnlig sexualitet inte endast är något hon tänker, utan även är något hon själv efterlever. Felicia ger Amie en utmanande blick som ger vid handen en övertygelse om att hon kan motbevisa Amies hypotes att tjejer inte kan visa initiativförmåga utan att anses vara lössläppta. Felicias försäkran om att hon inte kommer bli kallad hora vittnar om en tro på att samhällsklimatet förändrats och att den generella inställningen till kvinnlig sexualitet moderniserats och nyanserats. Huruvida det är fallet i den aktuella serien framkommer aldrig eftersom de eventuella konsekvenserna av Felicias handlingar aldrig lyfts under serien, vilket åtminstone till en del kan förklaras med att seriens berättartekniska perspektiv primärt utgår från de fyra mer framträdande karaktärerna och skildrar inte andra ungdomars tankar och åsikter lika utförligt. Efter att ha givit väninnan en utmanande blick söker Felicia dock upp Ludvig och frågar mycket riktigt om de ska hångla, men hans överrumplade reaktion resulterar i blott en kindpuss innan hon skamset återgår till Amie. Ludvigs förvånade reaktion vittnar om hur sällsynt fenomenet med kvinnligt initiativtagande är och det faktum att han inte direkt accepterar erbjudandet kan anses vara normbrytande ur ett maskulinitetshänseende, där sexuell aktivitet ständigt uppvärderas (Hall 2005:21f).
För att anknyta till den första dialogen mellan Amie och Felicia återfinns ytterligare ett tidsenligt ämne – nämligen samtyckeslagen. Inkluderandet av denna kan betraktas som ett normkritiskt inslag eftersom Felicias ursprungliga tanke om att bara hångla upp en kille antyder att killens samtycke tas för givet, vilket dels bryter mot lagen men också förstärker den stereotypa bilden av mannen som ständigt sexuellt tillgänglig och intresserad. I den stunden är det i stället Amie som påvisar medvetenhet gällande sexrelaterade frågor och Felicia som reproducerar en stereotyp bild av maskulinitet. Synen på killar som på ständig jakt efter sexuella förbindelser reproduceras frekvent genom serien, i synnerhet i omklädningsrummet, och Amies kommentar kan således fungera som en välbehövlig motpol till gestaltningen av maskulin sexualitet i serien.
En bild av killar som sexfixerade och primitiva befästs i tv-serien bland annat av Klara. I ett avsnitt där tjejerna övernattar hos Klara leder samtalet snabbt in på killar och Klara säger ”[n]o
19
offense, Felicia, men det är inte direkt så att din brorsa är blyg för att fråga om lite avklätt på Snap” (Eagles S01A04, 09:40). Således antyder Klara att Elias frekvent ber tjejer skicka avklädda bilder till honom, utan vare sig egna erfarenheter eller bevis på detta när Felicia frågar henne. När Amie trots allt ifrågasätter varför han skulle vara intresserad av just henne när det finns attraktivare tjejer på skolan svarar Klara ”[m]en pattar som pattar, Amie!” (Eagles S01A04, 09:40). Kommentaren vittnar om en syn på killar som sexuella rovdjur på ständig jakt efter sexuella villebråd där de inte bryr sig om personen utan endast kroppen. Resonemanget kan dels knytas till Nikolajevas idé om rovdjursbeteende inom stereotyp maskulinitet, men också till Sculos toxiska maskulinitet som innefattar sexuell objektifiering av kvinnor vilket är fallet i kommentaren ovan eftersom kvinnan där reduceras till sin kropp (Nikolajeva 2017:193;
Sculos 2017:1). Scenen visar svårigheten att analysera femininitet respektive maskulinitet som två fristående sidor i serien eftersom de fungerar i förhållande till, och är beroende av, varandra (Hirdman 2012:460f). Således är det hög tid att undersöka hur maskulinitet gestaltas i serien och huruvida den uppvisar bitvis normbrytande beteenden likt femininiteten eller snarare förstärker rådande normer.
2.2. Gestaltning av maskulinitet i Eagles
2.2.1. Maskulinitet, smärta, våld och känslor
”Du måste ju kunna ta en smäll”
(Eagles S01A01, 16:20)
Repliken yttras av Mats Kroon i seriens första avsnitt efter att Elias klivit av isen till följd av en tackling som resulterat i en handledsskada. När kommentaren fälls slår Elias ner blicken under tystnad och är angelägen att dölja den skadade handleden för sin pappa med hjälp av en handduk. Kommentaren och Elias agerande ringar in flertalet aspekter av det Hall anser ingå i en traditionell maskulinitet och är tongivande för gestaltningen av maskulinitet i Eagles.
Eftersom fysisk och psykisk styrka uppvärderas inom den traditionella maskuliniteten, finns en ovilja att visa smärta inför andra – och i synnerhet inför andra män (Hall 2005:21f). Traditionen att män inte får visa smärta kan härledas till bilden av den stereotypa idealmannen som den starka och orubbliga eken som står stadigt även när det stormar, eftersom motsatsen, att visa känslor, är starkt förknippat med en nedvärderad emotionell femininitet (Nikolajeva 2017:193;
Ambjörnsson 2007:63ff). När Elias kliver av isen anser således Mats att hans son bryter mot förväntningen om styrka och uthållighet. Även om orden aldrig uttrycks, så antyder Mats kommentar att Elias beter sig omanligt. Elias nedslagna blick kan antingen tolkas som ett
20
uttryck för skam, men även som en uppgivenhet och ovilja att argumentera mot Mats eftersom hans åsikt i frågan är orubblig. Mats kommentar anknyter också till Nikolajevas resonemang om att vara hård och känslokall samt den ovilja att prata om känslor och snarare fokusera på prestation än relation som Hall inkluderar i en traditionell maskulinitet (Nikolajeva 2017:193;
Hall 2005:21f). I stället för att fråga hur hans son mår efter tacklingen, antyder hans kommentar att Elias bör skärpa till sig och fokusera på att prestera, vilket Elias uppenbarligen förväntat sig eftersom han valde att dölja sin skada i stället för att öppna sig för Mats. När Elias inte spelar seriepremiären på grund av skadan uppvisar Mats stort missnöje och reproducerar, än en gång, en traditionell maskulinitet där prestation prioriteras över relation (Hall 2005:21f).
Inom den toxiska maskuliniteten återfinns också en glorifierande syn på våld (Sculos 2017:1).
Denna våldsromantisering är starkt närvarande i gestaltningen av maskulinitet i Eagles och reproduceras och normaliseras till stor del av Mats. När Elias varit i slagsmål med Ludvig efter en hockeymatch problematiserar inte Mats det faktum att hans son råkat i slagsmål med en lagkamrat, utan berättar i stället, nostalgiskt och leende, hur hans första NHL-slagsmål gått till (Eagles S01A05, 19:19). Således romantiserar Mats ett våldsamt beteende i stället för att problematisera den toxiska maskulinitet som uppvisas av hans son och uppmuntrar beteendet, vilket kan knytas till Forslids resonemang om att män prioriterar homosocial bekräftelse i identitetsskapandet (Forslid 2006:13ff). När Elias pappa uppmuntrar ett aggressivt beteende är det rimligt att det reproduceras av sonen, som återkommande löser konflikter med aggression i stället för konversation i serien, vilket kan relateras till den traditionellt våldsamma maskuliniteten (Hall 2005:21f; Nikolajeva 2017:193). När Elias ilsket berättar att Felicia omnämnts sexuellt i omklädningsrummet efter en träning ifrågasätter hon Elias agerande genom att säga ”[g]er det dig rätten att slåss som en jävla idiot?” varpå Elias svarar ”[j]a, faktiskt” (Eagles S01A04, 05:35). Dialogen påvisar att våldsamma handlingar ligger nära till hands för Elias. Om inte explicita slagsmål förekommer, är hot om våld ofta närvarande, där Elias vid ett tillfälle utbrister ”[j]ag ska fan slå sönder honom!” när han anser att Ludvig behandlat Felicia illa (Eagles S01A06, 05:08). Felicia svarar trött och ironiskt ”[j]a, för allt blir ju verkligen så bra när man slår sönder folk, Elias”, vilket kan anses anknyta till Nikolajevas resonemang om att män ofta gestaltas som våldsamma och kvinnor som aggressionshämmade i relation till varandra (Eagles S01A06, 05:08; Nikolajeva 2017:193). Felicias lugna svar vittnar om att det är kvinnor snarare än män som inser våldets konsekvenser och att lillasystern snarare än pappan tar det emotionella ansvaret och problematiserar våldsutövande.
21
Elias kan anses uppfylla många av de traditionella, och några toxiska maskulinitetsdrag i de tidigare avsnitten av säsongen då han framställs som extremt tävlingsinriktad, prestationsfokuserad och ovillig att uttrycka känslor av annat slag än aggressivitet (Hall 2005:21f; Sculos 2017:1). Under seriens gång framkommer det emellertid allt tydligare att merparten av dessa karaktärsdrag är en direkt effekt av de ouppnåeliga krav Mats ställer på sin son eftersom Mats projicerar sina egna ishockeydrömmar på Elias. Pappans övertygelse om Elias framtid som nästa ishockeystjärna gör att han styr familjen med järnhand och ständigt sätter sin vilja och Elias karriär framför övriga familjemedlemmars vilja och behov. Elias, och familjen, mår emellertid allt sämre under säsongen och han framstår som alltmer inåtvänd, reserverad och angelägen om att bära alla känslor själv. Ett slags frigörelse är dock identifierbar i säsongens sista avsnitt när Elias mamma, efter ett våldsamt storbråk med Mats, godkänner Elias klubbyte utan att involvera pappan. Elias gråter av lättnad och som en följd av att ha brutit sig fri från pappans järngrepp för att i stället alliera sig med sin mamma framträder en helt ny Elias som gör uppror mot flertalet av de traditionella maskulinitetsdrag som han tidigare uppvisat.
I säsongens sista avsnitt har dysterheten förbytts mot glädje, han sluter fred och väljer att acceptera Ludvig som Felicias pojkvän trots deras konfliktkantade förflutna; den tävlingslystnad och ovilja att visa andra känslor än aggressivitet han styrts av är som bortblåsta och han ser i stället Ludvig som en jämlike och lagkamrat. Elias visar en inkännande sida och när Felicia gråtande stormar ut från en konsert i säsongsavslutningens slutminuter ägnar Elias stor beslutsamhet och vilja åt att hitta henne och trösta henne i en lång omfamning (Eagles S01A08, 20:33). Denna milda, inkännande och omtänksamma sida bryter mot normerna för traditionell maskulinitet och anses snarare vara stereotypt feminina egenskaper som nervärderas inom traditionell maskulinitet (Nikolajeva 2017:193; Hall 2005:21f). Elias genomgår således en gedigen karaktärsutveckling under seriens gång – från normreproducerande till normbrytande.
Enligt den traditionella maskuliniteten finns en ovilja att uttrycka sorg och känslor av sentimentalitet, tvivel över den egna förmågan och upplevd svaghet, menar Hall (2005:21f).
Även Nikolajevas menar att män ofta framställs som känslokalla och hårda inom litteraturen, vilket också är fallet i merparten av den aktuella tv-serien (Nikolajeva 2017:193). Det yttersta exemplet på detta beteende återfinns hos Adam; en av de mer perifera karaktärerna som är en av Ludvigs närmsta vänner och en av ledargestalterna i hockeylaget. När Ludvig och Felicia
22
gjort slut tjatar Adam på Ludvig att han ska sluta tänka på Felicia och inte ”gnata det i huvudet”
när Ludvig sitter djupt försjunken i sin mobiltelefon på en halloweenfest (Eagles S01A06, 06:43). Adam följer upp det med hur många snygga tjejer det finns på festen och att Ludvig bör gå vidare, vilket resulterar i att Ludvig följer Adams råd och har sex med Felicias bästa vän.
Adams sätt att uttrycka sig antyder att han själv inte är i kontakt med sina känslor och således inte har en stor vokabulär för att uttrycka känslor av detta slag, vilket kan anknytas till Halls resonemang om ovilja och ovana att prata om känslor inom den traditionella maskuliniteten (Hall 2005:21f). Det faktum att Adam inte finner någon poäng med att erbjuda känslomässig stöttning och bearbetning för sin sårade vän utan i stället föreslår att Ludvig ska förskjuta sin sorg genom nya sexuella förbindelser är ytterligare ett exempel på känslomässig förskjutning och kan dessutom kopplas till den toxiska maskulinitetens objektifierande av kvinnor (Sculos 2017:1).
Mellan Ludvig och Felicia är relationen mycket mer känslomässigt orienterad och det finns en trygg zon att vädra inre orostankar och emotta stöttning, vilket bland annat påvisas genom att Ludvig för första gången berättar sanningen om sin brors gripande och Felicia beskriver hennes högst privata problematik med droger som delvis föranlett familjens flytt från USA. I umgänget med Felicia uppvisar Ludvig således ett beteende som bryter mot den traditionella maskulinitetens känslokallhet och som snarare har drag av traditionellt feminina attribut då han är omhändertagande, känsloorienterad och vågar visa sig sårbar (Nikolajeva 2017:193).
Diskrepansen i Ludvigs beteende beroende på umgänge kan dels tolkas som ett bekräftande av Hirdmans syn på maskulinitet som en social konstruktion som därmed är föränderlig och kontextberoende (Hirdman 2012:460f). Enligt Raewyn Connell är det emellertid ofta fallet att den traditionella maskuliniteten är så pass djupt rotad och svårförändrad i det manliga umgänget att det emotionella utloppet måste förskjutas till en kvinnlig anförvant, vilket är fallet i den aktuella serien (Connell 1996:55f).
2.2.2. Maskulinitet, sexualitet och locker room talk
Elias: Det är inte så kul att sitta i ett hockeyomklädningsrum och höra folk prata om hur skönt knull min syrra är.
Felicia: Ludde skulle aldrig säga någonting sånt och det vet du!
Elias: Skulle han inte? Det är ett omklädningsrum, Felicia. Det är för fan det enda de snackar om. (Eagles S01A04, 05:10)
Utdraget ur scenen vittnar om en het potatis i dagens samhällspolitiska diskussioner – nämligen det som på engelska kallas locker room talk. Timothy Curry menar att män för att undvika att
