BILAGA A
Kandidatuppsats
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Att vara kvinna med stomi och den sexuella hälsan
En litteraturstudie
Omvårdnad 15 hp
Halmstad 22-03-24
Hanna Möllgård och Marina Zeljic
Att vara kvinna med stomi och den sexuella hälsan
En litteraturstudie
Författare:
Hanna Möllgård
Marina Zeljic
Ämne Omvårdnad
Högskolepoäng 15hp
Stadochdatum Halmstad 2022-03-24
Titel Att vara kvinna med stomi och den sexuella hälsan – En litteraturstudie
Författare Hanna Möllgård och Marina Zeljic
Akademi Akademin för hälsa och välfärd
Handledare Marjut Blomqvist, Universitetslektor i omvårdnad, Fil. Dr
Examinator Kristina Ziegert, Professor i omvårdnad, Med. Dr
Tid Våren 2022
Sidantal 18
Nyckelord Kroppsbild, Kvinna, Sexuell hälsa, Sjuksköterska, Stomi
Sammanfattning
Bakgrund: Enligt WHO är sexuell hälsa grundläggande för individens hälsa och välbefinnande. Det är av vikt att sjuksköterskan upprätthåller en personcentrerad vård i samband med omvårdnaden som berör kvinnor med stomi. Syfte: Att belysa den upplevda sexuella hälsan hos kvinnor som lever med stomi. Metod: I litteraturstudien användes en induktiv ansats. Åtta artiklar var kvalitativa och en var kvantitativ, dessa analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier
identifierades under analysen. Den första huvudkategorin gav en underkategori och den tredje huvudkategorin gav en underkategori. Kvinnor som levde med stomi upplevde en försämrad sexuell hälsa. Detta orsakades av en förändrad kroppsbild, relation till stomin och självkänsla. Kvinnor som levde i relationer upplevde en bättre sexuell hälsa än kvinnor som var singlar, eftersom stöd av partnern sågs som en nyckelkomponent för acceptans av den förändrade kroppen. Konklusion: Kvinnor upplevde att den sexuella hälsan förändrades efter att de genomgått en
stomioperation, vilket påverkade deras självkänsla. Litteraturstudien kan bidra till en ökad förståelse för kvinnors sexuella hälsa vid stomi.
Title To be a woman with a stoma and the sexual health – A literature review
Author Hanna Möllgård and Marina Zeljic
Department School of Health and Welfare
Supervisor Marjut Blomqvist, Senior Lecture in Nursing, PhD
Examiner Kristina Ziegert, Professor in Nursing, PhD
Period Spring 2022
Pages 18
Keywords Body image, Nurse, Sexual health, Stoma, Woman
Abstract
Background: According to WHO sexual health is a fundamental element to individual health and well-being. It is important that the nurse maintains a person- centered care in conjunction with the care of women living with a stoma. Purpose:
To illustrate the perceived sexual health of women living with a stoma. Method: An inductive approach was used in this literature study, where eight articles with
qualitative and one with quantitative method were used and analyzed through content analysis. Results: Three main categories were identified during the analysis. The first main category gave one subcategory and the third main category gave one
subcategory. Women living with a stoma experienced an impaired sexual health. This due to a changed body image, the relationship to the stoma and self-esteem. Women in relationships experienced a better sexual health than women who were singles, due to support from a partner being seen as a key component for acceptance of the
changed body. Conclusion: Women experienced that their sexual health changed due to the stoma surgery, which influenced their self-esteem. This literature study could contribute to a deeper understanding in the sexual health of women living with a stoma.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 2
Stomi ... 2
Sexuell hälsa... 2
Sjuksköterskans arbete vid holistiskt synsätt ... 3
Sjuksköterskans strävan efter personcentrerad vård vid sexuell hälsa……….3
Problemformulering ... 5
Syfte ... 5
Metod ... 5
Datainsamling ... 5
Inklusions och exklusionskriterier ... 6
Cinahl ... 6
PubMed ... 6
PsycInfo ... 7
Databearbetning ... 7
Forskningsetiska överväganden ... 8
Resultat ... 9
Kvinnans upplevelse av förändrad självbild och självkänsla ... 9
Kvinnans upplevelse av den klädda kroppen ... 10
Kvinnans upplevelse av hur kultur påverkar kroppsbilden ... 10
Kvinnans upplevda skillnad av att leva i relation eller att vara singel 11 Kvinnors upplevelser vid sexuell intimitet ... 12
Diskussion ... 13
Metoddiskussion ... 13
Resultatdiskussion ... 15
Konklusion och implikation ... 18
Referenser Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik Bilaga C: Artikelöversikt
1
Inledning
Enligt Manderson (2005) finner många individer en mening i livet genom sitt kroppsliga, sociala, känslomässiga och intellektuella jag. När en person genomgår stomikirurgi utmanas denna mening. Vissa personer som lever med stomi kan skapa en stark motvilja att acceptera sin egen kropp och ser det som något äckligt då två faktorer helst plötsligt ska sammanstrålas. Dessa två faktorer är den faktiska stomin samt den egna kroppsuppfattningen (Manderson, 2005). Människan som lever med stomi kan få det svårare att acceptera sin stomi. Därför behöver dessa människor hitta ett sätt att förändra bilden av den osäkerhet och skam som stomin kan medföra genom avföring, gaser, mullrande och lukter vilka kan ändra uppfattningen av den egna kroppens funktion och utseende. Individens inställning till intima och offentliga stunder i vardagen kan påverkas av positiva tankar och känslor, exempelvis som att sex med lust är av större betydelse än känslor som förknippas med osäkerhet och skam för vad andra ska tycka om den egna kroppen (Manderson, 2005).
Stomier skapas genom kirurgi där tarmen förs utanför bukytan på grund av sjukdomstillstånd (Sultan, 2018). Runt om i världen lever omkring två miljoner människor med stomi (Villa et al., 2019). I Sverige levde 43,000 personer med stomi år 2015 (Blixt et al., 2017). Stomi är ett kirurgiskt ingrepp som skapar en förändrad kroppsuppfattning och kroppskontroll (Saunamäki & Engström, 2013). Stomi kan ge patienter ett liv som är både längre och hälsosammare, men trots den förbättrade livskvalitén kan den berörda individen även uppleva fysiologiska, sociala och
psykologiska svårigheter som den kan medföra (Sultan, 2018). Att som patient ta upp ämnet sex och sexuell hälsa med sjuksköterskan är förknippat med rädsla och tabu över att uppfattas som otacksam för den livräddande operation som stomikirurgin innebär. Detta eftersom att patienter upplever oro över resultatet av deras framtida sexuella liv (Tripaldi, 2019). Osäkerhet kan uppstå när en sjuksköterska samtalar om sexualitet med patienten vilket är ett känsligt ämne vad det gäller att svara på frågor om sin sexualitet. På grund av detta väljer sjuksköterskor ofta att inte prata om
sexualitet med patienter (Saunamäki & Engstöm, 2013). Vissa kvinnor upplever att en del sjuksköterskor försummar frågor om sex eftersom att de inte anser sig själva vara benägna att besvara frågor som berör sex och sexuell hälsa. Svar som lyder: ” du blir snart normal ” eller ” du kommer att vänja dig vid detta ” kan upplevas som
otillfredsställande av kvinnor och kan skapa frustration hos kvinnorna (Tripaldi, 2019). Enligt Sarabi et al. (2017) måste information kring sexualitet efter genomförd stomikirurgi lämnas (Sarabi et al., 2017).
2
Bakgrund
Stomi
”Stoma” och ”osto my” hänvisar till den delen av tarmen och-/eller urinvägar som ansluter till bukytan enligt Wilson (2019). Begreppen härstammar från grekiskan och betyder mun eller öppning. Den första riktiga rapporten kring konstruktionen av en tillfällig stomi är från 1879, men det har funnits sporadiska skildringar av stomikirurgi redan på 1700-talet. De första stora framstegen inom stomikonstruktion gjordes år 1912 och har format sättet som ingreppen utförs idag. För några år sedan kallades stomioperation för den ”hemliga operationen”, då många patienter förknippade ingreppet med lidande och död snarare än en livräddande åtgärd. På grund av engagemang och hårt arbete ses stomin idag som ett botemedel eller ett sätt att förbättra en persons livskvalitet (Wilson, 2019). Stomikirurgi genomförs idag för att behandla tillstånd som exempelvis kolorektalcancer, inflammatoriska tarmsjukdomar och trauman (Sultan, 2019).
Stomi är ett kirurgiskt ingrepp som skapar en öppning mellan matsmältnings- och urinvägarna samt kroppsytan (Wilson, 2019). En stomi har inga nerver, detta gör att känsligheten för beröring, tryck och smärta minskar (Persson, 2008). Stomins slemhinna blöder lätt och vid ovarsam hantering av stomin kan ytliga blödningar uppstå. Tarmtömning vid stomi är okontrollerbar då möjligheten att skicka signaler som leder till en kontrollerad tarmtömning är obefintlig, vilket innebär att stomin är inkontinent. Patienten behöver därför bekanta sig med sina nya tarmvanor då konsistens samt tarmfrekvensen kan variera (Persson, 2008)
Sexuell hälsa
Enligt WHO (2017) är sexuell hälsa grundläggande för individers hälsa och välbefinnande. Sexuell hälsa är även grundläggande för social samt ekonomisk
utveckling i samhällen och länder. Där sexuell hälsa är i fokus och anses vara positivt, krävs ett förhållnings- och synsätt som är både gynnsamt och respektfullt kring
sexualitet samt sexuella relationer. Vidare är det av vikt att individer har positiva och trygga sexuella upplevelser. WHO definierar sexuell hälsa på följande sätt:
”ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, mentalt samt socialt välbefinnande i relation till sexualitet; det är inte bara frånvaron av sjukdom, dysfunktion eller handikapp”
(WHO, 2017).
Det är viktigt att kvinnor med stomi får möjlighet att ta upp frågor med
sjuksköterskan som handlar om sexuell hälsa och får utrymme att uttrycka sina
3
känslor (Bird, 2019). Detta är däremot något som sjuksköterskor inte alltid lever upp till, då ämnet kan upplevas som svårt att lyfta. Möjliga orsaker till att sjuksköterskor ser förbi ämnet i samtal med patienter kan vara känslan av att orsaka personligt obehag hos såväl patienten som hos sjuksköterskan själv. Även oro för att en patient kan uppfatta ämnet som en inbjudan för ett sexuellt närmande från sjuksköterskan (Bird, 2019). En annan möjlig orsak till att sjuksköterskor ibland ser förbi ämnet sexuell hälsa är att det kan råda brist på grundläggande medvetenhet om sexuella problem som påverkas av tillgången till utbildning, riktlinjer och vägledning. Vidare kan detta resultera i att sjuksköterskan underskattar vikten av den sexuella hälsan hos patienten (Bird, 2019). Att vara man i ett övervägande kvinnodominerat yrke kan göra det lätt att anta att kvinnor hellre föredrar att prata om intima ämnen med en kvinnlig sjuksköterska framför en manlig. En återhållsamhet kring ämnen som berör sexuell hälsa nekar patienter den vård som de förtjänar. För att säkerställa att hela
omvårdnaden tillgodoses krävs det att sjuksköterskans holistiska uppgifter uppfylls (Bird, 2019).
Sjuksköterskans arbete vid holistiskt synsätt
Grunden i det holistiska synsättet är att ta hänsyn till individens psykologiska och sociologiska behov (Papathanasiou et al., 2013). Alla individer är unika och omätbara bestående av en kropp, ett sinne och en själ, vilket motsvarar en helhet av människan och är i enlighet med vad som anges i Erikssons omvårdnadsteori (1986). Det
holistiska synsättet har två viktiga aspekter, där den första aspekten syftar till att behandla varje individ som en separat enhet. Den andra aspekten av det holistiska synsättet innebär att den är flerdimensionell och introducerar en mindre förenklad syn på hälsa och sjukdom (Papathanasiou et al., 2013). Dessa två aspekter påverkar interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna skilja på en objektiv och subjektiv sjukdom för att närma sig patienten, bedöma hälsan hos människor, situationer och miljöer samt bestämma patientens handlingar för att främja hälsa och förebygga sjukdomar (Papathanasiou et al., 2013).
Sjuksköterskans strävan efter personcentrerad vård vid sexuell hälsa Enligt Noone (2013) kan begreppet kroppsbild förklaras av tre olika faktorer: den faktiska kroppen, som handlar om hur människan uppfattar sin kropp; kroppsideal som handlar om hur människan tror att sin kropp ska vara och se ut samt hur människan presenterar sin kropp (Noone, 2013). Enligt Noone (2013) kan alla förändringar som sker bland dessa faktorer påverka vår kroppsbild. Detta gör att sjuksköterskan har goda förutsättningar att hjälpa patienter att få en tillfredsställande kroppsbild och uppmuntra till positiv självuppfattning (Noone, 2013). Sjuksköterskan har möjligheten att ge psykologiskt stöd till stomipatienter för att underlätta patientens
4
psykologiska och sociala framsteg samt förmåga att prata om stomin och hur den har förändrat patienternas liv (Noone, 2013). Personcentrerad vård karakteriseras av att patienten blir sedd och förstådd som en unik person, med egna behov, resurser, värderingar och förväntningar. Mötet med patienten ska utgå ifrån patientens egna berättelser där en ömsesidig respekt och öppenhet för varandras kunskaper leder till ett partnerskap mellan sjuksköterskan och patienten (Edberg et al., 2021). Den nya livssituationen som stomin innehar kan påverka den fysiska återhämtningen liksom uppfattning om hur anpassning kan ske (Duruk & Ucar, 2013).
Prata om sexualitet upplevs ofta problematisk. Som sjuksköterska är det svårt att finna en balans mellan de professionella riktlinjerna samt de egna tankarna (Saunamäki &
Engstöm, 2013). De tillfällen då sjuksköterskan pratar med patienten om sexuella frågor upplever både patienten och sjuksköterskan det som positivt. Trots detta ses sexualitet fortfarande som tabubelagt av sjuksköterskan eller ett ansvarsområde som inte tillhör dem (Saunamäki & Engstöm, 2013). Diskutera sexuella frågor med patienten skapar tillfällen för sjuksköterskan att se patienten som en hel person med både känslomässiga och andliga dimensioner och inte bara en person som är sjuk (Saunamäki & Engstöm, 2013). Det här är i enlighet med vad som beskrivs i
Patientlagen (SFS 2014:821), där det framgår att patientens delaktighet och integritet ska respekteras och att hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska utformas samt genomföras i samråd med patienten. En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är personcentrerad vård. Denna kärnkompetens innebär att det är sjuksköterskan som har ansvaret för omvårdnaden som genomförs i samverkan med patienten och närstående i syfte att värdighet och integritet bevaras (Edberg et al., 2021).
Som sjuksköterska är det viktigt att se hela människan, inte bara de fysiska
aspekterna. Det här kräver en sund syn på sexuell hälsa och att våga kommunicera om ämnet med patienter (Albuquerque et al., 2016). Vidare bör sjuksköterskan utifrån mötet med patienten kunna identifiera vad hälsa innebär för individen i syfte att främja hälsa (Edberg et al., 2021) samt förmedla en känsla av öppenhet till en
konstruktiv diskussion och upprätthålla en icke-dömande relation till patienten. Detta för att en tillit ska skapas och att patientens tankar och känslor kring stomin ska uttryckas av patienten själv (Sultan, 2009).
5
Problemformulering
Att vara kvinna och leva med stomi kan innebära en förändrad sexuell hälsa. Den försämrade sexuella hälsan kan vara förknippad med förändrad kroppsuppfattning och en känsla av skam. Forskning har visat sig att sjuksköterskan kan ha svårt att samtala om sexuell hälsa med patienter, därför är det av vikt att öka kunskap och förståelse av kvinnors erfarenheter av att leva med stomi. Detta kan i sin tur utveckla vården av kvinnor som lever med stomi.
Syfte
Syftet var att belysa den upplevda sexuella hälsan hos kvinnor som lever med stomi.
Metod
En litteraturstudie genomförs med hjälp av en induktiv ansats för att sammanställa kunskapsläget. Tidigare studier beskrivs och analyseras inom det valda området med syfte att försöka utveckla några allmänna principer kring sexuell hälsa hos kvinnor som lever med stomi (Forsberg & Wengström, 2015).
Datainsamling
Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cumulative Index of Nursing and Allied Health (Cinahl), Public Medline (Pubmed) och PsycInfo (Psychological abstracts). Cinahl och Pubmed är databaser som innehåller litteratur kring
omvårdnadsforskning och är de två mest använda databaserna inom omvårdnad. En annan databas som använts är PsycInfo, som omfattar forskning inom omvårdnad.
Datainsamlingen genomfördes i två olika steg: den inledande informationssökningen samt den egentliga informationssökningen (Östlundh, 2017).
I den inledande informationssökningen genomfördes sökningar för att utforska det aktuella forskningsområdet. Detta genomfördes för att specificera det valda syftet och för att utforska mängden artiklar som fanns om ämnet (Östlundh, 2017). Till en början användes sökorden Stoma (stomi), woman (kvinna) samt sexuality (sexualitet). Detta gav ett brett urval av artiklar, dock med fokus på både mannen och kvinnan. Vid den systematiska informationssökningen önskades information gällande det valda ämnet, då användes boolesk söklogik för att specificera sökningarna. Detta innefattade de mest grundläggande operatorerna, vilket var AND eller OR. Den booleska operatorn AND användes för att få ett snävare resultat bland sökningarna och OR användes för att få en kombination av utvidgade sökningar (Forsberg & Wengström, 2015).
6 Inklusions och exklusionskriterier
Ett inklusionskriterium var tiden då artiklarna publicerats. Avgränsningen var att de inte skulle överskrida elva år, vilket innebär att de äldsta artiklarna publicerades år 2011. En systematisk sökning gjordes mellan årtalen 2009–2022 för att få en större förståelse av kvinnans upplevda sexuella hälsa. Den systematiska sökningen genomfördes endast i PubMed och vid ett tillfälle. Ett annat kriterium var att artiklarna endast skulle beröra kvinnans upplevelser och att språket skulle vara på engelska. I resultatartiklar med fokus på både män och kvinnor, presenteras endast kvinnornas upplevelser och mannens upplevelser exkluderades (Östlundh, 2017). De valda resultatartiklarna granskades enligt Carlsson och Eimans (2003)
granskningsmall där kravet för att inkludera artiklarna var att de skulle vara av vetenskaplig grad ett eller grad två.
Cinahl
Första sökningen i Cinahl genomfördes med sökorden Stoma (stomi) OR ostomy (stomi) OR colostomy (kolostomi) OR ileostomy (ileostomi) AND woman (kvinna) OR women (kvinna) OR females (kvinnor) AND sexuality (sexualitet) OR sexual health (sexuell hälsa). Avgränsningarna för sökningen var ett tidsspann på elva år (2011–2022) samt att artiklarna skulle finnas på engelska. Avgränsningarna gjordes på samtliga sökningar. Sökningen resulterade i 60 träffar, varav samtliga abstrakt lästes och därefter granskades tretton artiklar. Sökningen resulterade i tre
resultatartiklar. Nästa sökning i Cinahl genomfördes med sökorden Stoma (stomi) OR ostomy (stomi) AND relationships (relationer) AND women (kvinna). Sökningen gav tolv träffar där samtliga abstrakt lästes, däremot ansågs ingen artikel kunna svara på studiens syfte och exkluderas därför. Den tredje och sista sökningen gjordes med sökorden Stoma (stomi) OR ostomy (stomi) AND adaption (anpassning). Detta gav sex träffar där tre abstrakt lästes. Ingen av artiklarna ansågs relevant för att svara på studiens syfte och valdes därför att inte granskas. Totalt valdes tre resultatartiklar ut från Cinahl. Artiklarna som ansågs vara relevanta finnes i Bilaga B, tabell 2.
PubMed
I databasen PubMed genomfördes den första sökning med sökorden Women (kvinna) OR female (kvinna) AND stoma (stomi) OR ostomy (stomi) AND sexuality
(sexualitet). Avgränsningarna för sökningen var ett tidsspann på elva år (2011–2022) samt att artiklarna skulle finnas på engelska. Avgränsningarna gjordes på samtliga sökningar. Sökningen gav 92 träffas varav 92 abstrakt lästes, 53 artiklar granskades och en artikel valdes som resultatartikel. Den andra sökningen i databasen
genomfördes med sökorden Stoma (stomi) AND female (kvinna) AND relationships
7
(relationer). Detta gav 126 träffar där 52 abstrakt lästes. Vidare granskades 30 artiklar varav två av dem ansågs kunna besvara studiens syfte. Nästa sökning i databsen genomfördes med sökorden Ostomy (stomi) AND female (kvinna) AND adaption (anpassning). Sökningen gav 194 träffar varav 46 abstrakt lästes. Tre artiklar valdes ut för granskning och en artikel valdes som resultatartikel. Den fjärde och sista
sökningen genomfördes med sökorden Ostomy (stomi) OR stoma (stomi) AND sexual health (sexuell hälsa) AND woman (kvinna). I denna sökning gjordes avgränsning på tretton år (2009–2022) samt att artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Sökningen genomfördes för att få en ökad förståelse kring kunskapsläget och för att få ett större utbud av artiklar. Sökningen gav 31 träffar där femton abstrakt lästes och en valdes ut för granskning vilket resulterade att denna artikel sedan valdes ut som resultatartikel.
Då sökningen genererade i en resultatartikel som svarade på litteraturstudiens syfte valdes artikeln från 2009 att inkluderas. Totalt valdes fem artiklar ut som
resultatartiklar från Pubmed. Artiklarna som ansågs vara relevanta finnes i Bilaga B, tabell 2.
PsycInfo
I databasen PsycInfo genomfördes en inledande sökning för att få en överblick av om det fanns relevanta artiklar i förhållande till studiens syfte. En artikel hittades i denna databas vilket resulterade i att databasen även skulle användas vid den andra
sökningen. Vid den inledande sökningen användes sökorden Stoma (stomi) OR ostomy (stomi) AND female (kvinna) AND sexuality (kvinna), detta gav 125 träffar, där samtliga 125 abstrakt lästes. 27 artiklar granskades varav en ansågs kunna besvara litteraturstudiens syfte (Bilaga B, tabell 2). I nästa sökning användes sökorden Stoma (stomi) OR ostomy (stomi) AND woman (kvinna) AND sexual health (sexuell hälsa).
Detta gav 123 träffar där samtliga artiklar återfanns i den första sökningen, ingen ny artikel granskades och sökningen resulterade i noll resultatartiklar. Totalt valdes en artikel ut som resultatartikel i PsycInfo. Artiklarna som ansågs vara relevanta finnes i Bilaga B, tabell 2.
Databearbetning
Vid databearbetningens start granskades relevant information från de valda artiklarna på ett metodiskt sätt för att beskriva kunskapsläget. Sättet att arbeta med artiklar på detta vis kallas innehållsanalys och beskrivs i Forsberg & Wengström (2015). Detta arbetssätt underlättar arbetet med att hitta mönster och teman för att lättare kunna beskriva samt kvantifiera den befintliga forskningen (Forsberg & Wengström, 2015).
I första steget av analysen lästes och kommenterades artiklarna separat, vilket
genomfördes för att bekanta sig med materialet individuellt och skapade möjlighet till att tolka artiklarnas innebörd och resultat. Under andra steget analyserades texterna
8
där mindre kommentarer skrevs för att tydliggöra vilka delar som tillhörde vad. I tredje steget diskuterades kommentarerna och en mindmap skapades i syfte att tydliggöra likheter och skillnader som hade skapats mellan artiklarna. I fjärde steget identifierades först underkategorier för att sedan jämföras med resultatartiklarna för att säkerställa att ingen data ska ha glömts under arbetsprocessen. I femte steget skapades huvudkategorier (Forsberg & Wengström, 2015).
Forskningsetiska överväganden
Forskningsetik är de etiska överväganden som görs inför och under genomförandet av ett vetenskapligt arbete, vilket kräver förmågan att reflektera över värden,
värderingar, tankar, ord och handlingar (Kjellström, 2017). World Medical
Association (2018) har utarbetat Helsingforsdeklarationen. Detta är en organisation som arbetar med internationella riktlinjer och har fokus på etiska principer i samband med medicinsk forskning som avser människor. Riktlinjerna har som mål att skydda människors rättigheter och hälsa samt främja och säkerställa respekt, vilket innebär att den deltagande människors rättigheter ska prioriteras framför forskningens mål
(World Medical Association, 2018). Lagen som handlar om kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning finns för att skydda människor i samband med forskning så att deras grundläggande rättigheter och värde behålls.
Lagen uttrycker även att information och samtycke ska skapa frihet, säkerhet och rättvisa för alla människor (SFS 2018:218). Under litteraturstudiens gång har etiska frågor övervägts och diskuterats i syfte att resultatet och dess kategorier presenteras på ett så rättvist sätt som möjligt.
Lagen om etikprövning som avser människor (SFS 2003:460) finns för att skydda och respektera varje människas värde vid forskning. Vid genomförandet av en
vetenskaplig studie måste alla medverkande i studien erhålla information om vad studien innebär innan de lämnar ett samtycke till att medverka (SFS 2003:460).
Samtliga resultatartiklar som inkluderades var etiskt granskade och godkända av etikmyndigheter och kommittéer. Alla deltagare fick muntlig eller skriftlig
information om att deltagande i studierna var frivilligt och att deltagarna kunde lämna studien när de själva ville, som är särskilt viktigt då ämnet är intimt och känsligt material har samlats in (Kjellström, 2017). Engelska är inte modersmålet för uppsatsförfattarna, vilket kan medföra risk för att data misstolkas och att artiklarna bedöms på ett inkorrekt sätt (Kjellström, 2017). För att hantera svårtolkad engelsk text diskuterades delarna noggrant tillsammans och med hjälp av närstående.
Litteraturstudien nytta har övervägts mot riskerna eftersom resultatet kan bidra till ökad förståelse och kunskap hos sjuksköterskor.
9
Resultat
Tre huvudkategorier framkom vid kunskapssammanställningen. Den första
huvudkategorin var: Kvinnans upplevelse av förändrad självbild och självkänsla. Här tillkom en underkategori: Kvinnans upplevelse av den klädda kroppen. Den andra huvudkategorin var: Kvinnans upplevelse av hur kultur påverkar kroppsbilden. Den tredje huvudkategorin var: Kvinnans upplevda skillnad av att leva i relation eller att vara singel. Denna utgjorde en underkategori: Kvinnors upplevelser vid sexuell intimitet.
Kvinnans upplevelse av förändrad självbild och självkänsla
De kvinnor som deltog i studien av Lopes de Sousa et al. (2013) upplevde att stomin stör kroppsbilden och att detta skapade förändringar i självkänsla, självbild och självuppfattning. Många uppfattade stomin som ett främmande ting som sitter på kroppen (Lopes de Sousa et al., 2013). En gemensam uppfattning bland alla kvinnor var att de inte kände sig hela och känslan av att inte vara samma person som de en gång var. Detta skapade föreställningar om att de var utanför, att de inte tillhörde alla andras sammanhang och sociala möjligheter då deras förändrade kropp och relation till tarmfunktionen hade förändrats, men även en känsla av mindre värde (Ramirez et al., 2014; Smith et al., 2017). Kvinnor tenderade att försöka hålla stomin som en privat del i livet i en sådan utsträckning att andra inte kände till deras stomi. Ju närmre kvinnorna kom till en ”normal” tarmfunktion som sköts på toaletten, desto närmre kom de till att känna sig accepterade i samhället (Ramirez et al., 2014).
Kroppsbilden i ett psykologiskt perspektiv diskuterades endast av kvinnor när de pratade om kroppsbild och depression som gick hand i hand. Känslor av en förändrad kroppsbild gjorde att kvinnor inte ville se sig själva nakna längre, ännu mindre ville de att någon annan ska få se dem nakna (Grant et al., 2011; Petersen & Carlsson, 2020; Ramirez et al., 2014). Känslan av att vara skamsen över sin egen kropp var något många äldre kvinnor kunde tänka sig påverkade unga singelkvinnor med nyopererad stomi och hur detta påverkar en ny sexuell relation. Kvinnor i högre ålder pratade om stomi som ett dilemma när det kom till intimitet, eftersom sexuell
intimitet kräver att kvinnan visar upp en icke ordinär eller en hemlig identitet för en ny person vilket skapade en rädsla för att bli avvisad (Grant et al., 2011; Petersen &
Carlsson, 2020; Ramirez et al., 2014). I Ramirez et al. (2009) beskriver kvinnor i den högre åldern att intimitet ur ett sexuellt perspektiv hade förändrats och kretsade inte kring de kirurgiska svårigheterna utan reflektionen över hur åldrandet hade påverkat sexualitetens fysiska uttryck. Dessa kvinnor menade däremot på att den fysiska sexualiteten uttrycks genom omsorg och den intimitet som visas för varandra (Ramirez et al., 2009).
10
Det är inte bara stomin i sig som påverkar kvinnornas självbild. En stor andel upplever att den nedvärderade självbilden även orsakats utav ärren på deras kroppar efter de flertaliga ingreppen som gjorts. Flertalet upplevde att ärren var stötande för deras uppfattning om femininitet och att de inte längre kände sig attraktiva som kvinnor. Däremot kunde stomin ses som effektfull och vacker, medan ärren på kroppen upplevdes som motbjudande och något som förknippades med ett starkt ogillande. Kvinnor menade på att de utan ärr hade kunnat gå längs med gatan endast iklädda i bikini och stolt visat upp sin stomi (Lopes de Sousa et al., 2013; Smith et al., 2017).
Kvinnans upplevelse av den klädda kroppen
I Thorpe & McArthur (2017) speglades bilden av hur kvinnor uppfattade det klädda utseendet och hur en positiv bild kunde återupprätta social och sexuell identitet.
Deltagarna menade på att medvetenheten gällande det kroppsliga utseendet efter stomioperationen påverkade den ”klädda” kroppen. Denna påverkan bidrog till en frånkoppling vad gäller sin egna klädda identitet eftersom att kvinnorna inte kunde bära de kläder som de själva vill ha på sig. Även frånkoppling ifrån det klädda samhället då kvinnorna inte kunde bära upp den ”sociala trend” bland kläder som innehas i samhället (Thorpe & McArthur, 2017). I Grant et al., 2011; Lopez de Sousa et al., 2013; Petersen & Carlsson, 2013; Ramirez et al., 2014; Thorpe & McArthur, 2017 framkom en gemensam nämnare, detta var synen på kläder och vad som kändes mest bekvämt att ha på sig. Många beskrev att de inte vill ha kläder som satt tight mot stomin, istället använde sig de flesta av kläder med lös passform. Genom att inte visa upp sin kroppsform upplevde kvinnorna att de tappade den feminina känslan. I den nya generationen har en förändring skett. De yngre kvinnorna utmanade sig själva genom att använda tightare kläder. Den äldre generationen av kvinnor valde oftare kläder som var mer passande för personen i sig samtidigt som kläderna täckte synen av stomin (Grant et al., 2011; Lopez de Sousa et al., 2013; Petersen & Carlsson, 2013;
Ramirez et al., 2014; Thorpe & McArthur, 2017).
Kvinnans upplevelse av hur kultur påverkar kroppsbilden
I Ramirez et al. (2014) förklarade majoriteten av kvinnorna att den långa tiden med stomin hade förändrat synen av deras egen självkänsla och personlighet. Andra kvinnor accepterade inte att stomin skulle innebära ett mindre värde av deras roll i samhället eller att stomin på något sätt skulle äventyra den väsentliga delen av deras personlighet. Olika kulturella skillnader kan spegla bilden av hur kvinnor ser på sig själva. Ramirez et al. (2014) menar på att västerländska kvinnor är mer fixerade vid kroppen och hur den uppfattas och att västerländska kvinnor är i allmänhet mer sårbara när det kommer till självbild. Ramirez et al. (2014) beskriver vidare att den
11
asiatiska kulturen ser allting som en del av karma som inte behöver döljas. Alla kvinnors kroppsbild påverkas inte av stomin vilket beskrivs i Vural et al. (2016) där det framkom att stomiopererade kvinnor kunde uppleva sig själva som fortsatt
attraktiva efter stomioperationen. Kvinnornas kroppsbild förblev oförändrad eftersom de fortsätter leva på samma sätt som innan operationen genom att inte förändra sina vanliga rutiner vad gäller hår, smink och anpassning av kläder (Vural et al., 2016).
Kvinnans upplevda skillnad av att leva i relation eller att vara singel I flera studier som berör kvinnor med stomi framkom det att majoriteten av kvinnorna som var i relation eller som var singlar i samband med stomioperationen var
obekväma med tanken på att inleda en ny sexuell relation på grund av sin förändrade kropp. Det gemensamma för dessa känslor var att kvinnorna var rädda för reaktionen från mannen. Tankar om att männen skulle avvisa kvinnorna eller att stomin skulle uppfattas som ohygienisk eller äcklig ledde till att många förblev singlar då känslan av skam tog över och dämpade den sexuella lusten och det sexuella intresset (Lopes de Sousa et al., 2013; Ramirez et al., 2014; Smith et al., 2017). Grant et al. (2011) beskriver ett möte mellan en man och en kvinna som träffats med avsikt för intimt umgänge. Detta var första gången kvinnan hamnade i denna situation efter
stomioperationen. När hon hade tagit av sig kläderna reagerade mannen som bidrog till att hon direkt klädde på sig och lämnade. Kvinnan berättar att hon sedan dess inte ville ta av sig kläderna framför en man igen (Grant et al., 2011). I Ramirez et al.
(2009) berättas om den upplevda vaginala smärtan som kvinnor kan uppleva under samlag och en rädsla för hur nya sexpartners skulle uppfatta den förändrade kroppen.
Detta gjorde att kvinnorna undvek känslomässiga relationer som potentiellt kunde leda till sexuellt umgänge. Det framkom att kvinnor hellre tillfredsställde sig själva då detta var mindre komplicerat och att det var en mer bekväm sexuell upplevelse
(Ramirez et al., 2009).
När kvinnor i förhållande och singelkvinnor jämfördes visade det sig att kvinnor som levde i relation accepterade sin förändrade kropp i större utsträckning (Lopes de Sousa et al., 2013; Ramirez et al., 2014, Ramirez et al., 2009). Många kvinnor upplevde att ett naturligt och fast stöd från en partner fick dem att känna sig trygga, stöttade och bekväma även om de upplevde rädsla för att stomin skulle läcka.
Däremot försvann rädslan med tiden (Petersen & Carlsson, 2020). Kvinnorna nämnde ofta att det var av stor vikt att partnern var stöttande och involverade för att underlätta processen med att acceptera den förändrade kroppen. Fast partner hjälpte även på vägen tillbaka till att upptäcka sexualiteten på nytt, detta genom uppmuntring och anpassning men även acceptansen av det förändrade livet med stomi (Lopes de Sousa et al., 2013; Ramirez et al., 2014; Ramirez et al., 2009).
12
Oavsett om kvinnorna var i relation eller singlar fanns en rädsla att bli avvisad av den manliga parten (Smith, et al., 2017). Smith et al. (2017) skriver att en kvinna vars man har en fobi för hennes stomi. Detta innebär att hon var rädd för att han skulle se stomin. Kvinnan kände skyldighet både att skydda sin man från synen av stomin och att skydda sig själv från hans möjliga reaktioner (Smith et al., 2017). En stor andel kvinnor berättade även om sina förväntningar om sexuell rådgivning från en sjuksköterska, där de antog att rådgivningen skulle finnas till för att hjälpa dem att normalisera deras nya sexuella liv efter operationen. Kvinnliga deltagare framhöll att innan intervjutillfället hade ingen väglett eller frågat de någonting om sexualitet förutom intervjuaren (Vural et al., 2016).
Kvinnors upplevelser vid sexuell intimitet
Kvinnor såg ofta lukt, ljud och läckage som ett större problem. Tankarna på att stomin skulle läcka skapade oro, särskilt vid intima stunder. En kvinna berättade att hon ville vara intim med en man, men var rädd över att behöva avbryta den intima stunden då problem med stomin skulle kunna uppkomma (Vural et al., 2016). Flera kvinnor uttryckte att det sexuella livet hade påverkats negativt. Många upplevde att stomin inte var det stora problemet när det kommer till intimitet med andra, utan snarare att stomin i sig gjorde att kvinnorna upplevde att de inte är attraktiva. Detta ledde till sexuell inaktivitet hos kvinnor som levde med stomi eller gjorde att många valde att inte prioritera sex lika mycket (Thyo et al., 2020; Vural et al., 2016). I Ramirez et al.
(2009) beskrivs att kvinnorna använder sig av flera teknikförberedelser innan de ska ägna sig åt sexuell aktivitet. Det är av stor vikt att ha en ny stomipåse eller att påsen nyligen har tömts på all avföring innan samlag (Ramirez et al., 2009). En
återkommande synpunkt var sättet att bortprioritera mat för att undvika
tarmtömningen i påsen eller ljudet i samband med tarmtömning (Petersen & Carlsson, 2020; Thorpe & McArthur, 2017). Kvinnorna undvek oftast att ha sexuell aktivitet utan en stomipåse på plats då rädslan för olyckor och läckage var stor. Många såg stomipåsen som en asexuell detalj, därför valde de flesta att täcka påsen med olika föremål. Föremålen kunde vara handdukar, tubtoppar eller pyjamas. Genom att täcka stomin möjliggjordes två faktorer, det höll stomin på plats för att minska risken för olyckor men den höll även påsen dold. Detta uppskattades av kvinnorna då de inte ville att partnern skulle se stomin eller att de själva skulle behöva se påsen under den intima stunden (Ramirez et al., 2009).
13
Diskussion
Metoddiskussion
Litteraturstudiens syfte var att belysa den upplevda sexuella hälsan hos kvinnor som lever med stomi. Tre olika databaser användes vid sökning av litteratur, dessa var:
PubMed, Cinahl och PsychInfo. Databaserna som användes innehåller vetenskapliga artiklar och litteratur där fokus ligger på omvårdnad, detta ansågs relevant och användbart för att hitta artiklar som svarar på litteraturstudiens syfte (Forsberg &
Wengström, 2015). Likvärdiga sökningar genomfördes i respektive databas, vilket ökade möjligheten till att finna artiklar som var relevanta (Henricsson, 2017). Vidare minimerades risken för att viktiga artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte missades vid datainsamling. Enligt Henricsson (2017) ses detta som en styrka då litteraturstudiens trovärdighet ökar. Då litteraturstudien startade i början av året valdes i den inledande sökningen att avgränsa artiklarnas utgivningsår till mellan 2011–2022.
Ännu en sökning genomfördes för att stärka studiens resultat ytterligare eftersom att en artikel från 2009 hade uppmärksammats i ett tidigare sammanhang. Enligt
Östlundh (2017) anses forskning som en färskvara vilket hade kunnat innebära att avgränsningen mellan 2009–2022 påverkade resultatets trovärdighet. Vid inhämtning av data framgick av artikelns resultat att den talade för samma problematik som resterande resultatartiklar. Artikeln ansågs därför vara relevant att inkluderas i litteraturstudiens resultat och därmed avgränsades utgivningsåren för artiklarna. Vid datainsamling av artiklar användes fritextsökning då syftet var att få fram specifik och relevant litteratur (Henricsson, 2017). I en sökning som genomfördes i Cinahl
användes sökorden Stoma or ostomy or colostomy or ileostomy. Sökorden Colostomy och Ileostomy utgjorde ingen större skillnad vid sökningen och därför valdes dessa sökord att inte inkluderas i andra sökningar. Sökningar med orden Stoma och ostomy användes istället, vilket resulterade i mer relevanta artiklar gentemot studiens syfte.
Överförbarheten av studien har ökat genom att tydligt beskriva och redovisa hur insamling av data har genomförts (Henricsson, 2017). I samband med datainsamligen återkom flera vetenskapliga artiklar i form av dubletter vid olika sökningar där likvärdiga sökord och kombinationer användes, detta ökar trovärdigheten i sökningarna (Henricsson, 2017).
Svårigheter uppstod vid sökning gällande att finna relevanta resultatartiklar som svarade mot studiens syfte, många artiklar berörde både mannen och kvinnans upplevelse av sexuell hälsa och inte enbart kvinnans upplevelser. Detta hade kunnat innebära att viktig information missades för att det inte tydligt framgick om känslorna berörde mannen eller kvinnan. Av de nio resultatartiklar som har inkluderats hade fem denna problematik. Svårigheter uppstod även med att hitta artiklar som berörde den sexuella hälsan av att leva med stomi eftersom många artiklar enbart berörde livet
14
med stomi. Litteraturstudiens styrka är att den endast berörkvinnans perspektiv och upplevelser vilket ger ett specifikt resultat. Vidare kan olika åldersgrupper som framkommer i resultatartiklarnas urval ses som både en svaghet och styrka. Styrkan bygger på artiklarnas skillnader kring upplevelse i olika åldrar och svagheten är att kvinnorna befann sig i olika studium av livet. Om litteraturstudien skulle genomföras ännu en gång hade det varit av intresse att söka med andra sökord och använda Mesh- termer eftersom det möjligtvis hade kunnat generera i artiklar som endast belyste kvinnans sexuella hälsa. Vidare hade det varit av intresse av delta i biblioteket tjänst
”söka och hitta” för att få hjälp med att utöka förståelsen hur sökningar ska
genomföras för att finna artiklar som endast berörde kvinnans upplevelser. Bland de nio resultatartiklarna var åtta kvalitativa och en kvantitativ. Vid kvalitativ forskning är syftet att skapa en djupare kunskap om deltagarnas livsvärld samt göra deltagarnas röst hörd (Forsberg & Wengström, 2015). Genom kvalitativa artiklar framkom god förståelse för kvinnans upplevda sexuella hälsa av att leva med stomi. I denna studie har artiklar med kvalitativ ansats använts till största delen, vilket innebär att
inkluderingen av en studie med en kvantitativ ansats bidrog till att en bredare belysning av ämnet kunde göras.
Studiens databearbetning finns beskrivet där det framgår att data lästes igenom enskilt och gemensamt. Därefter diskuterades innehållet gemensamt där det mest
förekommande resultatet sammanställdes och kategoriserades. Analysprocessen finns beskriven i uppsatsen vilket är i linje med aspekter om trovärdighet, bekräftelsebarhet och pålitlighet (Mårtensson & Fridlund, 2017).
De inkluderade resultatartiklarna i litteraturstudien är skrivna i sex olika länder: USA (2), Brasilien (1), Sverige (1), England (3), Danmark (1) och Turkiet (1). Oavsett i vilket land som artikeln var skriven i upplevde många kvinnor en försämrad sexuell hälsa vid stomi. Detta kan öka överförbarheten i studien enligt Henricsson (2017).
Litteraturstudiens resultat kan i viss mån överföras till svenska förhållanden med tanke på att det finns likheter mellan resultatartikeln som är svensk och resterande resultatartiklar.
Samtliga artiklar som har använts i litteraturstudien är skrivna på engelska. Detta kan innebära att feltolkning i samband med bearbetning av innehållet kan uppstå
oavsiktligt när engelska språket inte är modersmålet. Vidare kan det innebära att data tolkas fel och att artiklarna bedöms på ett inkorrekt sätt. Trots att goda
språkkunskaper av det engelska språket innehas kan trovärdigheten och pålitligheten påverkas negativt (Mårtensson & Fridlund, 2017). Detta problem har reducerats genom att närstående, handledare och medstudenter granskat litteraturstudiens innehåll. Detta ökar bekräftelsebarheten av studien (Mårtensson & Fridlund, 2017).
15
Carlsson & Eimans granskningsmall (2003) användes för att granska samtliga artiklar.
Användning av denna granskningsmall skapar möjlighet att förstå vilken vetenskaplig kvalitet (I, II eller III) artiklar besitter. Vetenskaplig grad I visar på hög kvalitet, medan grad III tyder på en låg vetenskaplig kvalitet. Bedömningsmallen var hjälpfull för att exkludera artiklar som var av sämre vetenskaplig kvalité. Vid val av
resultatartiklar valdes därför endast artiklar med en högre vetenskaplig kvalitet (grad I eller grad II). Sju av nio resultatartiklar bedömdes ha hög vetenskaplig kvalitet vilket motsvarar grad I enligt Carlsson & Eiman (2003), detta ökar resultatets trovärdighet (Henricsson, 2017). Två av nio resultatartiklar hade en lägre vetenskaplig kvalitet och motsvarar grad II enlig Carlsson & Eimans (2003). En av artiklarna hade en sämre beskrivning av datainsamling och dataanalys, vilket kan påverka pålitligheten i studien. Däremot hade den en innehållsrik resultatbeskrivning kring kvinnans upplevda sexuella hälsa av att leva med stomi och inkluderades därför. Den andra artikeln som erhöll vetenskaplig grad II enligt Carlsson & Eiman (2003) hade inte beskrivit syftet tydligt, däremot erhöll den god information om kvinnans sexuella hälsa av att leva med stomi.
Resultatdiskussion
Tidigare forskning tyder på att sexualitet och kön bland kvinnor med stomi är faktorer som har undersökts mycket lite i den vetenskapliga världen (Albuquerque et al., 2016). De studier som ligger till grund för denna litteraturstudie visar att kvinnor med stomi kan få en negativ kroppsuppfattning och att stomin också kan påverka den sexuella hälsan (Grant et al., 2011 Lopes de Sousa et al., 2013; Petersen & Carlsson, 2020; Ramirez et al., 2014; Ramirez et al., 2009; Smith et al., 2017; Thyo et al., 2020;
Vural et al., 2016). Resultatet visar att en ny kroppsbild kunde påverka kvinnans bild av sig själv och som kunde leda till försämrad självkänsla, självbild och
självuppfattning. Detta kan medföra att kvinnan med en ny stomi inte känner sig som en hel kvinna (Lopes de Sousa et al., 2013). Det har visats tidigare att psykologiska faktorer som påverkade kvinnan orsakades av den förändrade kroppsbilden vilket i sin tur påverkas av begrepp som skönhet, kropp och sexualitet (Albuquerque et al., 2016).
Kvinnor som har genomgått stomioperationer kan förlora den sexuella driften och passionen de tidigare haft, eftersom känslor av otrygghet som är knutna till stomin kan uppstå (Albuquerque et al., 2016). Föreliggande litteraturstudie visar att när den egna kroppsbilden förändrades ville kvinnor varken att män skulle se deras nakna kropp, ännu mindre vill de se sin nakna kropp (Petersen & Carlsson, 2020). Vidare visade resultaten i litteraturstudien att det inte enbart var stomin som gjorde att vissa kvinnor inte vill visa upp sin nakna kropp, många upplevde även att ärren som hade bildats efter operationen påverkade självuppfattningen och medverkar till att de inte uppfattar sig som en attraktiv kvinna längre (Lopes de Sousa et al., 2013).
16
Enligt Honkala & Berterö (2009) påverkar stomin vissa kvinnor både fysiskt och psykiskt. Denna fysiska påverkan orsakas av att vissa kvinnor anser att de inte ” når upp till ” den stereotypa, kommersiella och formfulländade kvinnan. Detta påverkar hur de klär sig och vilka typer av aktiviteter som dessa kvinnor vågar delta i. Den psykiska påverkan är känslan av att känna sig sjuk och att inte kunna genomföra allt de vill, vilket kan skapa en lägre självkänsla hos kvinnorna och känslor av
mindrevärde (Honkala & Berterö, 2009).
Resultatet visade också att kvinnor från olika kulturer såg olika på den förändring som skedde av kroppen vid stomi. Detta påverkades även av ålder och hur mycket
kvinnorna vågade visa upp den nya kroppen (Ramirez et al., 2014; Smith et al., 2017).
I studierna framkom det även att kvinnor som är i ett förhållande kunde känna en större acceptans och självkänsla över den nya kroppen och såg den som något fint (Grant et al., 2011; Lopes de Sousa et al., 2013; Ramirez et al., 2014; Ramirez et al., 2009; Smith et al., 2017). En gemensam upplevelse hos alla kvinnor i studierna var att dölja stomin under den sexuella intimiteten, vilket upplevs som välbefinnande hos både partnern och kvinnan själv (Ramirez et al., 2009). Många kvinnor upplever minskad sexlust och sämre sexuell upplevelse jämfört med patienter som inte lever med stomi. Tidigare forskning har visat att kvinnor och mäns sexuella upplevelser skiljer sig åt där kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion efter stomioperation är större jämfört med mannens (Ang et al., 2013). De förändringar i kroppsform och kroppsuppfattning som kan uppstå, kan leda till att kvinnor får en försämrad sexuell hälsa eftersom stereotypen ”att ha en perfekt kropp” är framträdande i dagens samhälle, tenderar kvinnor att påverkas mer negativt (Albuquerque et al.,
2016). Genom att inte nå upp till den ”kultur” som finns om den perfekta kroppen skapas hinder kring anpassning till det nya livet eftersom det äventyrar förmågan till att nå upp till sociala förväntningar, vilket gör att kvinnorna känner sig förminskade.
Detta i sin tur påverkar kvinnan negativt (Cardoso et al., 2015). Detta resultat visar att kvinnors utseende fortfarande präglas av en social acceptans som måste infinnas inom ett visst ramverk. En kvinna som lever med stomi skiljer sig inte från andra kvinnor eftersom det enda som har förändrats är hennes tarmpassage (Cardoso et al., 2015).
Livet som kvinna med stomi kan upplevas på olika sätt beroende på om kvinnan är i relation eller singel. Kvinnor som är i en relation upplevde trygghet, stöttning och bekvämlighet i större utsträckning än singelkvinnan (Lopes de Sousa et al., 2013;
Petersen & Carlsson, 2020; Ramirez et al., 2014; Ramirez et al., 2009). Tidigare forskning visar att kvinnor som var i en relation upplevde det känslomässiga och psykosociala stödet som det mest betydelsefulla. Dessa kvinnor hade det lättare att acceptera stomin (Altschuler et al., 2009). Stödet kvinnorna får från sina män grundas i att männen visar samma känslor för kvinnorna och ser deras fulla värde även om hon hade genomgått en stomioperation (Altschuler et al., 2009). Stödet kvinnorna fick av sina män förändrades i regel inte och de visade samma känslor för kvinnorna som före
17
stomioperationen (Altschuler et al., 2009). Men det fanns undantag. Vissa kvinnor beskrev att männen ibland hade en negativ inverkan på deras försök att anpassa sig till sin stomi. En del män saknade viljan eller förmågan att ge psykosocialt stöd, vilket ledde till att relationen tog slut (Altschuler et al., 2009). Vidare visar vår studie att kvinnor som var singlar kunde uppleva en rädsla för att möta en ny partner då detta kan ha inneburit avvisning eller att stomin ansågs ohygienisk eller äcklig. Detta gjorde att många kvinnor valde att inte gå in i en ny relation (Lopes de Sousa et al., 2013; Ramirez et al., 2014; Smith et al., 2017). Tidigare forskning belyser att vissa singelkvinnor som lever med stomi påverkades mer ur ett psykosocialt perspektiv, genom att kvinnan kunde skämmas över att ha en ny intim relation (Lopes &
Decesaro, 2014). Kvinnorna upplevde att många aspekter måste planeras noggrant innan den sexuella intimiteten, tillexempel hantering av påsen. Samma studie påvisar att processen för acceptans var enklare för kvinnor som levde i en relation, eftersom intimiteten kom naturligt i en fast relation (Lopes & Decesaro, 2014).
Flera kvinnor nämner att de hade förväntat sig att få sexuell rådgivning från en sjuksköterska. Någon sådan rådgivning hade inte förekommit och några kvinnor nämnde att intervjutillfället i studien var första gången någon hade frågat om deras sexualitet (Vural et al., 2016). Sexualitet bör tillämpas inom den holistiska
omvårdnaden (Sultan, 2009). Sjuksköterskans roll i samband med sexuella problem börjar där med från första mötet med patienten till att tillhandahålla information och rådgivning till patienten som exempelvis berör minskad sexuell lust. När
sjuksköterskans rådgivning sträcker sig över faktorer som berör vaginal torrhet, förändring i känslor och smärtsamma sexuella aktiviteter bör en välutbildad terapeut kopplas in eftersom det är lämpligare för exempelvis psykologer att inleda sådan behandling (Sultan, 2009).
Vural et al. (2016) och Thyo et al. (2020) beskriver att kvinnor upplevde att ljud, lukt och läckage var ett problem när det kom till intimitet med en partner. Detta påverkade den sexuella hälsan negativt, vilket liknar det resultat som presenteras i tidigare studier av Schuler (2013). Enligt WHO (2017) ska alla, på lika villkor kunna ha en god sexuell hälsa. Sjukdom, dysfunktioner eller handikapp ska inte påverka det
sociala välbefinnandet till sexualiteten. Vidare bygger WHO sin grund på att individer ska ha en trygg och positiv sexuell upplevelse. I jämförelse med vad som har
framkommit i litteraturstudien, där kvinnor beskriver att deras sexualitet och sexuella hälsa prioriteras sekundärt (Vural et al., 2016) motsäger litteraturstudiens resultat WHO:s definition av sexuell hälsa. Däremot, enligt Schuler (2013) betonades att kvinnor med stomi kände sig övergivna av sina partners då mannen gav en negativ reaktion i samband läckage, gas, lukt samt utseende när de ägnar sig åt sexuell
aktivitet (Schuler, 2013). Vidare visar tidigare forskning att patienter var oroliga över hur partnern kommer reagera om stomin öppnade sig under samlag (Schuler, 2013).
18
Detta överensstämmer med resultaten av vår litteraturstudie där kvinnor använde sig av teknikförberedelser innan de ägnade sig åt sexuell aktivitet (Ramirez et al., 2009).
Konklusion och implikation
Den sexuella hälsan hos kvinnor förändrades på flera sätt efter att de genomgått en stomioperation. Förändrad kroppsbild, relationen till stomin och självkänsla var faktorer som påverkade kvinnornas sexuella hälsa. Den upplevda sexuella hälsan påverkades om kvinnan hade en etablerad partner sedan tidigare eller om kvinnan var singel. I litteraturstudiens resultat framkommer det att kvinnorna som hade fast relation ofta påvisade en förbättrad sexuell hälsa med större acceptans över sin nya kropp. Singelkvinnor däremot såg stomin som ett hinder för att visa upp sig själv eller vara intim med en ny person. Utifrån resultatet i litteraturstudien behövs det mer forskning kring sexuell hälsa hos kvinnor eftersom den nya generationen är mer framträdande i samhället där kropp och sex inte är ett lika tabubelagt ämne längre.
Därför bör framtida forskning inom området som berör kvinnors sexuella hälsa bör uppmärksammas i högre utsträckning, vilket i sin tur kan hjälpa sjuksköterskan och andra professioner inom hälso- och sjukvård att får en bredare kunskap och förståelse kring hur stomin påverkar kvinnors sexuella hälsa. Vidare forskning bör även
uppmärksamma hur tidig information om sexuell hälsa kan stödja kvinnor med nyopererad stomi.
Referenser
Asterisk (*) representerar resultatartiklar
Albuquerque, A., Pinheiro, A., Linhares, F. & Guedes, T. (2016). Technology for self-care for ostomized women´s sexual and reproductive health. Revista Brasileira de Enfermagem, 69(6), 1164–1171. https://doi.org/10.1590/0034- 7167-2016-0302
Altschuler, A., Ramirez, M., Grant, M., Wendel, C., Hornbrook, M., Herrinton, L. &
Krouse, R. (2009). The Influence of Husbands’ or Male Partners’ Support on Women’s Psychosocial Adjustment to Having an Ostomy Resulting from Colorectal Cancer. J Wound Ostomy Continence Nurs, 36(3), 299–305.
https://doi.org/10.1097/WON.0b013e3181a1a1dc
Ang, S., Chen, H., Siah., C-J., He, H-G. & Klainin-Yobas, P. (2013). Stressors Relating to Patient Psychological Health Following Stoma Surgery: An Integrated Literature Review. Oncology Nursing Forum, 40(6), 587–594.
https://doi.org/10.1188/13.ONF.587-594
Bird, A. (2019). Mentioning the unmentionable: a stoma vare nurse’s journey to discussing sexuality comfortably with ostomates. Gastrointestinal Nursing, 17(3), 24–28. https://doi.org/10.12968/gasn.2019.17.3.25
Cardoso, D., Ameida, C., Santana, M., Carvalho, D., Sonove, H. & Sawada, N.
(2015). Sexuality of people with intestinal ostomy. Rev Rene, 16(4), 576–585.
https://doi.org/10.15253/2175-6783.2015000400015
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbased omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2. Malmö:
Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö.
Duruk, N. & Ucar, H. (2013). Staff nurses’ knowledge and perceived responibilities for delivering care to patients with intestinal ostomies: a cross-sectional study. J Wound Ostomy Continence Nurse, 40(6), 618–622.
https://doi.org/10.1097/WON.0b013e3182a9a7ed
Edberg, A. K., Ehrenberg, A., Wijk, H. & Öhlén, J. (2021). Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden.
Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1986). Hälsans idé. Norstedts Förlag AB.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.). Natur &
Kultur.
Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I F, Friberg. (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 37–48).
Studentlitteratur
*Grant, M., McMullen, C. K., Altschuler, A., Mohler, J. M., Hornbrook, M. C., Herrinton, L. J., Wendel, C. S., Baldwin, C. M. & Krouse, R. S. (2011). Gender differences in quality of life among long term colorectal cancer survivors with ostomies. Oncol Nurs Forum, 38(5), 587–596.
https://doi.org/10.1188/11.ONF.587-596
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red), Vetenskapligteori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2: a uppl., s. 411–420).
Studentlitteratur.
Honkala, S. & Berterö, C. (2009). Living with an Ostomy: Women’s Long Term Experiences. Nordic Journal of Nursing Research, 29(2), 19–22.
https://doi.org/10.1177/010740830902900205
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–77). Studentlitteratur.
Lopes, A. & Decesaro, MD. (2014). The Adjustments Experienced by Persons With an Ostomy: An Integrative Review of the Literature. Ostomy Wound
Management 60(10), 34–42. ISSN: 1943–2730
*Lopes de Sousa, A. F. L. d., Queiroz, A. A. F. L. N., Mourão, L. F., Oliveira, L. B.
d., Marques, A. D. B. & Nascimento, L. C. (2013). Sexuality for the ostomized woman: contribution to nursing care. Journal of Research Fundamental Care Online, 5(6), 74–81. https://doi.org/10.9789/2175-5361.2013.v5i6.74-81 Manderson, L. (2005). Boundary breaches: the body, sex and sexuality after stoma
surgery. Social Science & Medicine, 61(2), 405–415.
https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2004.11.051
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 421–438). Studentlitteratur.
Noone, P. (2013). Pre-and postoperative steps to improve body image following stoma surgery. Gastrointestinal Nursing, 8(2), 34–39.
https://doi.org/10.12968/gasn.2010.8.2.47170
Saunamäki, N. & Engstöm, M. (2014). Registred nurses’ reflections on discussing sexuality with patients: responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical Nursing, 23(3–4), 531–540. https://doi.org/10.1111/jocn.12155
Schuler, M. (2013). ”No one said this would be an issue…” Intimacy after ostomy surgery. Nursing 22, 43(9), 1–4.
https://doi.org/10.1097/01.NURSE.0000432916.59376.1c
Sultan, A. (2009). Approach to Sexual Problems of Patients with Stoma by PLISSIT Model: An alternative. Sexuality and Disability, 27(2009), 71–81.
https://doi.org/10.1007/s11195-009-9113-2
Papathanasiou, I., Sklavou, M. & Kourkouta, L. (2013) Hollistic nursing care:
theories and perspectives. American Journal of Nursing Science, 2(1), 1–5.
https://doi.org/10.11648/j.ajns.20130201.11
Persson, E. (2008). Stomier. I E. Persson, I. Berndtsson. & E. Carlsson. (Red.), Stomi- och tarmopererad – ett helhetsperspektiv. (s. 59–68). Studentlitteratur.
*Petersen, C. & Carlsson, E. (2020). Life with a stoma – coping with daily life:
Experiences from focus group interviews. Journal of Clinical Nursing, 30(15–
16), 2309–2319. https://doi.org/10.1111/jocn.15769
*Ramirez, M., Altschuler, A., McMullen, C., Grant, M., Hornbrook, M. & Krouse, R.
(2014). “I did’t feel like a person anymore”: Reeling Full Adult Personhood after Ostomy Surgery. Medical Anthropology Quarterly, 28(2), 242-259.
https://doi.org/10.1111/maq.12095
*Ramirez, M., McMullen, C., Grant, M., Altschuler, A., Hornbrook, M. & Krouse, R.
(2009). Figuring out sex in a reconfigured body: experiences of female colorectal cancer survivors with ostomies. Women & Health, 49(8), 608–624.
https://doi.org/10.1080/03630240903496093
Sarabi, N., Navipour, H. & Mohammadi, E. (2017). Sexual Performance and Reproductive Health of Patients with an Ostomy: A Qualitative Content Analysis. Sexuality and Disability, (2017)35, 171–183.
https://doi.org/10.1007/s11195-017-9483-y
Schreiber, M. (2016). Evidence-Based Practice. Ostomies: Nursing Care and Management. Medsurg Nursing, 25(2), 128–132.
SFS 2014:821. Patientlag. Socialdepartementet. Hämtad 28 januari, 2022, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Utbildningsdepartementet. Hämtad 3 februari, 2022, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003- 460
SFS 2018:218. Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddförordning.
Justitiedepartementet. Hämtad 3 februari, 2022, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2018218-med-kompletterande-bestammelser_sfs-2018- 218
*Smith, J. A., Spiers, J., Simpson, P., & Nicholls, A. R. (2017). The psychological challenges of living with an ileostomy: An interpretative phenomenological analysis. Health Psychology, 36(2), 143–
151. https://doi.org/10.1037/hea0000427
Sultan, A. (2009). Approach to Sexual Problems of Patients with Stoma by PLISST Model: An alternative. Sexuality and Disability, 27(2), 71–81.
https://doi.org/10.1007/s11195-009-9113-4
Sultan, A-A. (2018). Overview of psychosocial problems in individuals with stoma: A review of literature. International Wound Journal, 16(1), 243–249.
https://doi.org/10.1111/iwj.13018
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. (2017). En kartläggning av stomimarknaden i Sverige. Hämtad 17 februari, 2022, från
https://www.tlv.se/download/18.1d85645215ec7de2846a3c25/1510316391925/r apport_stomi marknaden.pdf
*Thorpe, G. & McArthur. (2017). Social adaption following intestinal stoma formation in people living at home: a longitudinal phenomenological study.
Disability and Rehabilitation, 39(22), 2286–2293.
https://doi.org/10.1080/09638288.2016.1226396
*Thyo, A., Laurberg, S. & Emmertsen, K. J. (2020). Impact of bowel and stoma dysfunction on female sexuality after treatment for rectal cancer. Colorectal Disease, 22(8), 894–905. https://doi.org/10.1111/codi.14987
Villa, G., Mannarini, M., Della-Giovanna, G., Marzo, E., Manara, D-F. & Vellone, E.
(2019). A litterature review about self-care on ostomy patients and their caregivers. International Journal of Urological Nuring, 13(2), 75–80.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/ijun.12182
*Vural, F., Harptulu, D., Karayurt, O., Suler, G., Edeer, A. D., Ucer, C. & Onay, D.
C. (2016). The Impact on an Ostomy on the Sexual Lives of Persons With
Stomas. Journal of Wound, Ostomy, and Continence Nurs, 43(4), 381–384.
https://doi.org/10.1097/WON.0000000000000236
Wilson, F. (2019). History of Ostomy and Urinary Diversions. Urologic Nursing, 39(5), 242–248. https://doi.org/10.7257/1053-816X.2019.39.5.242
World Health Organization. (2017). Sexual health and its likages to reproductive health: an operational approach. Hämtad 28 januari, 2022, från
https://www.who.int/health-topics/sexual-health#tab=tab_1
World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki – ethical principles for medical research involving human subjects. (DoH-Oct 2013).
Hämtad 3 februari, 2022, från https://www.wma.net/policies-post/wma- declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving- human-subjects/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F, Friberg. (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 59–82). Studentlitteratur
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord Cinahl Pubmed Psycinfo
Stomi Stoma, ostomy Stoma, ostomy Stoma, ostomy
Sexualitet Sexuality Sexuality Sexuality
Kvinna Women, woman, female,
females Women, woman, female Women, woman, female
Kolostomi Colostomy
Ileostomi Ileostomy
Sexuell hälsa Sexual health Sexual health Sexual health
Relationer Relationships Relationships
Anpassning Adaption Adaption
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik
(*) presenterar dubbletter
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
220124 Cinahl
Stoma or ostomy or colostomy or ileostomy AND woman OR women OR female OR females AND sexuality OR sexual health
Limits: 2011–2022, engelska 60 60 13 3 (2*)
220124 Cinahl
Stoma OR ostomy AND relationships AND women
Limits: 2011–2022, engelska 12 12 0 0
220124 Cinahl
Stoma OR ostomy AND adaption
Limits: 2011–2022, engelska 6 3 1 0
220124 PsycInfo
Stoma OR ostomy AND female AND sexuality
Limits: 2011–2022, engelska 125 125 27 1 (2*)
220124 PsycInfo
Stoma OR ostomy AND woman AND sexual health
Limits: 2011–2022, engelska 123 123 0 0 (1*)
220124 Pubmed
Women or female AND stoma OR ostomy AND sexuality AND sexual health
Limits: 2011–2022, engelska 92 92 26 1 (1*)
220124 Pubmed
Stoma AND female AND relationships
Limits: 2011–2022, engelska 126 52 23 2
220214 Pubmed
Ostomy AND female AND adaption
Limits: 2011–2022, engelska 194 46 3 1 (3*)
220216 Pubmed
Ostomy OR stoma AND sexual health AND woman
Limits: 2009–2022, engelska 31 15 1 1
Totalt 769 528 94 9
