SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9

(1)

S AMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 ^N

^U

⁹²

Häfte 2, Demokrati del 1 Individuell uppgift

Allmänt

Skolnummer ^SKOLNR

Elevnummer ^ELEVNR

Elevidentitet ^ELEVID

Ämne ^AMNE

Gruppnummer ^GRPNR

Elevgruppsidentitet ^EGRPID

Gruppidentitet ^SOGGRPID

Kön ^KSO

Vad är demokrati?

Ordet demokrati används i många olika sammanhang. Men vad är egentligen demokrati?

1 Hur vill du beskriva demokrati?

Folkstyre ^O29D001

Ospec frihet ^O29D002

Yttrandefrihet ^O29D003

Tryckfrihet ^O29D004

Religionsfrihet ^O29D005

Rättvisa ^O29D006

Uppräkning av politiska termer ^O29D007

Republik ^O29D008

Det är viktigt ^O29D009

Dåligt ^O29D010

Annat svar ^O29D011

TYP AV SVAR ^O29D013

2 Hur är en människa som är demokratisk?

Lyssnar på andra - majoritets beslut ^O29D014

Rättvis ^O29D015

Behandlar alla lika ^O29D016

Yttrandefrihet ^O29D017

Ospec fri ^O29D018

Osjälvisk ^O29D019

Självisk ^O29D020

Personliga egenskaper ^O29D021

Deltar i samhället genom att rösta mm ^O29D022

(2)

3 När hände vad?

Här nedanför står tre händelser som ingår i demokratins utveckling. Pla - cera in händelserna på rätt ställe i historien genom att dra streck från

händelserna till rätt ställe på tidsaxeln.

Religionsfrihet ^O29D026 ^O29D029

Tryckfrihet ^O29D027 ^O29D030

Kvinnlig rösträtt ^O29D028 ^O29D031

4 Skatter

Att betala ska tt är i allmänhet inte populärt. De flesta samhällen tar ändå ut skatt. Till vad?

Allm. Kommun/Stat ^O29D032

Spec. Kommun/Stat ^O29D033

Social omsorg ^O29D034

Trafiken ^O29D035

Kulturen ^O29D036

Försvar/polis ^O29D037

Fritiden ^O29D038

Byggnation Ospec. ^O29D039

Bidrag ^O29D040

Bistånd ^O29D041

Kyrkan ^O29D042

5 Inflation st äller till mycket bekymmer för enskilda, för företag och för stater. Förklara vad ordet inflation betyder!

Pengars värdeminskning, ospec. ^O29D044

Pengars värdeminskning, jämförelse ^O29D045

Penningvärdet ökar och/eller minskar ^O29D046

Priserna ökar ^O29D047

Ökad penningmängd ^O29D048

Uppgång av penningvärdet ^O29D049

Mängden pengar otillräcklig ^O29D050

Nånting med pengar ^O29D051

Förklaring med hjälp av arbetslösheten ^O29D052

Arbetsmarknadsåtgärder ^O29D053

(3)

6 Offentliga sektorn

I bland annat senaste valr örelsen har det talats mycket om "den offent liga sektorn". Vad menar man? Svara genom att räkna upp områden som den offentliga sektorn har ansvar för!

Skolan ^O29D056

Barnomsorg ^O29D057

Polis brandkår militär ^O29D058

Trafik ^O29D059

Renhållning ^O29D060

Sjukvård ^O29D061

Statliga företag ^O29D062

Institutioner ^O29D063

Politiska instanser ^O29D064

Ospec. jobb i Kommun/Stat ^O29D065

Ospec. Sveriges pengar ^O29D066

Hur Sverige styrs

Som du vet hade vi i Sverige val i september 1991. Vet du vad valet gällde? Då vet du kanske också hur Sverige styrs?

7 I val vart tredje år väljer folket representanter till . . . ja, till vad då?

Riksdag ^O29D068

Regering ^O29D069

Landsting ^O29D070

Kommunen ^O29D071

Kyrkan ^O29D072

Talman ^O29D073

Statsminister ^O29D074

Minister Spec./ Ospec ^O29D075

Olika partier ^O29D076

De som skall styra allm. ^O29D077

Vad gör man i kommunen?

8 Vem gör vad? Komplettera modellen genom att på de streckade linjerna skriva in något av orden:

Väljer Förbereder Beslutar Genomför besluten Ger service

1: (Kommunstyrelse Kommunfullmäktige) ^O29D080

2: Kommunfullmäktige ^O29D081

3: (FOLKET Kommunfullmäktige) ^O29D082

4: (Kommunfullmäktige Förvaltning) ^O29D083

(4)

5: Nämnder och styrelser ^O29D084 6: (Nämnder och styrelser Kommunfullmäktige) ^O29D085

7: (Förvaltning FOLKET) ^O29D086

Se flödesschemat i häfte 2

Religionsfrihet

Varje demokratisk rättighet vi har idag har kommit till tack vare att det funnits människor beredda att offra mycket för sin övertygelse. Detta gäller även religionsfriheten, en frihet som för oss är så självklar att många inte ens tänker på att den finns.

9 Vad menas med " religionsfrihet"

Tro på vad man vill, omotiverat ^O29D087

Tillhöra vilken religion man vill ^O29D088

Man behöver inte tro alls ^O29D089

Tro på vad man vill, UTAN STRAFF ^O29D090

Ingen skillnad på religioner ^O29D091

10 Vad kan religionsfrihet vara bra f ör?

Inga krig-våld-konflikter ^O29D099

Man får tro på vad man vill ^O29D100

Man får tycka vad man vill ^O29D101

Bibehållande av religioner ^O29D102

Frihet ^O29D103

Inget ^O29D104

Allt ^O29D105

11 Finns det n ågra risker med religionsfrihet?

Ja, omotiverat ^O29D111

Ja, bråk ^O29D112

Ja, orsaker ^O29D113

Ja, konstiga sekter ^O29D114

Ja, kulturkrockar ^O29D115

Ja, annan motivering ^O29D116

Nej, omotiverat ^O29D117

Nej, osäker ^O29D118

Nej, annan motivering ^O29D119

Både ja och nej ^O29D120

(5)

12 A Är religionsfrihet viktigt? ^O29D123 B Varför tycker du så?

Alla ska få tro på vad de vill ^O29D124

Alla ska få tycka vad de vill ^O29D125

Frihet ^O29D126

Religionsfrihet-demokrati ^O29D127

För att förstå varandra ^O29D128

Upprepning ^O29D129

13 Hur länge har det funnits religionsfrihet i vårt land? ^O29D136

14 Ge exempel p å någon person eller rörelse som kämpat för religionsfrihet och berätta vad du vet om det!

Martin Luther ^O29D137

Mahatma Gandhi ^O29D138

Martin Luther King ^O29D139

Nelson Mandela ^O29D140

Jesus ^O29D141

Judarna ^O29D142

Olof Palme ^O29D143

KDS, riksdagspartiet ^O29D144

Livets ord ^O29D145

Andra personer/rörelser ^O29D146

TYP AV SVAR ^O29D149

15 En lag fr ån 1726 förbjöd människor att samlas till religiösa möten utan för kyrkan och det egna hushå llet (Konventikelplakatet. Konventikel betyder religiös sammankomst). Om kristna från olika hushåll bad tillsammans kunde de bli landsförvisade. Ända fram till 1860 var det förbjudet att bilda egna församlingar. Alla måste tillhöra statskyrkan och förlja

religionslagarna.

1735 stiftades en ny lag. Den innebar att bara misstanken att n ågon tviv lade på den rätta läran var nog för att kalla honom/henne till förhör.

Varför infördes sådana bestämmelser?

Alla skulle ha samma tro ^O29D150

Kontroll över folket ^O29D151

Förhindra konflikter ^O29D152

Rädda för andra religioner ^O29D153

(6)

16 Hur kom det sig att dessa lagar togs bort?

Lagarna var dåliga ^O29D162

Folket protesterade ^O29D163

Folket följde inte lagarna ^O29D164

Politik ^O29D165

Konflikter med religionsgrupper ^O29D166

Alla ska få tycka och tro vad de vill ^O29D167

Det blev religionsfrihet ^O29D168

Ingen motivering ^O29D169

17 I urkristendomen var det fattiga och slavar som drogs till den kristna tron.

Varför var det så?

Alla lika inför gud ^O29D174

Sökte hjälp för att få det bättre ^O29D175

Livet efter döden bättre ^O29D176

Sökte tröst/gemenskap ^O29D177

De blev tvingade ^O29D178

Något att tro på ^O29D179

Det fanns inget annat att tro på ^O29D180

De hade inget annat för sig ^O29D181

18 Vilka kristna arbetar idag f ör mänskliga rättigheter? Berätta vad du vet!

Kyrkan ^O29D186

Jehovas vittnen ^O29D187

Frälsningsarmén ^O29D188

Moder Theresa ^O29D189

KDS, riksdagspartiet ^O29D190

Protestanter ^O29D191

Rockstjärnor-AID-galor ^O29D192

Röda korset/Rädda barnen ^O29D193

Amnesty ^O29D194

Annan org/individ ^O29D195

19 Varför kan olika kristna människor handla så olika? Försök att förklara!

Olika tolkningar av tron ^O29D198

Olika individer ^O29D199

Kultur-tradition ^O29D200

Olika religioner ^O29D201

Annat svar

(7)

Arbetarrörelsen är idag en betydelsefull kraft i samhället. Den har sina rötter i händelser i slutet av 1800-talet. Innan dess hade arbetarna inte mycket att säga till om. Hur kom arbetarrörelsen egentligen igång?

20 Bedöm följande förklaringar till att arbetarrörelsen kom igång! (Rangordna förslagen från "mest troligt" till "minst troligt", 1-4)

a: En elit fick de ganska tr öga arbetarna att bilda fack - föreningar. Ledarna betydde mest

O29D210

b: Vid 1800-talets slut var tiden mogen f ör en arbetarrörelse. Då var arbetsgivarna så rika och

arbetarna så fattiga att rörelsen kom igång nästan av sig själv.

O29D211

c: Överallt i Sverige fanns vanliga arbetare, kvinnor och män, som vågade sätta sig upp mot arbetsgivarna.

Genom många vanliga arbetares personliga mod fick arbetarrörelsen fart.

O29D212

d: Teknisk utveckling och dyra maskiner kr ävde att arbe - tarna tog mer ansvar. Därför tyckte arbetsgivarna att arbetarna skulle ha mer att s äga till om.

O29D213

21 UTVÄRDERING av uppgifterna hittills i det här häftet

A Sätt ringar runt alla de ord som du tycker stämmer in på uppgiften:

Lätt Svår ^O29D214

Viktig Oviktig ^O29D215

Intressant Ointressant ^O29D216

B Hur mycket har du l äst om det här området under hög - stadiet? Kryssa! (Skala från 1 Ingenting till 8 Väldigt mycket)

O29D217

C Hur har ni l äst? Ge gärna konkreta exempel!

Film/TV ^O29D218

Studiebesök ^O29D219

Pratat i klassen ^O29D220

Läraren berättar ^O29D221

Grupparbete ^O29D222

Enskilt arbete ^O29D223

Läst i böcker/tidningar ^O29D224

Temadagar ^O29D225

Anger NÄR de läst ^O29D226

Anger hur de läst häftet ^O29D227

Anger spec. område ^O29D228

(8)

D Vilka inslag i undervisningen tyckte du var s ärskilt givande?

Alla ^O29D238

Inga ^O29D239

Styrelseskick och rättvisa

22 Antag att regeringen inte gjorde n ågot åt en industri som släpper ut så stora mängder miljöfarliga ämnen att det är farligt för hälsan? Vad skulle du göra? Kryssa! (Skala från 1 Säkert göra till 4 Säkert inte göra)

a: Demonstrera ^O29D242

b: Skriva p å namninsamling ^O29D243

c: Ringa politiker ^O29D244

d: Skriva till regeringen ^O29D245

e: Skriva till tidning ^O29D246

f: Rösta på annat parti ^O29D247

g: Gå med i miljögrupp ^O29D248

h: Vara passiv ^O29D249

i: Annat, n ämligen ^O29D250

Hungerstrejka ^O29D251

Bojkotta fabrikens produkter ^O29D252

Informera mig - berätta för andra ^O29D253

Bilda miljögrupp ^O29D254

Använda våld ^O29D255

23 Har du gjort n ågot liknande själv någon gång? ^O29D257 I så fall, vad?

Demonstrerat ^O29D258

Skrivit på namninsamling ^O29D259

Trädkramat ^O29D260

Röstat på miljövänligt parti ^O29D261

(9)

24 Antag att regeringen t änkte införa lagar om fängelsestraff för personer som kritiserar regeringen? Vad skulle du göra? (Skala från 1 Säkert göra till 4 Säkert inte göra)

a: Demonstrera ^O29D264

b: Inte lyda regler och lagar ^O29D265

c: Gå med i gerillagrupp ^O29D266

d: Ge stöd åt regeringsmotståndare ^O29D267

e: Försöka fly från landet ^O29D268

f: Vara passiv ^O29D269

g: Skriva i tidning ^O29D270

h: Ordna m öten ^O29D271

i: Annat, n ämligen ^O29D272

Inte rösta på det regeringspartiet ^O29D273

Utöva våld mot regeringen ^O29D274

Nonsenssvar ^O29D275

Lektionen i svenska

Tobias går i klass 9B. Han har ganska svårt med svenskan. I sjuan och ibland i åttan gick han till specialläraren, men i nian måste han gå i klassen, för

specialläraren är upptagen med sjuorna.

När det är fri skrivning ar läraren en stol och sätter sig bredvis Tobias. En dag när Tobias är sjuk, räcker en av klasskamraterna upp handen och säger:

- Se hur bra det går idag, hur mycket hjälp vi får. Så borde det vara jämt. Vi tycker faktiskt att det är orättvist av dig att hjälpa Tobias så mycket.

- Jag tycker det skulle vara orättvist av mig att hjälpa alla lika mycket, svarar läraren. Alla ni andra har det ganska lätt med svenskan, men vi vet att Tobias har stora problem.

25 Anser du att läraren gör rätt eller fel?

Rätt

Annat svar: ...Fel

O29D279

Både rätt och fel ^O29D280

Varken r ätt eller fel ^O29D281

Borde sagt det p å ett annat sätt ^O29D282

Alla ska ha lika mycket hj älp ^O29D283

Tobias borde få extra hjälp/ Spec.lärare ^O29D284

Annat svar, TYP AV SVAR ^O29D287

(10)

26 Vilka är dina viktigaste skäl för det svar du gett? Försök förklara så noga du kan!

De som har det svårt, mest hjälp ^O29D288

Alla, lika mycket hjälp ^O29D289

Praktiska anvisningar till läraren ^O29D290

De andra klarar sig andå ^O29D291

Ej prata om Tobias problem inför klassen ^O29D292

Upprepning ^O29D293

27 Att klassen och l äraren har olika åsikt beror på att de ser på Tobias situa tion på olika sätt. Vilken är den stora skillnaden mellan deras synsätt, tycker

Du?

Elevernas egoism ^O29D300

Orättvist enligt eleverna ^O29D301

Rättvist/jämlikt enligt läraren ^O29D302

Inlevelse - har inlevelse eller saknar inlevelse ^O29D303

Lärarens jobb ^O29D304

Kritik av läraren ^O29D305

Både lärarens och elevernas sidor finns med i svaret ^O29D306

Jag tycker så ^O29D307

Nonsenssvar ^O29D308

28 UTVÄRDERING av uppgiften Demokrati och styrelseskick (=resten av häf - tet, efter förra utvärderingen)

A Sätt ringar runt alla de ord som du tycker stämmer in på uppgiften:

Lätt Svår ^O29D312

Viktig Oviktig ^O29D313

Intressant Ointressant ^O29D314

B Hur mycket har du l äst om demokrati och styrelseskick under hög stadiet? Kryssa! (Skala från 1 Ingenting till 8 Väldigt mycket)

O29D315

C Hur har ni l äst? Ge gärna konkreta exempel!

(11)

Anger NÄR de läst ^O29D324

Anger hur de läst häftet ^O29D325

D Vilka inslag i undervisningen tyckte du var s ärskilt givande?

Alla ^O29D336

Inga ^O29D337

SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9