Certifieringsperiod 2013 - 2017
Regional återcertifieringsansökan
Vård- och omsorgscollege Uppland
1
Innehåll
1.Varför Vård- och omsorgcollege Uppland? ... 2
2. Samverkan ... 22
3. Regionalt perspektiv ... 25
4. Infrastruktur ... 28
5. Hälsoperspektivet ... 33
6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö ... 33
7. Lärformer och arbetssätt ... 34
8. Lärande i arbete ... 34
9. Kvalitetsarbete och uppföljning ... 35
10. Avtal och överenskommelser ... 35
Kontaktperson
Monica Söderström, processamordnare VO-College Uppland monica.soderstrom@regionuppsala.se
Fakturaadress
Regionförbundet i Uppsala län Box 184
751 48 Uppsala
2
1. Varför Vård- och omsorgscollege Uppland?
1.1 Syfte
Samordna länets resurser och effektivt samverka för att lösa kompetensförsörjningsbehovet inom vård- och omsorgsområdet.
1.2 Vision och övergripande mål
Möta de växande behoven av kvalificerad vård och omsorg bland länets invånare och trygga de framtida rekryteringsbehoven av kvalificerad arbetskraft inom vård- och omsorgsområdet i regionen.
1.3 Analys/bakgrund
Till de stora globala förändringar i samhällsutvecklingen som förväntas påverka oss de kommande 10-15 åren hör en åldrande befolkning, snabb teknologiutveckling, växande välstånd, hälsa och miljö, urbanisering och accelererande förändringstakt1.
1.3.1 Befolkningsunderlag
Uppsala län hade år 2010 337 000 invånare och kommer enligt ett möjligt scenario att växa till knappt 400 000 personer år 2030, som fördelas med 70 procent i Uppsala kommun, 23 procent i länets södra delar Håbo, Enköping och Knivsta samt 7 procent i de nordliga kommunerna Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar.1 Beräknad befolkningsframräkning för Uppsala län fram till 2030, med antagandet att Uppsala län får ta emot delar av befolkningen som inte bosätter sig i Stockholms län på grund av bostadsbrist2:
Åldersmässigt sker den största omflyttningen från gruppen 20 – 64 år till gruppen 65 år och äldre. Fram till slutet av 2020-talet väntas antalet äldre personer över 70 år i Uppsala län öka med 45 procent från 25 000 till 36 000 personer. Andelen unga beräknas också minska. Uppsala län har den största befolkningstillväxten bland länen utanför Stockholm, men ökningen kommande år beräknas bli mindre än befolkningstillväxten de senaste tjugo åren.
1.3.2 Förväntad utveckling inom vård och omsorg
När 1940-talets rekordgenerationer går in i de mer vårdtunga åldrarna ökar trycket på äldreomsorgen och sjukvården, samtidigt som kommunernas och landstingets budgetar förväntas vara hårt pressade.1 Framtidens pensionärer ser fram emot sitt pensionärsliv som positivt och trevligt. Nöjdheten med livet blir allt större efter 47 års ålder. Samtidigt är det närmare två tredjedelar som inte litar på att äldreomsorgen kommer att kunna ta
1 Uppländsk drivkraft 3.0 Regional utvecklingsstrategi, Regionförbundet Uppsala län 2012
2 Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige – reviderade framskrivningar till år 2050, Rapport 1:2012 0-19 år 20-64 år 65 år och uppåt Total befolkningsmängd
2010 79 068 201 338 55 476 335 882
2030 90 594 255 038 93 836 439 468
Skillnad + 11 526 + 53 700 + 38 360 + 103 586
3
hand om dem när de behöver det. Det står att läsa i en rapport som Kairos Future tagit fram i samarbete med SEB, SPV, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Apotek Hjärtat, Pensionsmyndigheten och Friskis & Svettis.
Kairos Future beskriver i rapporten ”The Data Explosion and the Future of Health” att hälso- och sjukvården har tagit tid på sig att anpassa sig till den nya tekniken. Men med smartphone-appar,
självmätningssystem, communities, online-grupper och artificiell intelligens hittar patienterna nya sätt att ta ansvar för sin egen hälsa. Vårdsystemet måste följa den utveckling som sker i samhället och anpassa sina verksamheter utifrån dessa nya förutsättningar.
Denna framtidsbild ställer höga krav på alla yrkeskategorier inom vård och omsorg, från högsta landstingschef till inte minst undersköterskor inom äldreomsorgen. Organisationerna måste stå på tå, utnyttja sina resurser med yttersta effektivitet och samtidigt skapa attraktiva arbetsplatser med goda arbetsförhållanden. De som lämnar studier inom vård och omsorg måste ha den rätta teoretiska kunskaperna samt en personlig och social kompetens som matchar de krav som ställs i arbetslivet.
1.3.3 Kompetenser som efterfrågas
De kompetensbehov som beskrevs i den regionala ansökan 2009 står till en stor del kvar. Fortfarande finns ett behov av att utveckla kunskapen och kompetensen inom det naturliga åldrandet och åldersrelaterade
sjukdomar, multidiagnoser, funktionsnedsättningar, psykiatri, sjukvård i hemmet, hjälpmedel, teknik, förhållningssätt, bemötande och dokumentation.
Arbetsgivarna inom VO-College Uppland har de senaste åren tydliggjort att teoretisk kunskap inte räcker för att bli anställningsbar. För att klara av att arbeta inom vård- och omsorg krävs också sociala och personliga kompetenser som samarbetsförmåga, positivt och värdigt bemötande, god kommunikationsförmåga, förmåga att lyssna, anpassa sig och ta ansvar, men även goda kunskaper i det svenska språket i tal och skrift.
1.3.3.1 Teknik och vård- och omsorgskompetens
Den alltmer specialiserade och teknikintensiva vården har ett stadigt ökande behov av teknisk kompetens. En väl genomtänkt handikappanpassning, en förbättrad anestesiutrustning eller snabbare kommunikationsteknik är områden som kräver teknikkunnande och ingenjörskompetens kopplat till kunskaper om sjukdomars och funktionshinders konsekvenser.
1.3.3.2 Evidensbaserad praktik
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enats om nya former för det nationella stödet till kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Staten och huvudmännen har sedan 2011 träffat årliga
överenskommelser för samverkan kring strategiska, långsiktiga, gemensamma åtaganden och prioriteringar.
Ambitionen är att varje län/ region ska utveckla en regional stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården. Det övergripande målet med satsningen är att brukarna ska få ta del av insatser som håller en så god kvalitet som möjligt och bygger på bästa tillgängliga kunskap. Arbetssättet förutsätter ett ständigt och systematiskt lärande och utgår från tre kunskapskällor - forskningen, praktikern och brukaren. Alla personalkategorier inom vård och omsorg behöver ha kunskap om och möjlighet att tillämpa arbetssättet evidensbaserad praktik. Ett utvecklingsområde för att nå detta är att i högre utsträckning koppla ihop forskning med verksamheterna och praktiken.
4
1.3.3.3 Regional strategi för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården
Under hösten 2012 har Enheten för välfärd och FoU- stödarbetet på Regionförbundet Uppsala län påbörjat ett arbete med att ta fram en regional strategi för kunskapsutveckling inom vård och omsorg. En dialog förs med kommunerna om deras ansvar och roll i strategin. VO-Colleges verksamheter kommer att i och med denna strategi ges ett bra stöd för sin kunskapsutveckling i framtiden.
1.3.3.4 Spetskompetetens på yrkeshögskolenivå
Behovet av kompetens på yrkeshögskolenivå efterfrågas alltmer av arbetsgivarna inom äldreomsorg, funktionsnedsättningsområdet, utvecklingsstörning, LSS-området samt inom psykiatrin. Det visar en
kartläggning som gjordes inom VO-College Uppland 2011. Dessutom efterfrågas personer med kunskap inom mångkulturell kännedom, kultur i äldrevården, meningsfull vardag, kunskap kring friskvårdsaktivitet,
hälsopedagogik, kvalitetsarbete, musik i olika former, hantverks- och trädgårdspedagoger, fritidspedagogik och värderingsarbete.
Nya yrkesgrupper med eftergymnasial utbildning som skapats inom VO-College Upplands
äldreomsorgsverksamheter under 2000-talet är Silviasystrar, demensvårdsutvecklare och undersköterska med specialistkompetens inom äldrepedagogik. Dessa utbildningar finns inte i Uppsala län utan dessa yrkesgrupper har utbildats på distans. De yrkeshögskoleutbildningar som bedrivs i länet är båda inom psykiatriområdet:
undersköterska med specialistkompetens inom socialpsykiatri och specialutbildad undersköterska/skötare.
VO-College Östhammar har sökt yrkeshögskoleutbildningen Vård- och omsorgsledare som förhoppningsvis startar hösten 2013. Det är en skräddarsydd utbildning för en ny funktion: att leda arbetsgruppen i det dagliga vård- och omsorgsarbetet inom äldreomsorg och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning.
1.3.3.5 Spetskompetens på högskolenivå
Uppsala Universitets representant har gett den regionala styrgruppen regelbunden information universitets utbildningar inom vård- och omsorgsområdet och de enstaka kurser som kan bidra till spetskompetens och även är öppna för studerande som saknar behörighet till högskolan. Universitets kurser skulle i högre utsträckning kunna användas som fortbildning för anställda inom de olika verksamheterna och är ett område där samarbetet kan utvecklas under nästa certifieringsperiod.
1.3.3.6 Den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen
Inom äldreomsorgen pågår olika aktiviteter och utbildningar för att implementera den nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantier.
1.3.4 Andel grundutbildade, andel män och andel handledare med handledarutbildning
1.3.4.1 VO-College Uppsala
Andel grundutbildade med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå har i Uppsala kommun ökat från 40
% 2010 till 68 % 2013. Vissa verksamheter uppger att de har upp till 90 - 93 % med
undersköterskekompetens, så det finns en stor variation mellan verksamheterna i privat och kommunal regi.
Samtidigt som baskompetensen har ökat, har organisationerna slimmats de senaste åren och personaltätheten påverkar också kvaliteten på den vård- och omsorg som ges. Inom Landstingets verksamheter har 100 % undersköterskorna adekvat utbildning.
5
Andel män inom verksamheterna i VO-College Uppsala är 8-10 %.
Andel handledare med handledarutbildning är 80 - 90 %. 60 nya handledare utbildas varje år.
1.3.4.2 VO-College Östhammar
Cirka 200 av de totalt 600 anställda inom vård- och omsorgsverksamheternas alla yrkesgrupper i Östhammars kommun är undersköterskor med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Undersköterskor och vårdbiträde, som utgör den största gruppen inom vård- och omsorg är cirka 525 personer. Tack vare
”valideringsprojektet” där anställda erbjuds validering och kompletterande utbildning till
undersköterskekompetens har antalet undersköterskor ökat med 45 personer sedan 2012. Andelen grundutbildade med undersköterskekompetens är våren 2013, 46 %.
Andel män inom vård och omsorg är 2,5 %.
Det finns cirka 100 utbildade handledare och 30 nya handledare utbildas varje år. Andel handledare med handledarutbildning är cirka 90 %.
1.3.5 Exempel på kompetensutveckling för anställd personal
Vårdhundsteam
Sedan sex år tillbaka finns utbildade vårdhundsteam som jobbar med strokepatienter och äldre i Uppsala kommun. ”Det började med Bosse. Nu gör efterföljarna Zack, Hilda och Åke succé med sin villkorslösa kärlek och arbetsglädje” skriver Upsala Nya Tidning i november 2012. Hösten 2013 kommer även vårdhundar att arbeta inom psykiatrin och hemvården. I Östhammars kommun finns vårdhundsteam på ett äldreboende sedan 2011.
Silviasyster
I Uppsala kommun utbildas tio Silviasystrar per år sedan 2008. Det gäller både inom privata och kommunala verksamheter. Silviasystrarna har spetskompetens inom demens och bidrar till en kvalitetshöjd verksamhet genom att handleda personal och ge stöd till demenssjuka och deras anhöriga.
Demensvårdsutvecklare
Demensvårdsutvecklare finns i Uppsala, Östhammar och Enköpings kommuner. Utbildningen var tidigare en kvalificerad yrkesutbildning som nu räknas som en yrkeshögskoleutbildning. Demensvårdsutvecklarna ingår i demensteam, ett tvärprofessionellt team som arbetar konsultativt och individuellt. Tillsammans med
sjuksköterska med specialistkompetens inom demens samt anhörigstödjare arbetar teamen med tidiga insatser som stöd till nyinsjuknade och dess anhöriga samt som stöd för personalgrupper inom äldreomsorgen.
Omvårdnadslyftet
Uppsala, Östhammar och Enköpings kommuner har använt medel från Omvårdnadslyftet under 2011 – 2013 för att kompetenshöjande insatser inom vård och omsorg. I Uppsala kommun har 550 personer utbildats till undersköterskekompetens mellan 2011 – 2012 varav 70 personer finansierats genom Omvårdnadslyftet.
I Östhammars kommun har satsningen i folkmun kallats ”valideringsprojektet” där anställda inom vård och omsorg erbjudits validering och kompletteringsutbildning på halvtid och arbete på halvtid för full ersättning.
Detta har fått gott resultat och 2012 utexaminerades de första eleverna som erhållit undersköterskekompetens.
6
1.3.6 Verksamheter med framtida behov av nyanställningar
Enligt Arbetsförmedlingens rapport ”Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg, tillgång och rekryteringsbehov till år 2015” kommer landstingens och kommunernas framtida rekryterings- och
utbildningsbehov att öka, främst till följd av ett successivt ökande antal pensionsavgångar, men också på grund av en ökad rörlighet både mellan yrken och mellan olika arbetsgivare. Nationell sett har Uppsala län dock inte lika stora pensionsavgångar inom vård och omsorg fram till 2015 jämfört med övriga län.
1.3.6.1 Landstinget i Uppsala län
Av de 8 400 anställda på Uppsala Akademiska Sjukhus kommer 300 – 370 personer per år, gå i pension mellan 2016 – 2022. Redan i dag finns en brist på biomedicinska analytiker, specialistsjuksköterskor, specialistläkare och läkarsekreterare. De kommande åren förväntas även ökade behov att rekrytera undersköterskor och allmänsjuksköterskor. Å ena sidan, behövs mer kvalificerad personal som kan sköta alla arbetsuppgifter men å andra sidan kräver utvecklingen inom sjukvården vidareutbildad personal som arbetar med kvalificerade arbetsuppgifter, vilket innebär ett ökat behov av omvårdnadspersonal.
Inom psykiatrin finns stora behov av nyanställningar, både skötare och psykiatrisjuksköterskor.
1.3.6.2 Kommunal och privat vård och omsorg
De yrkesgrupper där rekryteringsbehoven ökar de närmaste 3 – 4 åren är undersköterskor främst inom äldreomsorgen men även motsvarande personalkategorier inom funktionshinderområdet. Inom
äldreomsorgen syns en ökning av antalet träffpunktsverksamheter med friskvårdande aktiviteter men även anhörigstöd och demensvårdsstöd är verksamheter som ökar. Nya äldreboenden byggs i Uppsala, Enköping och Östhammar och i samband med att dessa öppnar kommer även nyrekryteringar att ske.
På grund av det ansträngda ekonomiska läget, finns inte utrymme till expansion och nyanställningar i befintliga verksamheter. I första hand sker rekrytering på grund av pensionsavgångar.
1.3.7 Rekryteringsunderlag
Vård- och omsorgssektorn är den bransch i Uppsala län som idag har sysselsätter flest personer (27 000) och som även förväntas ha de största rekryteringsbehoven under de kommande 5-10 åren.3 Även bygg, handel, offentlig förvaltning samt personliga och kulturella tjänster är branscher som förväntas öka i takt med en fortsatt befolkningstillväxt och konkurrera om de arbetssökande. Bland vård- och omsorgspersonal behöver ca 5000 personer rekryteras fram till 2020, 3000 förväntas gå i pension och 2000 nya arbetstillfällen tillsättas på grund av en ökande och åldrande befolkning.
Arbetsgivarna i främst Östhammars, Enköpings och Tierps kommuner har från och med sommaren 2012 upplevt det allt svårare att rekrytera undersköterskor främst till de hemtjänstgrupper som även kräver körkort.
Dessutom finns ett starkt växande behov av sjuksköterskor, hälso- och sjukvårdspecialister, barnmorskor och sjuksköterskor med särskild kompetens samt psykologer och socialsekreterare. 2
Elevkullarna till gymnasiet kommer fortsätta att minska fram till 2016 då trenden vänder och
gymnasieeleverna blir fler. Att det nu är få elever på gymnasieskolorna har satt sina spår i gymnasieskolornas
3 37 500 nya jobb – behovet av kompetens i Uppsala län till år 2020, Regionförbundet Uppsala län 2010
7
0 50 100 150 200 250
2009 2010 2011 2012
Antagna elever på OP/VO i Uppsala län
Andel elever på vård- och omsorgsutbildningar i åk 1 på gymnasieskolan 1983/84 – 2011/12 i Sverige. Andel av alla ungdomar på linjer och program.
verksamheter. Bruksgymnasiet hyr ut lokaler till Lernia och Vuxenutbildningen. Hösten 2012 minskade lärartätheten på Uppsala kommuns gymnasieskolor som en följd av höga lokalkostnader och den kommunala gymnasieskolan Grafiskt Utbildningscenter GUC i Uppsala kommer att läggas ned.
Förutom minskade elevkullar har allt färre ungdomar valt att söka till Vård- och omsorgsprogrammen. Lärare på Cultus gymnasieskola hotas av uppsägning. I Tierp,
Östhammar och Enköping undervisar gymnasieskolornas vårdlärare även vuxenstuderande. Alla yrkesförberedande program, förutom elprogrammet har sett samma minskning av sökande sedan GY11. Trots att alla VO-program i Uppsala län erbjuder högskoleförberedande inriktning väljer de som planerar att läsa vidare på exempelvis
sjuksköterskeprogrammet istället de naturvetenskapliga programmen på gymnasiet.
Att färre ungdomar söker sig till VO-programmen i länet 2012 jämfört med 2009, förklaras dels av gymnasiereformen
GY11, som inte gynnas de yrkesförberedande utbildningarna och dels av den fortsatt dystra mediabild som visas av vård- och omsorgsbranschen. Det har inte märkts någon skillnad mellan de certifierade VO-
Collegeutbildningarna i Uppsala och Östhammar och Högbergsskolan (Tierp) och Westerlundska (Enköping), utan alla VO-program har minskat antal sökande och antagna under denna tidsperiod. Cultus har haft det stadigaste elevunderlaget, men ändå minskat från drygt 60 elever till 45. Lundellska, Högbergsskolan,
Westerlundska och Bruksgymnasiet har minskat till drygt hälften antal antagna elever 2012 jämfört med 2009.
Vad det gäller sökande till vuxenutbildningar inom vård och omsorg, ser läget fortfarande positivt ut. De platser som finns till förfogande för vuxenstuderande är fyllda. I Östhammars kommun startar en
distansutbildning i januari 2013 med plats för 15 personer. Samtidigt är det cirka 15 personer som inte kunde beredas plats på utbildningen. Studie- och yrkesvägledaren får veckoligen förfrågningar av personer och vill
8
börja en vårdutbildning så intresset är större än vad vuxenutbildningen kan tillgodose. På KUI är alla behöriga sökande även antagna och på Vuxenutbildningen Linné, som erbjuder sjukvårdsinriktning är det 27 sökande som står på reservplats till A-nivån.
Med nuvarande situation med få ungdomar som söker VO-program men många som söker till
vuxenutbildningen, är en strukturell fråga som måste lösas för att kunna tillmötesgå både behov av kompetent arbetskraft och efterfrågan på utbildning. Frågan har under hösten 2012 lyfts i den regionala skolchefsgruppen som inte har något direkt svar på denna fråga idag utan hänvisar till att olika förordningar styr ungdoms- och vuxenutbildningarna.
Uppsala Universitet har hösten 2012 beviljats att utöka antalet studieplatser på sjuksköterskeprogrammet, läkarprogrammet och tandläkarprogrammet, vilket gynnar arbetsgivarnas rekryteringsmöjligheter.
Att regeringen avsätter resurser för barnomsorg på obekväm arbetstid under 2013 – 2016 kommer att underlätta för de ensamstående föräldrar att stå till förfogande för arbetsmarknaden som idag är arbetslösa på grund av att de inte kan åta sig kvälls/natt/helgarbeten.
1.3.8 Aktörer inom VO-College Uppland
Aktör Verksamhetens omfattning Engagemang Landstingets verksamheter
Akademiska
sjukhuset Över 8 100 anställda. 1 100 vårdplatser och 60 000 registrerade vårdtillfällen per år. Ett av landets ledande universitetssjukhus
Regional styrgrupp, i Uppsalas lokala styrgrupp och i regional arbetsgrupp.
Lasarettet i
Enköping Ca 550 medarbetare. Länsdels- och akutsjukhus för den
södra länsdelen Enköpings lokala
styrgrupp.
Kommunala vårdgivare
Daglig verksamhet i Östhammars kommun
Består av åtta sysselsättningsenheter och 24 anställda. Lokal styrgrupp Östhammar Socialförvaltningen
Vård och omsorg i Östhammar
590 tillsvidareanställda. Beslutar och tillgodoser behov av insatser enligt SoL och LSS samt tillhandahåller hemsjukvårds- och rehabiliteringsinsatser enligt HSL.
Regional, lokal styrgrupp Östhammar och regional arbetsgrupp.
Vård & Bildning Uppsala kommun, division Vård &
omsorg
Vård & omsorg har drygt 3 000 anställda. Vård &
omsorg erbjuder hemvård, äldreboende, boende för vuxna med funktionshinder, behandling, stöd och hjälp i vardagen samt hjälp till personer som har en
beroendeproblematik eller psykiatrisk funktionsnedsättning.
Regional och lokal styrgrupp Uppsala.
Vård och omsorg i
Enköping 1 300 anställda, tillsvidare och timanställda. 18 enheter inom äldreboenden, hemtjänst, LSS, Kommunrehab samt förvaltningsövergripande verksamheter.
Regional styrgrupp samt i Enköpings lokala styrgrupp.
Privata vårdgivare
Aleris Aleris Hemtjänst i Enköping har 26 anställda (10 fasta och 16 timvikarier). Orion har 47 fastanställda
undersköterskor. I Uppsala: två hemvårdsområden, tre äldreboenden, tre vårdcentraler, en närakut och en specialistsjukvårdsenhet.
Lokal styrgrupp i Uppsala och Enköping.
9
Attendo Care I Enköping arbetar ca 50 personer. I Uppsala driver Attendo ett korttidsboende, tre omvårdnadsboenden och fyra hemvårdsområden.
Lokal styrgrupp i Uppsala och Enköping.
Carema Care AB Omsorgsföretaget Orkidén
Sex gruppbostäder för funktionshinder, fyra
gruppbostäder inom psykiatri och tre äldreboenden i Uppsala kommun.
Lokal styrgrupp Uppsala.
Förenade Care I Uppsala: fyra vård- och omsorgsboenden och sex
hemvårdsområden. Regional och lokal
styrgrupp Uppsala.
Kosmo Fem äldreboenden i Uppsala: Bernadotte, Ferlin, Karl-
Johansgården, Linné och Västergården Lokal styrgrupp Uppsala Norlandia Care 25 personer som arbetar på omvårdnadsboende
Kungsgården i Enköping. Lokal styrgrupp
Enköping.
Solgårdens HBV Boende för äldre med psykiatriinriktning, 20 platser. Lokal styrgrupp Östhammar.
Victum Vårdboende Driver Sävjahus med 33 platser. Ingår i samma koncern
som Cultus gymnasieskola. Lokal styrgrupp
Uppsala samt regional styrgrupp.
Kommunala utbildningsanordnare, ungdomsgymnasium och Komvux
Bruksgymnasiet Ca 500 gymnasieelever fördelade på 11 olika program.
40 elever på VO i årskurs 1, 2 och 3. Lokal styrgrupp Östhammar,
regional arbetsgrupp samt regional vårdlärargrupp Lundellska skolan Erbjuder åtta program varav ca 90 elever på VO i
årskurs 1, 2 och 3. Lokal styrgrupp
Uppsala samt regional vårdlärargrupp.
Westerlundska
gymnasiet Westerlundska gymnasiet har idag ca 1300 elever varav ca 70 elever på Omvårdnadsprogrammet/Vård- omsorgsprogrammet.
Regional och lokal styrgrupp Enköping samt regional vårdlärargrupp.
Vuxenutbildning Östhammars kommun
Vuxenutbildningen bedriver vård- och
omsorgsutbildningar i samarbete med Bruksgymnasiet och externa utförare. Varje år examineras omkring 20 elever med vård & omsorgsutbildning. i samarbete med Östhammars kommun valideras och kompletterings utbildas anställd personal inom vård och omsorg som saknar undersköterskeutbildning
Regional och lokal styrgrupp
Östhammar.
Vuxenutbildningen
Linné Ett centrum för lärande för vuxna med ett brett utbud av kurser på olika nivåer. På Omvårdnadsutbildning med inriktning akutsjukvård har 115 personer slutfört
utbildning de senaste två åren.
Lokal styrgrupp Uppsala, regional arbetsgrupp samt regional
vårdlärargrupp.
Vuxenutbildningsce
ntrum Enköping ca 140 vuxenelever som läser till undersköterskor. Lokal styrgrupp Enköping.
Privata utbildningsanordnare
Cultus
gymnasieskola (ungdomsgymnasiu m)
Hösten 2012 studerar 143 elever VO-programmet i
årskurs 1, 2 och 3. Lokal styrgrupp
Uppsala samt regional vårdlärargrupp.
KUI Vård- och Omsorgsprogrammet med inriktning Lokal styrgrupp
10
(vuxenutbildning) psykiatri, funktionsnedsättning, äldreomsorg, socialt behandlingsarbete
Vård och omsorg - Lärlingsutbildning för vuxna Validering och kompletterande utbildning för personal inom äldreomsorgen i Uppsala Kommun samt privata utförare.
Uppsala samt regional vårdlärargrupp.
SVOK
(vuxenutbildning) Erbjuder gymnasial vuxenutbildning distansutbildning
inom vård och omsorg. Lokal styrgrupp
Enköping.
Övriga aktörer
Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsområdet Uppsala omfattar kommunerna Uppsala, Knivsta, Heby, Sigtuna, Enköping, Östhammar och Tierp. I arbetsmarknadsområdet ingår fem kontor och ett övergripande kontor i Uppsala samt ett arbetsförmedlingskontor i var och en av de övriga kommunerna i området.
Vice ordf. i regional styrgrupp samt ingår i Östhammars, Uppsalas och Enköpings lokala styrgrupper.
Kommunal Avdelningen Kommunal Mitt med sektioner i Enköping,
Uppsala, Östhammar och Landstinget ingår i samarbetet. Regional och lokal styrgrupp i Östhammar, Uppsala och Enköping.
Regionförbundet En politiskt styrd organisation, med representanter från de åtta kommunerna i länet samt Landstinget i Uppsala län. Regionförbundet består av två enheter. Enheten för Regional Utveckling och Enheten för Välfärd och FoU- stöd.
Ordf. regional styrgrupp. Regional samordning 40 %.
Uppsala universitet Uppsala universitet som grundades 1477 är ett av norra Europas högst rankade lärosäten och har 40 000 studerande.
Regional styrgrupp.
1.3.9 Statistik angående utbildningarna: antal sökande, diplom
Då Enköpings VO-College certifierades så sent som hösten 2012 redovisas inte Westerlundska, Vuxenutbildningscentrum eller SVOK i följande statistik.
1.3.9.1 Andel elever som fått diplom och slutfört utbildning på ungdomsgymnasieutbildningarna
Skola Andel elever som tilldelades VO- College diplom 2011
Andel elever med slutförd
utbildning 2011
Andel elever som tilldelades VO- College diplom 2012
Andel elever med slutförd
utbildning 2012 Cultus 49 av 49= 100 % 100 % 28 av 49= 57 % 46 av 49= 94 %
Lundellska * 75 % 100 % *87 % 100 %
Bruksgymnasiet 15 av 15= 100 % 100 % 16 av 16= 100 % 100 %
*Lundellska har 2011 och 2012 valt att inte dela ut diplom till sina elever då man anser att kriterierna för diplom slår fel och inte gynnar de elever som har bäst förutsättningar till arbete eller vidare studier inom vård och omsorg. Procentsatsen i tabellen visar antalet elever som skulle fått diplom om de delats ut. 2013 kommer Lundellska dela ut diplom för att inte eleverna ska missgynnas när de söker arbete.
Vuxenutbildningarna inom VO-College Uppsala och Östhammar har ännu inte delat ut diplom till sina elever.
11 Skola Antal
sökande till VO 2011
Antal sökande till
VO 2012
Andel pojkar/män
Andel förstahands-
sökande
Andel studerande på VO av den totala
årskullen
Cultus 60 52 33 % 100 % 2,3 %
Lundellska 37 35 3,5 % 94 % 1,5 %
Bruksgymnasiet 17 11 9 % 100 % 3,7 %
1.3.9.2 Uppföljning av de studerande sex månader efter avslutad utbildning Skola Läser vidare Arbetar inom vård och
omsorg Annan sysselsättning
Cultus 15 % 70 % 15 %
Lundellska 20 % 60 % 20 %
Vuxenutb. Linné 7 % 87 % 6 %
KUI 5 % 90 % 5 %
Bruksgymnasiet 40 % 40 % 20 %
Vuxenutbildningen Gimo 5 % 85 % 10 %
1.4 Måluppfyllelse 2009 – 2012
1.4.1 Prioriterade inriktningsmål ur individperspektiv
1.4.1.1 Säkerställa att utbildning inom vård och omsorg blir mer attraktiv för den enskilde och för arbetsgivare i regionen.
- Delvis uppfyllt
Minskat antal elever på gymnasieskolornas VO-program innebär att VO-College behöver fortsätta att
marknadsföra yrken och utbildningar inom vård och omsorg, främst gentemot elever i grundskolan samt förse studie- och yrkesvägledare med aktuell information om rekryteringsbehov och kompetenskrav.
VO-College har på olika sätt marknadsfört utbildningar och yrken inom vård- och omsorg på olika sätt under certifieringsperioden. Hemsidan www.vo-collegeregionuppsala.se är ett aktuellt informationsforum med bloggar om utbildningar och yrken, filmer som visar olika utvecklingsmöjligheter och karriärvägar samt information om VO-Colleges verksamheter och de aktiviteter som sker i samverkan. Det finns även en Facebooksida http://www.facebook.com/home.php#!/pages/V%C3%A5rd-och-omsorgscollege-Uppsala- l%C3%A4n/198687170143985 , informationsbroschyrer riktat till gymnasievalet samt en broschyr om VO- College Östhammar, som den lokala styrgruppen har utformat.
De grundskolor som bjudit in olika branscher att informera elever i årskurs 9, har fått besök av VO-Colleges bloggare och ungdomsambassadörer som på ett engagerat och föredömligt sätt berättat om sina val av utbildning och yrke, varvat med praktiska övningar som gett eleverna i årskurs 9 en mångfasetterad bild av möjligheterna inom vård- och omsorgsområdet. VO-College har sedan 2009 även medverkat på olika gymnasiemässor i länet.
12
De marknadsföringsinstatser som gjorts sedan 2009 har varit framgångsrika, men då vi ännu inte sett någon effekt på antal ungdomar som söker till VO-programmen, är marknadsföring och åtgärder som gynnar rekryteringsmöjligheterna fortsatt prioriterade områden inför nästa certifieringsperiod.
Att arbetsgivare och utbildningsanordnare möts regelbundet lokalt och regionalt har gett en samsyn kring kompetensbehov och lett till att utbildningarna i allt högre utsträckning formas efter arbetsgivarnas behov. I VO-College Uppsala lär sig eleverna det dokumentationssystem som gäller i kommunen redan under utbildningen. Den regionala analys som gjordes vid ansökan 2009 visade på stora pensionsavgångar inom psykiatrin och bristen på kompetens som skulle ersätta de pensionerade skötarna. Nu har vi två
yrkeshögskoleutbildningar inom psykiatrin i länet samt VO-utbildningar med inriktning mot psykiatri. Vi har genom lokal och regionala styrgrupper samt regionala konferenser hittat en väl fungerande struktur för att fånga upp arbetsgivarnas behov av kompetens som underlag till utbildningsanordnarnas utformning av utbildningar.
1.4.1.2 Bidra till utveckling och genomförande av utbildningar som ger utrymme för individuella val, möjliggör vidare studier och kompetensutveckling, har nära
anknytning till arbetsgivarna och som leder till kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden.
- Uppfyllt
1.4.1.3 Ge möjlighet till kompetensutveckling och karriärvägar för medarbetare för att höja status och lust att arbeta kvar samt ta tillvara kompetensen hos
medarbetare med längre erfarenhet för nya arbetsuppgifter t.ex. mentorskap. – Inte uppfyllt
Det finns ännu inga gemensamma karriärvägar definierade i VO-College Uppland, utan varje arbetsgivare har en egen struktur med ansvarsområden, titlar, fortbildning och utvecklingsmöjligheter. Vi vill under 2013 – 2017 skapa en samsyn om karriär och se över möjligheterna att genom yrkeshögskoleutbildningar och högskoleutbildningar kan ge verksamheterna den spetskompetens som efterfrågas.
Den länsgemensamma handledarutbildningen ger möjlighet till kompetensutveckling. I de lokala collegen i Östhammar och Uppsala diskuteras även möjligheterna att skapa en struktur i verksamheterna med huvudhandledare/APL-ansvarig handledare på undersköterskenivå, som blir ytterligare en karriärväg. På hemsidan www.vo-collegeregionuppsala.se finns olika karriärvägar och kompetensutvecklingsmöjligheter synliggjorda i olika filmklipp.
13
1.4.1.4 Utgå från Folkhälsopolicyn i Uppsala län och arbeta för goda livsvillkor, en hälsofrämjande hälso– och sjukvård, hälsosamma levnadsvanor och psykiskt välbefinnande på vård och omsorgs utbildningar och arbetsplatser.
- Uppfyllt
1.4.1.5 Sammanställa en bild av hälsoarbetet inom Vård- och omsorgscollege i Uppsala län utifrån de erfarenheter och samlade kunskaper och idéer från
verksamheterna som lyfts vid styrgruppsmöten inom Vård- och omsorgscollege. - Uppfyllt
Då hälsoperspektivet tas upp på styrgruppsmötena lokalt och regionalt, sker ett fortlöpande erfarenhetsutbyte kring dessa frågor. En länskonferens med tema hälsa anordnades i oktober 2011, med
inspirationsföreläsningar och diskussioner kring frågan Hur kan din verksamhet stödja studenter/ patienter/ brukare/
medarbetare till välbefinnande och ett gott liv? Dokumentation från diskussionerna från denna dag finns på hemsidan www.vo-collegeregionuppsala.se under fliken SAMARBETE/Hälsoperspektivet. Den regionala samordnaren för VO-College har en tät kontakt med Regionförbundets folkhälsostrateger och kan lyfta frågor till deras regionala nätverk, som exempelvis rör en hälsofrämjande skola eller en hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Folkhälsopolicyn i Uppsala län har legat till grund i de lokala diskussionerna i samband med att ansökningarna om VO-Collegecertifiering skrivits. I samband med att ansökningarna skrivs, kartläggs även de olika
hälsoarbeten som pågår i länets verksamheter.
Vi ser dock att hälsofrämjande arbetssätt och metoder är ett ständigt pågående arbete och har därför lyft detta som ett målområde inför nästa certifieringsperiod.
1.4.2 Långsiktiga inriktningsmål ur individperspektiv
1.4.2.1 Verka för att anställda med stor erfarenhet kan ges karriärmöjligheter t.ex.
genom handledning, mentorskap, vidareutbildning mm.
- Inte uppfyllt
Handledarutbildningen är väl utbyggd i de certifierade lokala collegen, men för övrigt finns ingen gemensam struktur för karriärmöjligheter i VO-College Uppland. Detta är en prioriterad fråga inför nästa
certifieringsperiod då vi vill skapa goda utvecklingsmöjligheter och tydliga karriärvägar för anställda inom vård och omsorg.
1.4.2.2 Möjliggöra för studerande delta i vissa kurser/inriktningar på annan skola än där de börjat sin utbildning. Former för ersättning mellan kommuner behöver
klargöras.
- Delvis uppfyllt
Det finns ett gymnasiesamverkansavtal i Uppsala län. Det har ännu inte funnits någon efterfrågan bland eleverna att läsa vissa kurser eller inriktningar på någon annan skola. Eventuellt kommer dessa frågor bli aktuella på Sjögrenska gymnasiet i Knivsta, som har två elever på VO lärlingsutbildning och som visat ett intresse av att samarbeta med Lundellska i Uppsala kommun eller Högbergsskolan i Tierp.
14
1.4.2.3 Möjliggöra för studerande att genomföra länsövergripande projekt och ha gemensamma temaveckor inom länet
- Inte uppfyllt
I och med det under senaste år ökade samarbetet mellan vårdlärarna i länet, kan detta vara en fråga som aktualiseras kommande år, även om det ännu inte varit en prioriterad fråga.
1.4.3 Prioriterade inriktningsmål ur utbildningsperspektiv
1.4.3.1 Upprätta avtal mellan utbildarna och arbetsgivarna som garanterar ett tillräckligt antal kvalitetssäkrade APL-platser och att handledarutbildningar
genomförs i en omfattning så att tillräckligt antal kvalificerade handledare finns i arbetslivet.
- Uppfyllt
Handledaravtalen och upprättade kvalitetskriterier för APL är åtaganden som följs av utbildningsanordnare och arbetsgivare. En svårighet har varit att förse utbildningarna med tillräckligt antal APL-platser inom sjukvårdsinriktningen. Parlärande har diskuterats som metod, men som en bieffekt av det minskade antalet ungdomselever har antalet sjukvårdspraktikplatser blivit tillräckliga.
Den länsgemensamma handledarutbildningen är två heldagar. VO-College Östhammar erbjuder även en fortbildningsdag per år till utbildade handledare. För att hålla samma kvalitetsnivå på handledarutbildningen som övriga VO-College i landet vill vi under kommande certifieringsperiod utöka handledarutbildningens omfattning.
1.4.3.2 Erbjuda fortbildningar som är anpassade efter arbetsgivarnas behov och öka tillgängligheten till kompetensutveckling även för mindre vårdgivare.
-Inte uppfyllt
Vårdgivare med små personalgrupper har inte efterfrågat fortbildningar utifrån särskilda behov, så därför har detta mål varit inaktuellt. I VO-College Östhammar har den minsta vårdgivaren bjudits in till de föreläsningar som Socialförvaltningen anordnar och har på så sätt erbjudits lättillgänglig fortbildning.
1.4.3.3 Skapa former för utveckling av spetskompetens i regionen.
-Inte uppfyllt
Se svar under Prioriterade inriktningsmål ur individperspektiv, målsättningen 3.Ge möjlighet till
kompetensutveckling och karriärvägar för medarbetare för att höja status och lust att arbeta kvar samt ta tillvara kompetensen hos medarbetare med längre erfarenhet för nya arbetsuppgifter t.ex. mentorskap.
1.4.3.4 Införa metoder för att språkstöd i vårdutbildningar samt annan metodik för lärande inom omvårdnadsprogrammet.
- Inte uppfyllt
Metoder för språkstöd är ett prioriterat målområde under nästa certifieringsperiod. Som ett avstamp i detta arbete kommer länskonferensen i mars 2013 ha tema språkstöd på arbetsplatserna med inspel från projektet ArbetsSam i Lidingö kommun.
15
1.4.3.5 Se över behovet av yrkeshögskoleutbildningar inom t ex demens, geriatrik och psykiatri och gymnasial utbildning inom psykiatri.
- Uppfyllt
En kartläggning av kompetensbehov på yrkeshögskolenivå gjordes 2011, som visade på att alla inriktningar inom kommunala och privata verksamheter såg en potential i att öka kompetensen på yrkeshögskolenivå.
Inom Landstinget ansågs gymnasie- och högskoleutbildningarna vara tillräckliga. Inom demensområdet finns redan Silviasystrar i Uppsala och Tierps kommun samt demensvårdutvecklare i Uppsala och Östhammars kommun. Inom psykiatrin kommer undersköterskor med specialistkompetens inom psykiatri samt socialpsykiatri att utexamineras från YrkesAkademin och KompetensUtvecklingsInstitutet. Ett viktigt målområde under kommande certifieringsperiod är att utifrån arbetsgivarnas behov ta fram underlag till ansökningar till Yrkeshögskolemyndigheten inom vård- och omsorgsområdet.
1.4.4 Långsiktiga inriktningsmål ur utbildningsperspektiv
1.4.4.1 Erbjuda gemensam kompetensutveckling för lärare inom VO-College.
-Delvis uppfyllt
Lärare inom VO-College erbjuds erfarenhetsutbyte regelbundet, dels i den regionala vårdlärargruppen som har en representant från varje skola och dels vid regionala träffar för lärare inom VO-College. Ett exempel på gemensam fortbildning inom VO-College är Östhammar, där lärare och elever från VO-programmen samt den privata vårdgivaren inom VO-College inbjuds till de inspirationsföreläsningar som Socialförvaltningen arrangerar. VO-College Uppland har inte som ambition att samordna all kompetensutveckling för lärare utan har rollen att möjliggöra erfarenhetsutbyte och arrangera konferenser som ger inspiration och nya kunskaper till både arbetsgivare och utbildningsanordnare.
1.4.4.2 Sprida av kunskaper om och samverkan i utbildningar för personer med behov av stöd i svenska, även redan anställda
- Inte uppfyllt
Se text under Prioriterade inriktningsmål ur utbildningsperspektiv målsättningen 4.Införa metoder för att språkstöd i vårdutbildningar samt annan metodik för lärande inom omvårdnadsprogrammet.
1.4.4.3 Utveckla flexibla utbildningsmodeller som hjälper arbetsgivarna att
genomföra ”lärande i arbetet” t.ex. genom studiecirklar på arbetsplatsen och mer systematiskt tillvaratagande av erfarenhetskunskap.
- Inte uppfyllt
Samarbetet inom VO-College innefattar inte framtagande av nya utbildningsmodeller utan främst att möjliggöra erfarenhetsutbyte och lyfta fram goda exempel. Flera aktörer inom VO-College Uppland arbetar framgångsrikt med verksamhets integrerat lärande, vars erfarenheter bör spridas och tas tillvara.
1.4.4.4 Ta tillvara på ungdomarnas kommunikationsvanor och använda den moderna tekniken i utbildningssammanhang.
- Uppfyllt
VO-College Uppland finns i sociala medier som Facebook, YouTube och med bloggar på hemsidan. VO- programmen på respektive skolor använder sig av modern teknik i sina utbildningar.
16
1.4.5 Prioriterade inriktningsmål ur arbetslivsperspektiv
1.4.5.1 Skapa en samsyn mellan utbildningsanordnare och arbetsliv när det gäller baskompetens för olika utbildningsnivåer och verksamheter, både inom
ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen, t.ex. kursutbud och APL på
ungdomsgymnasiet, men också när det gäller kompetensnivån för spetskompetens och fördjupningskurser.
- Delvis uppfyllt
Våren 2010 gjordes en länsgemensam planering av kursutbud inför GY11 som sedan låg till grund vid implementeringen av gymnasieförordningen. Våren 2012 gjorde arbetsgivarrepresentanter och rektorer på vuxenutbildningarna en översyn av kurser i Vux12. Kvalitet och rutiner kring APL är en ständigt
återkommande fråga lokalt och regionalt och flera länsgemensamma dokument har arbetats fram, som diskussionsunderlag vid APL, förutsättningar för APL, kvalitetskriterier för APL.
Vad det gäller spetskompetens är det yrkeshögskolenivå som efterfrågas bland arbetsgivarna och fokus på detta område kommer att läggas under nästa certifieringsperiod.
1.4.5.1 Snabbt uppmärksamma behov av utbildning som finns hos arbetsgivarna och lägga förslag som tillmötesgår behoven.
-Uppfyllt
Då de lokala styrgrupperna möts regelbundet, tas frågor om utbildningsbehov upp i dessa forum.
1.4.5.2 Arbeta för rekrytering och utbildning av ny personal inom vård och omsorg vid pensionsavgångar.
- Delvis uppfyllt
VO-College Uppland gör marknadsföringsinsatser både regionalt och lokalt för att öka intresset för vård- och omsorgssektorn, men står vi inför en stor utmaning att fram till 2020 rekrytera 5000 personer i länet för att ersätta pensionsavgångar och den beräknade utökning av verksamheterna som en ökande och åldrande befolkning beräknas medföra. Se dokumentation från de diskussioner som fördes vid en länskonferens i april 2012 på www.vo-collegeregionuppsala.se under fliken OM VO-COLLEGE/26 april 2012. Rekrytering och marknadsföring mycket viktiga målområden inom VO-College kommande år.
17
1.4.6 Långsiktiga inriktningsmål ur arbetslivsperspektiv
1.4.6.1 Planera långsiktigt för att möta upp de nationella riktlinjerna för vård och omsorg.
- Uppfyllt
VO-Colleges lokala och regionala styrgruppsmöten används som forum för att ta upp exempelvis implementeringen av evidensbaserad praktik, den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen och
Socialstyrelsens allmänna råd för grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. Omvärldsbevakning är en stående punkt på dagordningen.
1.4.6.2 Stödja utvecklingen av ett multiprofessionellt teamsamarbete och
kunskapsförmedling mellan de olika yrkesgrupperna som arbetar kring den enskilde.
- Inte uppfyllt
Denna fråga har inte varit högprioriterad eller efterfrågad inom VO-Colleges samarbete.
1.4.6.3 Ta tillvara på modeller och metoder som utvecklats lokalt för behandling inom olika sjukdomsbilder för att sprida kunskapen regionalt.
- Inte uppfyllt
Denna fråga har inte varit högprioriterad eller efterfrågad inom VO-Colleges samarbete.
1.4.6.4 Arbeta för kunskapsstyrning inom vården så att personalen på ett systematiskt sätt tillämpar den senaste vetenskapliga kunskapen och följer resultaten för patienterna.
- Delvis uppfyllt
Då implementering av evidensbaserad praktik varit på agendan på regionala och lokala styrgruppsmötena, har ett erfarenhetsutbyte skett till en viss del, som dock skulle kunna utvecklas och vara i fokus vid kommande länskonferenser.
1.4.6.5 Stödja strukturförändringar som utvecklar den enskildes delaktighet i
vården, vårdens tillgänglighet och jämlikhet, utveckling av IT-stöd och samordnade insatser utanför sjukhusen.
- Delvis uppfyllt
Uppsala kommuns nya nätbaserade sociala dokumentation Siebel, Evidensbaserad praktik och Samordnad Individuell Planering SIP har tagits upp vid de regionala styrgruppsmötena. Klipp är ett nätbaserat
praktiksamordningssystem som Uppsala kommun, Landstinget och Uppsala Universitet tagit fram. Under hösten 2012 har förutsättningarna för övriga kommuner att använda Klipp kartlagts. I och med att Klipp ska förnyas under 2013, kommer även övriga kommuner i länet att köpa in sig i systemet.
18
1.4.7 Prioriterade inriktningsmål ur samverkansperspektiv och planerade insatser
1.4.7.1 Utveckla och förbättra gemensamma valideringsmodeller och valideringsinstrument i Uppsala län, kombinerat med möjligheten att kompletteringsstudera.
- Inte uppnått
En kartläggning av de valideringsmodeller som används i länet, gjordes i samband med ett nationellt initiativ om validering 2010. Då vi först inväntade nationella utgångspunkter inom validering och sedan kursmål inom Vux12, har länsgemensamma initiativ skjutits upp. Detta är en prioriterad målsättning inför kommande certifieringsperiod. Vid den länsgemensamma konferensen i mars 2013, kommer validering vara ett av dagens två teman och denna dag blir ett avstamp till fortsatt arbete för kvalitetssäkrad validering inom VO-College Uppland.
1.4.7.2 Ta ett gemensamt regionalt ansvar för insatser inom omvärldsbevakning både när det gäller utbildningar och yrken inom vård och omsorg.
- Uppnått
Omvärldsbevakning är en stående punkt på styrgruppernas dagordning och då diskuteras även eventuella insatser som medföljer nya riktlinjer.
1.4.8 Långsiktigt inriktningsmål ur samverkansperspektiv
1.4.8.1 Snabbare svara upp till förändrade och specifika behov till exempel vid riktade statsbidrag som ger möjlighet till kompetenshöjning t.ex. satsningar som skett under senare tid på nutrition, läkemedel, dokumentation, psykisk ohälsa.
- Delvis uppnått
De regionala och lokala styrgrupperna är en väl fungerande struktur som kan ta hand om frågor kring
stadsbidrag. Omvårdnadslyftet är ett exempel som behandlats vid styrgruppsmöten under 2011-2012. Dock är det svårt att svara på om det blivit en snabbare hantering av direktiv och riktade stadsbidrag jämfört med innan VO-College fanns som forum för dessa frågor. Målet är formulerat på ett sätt som gör det svårt att mäta och följa upp.
1.4 Mål 2013 – 2017
1.4.1 Övergripande effektmål
Möta de växande behoven av kvalificerad vård och omsorg bland länets invånare och trygga de framtida rekryteringsbehoven av kvalificerad arbetskraft inom vård- och omsorgsområdet i regionen.
1.4.2 Resultatmål 2013 - 2017
De mål som formulerades i ansökan 2009 var många och svåra att överblicka. I den ständiga
utvecklingsprocess som samarbetet inom VO-College innebär, har den regionala styrgruppen inför nästa
19
certifieringsperiod valt att fokusera på åtta resultatmål och utifrån dessa mål definiera delmål och aktiviteter som leder till måluppfyllelse under kommande femårsperoid.
1.4.2.1 Den validering mot betyg som sker i VO-College Uppland är kvalitetssäkrad Delmål
- Arbetsgivare och utbildningsanordnare är eniga om vad validering mot betyg med god kvalitet innebär.
- Gemensam valideringsmodell mot betyg diskuteras i länet med stöd av nationella principer inom VO- College.
1.4.2.2 Anställda inom vård- och omsorg och elever på VO-utbildningar har språkkunskaper som uppfyller verksamheternas krav
Delmål
Arbetsgivarna inom VO-College Uppland har formulerat vilka språkkunskaper som krävs på respektive arbetsplats samt kommunicerat detta till studie- och yrkesförmedlare, arbetsförmedlare samt utbildningsansvariga.
Behov av språkstödsinsatser på arbetsplatserna inom VO-College Uppland är kartlagda.
Metoder för språkstöd på arbetsplatserna är utformade och implementerade.
Behov av språkstödsinsatser på utbildningarna inom VO-College Uppland är kartlagda.
Metoder för språkstöd på utbildningarna är utformade och implementerade.
1.4.2.3 Det finns goda utvecklingsmöjligheter och tydliga karriärvägar för anställda inom vård och omsorg
Delmål
Det finns en samsyn kring definitionen av en karriärväg inom VO-College Uppland.
Det finns en samsyn om vilka vidareutbildningar som utgör karriärvägar för undersköterskor inom VO-College Uppland samt yrkeshögskoleutbildningarnas roll i detta.
VO-College Uppland har tagit fram rekommendationer kring karriärvägar för undersköterskor.
Behovet av yrkeshögskoleutbildningar utifrån arbetsgivarnas behov följs kontinuerligt och ger underlag till nya ansökningar till Yrkeshögskolemyndigheten.
Det finns en struktur för huvudhandledare/APL-ansvarig handledare på undersköterskenivå hos varje arbetsgivare inom VO-College Uppland.
VO-College Uppland ska tydligt visa på den bredd och det smörgåsbord av möjligheter som finns för den som väljer utbildning och yrke inom vård och omsorg.
1.4.2.4 Vård och omsorg är en attraktiv bransch med hög status Delmål
De åsikter anställda på olika nivåer i verksamheterna samt studerande på VO-programmen har om branschens attraktivitet är kartlagda.
Rekrytering och marknadsföring genomförs offensivt.
Behovet av kompetens inom vård och omsorg diskuteras i olika forum, bland annat i dialog med politikerna.
20
Den regionala styrgruppen har en stor roll i de beslut som på regional nivå leder till ökad kvalitet och attraktivitet inom utbildningar och i arbetsliv.
Det finns utarbetade koncept för prao och ett väl etablerat samarbete med grundskolan gällande arbetslivsorientering inom vård- och omsorg.
Studie- och yrkesvägledare har aktuell kunskap om kompetenskrav inom vård och omsorg
Det finns forum för erfarenhetsutbyte angående attraktiva arbetsplatser med bra arbetsmiljöer och arbetsvillkor.
Planen för marknadsföring av VO-College är årligen uppdaterad. Politiker och föräldrar inkluderas i de prioriterade målgrupperna, som för närvarande består av:
o Elever i grundskolan som står inför val av gymnasieutbildning o Studie- och yrkesvägledare och handläggare på Arbetsförmedlingen
1.4.2.5 Ett salutogent/hälsofrämjande syn- och arbetssätt genomsyrar verksamheterna i VO-College Uppland
Delmål
Både vård- och omsorgsverksamheterna och utbildningarna har god kännedom om ett
salutogent/hälsofrämjande synsätt och använder arbetssätt och metoder som grundar sig på ett salutogent/hälsofrämjande synsätt.
1.4.2.6 Utbildningarnas kvalitet och innehåll utvecklas utifrån arbetsgivarnas behov Delmål
VO-programmet med högskolespåret fortsätter att erbjudas på VO-Colleges utbildningar
Det finns kvalitetssäkrade genensamma rutiner kring APL och LIA inom VO-College Uppland
Den länsgemensamma handledarutbildningens innehåll och omfattning är utvecklad utifrån nationella riktlinjer inom VO-College.
Studiebesök inom VO-College ska vara avgiftsfria.
1.4.2.7 Det finns ett utvecklat samarbete med Uppsala Universitet inom VO-College Uppland
Delmål
Som ett steg i implementerandet av evidensbaserad praktik finns en nära koppling mellan forskning och verksamheter.
En dialog förs kring möjligheterna att utöka samarbetet inom VO-College så att det även inbegriper Sjuksköterskeprogrammet och Socionomprogrammet.
Verksamheterna har kunskap om vilka kurser universitetset erbjuder och hur de kan användas för kompetensutveckling.
Det finns valideringsmöjligheter för undersköterskor som vill läsa en högskoleutbildning inom vård- och omsorg.
21
1.4.2.8 Varje verksamhet inom VO-College Uppland har en plan att öka antalet anställda med adekvat grundutbildning
Delmål
- Den regionala styrgruppen får regelbundet information om antalet anställda med adekvat utbildning och hur varje verksamhet planerar för validering och kompletteringsutbildning.
Tidsplan
1. Validering 2. Språkkompetens 3. Karriärvägar 4. Attraktiv bransch 5. Hälsofrämjande 6. Utbildningskvalitet 7. Samverkan Universitet 8. Adekvat utbildning
Våren 2013 Arb.pl.
Hösten 2013 Våren 2014
Hösten 2014 Utb.
Våren 2015 Hösten 2015 Våren 2016 Hösten 2016 Våren 2017 Hösten 2017
Förklaring
Målområdet är i fokus och tas upp vid regionala och lokala styrgruppsmöten, behandlas i arbetsgrupp och är tema vid länsgemensam konferens.
Målområdet följs upp, insatser utvärderas.
Tidsplanen kommer att kompletteras med en aktivitetsplan, som årligen utvärderas och uppdateras.
22
2. Samverkan
Den största vinsten med VO-College är den strukturerade samverkan som nu är etablerad regionalt och lokalt i regionen. Genom att styrgrupperna träffas kontinuerligt finns en samsyn kring kompetenskrav, och
rekryteringsbehov. Arbetsgivarna har lärt sig mer om utbildningsystemet och kursernas innehåll medan utbildningsanordnarna och arbetsförmedlarna nu är uppdaterade på arbetsgivarnas behov, krav på anställningsbarhet och inriktningar på kompetens som behöver utvecklas i verksamheterna.
2.1 Den regionala styrgruppens arbetssätt
Styrgruppen arbetar på en strategisk och övergripande nivå, skapar förutsättningar för och underlättar arbetet på den lokala nivån samt stödjer behov och utvecklingsidéer. Den regionala styrgruppen har minst fyra protokollförda sammanträden per år och arrangerar årligen en konferens för VO-College Uppland och även andra möten för erfarenhetsutbyte när önskemål uppkommer.
En regional arbetsgrupp tar sig an de frågor som den regionala styrgruppen vill utveckla. Det gäller till exempel att förbereda länsgemensamma konferenser, ta fram kvalitetskriterier för det arbetsplatsförlagda lärandet (APL), diskussionsunderlag för bedömning vid APL, förutsättningar för karriärvägar och utveckling inom vård och omsorg, meritportfölj för undersköterskor, förslag på struktur för APL-ansvarig handledare på undersköterskenivå, marknadsföring och förslag på upplägg för prao inom VO-College Uppland.
Denna arbetsgrupp bildades 2010 och består av representanter från Enköping, Tierp, Uppsala och Östhammar: arbetsgivare, utbildningsanordnare, en facklig företrädare och en studie- och yrkesvägledare.
Tanken med sammansättningen av den regionala arbetsgruppen är att arbetsgivare från olika verksamheter, utbildare från Vux och gymnasiet samt facklig representant ska finnas representerade samt både och lokal regional nivå. Några av arbetsgruppens representanter ingår inte själva i någon styrgrupp utan representeras där av andra personer från samma organisation. Den regionala samordnaren fungerar som sammankallande och åter rapportör till den regionala styrgruppen.
Namn Organisation Lokalt VO-College/regionalt
Catharina Widén Bruksgymnasiet/Vux- och ungdomsutbildning Östhammar Åsa Johansson Lundellska/ Ungdomsutbildning Uppsala
Agnetha Mehlstrand Äldreomsorg Östhammar
Helena Carlsson Vård- och omsorgsutvecklare, Tierp Regional styrgrupp AnnaLena Rudström Studie- och yrkesvägledare, Tierp
Ulla Andersson Landstinget Uppsala län Regional styrgrupp
Maria Hovstadius KUI, Vuxenutbildning Uppsala
Britt-Inger Sjölund Kommunal Uppsala
Malin Johansson Attendo Enköping
Monica Söderström Regional samordnare Regional och lokala college En regional lärargrupp för VO-programmen tillsattes 2011 för att ta fram en länsgemensam
handledarutbildning. Denna grupp har fortsättningsvis fungerat som ett nätverk för erfarenhetsutbyte. I november 2012 anordnades en länsgemensam dag för VO-programmens lärare med erfarenhetsutbyte kring kursbedömning, gymnasiearbetet och rutiner kring APL, samt ett seminarium om entreprenörskap på vårdutbildningar.
I styrgruppen ingår för närvarande följande organisationer, där arbetsgivarna utgör majoritet:
23 Ordförande
Regionförbundet Uppsala län (Vård- och omsorgsstrateg) Vice ordförande
Arbetsförmedlingen (AF-chef Vård- och omsorg) Utbildningssektorn
Representanter för Enköping (gymnasierektor), Tierp (gymnasie- och Vux rektor), Östhammar (Vux rektor)och Uppsala (biträdande rektor för yrkeshögskoleutbildning).
Uppsala universitet (utbildningsledare vid Områdeskanslier, Kansliet för medicin och farmaci) Arbetsgivare
Representanter för Enköping (utvecklingsledare), Tierp(utvecklingsledare), Östhammar (Vård- och omsorgschef)och Uppsala(de två största vårdgivarna i kommunen samt ordförande i lokal styrgrupp:
utvecklingsledare inom Vård & Bildning samt verksamhetschefer i Förenade Care och Victum),
Landstinget i Uppsala län (Övergripande HR-strateg på ledningskontoret är ordinarie, VFU- samordnare och HR-strateg är suppleanter)
Övriga
Uppdragskontoren i Uppsala kommun som representeras av utvecklingsledare för kontoret för hälsa, vård och omsorg samt en vuxenutbildningsstrateg på kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad.
Kommunal Uppsala län Sekreterare
Regional samordnare för VO-College Uppland
2.2 Förändringar i regional styrgrupp 2009 – 2012
Den regionala styrgruppen fick en ny ordförande i oktober 2011, Monica Jonsson som även har den nyinrättade tjänsten som Vård- och omsorgsstrateg på Regionförbundet. Då VO-College övergått från uppstartsfas till en mer operativ fas tillför Monica Jonsson sakkunskap och har tillgång till ett strategiskt nätverk med tjänstemän inom kommuner och Landsting i Uppsala län samt ansvarar för att ta fram ett förslag angående ett politiskt forum för välfärdsfrågor. I detta forum kommer VO-Colleges regionala styrgrupp ges tillgång till en kontinuerlig kontakt med politiker för frågor som attraktiva arbetsplatser och en långsiktig planering och fördelning av resurser. Målet är att den regionala styrgruppen ska få en stor roll i de beslut som på regional nivå leder till ökad kvalitet och attraktivitet inom utbildningar och i arbetsliv. Styrgruppen kan även behöva ta initiativ till dialog forum med politiker för att belysa kompetensförsörjningsfrågan inom vård och omsorg och de stora utmaningar som verksamheterna står inför.
Arbetsförmedlingens representant Ulrika Norman är vice ordförande i den regionala styrgruppen och bidrar med en aktuell rapport om arbetsmarknadsläget vid varje möte. Detta ger ett utmärkt underlag för
efterföljande diskussioner om rekryteringsbehov och en samsyn kring det aktuella läget inom vård- och omsorgssektorn i länet. Den regionala styrgruppen fyller även funktionen som regionalt vårdbranschråd inom Arbetsförmedlingens ram.
Våren 2012 gick den regionala styrgruppens representant från Uppsala Universitet i pension och i december 2012 har ännu ingen ny representant utsetts från universitetet. Att få en ny kontaktperson till universitetet och deltagare till den regionala styrgruppen är av största vikt, då samarbetet med Uppsala universitet och övriga aktörer i VO-College bör vidareutvecklas, dels för utbildning av spetskompetens och dels för att öka samarbetet mellan arbetsgivarna och Sjuksköterskeprogrammet och Socionomprogrammet.
24
Landstinget har förändrat sin representation i den regionala styrgruppen. Tidigare var VFU-samordnaren landstingets representant. Sedan 2013 är den övergripande HR-strategen ordinarie i styrgruppen och en HR- strateg samt en VFU-samordnare är suppleanter, för att säkerställa landstingets närvaro vid mötena. Frågan hur landstinget ska ta bort avgiften för studiebesök för utbildningar inom VO-College har bollats runt i landstingets verksamheter under de senaste tre åren. När den övergripande HR-strategen finns representerad i den regionala styrgruppen kommer frågan aktualiseras igen och förhoppningen är att studiebesöken kommer att bli avgiftsfria under 2013, särskilt när det gäller studiebesök kopplat till hygienfrågor.
2.3 Nytillkomna parter i regional styrgrupp
Hösten 2011 startade den första yrkeshögskoleutbildningen inom vård- och omsorg i Uppsala län.
Yrkesakademin som bedriver Undersköterska med specialistkunskap inom psykiatri har sedan dess varit adjungerande i den regionala styrgruppen, för att styrgruppen ska kunna avspegla hela utbildningsystemet.
Hösten 2012 startade KUI ytterligare en yrkeshögskoleutbildning och den regionala styrgruppen beslutade i november 2012 att från och med 2013 ska det finnas en ordinarie yrkeshögskolerepresentant i den regionala styrgruppen.
2009 var endast kommuner med gymnasieutbildningar inom Vård- och omsorgsprogrammen delaktiga i regional styrgrupp, det vill säga Uppsala, Östhammar, Enköping och Tierp. Under 2010 bjöds även
Älvkarleby, Håbo, Heby och Knivsta in som arbetsgivarrepresentanter. Älvkarleby deltog aldrig i styrgruppen och anslöt sedan till Gälveborgs VO-College. Håbo ingick samarbete med Enköping för att bilda ett lokalt college under 2011 men beslutade sedan att hoppa av samarbetet med den förklaringen att utbildningsnivån var hög inom vård- och omsorgsverksamheterna och att de inte upplevde några rekryteringsbehov. Hebys och Knivstas representanter deltog vid enstaka styrgruppsmöten under 2010-2011. Heby har tecknat
handledaravtal med VO-College Sala men tar även emot elever från Vård- och omsorgsprogrammen i
Uppsala. Knivsta har i Sjögrenska gymnasiet två elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet som lärlingar och gjorde en ansats till att bilda lokalt college under 2011. Dock är underlaget något litet för att starta en certifieringsprocess. Knivsta luftade även möjligheterna att bilda lokalt college med Tierp, där den sammanbindande länken är Upptåget. Tierp var positiva till detta, men deras ambition att ansöka om
certifiering har ständigt skjutits framåt på grund av omorganisering, dels inom Socialförvaltningen och dels på Högbergsskolan och på Vuxenutbildningen.
2.4 Koppling lokalt /regionalt
Ordförandena för de lokala collegen ingår även i den regionala styrgruppen och utgör en naturlig koppling mellan lokal och regional nivå, tillsammans med den regionala samordnaren. Det finns även en
utbildningsrepresentant från varje lokalt college i den regionala styrgruppen.
2.5 Koppling mellan lokal styrgrupp och programråd
Enköping, Uppsala och Östhammars VO-College lägger sina programråd i anslutning till de lokala styrgruppsmötena, för att effektivisera mötestiderna.
25
2.6 Lokala styrgruppers arbetssätt
De lokala styrgrupperna har arbetsgivarrepresentanter i majoritet och en arbetsgivare som ordförande.
Styrgrupperna i Enköping, Uppsala och Östhammar träffas minst fyra gånger per år och förlägger sina möten i regel efter de regionala styrgruppsmötena för att få en kontinuitet i informationsflödet.
Arbetsgrupper bildas lokalt för att förbereda specifika frågor till styrgruppen. Exempel på sådana frågor är att förbereda temadagar, deltagande på mässor och förbereda lokala verksamhetsplaner.
3. Regionalt perspektiv
3.1 Utbildningsanordnare som ingår i VO-College Uppland 3.1.2 Vård- och omsorgsprogram på gymnasieskolorna
Lundellska skolan VO-College Uppsala
Cultus gymnasieskola VO-College Uppsala
Bruksgymnasiet VO-College Östhammar
Westerlundska gymnasiet VO-College Enköping
3.1.3 Utbildningsanordnare inom Komvux och YH
KompetensUtvecklingsInstitutet KUI VO-College Uppsala
Vuxenutbildningen Linné VO-College Uppsala
Komvux i Gimo VO-College Östhammar
Vuxenutbildningscentrum VO-College Enköping
Svensk Vård och Kompetensutveckling SVOK VO-College Enköping
3.2 Genusperspektiv och mångfald
Fler män eller killar behövs i vård och omsorg, dels som förebilder för andra män/killar och dels för att heterogena arbetsgrupper gynnar ett gott arbetsklimat. VO-College Uppland ska kännetecknas av attraktiva arbetsplatser med goda arbetsmiljöer där mångfald är en viktig faktor och individens förmågor tas tillvara.
När fotografier till hemsidan www.vo-collegeregionuppsala.se och informationsbroschyrerna om VO-College Uppland togs, letade vi ”modeller”, det vill säga studerande vid Vård- och omsorgsprogrammen som kunde visa på mångfald. Det samma gäller bloggarna på hemsidan. Joy, med filippinsk härkomst bloggade först om sin utbildning med integrerad svenskundervisning och därefter om sitt arbete på äldreboende. Hampus och Antonia bloggar om sitt sista år på VO-programmet, Helena om vårdlärarjobbet och Calle och Therese om sina yrken inom hemtjänst respektive på Akademiska sjukhuset.
26
VO-Colleges ambassadörer är antingen bara bloggare eller ställer också upp i olika sammanhang för att berätta om sitt yrkesval och om utbildningar och yrken inom vård- och omsorg, till exempel på grundskolor, mässor eller konferenser. VO-Collegeambassadörerna är förebilder för elever i årskurs 9 som funderar på gymnasieval och flera killar har blivit intresserade av att välja VO-programmet efter att ha hört VO-Collegeambassadörerna berätta om sina val av utbildning och yrkesinriktning.
Paneldebatt på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Universitetsaulan mars 2012 om vilka faktorer som styr ungdomars val av studier, där VO-College-ungdomarna Calle, Robin och Susanne deltog. 425 åskådare lyssnade.
3.3 Marknadsföring
En regional plan för marknadsföring av Vård- och omsorgscollege togs fram hösten 2010 och har sedan dess regelbundet reviderats och uppdaterats i den regionala styrgruppen. En ändring av fokus har skett under denna process. Från början var det fokus på marknadsföring av VO-College som begrepp till prioriterade målgrupper. Under resans gång har vikten kommit att ligga på att ge aktuell information om yrken och utbildningar inom vård- och omsorg, sprida goda exempel och berättelser om personer som trivs med sitt yrkesval. Det viktigaste är inte att alla vet vad VO-College är utan ha uppdaterad kunskap om utbildningar och yrken inom vård- och omsorg och veta varför det är så roligt att arbeta med människor. Marknadsföringsplan som reviderades senast i januari 2012 och som ska uppdateras under 2013.
VO-Colleges länskonferens i april 2012 hade temat ”Vad behöver vi göra för att möta framtidens behov av kompetens?” Vi står inför en stor utmaning att i Uppsala län rekrytera 5000 personer inom vård- och omsorg fram till 2020. Dagen inleddes med att arbetsgivarrepresentanter från olika verksamheter beskrev sitt behov av kompetens, idag och i framtiden. De 70-80 deltagarna diskuterade sedan gruppvis och kom fram till olika områden där åtgärder behövs för att vård- och omsorgssektorn ska kunna rekrytera personal med rätt kompetens kommande år. Exempel på områden: samhällsstruktur med politisk prioritering och förbättrade arbetsvillkor, marknadsföring/attitydförändring, arbetsorientering i grundskolorna, attraktiva arbetsplatser och högre status på undersköterskeyrket och VO-utbildning med bland annat hög kvalitet på APL och
svenskundervisning. Dokumentation: http://vo-
collegeregionuppsala.se/Konferens_26_april_2012.php?lmId=2&mId=27
Denna dag blev ett avstamp för att sprida medvetenhet om kompetensförsörjningssituationen hos högre tjänstemän och politiker. Under hösten 2012 har frågan lyfts i den regionala skolchefsgruppen och i TKL tjänstemän inom kommuner och landsting.
