Dnr 53-2006:962
Utbildningsinspektion i Blackebergs gymnasium
Innehåll
Inledning ... 1
Underlag ... 1
Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamheten... 2
Sammanfattande bedömning... 2
Bedömning av resultaten... 3
Bedömning av genomförandet... 4
Bedömning av förutsättningarna ... 7
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Blackebergs gymnasium den 19–21 september 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansva- riga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt- ningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam- manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an- svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Stockholms kommun och Blackebergs gymnasium, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Blackebergs gymnasium intervjuades elever, föräldrar, personal och skolled- ning. Inspektörerna besökte lektioner i årskurs 1, 2 och 3. Även andra iakttagel- ser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif- ter i rapporten.
Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamheten
Blackebergs gymnasium Antal elever
Gymnasieskola 1 020
Blackebergs gymnasium är beläget i stadsdelen Bromma och erbjuder naturve- tenskapsprogrammet med inriktningarna naturvetenskap och matematik-data och samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna ekonomi, kultur och samhällsvetenskap. Skolan har fyra utbildningar för invandrarelever inom indi- viduellt program; PRIVIKNV, PRIVIKSP och två IVIK. Dessa vänder sig till elever som har varit kort tid i Sverige och som bland annat behöver kunskaper i svenska språket för att kunna studera på ett nationellt program. Skolan tar emot elever från cirka 70 grundskolor.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Blackebergs gymnasium och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.
Inspektörerna bedömer att Blackebergs gymnasium når goda kunskapsresultat som överstiger både resultaten i kommunen och i riket. Det råder ett öppet och trevligt klimat och eleverna visar respekt för varandra. Genomförandet varierar inom skolan när det gäller elevernas inflytande, undervisningens upplägg, utvär- dering och kvalitetsarbete. Inspektörerna vill särskilt framhålla det arbete som pågår för att anpassa utbildningen till individen inom IVIK/PRIVIK
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (8 kap.
1 a § gymnasieförordningen).
- Rektorn är inte ordinarie ledamot av elevvårdskonferensen (4 kap. 1 § gym- nasieförordningen).
- Kursen idrott och hälsa B är i strid med bestämmelserna obligatorisk för eleverna (bilaga 2 skollagen).
- Lokala kurser vars innehåll strider mot förordningen anordnas (2 kap. 14 § gymnasieförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- I arbetet med normer och värden bör skolan uppmärksamma alla elever.
- Skolan behöver intensifiera sitt arbete för att eleverna skall få ett större in- flytande över sitt lärande.
- Skolan bör arbeta för större samverkan mellan lärarna och att undervisning- en i större utsträckning utgår från programmålen.
- Skolan bör, utifrån tidigare insatser undersöka hur skolan kan bidra till att minska stressen hos elever.
- Skolans arbete med att följa elevernas kunskapsutveckling behöver förbätt- ras.
- Lärarna bör förbättra arbetet med att redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen.
Kunskaper, utveckling och lärande
I Blackebergs gymnasium uppger lärare i intervju att eleverna når goda kunska- per för vidare studier och att många elever som avslutat sina studier kommer på besök för att berätta hur nöjda de är.
Av nationell statistik för år 2004, 2005 och 2006 framgår resultaten för Blacke- bergs gymnasium i förhållande till kommunen som helhet och riket.
Tabell 1 Uppgifter från nationell statistik avseende gymnasieskolans resultat
Blackebergs gym- nasium
Kommunen Riket
2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Genomsnittlig be-
tygspoäng
16,5 16,2 16,7 14,8 14,8 14,8 14,1 14,1 14,1
Andelen (%) med allmän behörighet till universitets- och högskolestudier
98,6 97,0 98,6 88,6 87,2 86,3 89,4 88,9 89,2
Andel (%) elever som fullföljde utbild- ningen inom fyra år
93,9 95,2 70,1 75,1 76,5 72,0 75,1 76,0 74,9
Tabellen visar att Blackebergs gymnasium når goda resultat som överstiger både resultaten i kommunen och i riket. Även vid jämförelse av resultaten per pro- gram ligger Blackebergs gymnasium över såväl kommunen som riket.
I skolans kvalitetsredovisning för 2005/2006 återfinns sammanställda resultat.
Bland annat redovisas betyg i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Samtliga elever har fått minst betyget Godkänd i samtliga A- och B- kurser. Vidare framgår att samstämmigheten mellan betyg och resultat på natio- nella prov är mycket stor. Under våren 2006 avlade 20 elever examen för CAE, Cambridge Certificate in advanced English.
Skolan redovisar vidare att 26 elever avbrutit sina studier vid skolan. Flertalet (18) är elever på individuella programmets introduktionskurser som byter till annan skola som passar bättre ur nivåsynpunkt när det gäller förkunskaper i svenska språket. Fyra anger otrivsel eller en pressande studiemiljö som skäl att avbryta.
Av skolans egen statistik framgår att av cirka 65 elever i IVIK och PRIVIK studerade 30 vidare på nationellt program. Totalt sattes 90 grundskolebetyg i ämnena svenska som andraspråk, engelska och matematik. Många elever inom IVIK/PRIVIK fick även betyg i ämnena biologi, fysik, kemi, historia, samhälls- kunskap samt idrott och hälsa.
Utvecklingen av normer och värden
Inspektörerna möttes av ett öppet trevligt klimat och elever med ett respektfullt förhållningssätt till varandra och till vuxna i skolan. I samtliga intervjuer fram- hölls den väl genomtänkta introduktionen av nya elever som en god start där eleverna lär känna varandra väl, vilket är grundläggande för trivseln i skolan.
Enligt kommunens brukarundersökning (omfattar elever i årskurs 2) för år 2005, ansåg flertalet elever att de var nöjda med relationerna mellan eleverna, att det rådde lugn och arbetsro i skolan, att bemötandet var gott oavsett kön och kulturell bakgrund, att lärarnas sätt var gott, att de kände sig trygga i skolan, att regler följdes samt att det inte förekom någon mobbning. Samtliga värden för Blackebergs gymnasium låg över kommunen som helhet. Dock uppger fyra procent av eleverna att de är missnöjda med situationen när det gäller mobb- ning. Vid intervjuer framkom inte några uppgifter om kränkningar, däremot uppgav skolledning och elevhälsopersonal att konflikter uppstår ibland och att de då ingriper. Samtliga intervjugrupper beskrev att det finns elever som inte uppmärksammas i skolans arbete. Inspektörerna bedömer att Blackebergs gym- nasium når goda resultat av arbetet med normer och värden men att detta arbe- te bör omfatta samtliga elever.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan- passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kva- litetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ- ningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
I Blackebergs gymnasium genomförs klassråd och skolkonferens. För samtliga elever i skolan finns ett elevråd. I intervjuer gav elever och lärare varierande bilder av hur klassråden och skolkonferensen fungerade. Några ansåg att de utgjorde bra fora för inflytande där eleverna kunde lyfta angelägna frågor, att deras synpunkter togs på allvar och att de kunde påverka skolan som helhet.
Andra uttryckte osäkerhet gällande såväl nyttan med dem som vilka frågor som behandlades. Ytterligare några ansåg att det inte fanns tid för klassråd. I elevrå- det behandlas företrädesvis sociala frågor och intresset för arbetet är enligt de intervjuade lågt. Enligt skolans arbetsplan fungerar inte elevdemokratin till- fredsställande. Vid inspektionstillfället hade skolledningen därför lagt fram för- slag till ny organisation av elevinflytandet. Av intervjuer och utvärderingar framgår också att elevernas och lärarnas syn på möjligheterna till inflytande över lärandet skiljer sig från varandra. Eleverna menar att de har mindre möj- ligheter att påverka undervisningen och dess uppläggning än vad lärarna anser.
För att förbättra möjligheterna till ansvarstagande och inflytande för eleverna krävs förutom god interaktion och en god kommunikation mellan läraren och eleven också att eleven har god kännedom om målen. Vid intervjuer framkom variation mellan hur väl lärare lyckas förmedla mål för utbildning och kurser.
Inspektörerna bedömer att skolan behöver intensifiera sitt arbete för att elever- na skall få ett större inflytande över sitt lärande.
Inspektörerna blev vittne till exempel på gott värdegrundsarbete. I sin strävan att eleverna skall trivas ännu bättre har skolan, förutom ett utökat kursutbud i dans som estetisk verksamhet, en uppskattad aktivitet i form av den gemen- samma ”onsdagsrasten”, med framträdanden av olika slag. Vid inspektionstill- fället genomfördes en sådan ”rast”. Det som var avsett att bli ett trevligt och lättsamt sätt att ta emot nya elever i skolan gick överstyr och ledde till ned- skräpning och nedsölning av den s.k. Ljusgården. Personal och skolledning ingrep dock omedelbart vilket ledde till att elever självmant anmälde sig för att be om ursäkt och städa upp efter sig.
Vid inspektionstillfället hade skolan påbörjat ett arbete med att ta fram en lika- behandlingsplan i samarbete med elever, föräldrar och personal. Skolan har efter besöket redovisat en plan som inspektörerna bedömer uppfyller inte la- gens krav.
Organisation och arbetssätt i undervisningen
Undervisning inom naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapspro- grammet varierar mellan lärare. I intervjuer och vid lektionsbesök framgår att det förekommer att lärare integrerar ämnen i olika grupparbeten och teman och arbetar för att utbildningen skall bilda en helhet och att elever skall se samman- hang. I intervjuer med skolledning och lärare framkommer att kärnämnena inte har så många anknytningspunkter till karaktärsämnena s.k. infärgning i någon högre grad. Detta leder till att eleverna läser ämne efter ämne, kurs efter kurs utan sammanhang med programmålen. I läroplanen för de frivilliga skolfor- merna anges att läraren skall samverka med andra lärare i arbetet på att nå ut- bildningsmålen. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för större sam- verkan mellan lärarna och att undervisningen i större utsträckning utgår från programmålen.
Inspektörerna vill särskilt framhålla det arbete som pågår för att anpassa utbild- ningen till individen inom IVIK/PRIVIK genom olika grupperingar utifrån den skolbakgrund eleverna har. Lärare och elever gör tillsammans grovplanering över mål, vad som skall gås igenom för respektive betyg och för en fortlöpande dialog. Skolans IVIK/PRIVIK-lärare samarbetar med studiehandledare i mo- dersmål kring de elever som har svenska som andraspråk.
I skolan har under senare år förts diskussioner om att flera elever, främst flick- or, känner sig stressade av skolarbetet. För att åtgärda detta har föreläsningar om stress erbjudits föräldrar och elever och elever har erbjudits friskvårdskurs.
Skolan har också sett över planering av prov och större arbetsuppgifter för att skapa en jämnare arbetsbelastning. Några lärare berättar att de ger mera tid till större uppgifter, färre prov, låter elever använda mera lektionstid till att skriva mera i skolan istället för hemma osv. Inom skolan finns starkt fokus på betyg och lärare, elevhälsopersonal och elever använder i intervjuer uttrycket ”betygs- hets”. Vid samtliga intervjuer framgår att de åtgärder som vidtagits inte har haft önskad effekt och att någon djupare analys av orsakerna till stressen inte har gjorts. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör undersöka hur skolan kan förändra situationen.
Elevernas närvaro är överlag god medan en liten del av eleverna har hög från- varo. Detta uppmärksammar mentorerna som utreder orsaker och vidtar nöd- vändiga åtgärder.
Individanpassning och stöd
Skolan använder tester/screening för att kartlägga elevernas stödbehov. Dess- utom fångas signaler om stödbehov upp från lärare och eleverna själva. Stödet organiseras bland annat i form av resurser fördelat på ämne, lärare, antal elever och timmar. Av intervjuer framkom att variationen i hur lärare använder dessa timmar är stor och att det varierar mellan lärare om och vilken hjälp eleverna får. Några lärare finns tillgängliga medan andra hänvisar till skolans läs- och skrivstudio. Läs- och skrivstudion är till för elever som har dyslexi, mindre läs- och skrivsvårigheter eller svårigheter att formulera sina tankar och idéer i skrift, och därför vill förbättra sin läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivstudion som leds av en speciallärare, är utrustad med material för stöd i svenska samt speciel- la datorprogram. Eleverna får hjälp med studieplanering, studiestöd och indivi- duellt utformade kurser i läs- och skrivutveckling. Inspektörerna bedömer att det stöd som ges är av god kvalitet.
Skolhälsovården samarbetar med studie- och yrkesvägledare, kurator, speciallä- rare och biträdande rektor i skolans elevhälsoteam. Gruppen genomför elev- vårdskonferenser där bland annat beslut fattas och protokoll förs. Dock är inte rektor ordinarie ledamot av elevvårdskonferensen, vilket inte är förenligt med bestämmelserna.
Från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförordningar- na avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn skall se till att en utred- ning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av sär- skilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av åtgärdsprogrammet skall framgå vilka elevens behov är, hur behoven skall tillgodoses samt hur åt- gärderna skall följas upp och utvärderas. I intervju med skolledning och lärare framgår att åtgärdsprogram inte upprättas i alla fall där elever är i behov av sär- skilt stöd, utan endast vid mer omfattande behov av stöd, reduceringar i pro- gram och komplexa situationer. Speciallärare utarbetar då åtgärdsprogram ut- ifrån den utredning som gjorts. Att åtgärdsprogram inte utarbetas till alla elever i behov av särskilt stöd är enligt inspektörerna en brist som snarast skall åtgär- das.
Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning
Individuell studieplan upprättas för samtliga elever dock framkommer variation i hur de används. Även hur elevernas kunskapsutveckling följs varierar mellan lärarna. Elever i årskurs 1 och 2 berättar att de fått en poängplan, individuella studieplanen, där de även fick fylla i vilket betyg de ville uppnå. Därefter har de fått information om hur de ligger till via skolans intranät. Såväl elever som lära- re kan där lägga in uppgifter som skrivs ut inför utvecklingssamtal. Elever i årskurs 3 efterlyser dock mera kommentarer från lärarna och önskar mera dia- log om hur de ligger till i de olika kurserna. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra arbetet med att följa elevernas kunskapsutveckling och fortlöpan- de ge varje elev information om dennes utvecklingsbehov och framgångar i studierna.
Blackebergs, Brännkyrkas och Kärrtorps gymnasium har arbetat för att utveckla en samsyn när det gäller bedömning och betyg. Syftet med detta är att elever skall bedömas likvärdigt oavsett i vilken skola studierna bedrivs. De framtagna kriterierna har legat till grund för de gemensamma konkretiserade betygskriteri-
erna. Bedömningsgrunderna är kvalitativa, varje elev skall bedömas mot kriteri- erna och inte mot de andra eleverna och snittpoäng på prov skall inte användas.
Vid intervjuer framkommer olika uppfattning mellan elever och lärare. Eleverna anser att det endast är proven och poängen som ligger till grund för betygen medan lärare säger att även muntliga framställningar och aktiviteter under lek- tionerna bedöms och är underlag för betygssättningen. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra arbetet med att för eleverna redovisa på vilka grunder betygssättning sker.
Skolan använde fram till förra läsåret beteckningarna Under Godkänd (UG) och Över Godkänd (ÖG) som omdömen. Skolledningen uppger att detta har upphört medan elever säger att det fortfarande används av några lärare. Inspek- törerna påpekar vikten av att samtliga lärare använder det betygssystem som gäller för gymnasieskolan.
Kvalitetssäkring och förbättringsarbete
Frågor av relevans för kvalitets- och utvecklingsarbetet diskuteras med arbets- lagsledare, övrig personal, elevråd och andra elevkonstellationer. Skolledningen menar att det försvårar kvalitetsarbetet när lokala arbetsplanen sträcker sig över kalenderår och kvalitetsredovisningen över läsår. Skolan använder ett database- rat utvärderingssystem där skolledningen hämtar underlag för kvalitetsredovis- ningen. För att underlätta hanteringen av kursutvärderingar gör skolledning och arbetslagsledare tillsammans ett urval av vilka utvärderingar som skall genomfö- ras och sammanställas. Lärare uppgav i intervju att de varit delaktiga i framta- gandet av kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet är av god kvalitet.
Skolledning och intern kommunikation
Skolans ledningsgrupp består av rektor som tillträdde i augusti 2006, två biträ- dande rektorer och en intendent. En biträdande rektor är ansvarig för naturve- tenskapsprogrammet och en för samhällvetenskapsprogrammet och IVIK. I intervjuer framkom att täta byten i ledningen och den ombyggnad skolan ge- nomgått bidragit till en förlorad kontinuitet i skolans utveckling. Lärare fram- förde behov av tydlighet men även att arbetsfördelningen blivit tydligare sedan den nya rektorn tillträtt. Såväl skolledning som personal framhöll skolledning- ens goda intentioner att leda det pedagogiska arbetet i skolan. Utifrån samtal instämmer inspektörerna i detta.
Bedömning av förutsättningarna
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen;
tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen.
Tillgång till en likvärdig utbildning
Eleverna på IVIK förbereder för fortsatta studier på IVIK eller PRIVIK ge- nom att läsa kurser i svenska som andraspråk, engelska, matematik, idrott och hälsa, data, bild, naturkunskap och samhällskunskap. På PRIVIK-NV, med naturvetenskaplig inriktning, kan eleven få slutbetyg från grundskolan i nio äm-
nen och på PRIVIK-SP, med samhällsvetenskaplig inriktning, i sju ämnen. På PRIVIK-SP bedrivs matematikundervisningen på nivåer från årskurs 6–9.
Enligt skolans dokument och intervjuer är kursen idrott och hälsa B obligato- risk för samtliga elever, vilket strider mot bestämmelserna.
Skolan erbjuder lokala kurser vars innehåll varierar i kvalitet. Flera av dessa som t.ex. retorik, engelskt samhällsstudium och friskvård och hälsokunskap motsva- rar nationella kurser, vilket inte är enligt författningarna. I skolan finns aven den lokala kursen livskunskap. Kursen är på 50 poäng och de för kursen angivna målen sammanfaller i allt väsentligt med de mål som uttrycks i läroplanens av- snitt normer och värden och de övergripande kunskapsområden som anges i avsnittet om rektors ansvar. Inspektörerna förstår skolans syfte då det finns behov av diskussioner om dessa frågor. Sådana bör dock genomföras i andra former än inom en lokal kurs som betygssätts och ingår i elevers betygspoäng.
Den värdegrund och de kunskapsmål som uttrycks i läroplanen skall genomsyra all verksamhet och inte omvandlas till lokala kurser. Den lokala kursen i elev- demokrati är även den en kurs som omfattar områden som är skolans övergri- pande ansvar utifrån bl.a. läroplanen.
Enligt elevvårdspersonal ges en lokal kurs i läs- och skrivutveckling om 50 po- äng, till elever i behov av stöd. Kursen erbjuds inom ramen för individuellt val.
En lokal kurs får inte heller vara utformad som förstärkningskurs eller som en kurs som skall läsas före de nationella kurserna i ett ämne eftersom de nationel- la kursernas A-nivå anger lägsta kunskapsnivå i ämnet. För elever i behov av stöd eller särskilt stöd skall stödundervisning eller specialundervisning anord- nas. En elev som har påtagliga studiesvårigheter i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska har även rätt att läsa dessa kurser i etapper.
Inspektörerna bedömer att de ovan beskrivna lokala kurserna inte är i enlighet med bestämmelserna varför skolan snarast måste göra en översyn över vilka lokal kurser som används.
Personalresurserna
Skolan har god tillgång till personal av olika slag. Det stora flertalet lärare har lärarutbildning och de allra flesta undervisar inom de områden de har utbildning för.
Datum Ort
2007-06-20 Stockholm Iréne Sehlin
Anna Kjellberg
