Miljöförvaltningen
Solarietillsyn i
Landskrona 2008
Emilie Jönsson &
Victoria Andersson
Miljöinspektörer Rapport 2008:16
Miljöförvaltningen
261 80 Landskrona
Sammanfattning
Det finns ett klart samband mellan solariesolande i unga år och hudcancer, främst den allvarliga formen malignt melanom. Oförsiktigt solande kan leda till brännska- dor på hud och ögon samt orsaka hudförändringar.
Kommunerna tog över tillsynen från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare SSI, Statens strålskyddsinstitut) 2007. Miljönämnden i Landskrona tog över tillsynen av solarier långt tidigare.
Miljöförvaltningen har under 2008 inspekterat de solarier i Landskrona kommun som är upplåtna åt allmänheten. Tillsyn på solarierna gjordes oanmälda. Vid tillsy- nen kontrollerades strålskyddet men även hygienen och lokalerna. Under tillsynsbe- söket informerades om egenkontrollförordningen, vilka punkter som ska ingå i egenkontrollen.
I Landskrona finns det tio lokaler som har solarium upplåtna åt allmänheten. Fyra av de tio solarielokalerna är obemannade, så kallade ”drop in solarium”. Fyra av tio verksamheter har enbart solarium, resterande har solarierna som en del av annan verksamhet t.ex. simhall och gym.
Samtliga verksamheter hade bra rutiner för rengöring och desinfektion av solarie- bäddarna. En del av de inspekterade solarierna hade brister i verksamheten angåen- de strålskyddet, så som att UV-typ 3 märkningen saknades, att solarierören ej var godkända av SSM och att anslag från SSM saknades. Fem verksamhetsutövare fö- relades att vidta åtgärder eftersom bristerna var allvariga.
Syftet med projektet var dels att kartlägga Landskrona kommuns solarieverksamhe- ter och dels att kontrollera att samtliga solarier uppfyller de krav som ställs av SSM samt kraven enligt miljöbalken.
Bakgrund
Det finns ett tydligt samband mellan solariesolande i unga år och hudcancer, främst den allvarliga formen malignt melanom. Antalet fall av hudcancer har ökat konstant de senaste decennierna i hela norden. Även om den viktigaste källan till ultraviolett strålning är solen, så bidrar solarierna till att öka risken för hudcancer. Oförsiktigt solande kan leda till brännskador på hud och ögon samt orsaka hudförändringar.
Solariebäddar kan även sprida smittor om de inte rengörs ordentligt.
Strålsäkerhetsmyndigheten avråder i synnerhet personer under 18 år, personer med ljus och känslig hud och de som har många eller stora födelsemärken att sola solari- um. Ju yngre du är, desto känsligare är huden.
Den 1 augusti 2007 överläts ansvaret för solarietillsynen från Strålsäkerhetsmyn- digheten (SSM) till de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna Miljönämn- den i Landskrona tog över tillsynen av solarier långt tidigare. Solarier är anmäl- ningspliktiga enligt 8 § Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 1998:2) om
solarier. Anmälningsplikten enligt 38 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har upphört för solarier, däremot har miljönämnden fortfarande tillsynsansvaret över lokalen. Miljönämnden beslutade att genomföra ett tillsynsprojekt med inriktning på solarier under 2008.
I Landskrona finns det 10 lokaler som har solarium upplåtna åt allmänheten. De finns bl.a. på gym, badhuset och solariesalonger. Fyra av de tio solarielokalerna är obemannade, så kallade ”drop in solarium”. Fyra av tio verksamheter har enbart so- larium, resterande har solarierna som en del av annan verksamhet t.ex. simhall och gym.
Syfte
Syftet med projektet var bl.a. att kartlägga Landskrona kommuns solarieverksamhe- ter. Solarieprojektets syfte var att kontrollera hur väl SSM:s föreskrifter om solarier (SSI FS 1998:2) och Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygieniska be- handlingslokaler (SOSFS 2006:4) uppfylls. Syftet var även att lämna information om de krav som ställs på solarieverksamheter samt att kontrollera verksamhetens egenkontroll, enligt miljöbalken kap 26 § 19.
Metod/genomförande
Tillsyn på solarierna gjordes oanmälda. I de fall det fanns osäkerhet om solarierna fanns kvar eller ej, samt de solarielokaler som var låsta där man köper tillträde via passerkort, kontaktades verksamhetsutövaren per telefon.
Totalt inspekterades tio solarieverksamheter i Landskrona under hösten 2008. In- spektionerna genomfördes med hjälp av SSM:s checklista samt en checklista för egenkontroll och hygien i lokalen, som togs fram för projektet. Efteråt skickades in- spektionsrapport till verksamhetsutövaren där brister påpekades. En del verksam- hetsutövare förelades att vidta åtgärder. Till inspektionsrapporten bifogades infor- mation om krav som gäller för solarieverksamhet, checklistan som användes vid in- spektionen samt SSM:s affisch ”Viktigt för dig som använder solarium”skickades med. För tillsynen togs timavgift ut.
Resultat
Godkända rör
Om originalrör inte går att få tag på, ska rör som finns på SSI:s lista över ersätt- ningsrör användas.
I två av tio verksamheter användes rör som inte fanns med på SSM:s ersättningslis- ta över godkända rör. Det innebär att man inte kan vara säker på att solarierna fort- farande är solarier av UV-typ 3 med de felaktiga rören och att det kan finnas risk för brännskador. Med felaktiga rör kan det inte garanteras att solariets UV-typ 3 märk- ning gäller och det kan finnas risk för brännskador.
Märkning av solarierna
Alla solarier ska vara kategorimärkt med UV-typ 3 eller S-märkta, vilket anger att solariet uppfyller europeisk och svensk standard. Märkningen visar att rören har rätt strålskyddsegenskaper. Endast solarier av den kategori får användas utan sär-
skilt tillstånd. En skylt som är märkt med uppgifter om originalrör ska finnas på so- lariet, där det anges vilka rör som fanns i solariet från början. Solariet ska även vara märkt med en varningstext.
I tre av tio verksamheter fanns inte UV-typ eller S-märkning på solarierna.
Skyddsglasögon
Skyddsglasögon ska finnas tillgängliga för solariekunderna. De ska vara av en- gångstyp eller rengöras efter varje kund. Ögon som utsätts för UV strålning kan drabbas av akut hornhinneinflammation och även orsaka grå starr på lång sikt.
I en av tio verksamheter fanns inte skyddsglasögon. Verksamheten var obemannad.
Verksamhetsutövare kontaktades omgående efter inspektionen och åtgärder skulle ske snarast. I de flesta av verksamheterna fick kunden köpa sina skyddsglasögon i receptionen eller automat intill solariet.
Anslag från SSI
Information om hur solariet ska användas för att minimera risken för skador ska finnas tillgänglig för kunderna. SSM:s affisch ”Viktigt för dig som använder sola- rium”, med allmänna skyddsråd ska alltid finnas i A3-format, på eller intill varje solarium. Anslaget ligger som bilaga till rapporten.
Fem av tio verksamheter saknade anslag från SSM.
Exponeringsschema
Exponeringsschema från solarietillverkaren eller motsvarande anvisningar ska an- slås väl synligt. Där ska framgå tid för första solning och efterföljande besök utgå- ende från hudtyp samt antalet exponeringar som inte ska överskridas under ett år.
Som alternativ kan personalen vid bemannade solarier ge solningsråd.
Tre av tio verksamheter saknade exponeringsscheman.
Dubbla tidur
Kunden ska kunna ställ in sin soltid på ett tidur. Utöver detta tidur ska strömfö- ringen till ett solarium vara försett med ett extra tidur som slår av nätspänningen till solariet efter högst en timme. Myntautomat som är kopplat till ett solarium räk- nas som tidur om solariet kan regleras med mynt eller polletter. På nya solarier är det ett standard krav att ha ett inbyggt tidur s.k. ”overtime relay”. Dubbla tidur ger extra säkerhet och är därför ett krav även vid bemannade solarier.
Alla verksamheter har dubbla tidur på solarierna.
Lokal och ventilation
I Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet (SOSFS 2006:4) finns bl.a. angivet att en i hygienisk verksamhet bör:
• instrument och redskap, som inte är av engångstyp, rengöras noggrant innan de återanvänds.
• lokalen och instument vara utformad så att rengöring och desinfektion underlättas
• lokalen bör ha en god luftkvalitet.
• lokalen ha ett ändamålsenligt städutrymme som är försett med utslagsvask och rinnande varmt och kallt vatten
• lokalen ha ett tillräckligt antal toaletter som är försedda med tvättställ med rin- nande varmt och kallt vatten, flytande tvål och engångshanddukar
Golv, väggar och inredning var generellt lättstädade och hade ytor som tålde av- torkning. I vissa av solariebåsen var det trångt och det var svårt att komma åt att städa överallt. Brister som uppmärksammades i lokalerna gällde bl.a. golvmattor in- till solarier och att det var dammigt på och kring solarierna.
Dålig luftväxling kan innebära en hälsorisk. I verksamheter där fukt och värme bil- das är det viktigt med en väl fungerande ventilation, det är önskvärt med mekanisk frånluft.
Hygien
Nio av tio hade rutiner för att rengöra solariebäddar minst en gång per dag. I en verksamhet rengjordes bäddarna ca två gånger i veckan. Den aktuella verksamheten uppger att solariet inte används speciellt mycket. Verksamhetsutövaren funderar på att göra sig av med solariet.
I samtliga verksamheter hade kunderna tillgång till desinfektionsmedel och tork- papper så att varje kund ska rengöra solariebädden efter solning. Om rengöring ska utföras av kunderna själv bör ett anslag med uppmaning att rengöra bädden finnas.
Personalen bör rengöra bädden minst en gång om dagen även om kunderna rengör den.
I de verksamheter där skyddsglasögon fanns att låna varierade rutinerna kring hur ofta dessa rengjordes. I de flesta verksamheter köpte kunden skyddsglasögon själv och ansvarar därmed själv för rengöring.
I samtliga solarieverksamheter fanns tillgång till toalett, även handtvättställ med flytande tvål och engångshanddukar. I sju av tio verksamheter fanns tillgång till dusch.
Egenkontroll
En verksamhetsutövare ska genom egenkontrollen försäkra sig om att miljöbalkens krav uppfylls. Detta innebär att man som verksamhetsutövare måste känna till den lagstiftning som gäller för verksamheten, de hygieniska och miljömässiga risker som finns och vad man kan göra för att förebygga skada eller olägenhet. Kraven på egenkontrollens omfattning och den dokumentation som kan behövas beror på ty- pen av verksamhet, dess storlek och vilka risker som finns med den. Syftet med egenkontrollen är att förebygga smitta, allergiska reaktioner eller att kunder drabbas att andra olägenheter, syftet är också att förhindra att miljön tar skada exempelvis av de produkter som hanteras i verksamheten.
Farligt avfall
Samtliga solarieverksamheter har informerats om kraven som ställs på hantering av farlig avfall enligt Avfallsförordning 2001:1063.
Lysrör klassas som farligt avfall.
Enligt 34 § skall den som avser att transportera farligt avfall från yrkesmässig verk- samhet anmäla detta till länsstyrelsen. Om man som verksamhetsutövare avser att köra mer än 300 hela lysrör eller andra ljuskällor per transport krävs särskilt till- stånd enligt 27 §.
Om man verksamhetsutövare beställer hämtning av farligt avfall är man enligt 39 § som verksamhetsutövare skyldig att kontrollera att transportören har tillstånd enligt 26 eller 27§, eller är anmäld enligt 34 § för att få lov att köra farligt avfall.
41 § Avsändaren av farligt avfall skall upprätta ett transportdokument. Dokumentet skall innehålla uppgifter om avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och av- fallsmängd samt undertecknas av avsändaren och vid mottagandet av mottagaren.
43 § Den som bedriver verksamhet där farligt avfall uppkommer skall föra anteck- ningar om årlig mängd och slag av avfall, samt till vilken/vilka anläggningar som olika slag av avfall transporteras till. Anteckningarna ska sparas i minst fem år.
Diskussion
Den 1 augusti 2007 överläts ansvaret för solarietillsynen från Strålsäkerhetsmyn- digheten (SSM) till de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Miljönämn- den i Landskrona tog över tillsynen av solarier långt tidigare. Detta projekt var där- för intressant för att se hur verksamheterna inom detta område fungerar både ur mil- jö- och hälsoskyddssynpunkt och strålsäkerhetssynpunkt.
De mest anmärkningsvärda bristerna gällde att solarierna inte var märkta med UV- typ 3. I tre av tio verksamheter fanns inte UV-typ 3 märket på solariet. Märket ska sitta synligt på solariet. UV-typ 3 eller S-märkta märkningen visar att rören har rätt strålskyddsegenskaper.
En annan allvarlig brist var användning av solarierör inte var godkända enligt SSM:s ersättningslista. I två av tio verksamheter användes rör som inte överens- stämde med SSI:s lista över godkända rör. Det innebär att man inte kan vara säker på att solariernas UV-typ 3 fortfarande gäller med de felaktiga rören och att det kan finnas risk för brännskador.
Den vanligaste bristen var att SSM:s anslag ”Viktigt för dig som använder solari- um” saknades. Med rätt information till kunderna kan riskerna med att använda so- larium minska avsevärt. Därför är det av stor vikt att SSM:s skyddsråd och ett ex- poneringsschema finns tillgängligt vid solariet.
Det är viktigt att den som bedriver verksamheten har kunskap och tar sitt ansvar för att kontrollera att rätt rör används i solarierna. Miljöförvaltningen uppfattade under tillsynen att många förlitar sig på leverantörerna av solarieutrustning. Brister ur häl- soskyddssynpunkt kan innebära risk för människors hälsa. Förutom risken för brännskador och på sikt hudcancer finns också risker med otillräcklig ventilation, dåligt rengjorda bäddar och skyddsglasögon.
Resultatet av projektet visar att en fortsatt tillsyn är viktigt även i framtiden. Om man framöver ska genomföra ett liknande projekt så ska det finnas möjlighet att göra kontrollmätning av strålning med utrustning som lånas av SSM.
