Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp
Fanns kvinnor förr i tiden?
Kvinnors representation i
historieläroböcker för årskurs 4-6
Handledare: Josefin Englund
Malin Lindén och Sara Lindqvist
Examinator: Robert Thorp
Sammanfattning
Denna studies syfte var att undersöka det utrymme kvinnor respektive män gavs i historieläroböcker avsedda för årskurs 4-6 samt studera vilka sammanhang könen gavs tillträde till. Studien har utgått från tre forskningsfrågor gällande vilket utrymme kvinnor respektive män gavs, på vilka sätt kvinnor gavs utrymme samt i vilka sammanhang kvinnor och män förekom.
För att kunna besvara denna studies forskningsfrågor har två historieläroböcker skrivna efter införandet av den nuvarande läroplanen, Lgr 11, analyserats. Det insamlade materialet som bestod av kvinnliga respektive manliga omnämnanden analyserades utifrån Yvonne Hirdmans genussystem.
Studiens resultat visade att män gavs ett mycket större utrymme än kvinnor. Det var främst genom namngivna personer som både kvinnor och män gavs utrymme i historieläroböckerna.
Kvinnor förekom både i huvudtext men också genom additiva inslag i form av underrubriker, textrutor, bildtexter, ordlistor, tidslinjer och genom små figurer som kommenterade det som stod i huvudtexten. Kvinnor förekom främst i sammanhang kopplade till äktenskap och familj medan män främst kunde kopplas till sammanhang gällande makt- och politiska positioner.
Nyckelord: Historia, genus, läroboksanalys, genussystem.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Inledning ... 5
Arbetsfördelning ... 5
Bakgrund ... 6
Forskningsöversikt ... 8
Genus i läroböcker ... 8
Genus i historieläroböcker ... 9
Historieläroböckers förändring gällande genus från 1870 till 2000 ... 9
Kvinnors och mäns utrymme i historieläroböcker ... 10
Kvinnors framställning och sammanhang i historieläroböcker ... 11
Teoretisk utgångspunkt ... 13
Genussystemet ... 13
Syfte och frågeställningar ... 15
Metod ... 16
Textanalys som metod ... 16
Datainsamling, forskningsmaterial och urval ... 17
Databearbetning och analysmetod ... 18
Reflektion kring metodval ... 20
Resultat och analys ... 22
Kvinnors och mäns utrymme i historieläroböcker ... 22
Sammanfattande jämförelse ... 25
Analys av kvinnors och mäns utrymme i historieläroböcker ... 25
Kvinnors olika typer av utrymme ... 26
Sammanfattande jämförelse ... 28
Analys av kvinnors olika typer av utrymme ... 28
Kvinnors och mäns sammanhang ... 29
Sammanfattande jämförelse ... 31
Diskussion ... 32
Konklusion ... 35
Referenslista ... 36
Forskningsmaterial ... 37
Bilagor ... 38
Bilaga 1. Facebook-inlägg ... 38
Bilaga 2. Ordlista gällande klassificering ... 39
Inledning
Gudrid Torbjörnsdotter, Agneta Horn, Helvig av Holstein och drottning Filippa. Samtliga av dessa kvinnor har, tillsammans med många andra, haft betydelse för Sveriges historia. Dessa kvinnor kom aldrig på tal under de år vi gick i skolan och de har dessutom varit okända för oss i vuxen ålder. Vidare har vi, genom möten med historieläroböcker under våra verksamhetsförlagda utbildningar, fått en uppfattning om att historieläroböcker domineras av manliga aktörer, främst regenter.
Elever ska, enligt syftesbeskrivningen för ämnet historia, möta människors berättelser samt ges möjlighet att utveckla en överblick över hur kvinnor och män, genom historien, har skapat och utvecklat samhällen och kulturer (Lgr 11, s. 205). Då det både är kvinnors och mäns skapande och utveckling av samhällen som ska uppmärksammas i historieundervisningen, bör den ge kvinnors och mäns historia lika stort utrymme. Kombinationen av läroplanens syftesformulering gällande ämnet historia och vår uppfattning att kvinnor saknas i historieläroböcker, resulterade i ett intresse för att studera kvinnors representation i just läroböcker.
Vidare är denna studie didaktiskt relevant då vi anser att läroböckers innehåll och framställning kräver kritisk granskning för att lärare medvetet ska kunna anpassa sin undervisning och komplettera läroböckerna vid behov. Eleverna ska få möta människors berättelser och ges möjlighet att se hur kvinnor och män utvecklat samhällen och kulturer, vilket endast blir möjligt om båda könen ges utrymme och behandlas i historieundervisningen.
Arbetsfördelning
Vid arbetet med denna studie har all text skrivits samt bearbetats tillsammans. Det arbete som har fördelats gäller den datainsamling som gjorts där två historieläroböcker analyserats. Malin Lindén har ansvarat för läsning, datainsamling samt sammanställning av läroboken Upptäck Historia medan Sara Lindqvist ansvarat för att göra detsamma gällande PULS Historia 4-6 Grundbok.
Analyserna av historieläroböckernas resultat genomfördes tillsammans.
Bakgrund
”Det är vi människor som har makten över minnet. Genom att välja vad som ska kvala in i historien bestämmer vi vad som har hänt.” (Harrison, 2019). Detta uttryckte Dick Harrison, professor i historia vid Lunds Universitet, i ett sommarprat som sändes i radioprogrammet Vegas sommarpratare år 2019. Han menar vidare att vi människor har en benägenhet att välja ett förflutet som passar oss, även om detta resulterar i en felaktig bild av vårt samhälle. Detta sker medan vi också väljer bort den historia vi inte vill ha eller känner igen, och det är kvinnorna som är de största offren av denna selektering. Kvinnor, även de som bevisats haft en stor betydelse för världshistorien, osynliggörs. Detta menar Harrison grundar sig i att vi förväntar oss att det endast är män som kan bidra med något betydelsefullt. I historieböcker framställs europeiska krig som ett manligt fenomen men Harrison har funnit att det förekommit ett flertal kvinnor som, under det 30-åriga kriget, agerat krigsherrar, varit härskarinnor och imponerande ledare. Men detta är som tidigare nämnts ingenting som syns i historieskrivningen (Harrison, 2019).
Det faktum att kvinnliga krigare förekommit i historien har även bekräftats genom gravfynd och analyser av skelett, bland annat genom en analys som genomfördes år 2017 (Günther, Götherström, Hedenstierna-Jonson, Jakobsson, Kjellström, Krzewinska, Price, Sobrado, Storå, Zachrisson, 2017). Analysen genomfördes på ett skelett som grävdes upp på Birka under 1800- talet. Graven skelettet påträffades i var välfylld, med ett svärd, en yxa, ett spjut, pilar, en stridskniv, två sköldar, två hästar samt spelpjäser. Detta indikerade att det var en högt uppsatt krigare och officer som blivit begravd. Vid utgrävningen på 1800-talet fastställdes skelettet vara från en man, detta baserat på de fynd som hittades tillsammans med skelettet. Dock framkom det, genom den analys som genomfördes år 2017, att skelettet tillhörde en kvinna (ibid, ss. 854- 855).
Att kvinnor fallit offer för selekteringen i historieböcker har även uppmärksammats genom populärkultur. Ett exempel är boken Drottningsylt, skriven av Josefin Johansson, som publicerades 2018. Boken avser att synliggöra och berätta om alla de kvinnliga regenter som funnits i Sveriges historia. Godnattsagor för rebelltjejer: 100 berättelser om fantastiska kvinnor är ett annat exempel på en bok som uppmärksammar kvinnor som varit betydelsefulla, både förr och nu. Boken är skriven av Elena Favilli och Francesca Cavallo och publicerades år 2017. Vidare har Elin Hägg skapat en kortlek vid namn Historiska kvinnor där 52 svenska kvinnor uppmärksammas genom att klä varsitt spelkort.
I en artikel från Skolvärlden (Byström Sjödin, 2015) framkom det att Dagens nyheter har räknat antalet namngivna kvinnor i fyra historieläromedel avsedda för högstadiet. De kom fram till att det i en lärobok fanns fler namngivna nazister än namngivna kvinnor. Resultatet visade även att antalet namngivna kvinnor, i snitt, utgjorde cirka 13 % av läroböckernas namngivna
historieläroböcker. Även Kulturnyheterna (2016), som är en del av Sveriges Television, har genomfört en granskning av sex historieläroböcker och böcker i litteraturhistoria. Resultatet visade att cirka 15 % av de namngivna personerna var kvinnor. Dick Harrison kommenterade detta resultat i artikeln och menade att detta inte är något nytt problem. Avsaknaden av kvinnor i historieläroböcker har, enligt honom, uppmärksammats tidigare och han menar därför att det inte finns någon ursäkt för att läromedelsförlagen utesluter kvinnor utan de har gjort ett medvetet val.
Vidare har läroböcker, för grundskolans högre årskurser (7-9) och gymnasiet, granskats för att undersöka hur väl de stämmer överens med läroplanens värdegrund. På uppdrag av regeringen, genomförde Skolverket (2006a) en granskning gällande det ovannämnda där fem aspekter analyserades, etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, sexualitet samt religion eller annan trosuppfattning. Varje aspekt granskades av en eller flera forskare vilka ansågs ha specialkompetens inom området (Skolverket, 2006a, ss. 5-6, 16). Britt-Marie Berge och Göran Widding (2006, ss. 28-29) genomförde granskningen om hur kön representerades i de utvalda läroböckerna. Detta var läroböcker i biologi, religion, historia samt samhällskunskap. Resultatet visade att kvinnor osynliggjordes eller underrepresenterades i sammanhang som hade kunnat framställas med ett kvinnligt fokus. Text som behandlade kön var inte en integrerad del av huvudtexten utan återfanns genom inslag i form av exempelvis bilder, bildtexter eller faktarutor.
Läroboken har en stark ställning i undervisningen av teoretiska ämnen (Skolverket, 2006b, s.
130). Detta visade en rapport från Skolverket vars syfte var att visa på läromedels roll och funktion i ett urval av ämnen i grundskolan. Studien visade att läroboken, bland andra läromedel, används på ett eller annat sätt i undervisningen. I vilken utsträckning läroboken användes berodde på vilket skolämne och årskurs det rörde sig om (Skolverket, 2006b, ss. 15, 129-130).
Det har även konstaterats, genom en undersökning som Skolvärlden genomfört, att lärare inte hinner granska de läromedel de använder i sin undervisning (Stridsman, 2014). Undersökningen visade att 79 % av de lärare som deltog uppgav att de inte hade tillräckligt med tid för att kvalitetsgranska sina läromedel. Om lärare inte har tid att granska läromedel som används i undervisningen, kan de heller inte med säkerhet veta att de motsvarar läroplanen och det aktuella ämnets kursplan. Med detta som bakgrund är det intressant att studera läroböcker, detta då läroböcker har visat sig ha en stark ställning i undervisningen.
Sammanfattningsvis har det konstaterats att kvinnor inte får ta plats i historieskrivningen. Det är en aktuell debatt, men det är också en debatt som pågått under en längre tid. Frånvaron av kvinnor i historien samt i historieläroböcker har uppmärksammats, populärkulturen har försökt kompensera detta samtidigt som fler undersökningar gällande kvinnors utrymme bekräftat att selekteringen kvarstår. Dock har undersökningar som gjorts främst fokuserat på högre årskurser eller granskat läroböcker som skrivits utifrån föregående läroplan. Med detta som bakgrund är det intressant att studera kvinnors och mäns representation och framställning i historieläroböcker för årskurs 4-6.
Forskningsöversikt
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning relaterad till denna studies övergripande tema och syfte. Inledningsvis presenteras forskning som antagit ett genusperspektiv vid studie av läroböcker, detta för att exemplifiera detta forskningsområde. Därefter behandlas forskning gällande genus i historieläroböcker på ett mer ingående sätt. Denna forskning kommer att presenteras tematiskt, där historieläroböckers förändring i relation till genus, kvinnor och mäns utrymme, samt framställning av kvinnor och deras sammanhang i historieläroböcker kommer att behandlas.
Genus i läroböcker
Genusforskningen har i över 40 år bedrivits och utvecklats i de nordiska länderna, detta genom att olika metoder och teorier har använts (Knudsen, 2005, s. 70). Dock menar Susanne V.
Knudsen (2005, s. 70) att nordiska läroböcker ofta saknar genusperspektiv och att genusperspektiv mycket sällan används vid studier av läroböcker.
Det har dock bedrivits läroboksstudier, vilka intagit ett genusperspektiv, både i och utanför Norden. I Tyskland bedrev Franziska Moser och professor Bettina Hannover en studie där de granskade läroböcker i tyska samt matematik avsedda för årskurs ett, tre och fem i Tyskland (Moser & Hannover, 2014, s. 390). Moser och Hannover (2014) analyserade både läroböckernas text och dess bilder. Resultatet visade att flickor och kvinnor var underrepresenterade i matematikläroböcker i jämförelse med pojkar och män. Fördelningen mellan könen var i läroböckerna i tyska istället relativt jämn, flickor nämndes ungefär lika många gånger som pojkar, men kvinnor var dock fortfarande underrepresenterade i jämförelse med män. I läroböckerna i tyska framställdes kvinnor, oftare än män, inneha en föräldraroll (Moser & Hannover, 2014, ss.
394, 397).
Vidare har Zarina Qasim (2018, s. 1), lektor vid Sargodha Universitet, bedrivit en studie av läroböcker i engelska i Indien, detta med fokus på representationen av kvinnor och män. Dessa läroböcker var avsedda för Indiens årskurser 9 och 10. Studiens resultat visade att det fanns en underrepresentation av kvinnor i de studerade läroböckerna samt att läroböckerna främjade och upprätthöll könsskillnader mellan kvinnor och män, detta då framställningarna av kvinnor var stereotypa (Qasim, 2018, s. 17).
En svensk studie som antagit ett genusperspektiv vid analys av läroböcker genomfördes av Lena Lind Palicki som är doktorand vid Humanistiska institutionen vid Örebros Universitet. Lind Palicki (2005, ss. 162, 185-186) studerade hur kön konstruerades i en lärobok för samhällskunskap avsedd för gymnasiet. Studiens resultat visade att trots att läroboken hade
Detta förklarade Lind Palicki (2005, ss. 185-186) med att mannen har en normställning och tillhör det allmängiltiga och att detta leder till att kvinnan, den som marginaliseras, måste framhävas och är undantaget som måste nämnas.
Sammanfattningsvis har det bedrivits forskning gällande genus i läroböcker, både nationellt men kanske framför allt internationellt. Dock är forskning, där ett genusperspektiv intagits vid analys av läroböcker, fortfarande tämligen begränsad. Vidare i detta avsnitt presenteras tre framträdande, svenska studier, vilka på olika sätt behandlat genus i historieläroböcker, vilket även denna studie avser att göra.
Genus i historieläroböcker
Att studera historieläroböcker i relation till genus har, under det senaste decenniet, förekommit bland lärarstudenters självständiga arbeten. Två framträdande forskningsstudier gällande detta ämne har bedrivits av Jörgen Gustafsson och Ann-Sofie Ohlander, även Lena Almqvist Nielsen har genomfört en studie vilken kommer att diskuteras i relation till de två ovannämnda.
Historieläroböckers förändring gällande genus från 1870 till 2000
Historieläroboksgenren är stabil och trögföränderlig. Detta kom Jörgen Gustafsson fram till genom en omfattande studie av 700 historieläroböcker skrivna från år 1870-2000. Studien genomfördes år 2017 och syftade till att undersöka hur budskapet i läroböcker som avsetts att användas i historieundervisningen har förändrats från år 1870-2000. Fokus låg på att studera vilken påbjuden identitet som erbjöds läsaren, detta genom att ha nationalism och genus som vägledande teman (Gustafsson, 2017, ss. 10, 18, 204-205).
Att historieläroboksgenren är stabil och trögföränderlig förklarar Gustafsson delvis genom läroböckernas författare, då tillgången till genren går via samarbete med redan etablerade läroboksförfattare eller genom exempelvis övertagning av titlar. Författare av historieläroböcker verkar även under och inom samma strukturer vilket också förklarar hur ett innehåll skildras.
Även kvinnliga författare skriver nedlåtande om kvinnor och kommenterar deras utseende. Detta tyder på att det är strukturerna som bör ses som det som påverkar hur ett innehåll framställs och dessa strukturer påverkas också av sin samtids krav (Gustafsson, 2017, ss. 135, 137, 204-205).
Även innehållet i historieläroböckerna är delvis av bestående karaktär. Detta menar Gustafsson (2017, s. 112), vars resultat också visade att det fanns en personkanon och att den kvinnliga bestod av den heliga Birgitta, drottning Kristina och drottning Margareta. Dessa har funnits med i beskrivningen av den svenska historien under hela den studerade tidsperioden.
Även Lena Almqvist Nielsen (2014, ss. 2, 114) menar att det finns en stark lärobokstradition vilken tillsammans med det samhällsklimat som råder när läroboken skrivs påverkar dess innehåll.
Detta visade Almqvist Nielsens studie vars syfte var att undersöka hur beskrivningen av den nordiska förhistorien i läroböcker har förändrats under 1900-talet och in på 2000-talet samt
lärobokstraditionen grundar sig i en kanon som avgör vad som ska behandlas i läroböckerna och denna kanon uppkom redan i de första undersökta läroböckerna och återfanns sedan genom hela 1900-talet. Hur detta innehåll presenteras påverkas i sin tur av det rådande samhällsklimatet och kanon omtolkades därefter.
Genusrollernas framställning i historieläroböckerna är också något som består enligt Almqvist Nielsen. Genusrollerna kopplas till en tydlig arbetsfördelningen mellan män och kvinnor.
Kvinnornas arbetsuppgifter kopplas till hemmet medan männens arbete beskrivs ske utanför detta hem. Vidare fanns det exempel i läroböckerna som illustrerade flickor vilka utförde traditionellt manliga uppgifter. Almqvist Nielsen betonar dock att kvinnor och män börjar beskrivas mer jämställt under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Arbetsfördelning består men kvinnan synliggörs mer och hennes uppgifters betydelse betonas och lyfts fram som viktiga. Detta, menar Almqvist Nielsen, visar på att det skett en förändring i genussystemet då jämlikhet kan åstadkommas genom att skillnaden mellan kvinnor och män minskas samt att deras olikheter betonas mindre (Almqvist Nielsen, 2014, ss. 119-120).
Sammanfattningsvis finns det en innehållslig kanon i historieläroböcker och det har under 1900-talet skett förändringar gällande vilket utrymme kvinnor ges samt de sätt de framställs på (Gustafsson, 2017; Almqvist Nielsen, 2014). Med detta som bakgrund är det av intresse att studera om de tendenser Gustafsson och Almqvist Nielsen fann i de läroböcker som skrevs i slutet av 1900-talet också finns i läroböcker skrivna efter år 2011, vilket denna studie avser att göra.
Kvinnors och mäns utrymme i historieläroböcker
Det utrymme kvinnor ges i historieläroböcker är mycket begränsat, detta visade Gustafssons resultat men också Ann-Sofie Ohlanders studie. Ohlanders (2010, ss. 9, 13-14) studie genomfördes, på uppdrag av DEJA, Delegation för jämställdhet i skolan, och syftade till att undersöka hur jämställdheten mellan könen framställdes i historieläroböcker. Fokus låg på att studera det utrymme kvinnors respektive mäns historiska förhållande gavs samt i vilken mån läroböckerna intog ett könsneutralt perspektiv och beskrev människors historia, innefattande både män och kvinnor. Ohlanders (2010, ss. 34, 39) studie visade att 3,8 % av huvudtexten i läroboken Människan genom tiderna ägnades åt kvinnor. Resterande 96,2 % ägnades i princip enbart åt män, då även sådan text som syftade till att vara generell och handla om människor i allmänhet i praktiken endast omfattade män. Gustafsson (2017, ss. 100-101) genomförde en genuskodning av de rubriker som fanns i de 700 läroböcker han studerade. Han avgjorde då om rubriken behandlade män, kvinnor eller var neutralt presenterad. Han konstaterade att omkring 3 % av rubrikerna var kvinnligt kodade under perioden 1870-1990 och att det i mitten på 1990-talet skedde en markant ökning till omkring 8 %. Detta bör ses i relation till de manligt kodade rubrikerna som under samma tid låg på ungefär 21 %.
Vidare visar forskningen att när kvinnor ges utrymme i historieläroböcker så förekommer detta ofta genom specifika stycken som adderas till den befintliga texten (Ohlander, 2010, ss. 38, 65-67). Även Almqvist Nielsen (2014, s. 121) menar att kvinnor plockas in och adderas till texten där det finns en möjlighet, detta för att göra texten mer jämställd. Ohlander (2010, ss. 38, 65-67) menar också att den befintliga texten beskriver mannens historia ur ett manligt perspektiv och att det manliga perspektivet dessutom lyser igenom i de avsnitt som avser att behandla kvinnor.
Kvinnorna är inte integrerade i texten utan adderas genom särskilda avsnitt och framställs därför som avvikande från normen.
Gustafsson (2017, ss. 102, 104) poängterar att de rubriker som var kvinnliga främst behandlade specifika och namngivna kvinnor. De kvinnor som var mest förekommande var den heliga Birgitta, drottning Kristina och även drottning Margareta som dock anträffades i något mindre utsträckning. Detta resultat stämmer överens med det resultat Ohlander (2010, ss. 34, 68) presenterade då de flesta omnämnanden av kvinnor i hennes studerade läroböcker handlade om namngivna kvinnor, vilka dessutom oftast var regenter. Dock återfanns endast 14 namngivna kvinnor i registret i en av de undersökta läroböckerna, detta i jämförelse med 235 män.
Sammanfattningsvis är det utrymme kvinnor ges i historieläroböckerna mycket begränsat och när kvinnorna väl förekom skedde detta genom additiva inslag. Vidare var det främst namngivna kvinnor som gavs utrymme i jämförelse med anonyma kvinnor. Ohlander (2010) och Gustafsson (2017) undersökte dock inte läroböckerna i sin helhet utan enbart delar ur dem, exempelvis personregister och rubriker. Läroböckerna som studerades skrevs dessutom mellan 1870 och 2008. Denna studie avser, likt dessa studier, att undersöka det utrymme kvinnor och mäns ges, men detta genom att granska läroböckerna i sin helhet. Dessutom kommer de studerade läroböckerna vara skrivna efter införandet av den nuvarande läroplanen, Lgr 11, vilket gör studien aktuell.
Kvinnors framställning och sammanhang i historieläroböcker
Den tidigare forskning som undersökt hur kvinnor framställs i historieläroböcker har framförallt bedrivits av de två tidigare nämnda forskarna Ohlander (2010) och Gustafsson (2017).
Gustafsson (2017, ss. 111-113) undersökte hur de tre mest förekommande kvinnorna, den heliga Birgitta, drottning Kristina och drottning Margareta, skildrades i historieläroböcker över tid.
Egenskaper, sammanhang och hur detta sedan värderades beaktades. Ohlander (2010) studerade på vilka sätt kvinnor omnämndes.
Under 1900-talet återfinns, enligt Gustafsson, kvinnor i familjesammanhang och tillskrivs traditionella kvinnliga värden mer än någonsin tidigare. Kvinnor bäddas in i familjesammanhang och det som förmedlas är att en kvinna blir till i sammanhanget familj. Detta förklarar Gustafsson med att det finns ett behov av att tydliggöra skillnaden mellan kvinnligt och manligt. Denna ökning, gällande kvinnors framställning i familjesammanhang, menar Gustafsson grundar sig i ett
behov av att upprätthålla genusordningen och dess särhållande logik, detta som en följd av kvinnors ökade utrymme (Gustafsson, 2017, ss. 140, 215).
Vidare nämndes kvinnor i allmänhet ofta i relation till män eller tillsammans med dem, visar Ohlanders (2010, ss. 34-35, 68) studie. Detta kom till uttryck på flera sätt, exempelvis genom hänvisningar som bondens eller hantverkarens hustru, kvinnor blir genom sådana uttryck pendanger till män.
Det är mannen och hans historia som ges plats i historieläroböckernas huvudtext, menar Ohlander (2010, ss. 38-39). Kvinnors betydelse för och inverkan på historien kommer inte till uttryck i huvudtexten. Kvinnor omnämns, som tidigare nämnts i speciella avsnitt, men också i övrig text. Ohlander menar att det som står i de speciella avsnitten motsäger det som står i den övriga texten. I de särskilda avsnitten för kvinnor framhävs de ha haft betydelse för historien genom att exempelvis vara duktiga hantverkare, haft politiska maktpositioner samt varit betydande för jordbruket. Detta kommer dock inte till uttryck i övrig text där det endast är män och deras betydelse som behandlas. Ohlander konstaterade, i den avslutande sammanfattningen, att det är mannens liv och historia som ligger till grund för urvalet för de samhällsområden som behandlas i läroböckerna. Mannen agerar, utan problematisering, norm då han blir historiens huvudperson. Kvinnornas historia återfinns som tidigare nämnts genom avgränsade inslag i den övriga texten (Ohlander, 2010, ss. 38-39, 67, 71).
Sammanfattningsvis börjar kvinnor, under 1990-talet, skrivas in i familjesammanhang mer än tidigare. Kvinnor framställs också ofta i relation till eller tillsammans med män. Det är även mannen och hans historia som ges plats i läroböckernas huvudtext och kvinnornas betydelse för historien osynliggörs och skrivs fram genom additiva inslag. Gustafssons (2017) studie fokuserade på de tre kvinnor som förekommit mest i historieläroböcker men inte på övriga kvinnor, namngivna som anonyma. Ohlander (2010) undersökte hur män och kvinnor framställdes i jämförelse med varandra. Vår studie avser istället att studera i vilka sammanhang, både kvinnor och män, förekommer i historieläroböcker avsedda för årskurs 4-6.
Teoretisk utgångspunkt
Detta avsnitt avser att presentera den teoretiska utgångspunkt som använts vid genomförandet av denna studie. Vid tolkning och analys av det undersökta textmaterialet användes Yvonne Hirdmans teori angående genussystemet, vilken det redogörs för nedan.
Genussystemet
Genus är ett komplext begrepp vilket avser att försöka förstå de maktförhållanden som råder män och kvinnor emellan, oavsett om de är subtila eller tydliga. Begreppet används dessutom för att förstå den reproduktion som sker gällande kvinnors underordning i relation till män (Hirdman, 1990, s. 76). Yvonne Hirdman är professor i kvinnohistoria och forskar inom ämnesområdet genus. Genom denna forskning introducerade hon bland annat begreppet genussystem (Nationalencyklopedin), vilket kommer vara denna studies teoretiska utgångspunkt.
Genussystemet är ett mönster som finns i alla samhällen och som utmärks av två logiker, där den ena behandlar isärhållandet av manligt och kvinnligt medan den andra behandlar hierarkin mellan könen där mannen ses som den allmängiltiga människan och är norm (Hirdman, 1990, s.
78; Hirdman, 1988, s. 51). Genussystemet ordnar och strukturerar kön och de två bärande logikerna möjliggör tal om detta på ett generellt och abstrakt plan (Hirdman, 1988, s 51). Att mannen är norm gör att han betraktas som ”människan” i samtal och tänkande. Detta är djupt rotat och kulturellt nedärvt och finns överallt, både i språket och tanken. Kvinnan ställs sedan i ständig jämförelse med denna människa (Hirdman, 2001, ss. 59-60). Den manliga normen legitimeras genom isärhållningen av manligt och kvinnligt (Hirdman, 1988, ss. 51-52). Denna isärhållning resulterar i att den manliga normen kan bli svår att se, då de sammanhang där kvinnor och män förekommer är vitt åtskilda (Hirdman, 1990, s. 79).
Vidare finns en ordning mellan könen där kvinnors ställning i samhället kännetecknas av mindre plats, reducerad rörelsefrihet och kontrollerat handlingsutrymme i jämförelse med män.
Detta skapar ett maktförhållande där män begränsar kvinnors utrymme och tar plats på deras bekostnad (Hirdman, 1990, s. 79).
Platser, sysslor och egenskaper delas också upp i manligt och kvinnligt. Genom detta sker en uppdelning av människor i två olika sorter, män och kvinnor, även benämnda ”A” och ”B”.
Detta skapar i sin tur orsakskedjor, där exempelvis sorten män, vilka Hirdman benämner ”A”, ska vara på plats A, göra A-saker och ha A-egenskaper. Genom detta blir platser, sysslor och egenskaper fyllda med genus, vilket i sin tur innebär att platser och situationer blir könsbetingade.
Den som är på plats A och utför A-saker måste vara av sorten A samt inneha A-egenskaper (Hirdman, 1990, ss. 77-78). Med andra ord laddas saker och företeelser med genus. Dock kan
dessa gå från att vara maskulina till att bli feminina, vilket tyder på en process där genus faktiskt görs och inte bara är (Hirdman, 2001, s. 71).
Sammanfattningsvis vilar genussystemet på två principer, isärhållandet av könen och mannen som människa och norm. Kvinnan jämförs ständigt mot denna allmängiltiga människa, det vill säga mannen. Det finns också en ordning och ett maktförhållande mellan könen där män begränsar kvinnors utrymme. Vidare är platser, situationer, sysslor och egenskaper fyllda med genusessens och män och kvinnor har tillgång till olika sammanhang. Vilket kön som har tillträde till vilka sammanhang kan dock skifta, vilket de också gjort under historien (Hirdman 1988;
Hirdman 1990; Hirdman 2001). Med detta som bakgrund är Hirdmans teori gällande genussystemet väsentlig för denna studie, då den avser att undersöka det utrymme kvinnor ges i jämförelse med män samt undersöka vilka sammanhang, det vill säga vilka platser och sysslor, kvinnor respektive män ges tillträde till i historieläroböcker.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka det utrymme kvinnor respektive män ges i historieläroböcker avsedda för årskurs 4-6 samt studera vilka sammanhang könen ges tillträde till.
Dessa forskningsfrågor avser studien att besvara:
1. Vilket utrymme ges kvinnor respektive män gällande antalet omnämnanden?
2. På vilka sätt ges kvinnor utrymme?
3. I vilka sammanhang förekommer kvinnor respektive män?
Metod
Detta avsnitt avser att beskriva textanalysen som metod och vad denna kan bidra till i relation till denna studies övergripande tema. Vidare beskrivs det hur urvalsprocessen av de två läroböckerna som har analyserats i denna studie har gått till och de utvalda läroböckerna presenteras sedan ingående. Därefter kommer den databearbetning och analysmetod som har använts i denna studie att noggrant redovisas. Detta gäller kategorisering, sammanställning samt genomförande av analys. Slutligen presenteras en kort reflektion kring denna studies metodval.
Textanalys som metod
Denna studie avser att undersöka det utrymme kvinnor och män ges samt i vilka sammanhang de omnämns i två historieläroböcker, skrivna efter införandet av nuvarande läroplan, Lgr 11. Dessa historieläroböcker kommer att beskrivas mer ingående under avsnittet ”Datainsamling, forskningsmaterial och urval”. Henny Olsson och Stefan Sörensen (2007, s. 37) menar att en studies syfte styr metodvalet och om metoden bör vara kvantitativ eller kvalitativ. En kvantitativ metod beskriver antal och uttrycker detta med hjälp av siffror medan en kvalitativ metod används för att undersöka kvalitéer och presentera dessa med hjälp av ord. För att kunna uppfylla denna studies syfte samt besvara dess frågeställningar krävs både en kvantitativ och kvalitativ metod vid analys av läroböckernas text.
Brukstexter, vilket läroböcker klassificeras som, är enligt Lennart Hellspong och Per Ledin (1997, ss. 11, 31) kommunikativa. Detta grundar sig i en tanke om att ett tilltal från sändare till mottagare finns i texter. I denna studie betraktas läroboksförfattarna som sändare och lärare samt elever som mottagare. Hellspong och Ledin (1997, s. 32) menar även att texter är intentionella, vilket innebär att de är avsiktliga och tänkta att ge en viss effekt. Denna avsikt eller intention uppkommer genom ett samspel mellan författare och genrens tänkta syfte. Hellspong och Ledin (1997, s. 32) menar dock att även slumpen påverkar hur intentionen tar sig uttryck i texten.
Vidare påverkas och formas brukstexter genom de traditioner som finns och det går att hävda att fler än bara den aktuella författaren påverkar textens utformning.
Texter påverkar samhället och hur dess medborgare betraktar det. Med andra ord påverkas människors föreställningar om sitt och andras samhällen av de texter de möter (Boréus, 2011, ss.
131-132). Kristina Boréus (2011, ss. 132-133) menar även att grupper och relationer mellan olika grupper kan påverkas av texter, vilket i sin tur bidrar till upprätthållande av vissa identiteter. På samma sätt kan texter också ses som uttryck för samtida föreställningar i ett samhälle och visa på synen på relationer grupper emellan.
Texter är kommunikativa, intentionella och påverkar de människor som läser dem samt hur de betraktar det samhälle de verkar i. Genom detta kan lärares och elevers föreställningar om
bakgrund är det intressant att studera i vilken utsträckning, samt i vilka sammanhang, kvinnor och män omnämns i historieläroböcker, vilket denna studie avser att göra.
Datainsamling, forskningsmaterial och urval
För att kunna uppfylla denna studies syfte samt besvara dess frågeställningar har två historieläroböcker utgivna efter att den nuvarande läroplanen, Lgr 11, togs i bruk analyserats.
Dessa historieläroböcker valdes ut genom att en stickprovsundersökning i en Facebook-grupp vid namn ”SO i åk 4-6” genomfördes. Facebook-gruppen består av 8736 personer och riktar sig till lärare som undervisar i SO-ämnena i årskurs 4-6. Stickprovsundersökningen avsåg att ta reda på vilka läromedel som mest frekvent används i dagens historieundervisning, detta för att forskningsmaterialet skulle bli så relevant som möjligt. Undersökningen uppmanade legitimerade lärare i historia att svara på vilket läromedel de använde sig av i sin undervisning.
Omröstningsalternativen bestod av tre historieläroböcker avsedda för årskurs 4-6, utgivna av tre etablerade läromedelsförlag; Natur och Kultur, Liber och Gleerups. Vidare uppmanades lärarna att lägga till ett omröstningsalternativ, om läromedlet de använde sig av i sin undervisning, inte fanns med i listan. 288 lärare deltog i undersökningen. Inlägget som skrevs går att finna i Bilaga 1.
I tabellen nedan redovisas resultatet av stickprovsundersökningen:
Läromedel Antal Procent
PULS Historia 4-6 Grundbok 119 41,3%
Upptäck Historia 96 33,3%
Utkik 4-6 Historia 39 13,5%
Koll på Historia 14 4,9%
Boken om historia 10 3,5%
Ne.se, läromedel 8 2,8%
Historia 4-6 grundbok (Capsensis) 1 0,3%
Digilär.se 1 0,3%
Totalt 288 100%
Tabell 1. Lärares svar på vilket läromedel de använder sig av i sin historieundervisning för årskurs 4-6.
De två läroböcker som används främst och som därför kommer utgöra forskningsmaterialet i denna studie är PULS Historia 4-6 Grundbok och Upptäck Historia, vilka kommer presenteras mer ingående senare i detta avsnitt. Stickprovsundersökningen visade att 74,6 % av de svarande lärarna använde sig av dessa i sin undervisning och vilket betyder att det endast var 25,4 % som använde sig av ett annat läromedel. Att endast undersöka två läroböcker resulterar i att det inte går att dra alltför generella slutsatser utifrån denna studies resultat. Dock har 74,6 % av de svarande lärarna uppgett att de använder just dessa två läroböcker i sin undervisning, vilket
hur innehåll framställs i de läroböcker de använder sig av i sin undervisning. Då en klar majoritet använder sig av de två ovannämnda läroböckerna blir urvalet relevant och tillräckligt för att kunna uppnå denna studies syfte.
De två utvalda läroböckerna är stadieböcker och avsedda att användas för historieundervisningen under mellanstadiets samtliga årskurser. Detta innebär att dessa läroböcker täcker allt det innehåll som historieundervisningen på mellanstadiet ska behandla. Att läroböckerna är stadieböcker är även en förutsättning för att denna studie ska kunna ge ett fullständigt och rättvisande resultat, då samtliga tidsperioder som ska behandlas under årskurs 4-6 representeras i dessa läroböcker. Genom detta kan det totala utrymmet kvinnor respektive män ges undersökas och analyseras. Nedan presenteras de två historieläroböcker som studerats:
PULS Historia 4-6 Grundbok
Författare: Göran Körner och Per Lindberg Utgivningsår: 2012
Omfång: 215 sidor Förlag: Natur & Kultur Förlagsort: Stockholm
Upptäck Historia
Författare: Petter Ljunggren och Emma Frey-Skött Utgivningsår: 2016
Omfång: 236 sidor Förlag: Liber
Förlagsort: Stockholm
Databearbetning och analysmetod
Detta avsnitt avser att redogöra för det tillvägagångssätt som använts vid läsning, organisering, bearbetning samt analys av de två historieläroböckerna. Det innehåll som studerades i historieläroböckerna var de avsnitt vilka avsåg att behandla de historiska tidsepokerna.
Innehållsförteckningar, ordlistor, personregister och de kapitel som inte behandlade någon tidsepok, exempelvis inledande kapitel om vad historia eller historiska källor är studerades inte.
Historieläroböckerna studerades var för sig och deras respektive resultat sammanställdes separat.
Ett exceldokument skapades för varje lärobok, där noteringar gjordes för att systematisera och organisera materialet. Hur notering och sammanställning gått till, för att kunna besvara respektive forskningsfråga, presenteras vidare under nedanstående stycken. Som tidigare nämnts har både en kvantitativ och en kvalitativ metod använts, då de tre forskningsfrågorna krävde olika tillvägagångssätt för att kunna besvaras.
För att kunna besvara denna studies första forskningsfråga, gällande vilket utrymme kvinnor respektive män gavs, räknades antalet namngivna samt anonyma kvinnor och män. Till namngivna kvinnor och män räknades de som läroböckerna nämnde vid namn, exempelvis drottning Kristina och Gustav Vasa. När en person nämndes vid namn skrevs namnet upp i ett excelark och antalet omnämnanden den namngivna personen fick uppdaterades kontinuerligt.
Detta gällde även de tillfällen då exempelvis ”han” eller ”hon” användes för att syfta tillbaka på en namngiven person. Vidare noterades det även när läroböckerna talade om en anonym kvinna eller man. Detta kunde ske exempelvis genom uttryck som en husmor eller en hövding. Kvinnor och män förekom även i form av kollektiv, anonyma som namngivna, vilket också noterades.
Anonyma kollektiv kunde komma till uttryck genom framställningar som kvinnor, män, flickor och pojkar. Namngivna kollektiv, kvinnliga som manliga, förekom genom benämningar som häxor och kungar. Gudar, jättar och andra väsen räknades inte med i denna studie, då det endast var människor som avsågs att studeras.
I de studerade läroböckerna förekom fall då det inte explicit stod om en anonym enskild person eller namngivet kollektiv var man/män eller kvinna/kvinnor, utan framställdes istället könsneutralt. Med detta som bakgrund skapades en ordlista, vilken går att finna som Bilaga 2. I denna ordlista presenteras de avväganden som gjorts och som legat till grund för kategoriseringen av kvinnliga respektive manliga omnämnanden. I vissa fall könsbestämdes ett kollektiv i den ena läroboken men inte i den andra. Ordlistan är dock gemensam för de båda läroböckerna då gemensamma definitioner behövdes för att kunna presentera jämförbara resultat. Varje enskilt fall analyserades noga och varje avvägande utfördes med stor omsorg. Läroböckernas framställning samt deras ordlistor jämfördes vid avvägning och beslut gällande kategoriseringen och skapandet av denna studies gemensamma ordlista.
Sammanfattningsvis användes de tidigare presenterade indelningsgrupperna för att kategorisera det utrymme kvinnor respektive män, både som individer och kollektiv, tilldelats i de undersökta historieläroböckerna. Kvinnor och män kunde därmed kategoriseras på följande vis, se tabell 2.
Tabell 2. De kategorier kvinnor och män kunde klassificeras inom.
Kvinnor Män
Enskilda namngivna kvinnor Enskilda namngivna män Enskilda anonyma kvinnor Enskilda anonyma män Namngivna kvinnliga kollektiv Namngivna manliga kollektiv Anonyma kvinnliga kollektiv Anonyma manliga kollektiv
För att kunna besvara denna studies andra forskningsfråga, noterades det, i ett excelark, om kvinnor omnämndes i huvudtexten eller genom ett additivt inslag. Vilket additivt inslag kvinnan eller kvinnorna förekom i noterades också. Med additiva inslag avsåg denna studie, inte bara underrubriker, utan även bildtexter, textrutor, ordlistor, tidslinjer samt de tillfällen då små figurer kommenterade huvudtexten. Till de additiva inslagen räknades inte de fall där läroböckerna hade uppslag, innehållande en huvudrubrik som uttryckligen avsåg att behandla en enskild namngiven kvinna, som exempelvis den heliga Birgitta. I dessa fall ägnades ett helt uppslag åt denna specifika person. Uppslaget ansågs då vara en del av huvudtexten och ingenting som ”adderats”.
Omnämndes den heliga Birgitta istället i en bildtext, kategoriserades detta som ett additivt inslag, oavsett om bildtexten var en del av det tidigare nämnda uppslaget eller återfanns på någon annan av lärobokens sidor. I de fall underrubriker innehöll både manliga och kvinnliga omnämnanden, som exempelvis ”munkar och nunnor” och ”kloka gummor och gubbar” kategoriserades detta som huvudtext då inte enbart kvinnor behandlades i det avsnittet.
Denna studies tredje forskningsfråga avsåg att undersöka i vilka sammanhang kvinnor och män förekom i historieläroböckerna. För att kunna besvara denna forskningsfråga analyserades de kvinnliga respektive manliga omnämnandena som tidigare kategoriserats som enskilda anonyma samt namngivna kollektiv. De enskilda namngivna personerna och de anonyma kollektiven analyserades inte, då det inte gick att utläsa några sammanhang genom de noteringar som gjorts. Enskilda namngivna personer noterades med sitt namn medan anonyma kollektiv noterades genom män, pojkar, kvinnor och flickor.
Genom att studera de enskilda anonyma och de namngivna kollektiven, blev det tydligt att det var samma grupp av människor som behandlades, antingen som enskild eller kollektiv.
Exempelvis skrev läroböckerna om en nunna och om nunnor samt om en köpman och köpmän. Då en nunna tillhör det namngivna kollektivet nunnor och då en köpman tillhör det namngivna kollektivet köpmän slogs kategorierna enskilda anonyma och namngivna kollektiv ihop. Den nya, sammanslagna kategorin benämndes ”namngivna kollektiv”.
Gällande sammanhangen skapades dessa efter kontakt med materialet och genom att analysera de olika grupper av människor som förekom i läroböckerna. För att kunna upptäcka de sammanhang som kvinnor respektive män omnämndes i, analyserades, som tidigare nämnts, de namngivna kollektiven. Genom analysen kunde kategorier skapas. Dessa var religion, arbete, övernaturligt/mystik (häxor), makt-/politiska positioner (kungar), äktenskap/familj (änkor) samt krig/våld (soldater). Nunnor kopplades exempelvis till kategorin och därmed sammanhanget religion medan köpmän kopplades till arbete.
Reflektion kring metodval
Vid användandet av en kvalitativ metod bör forskaren vara väl medveten om sin icke-objektiva roll, då tidigare erfarenheter, åsikter och föreställningar kan påverka hur materialet kommer att
explicit framskrivna, det som tydligt skrivits fram, och inte det som måste tolkas fram av forskaren genom att läsa mellan raderna. Detta kan bidra till studiens reliabilitet då sannolikheten att liknande resultat uppnås vid användandet av samma metod ökar. Gällande de kategorier som använts, utformades dessa genom en induktiv metod då de skapades efter kontakt med materialet. Denna studies kategorier är med andra ord resultatbaserade då de i sig även genererade ett resultat. Anledningen till detta var att undvika att kategorierna hade kunnat bli alltför generella om de skapats innan kontakten med materialet. Potentiella kategorier hade även kunnat förbisetts. Vidare går det dock inte att veta om kategoriseringen, av de sammanhang som kvinnor och män förekom i, hade gjorts på samma sätt av andra forskare. Andra forskare hade kunnat se och valt att utforma andra kategorier än de som skapats i denna studie.
I denna studie undersöktes två historieläroböcker, vilket kan ses som ett begränsat urval. Den utförda stickprovsundersökningen visade dock att majoriteten (74,6 %) av de svarande lärarna använde sig av dessa två läroböcker i deras historieundervisning, vilket motiverar att urvalet varit tillräckligt och relevant för denna studie.
Resultat och analys
Detta avsnitt avser att behandla resultatet samt analysen av de två studerade historieläroböckerna.
Avsnittet kommer att struktureras genom att varje forskningsfråga behandlas under en egen underrubrik. Under varje underrubrik presenteras först det resultat respektive lärobok genererat i för att sedan sammanfattas och jämföras med varandra och avslutas med att analyseras utifrån denna studies teoretiska utgångspunkt.
Kvinnors och mäns utrymme i historieläroböcker
Gällande kvinnors respektive mäns utrymme i historieläroböcker visar studiens resultat att män ges det största utrymmet, gällande antalet omnämningar, i båda de studerade historieläroböckerna. Nedan presenteras diagram 1, vilket avser att synliggöra antalet omnämningar om kvinnor respektive män i de studerade historieläroböckerna.
Diagram 1. Antal omnämnanden gällande kvinnor och män i Upptäck Historia och PULS Historia 4-6 Grundbok.
I historieläroboken Upptäck Historia omnämns män 2250 gånger och kvinnor 504. I PULS Historia 4-6 Grundbok nämns män 2007 gånger och kvinnor 441. Omvandlat till procent visar dessa resultat att läroböckerna har samma fördelning gällande omnämnanden av män respektive kvinnor. De manliga omnämnandena motsvarade ungefär 82 % och de kvinnliga 18 %, i båda de studerade läroböckerna. Med detta som bakgrund visar denna studies resultat att män ges avsevärt mycket större utrymme än kvinnor i historieläroböckerna.
Vidare visar denna studies resultat att det främst är namngivna personer som ges utrymme gällande antalet omnämningar, oavsett kön. Anonyma kollektiv, i form av män och kvinnor, ges minst utrymme i de studerade läroböckerna. Nedan presenteras diagram 2 och diagram 3, vilka avser att tydliggöra fördelningen av omnämnandena av typerna ”Namngivna enskilda”,
”Namngivna kollektiv” samt ”Anonyma kollektiv”. Kvinnor och män presenteras i skilda diagram.
Diagram 2. Fördelningen av de kvinnliga omnämnandena i Upptäck Historia och PULS Historia 4-6 Grundbok.
Resultatet av denna studie visar att kvinnor främst ges utrymme genom namngivna enskilda personer. I Upptäck Historia omnämns namngivna kvinnor 245 gånger, vilket motsvarar 49 % av det totala antalet omnämnanden om kvinnor i denna lärobok. Inom denna kategori förekommer 32 olika namngivna kvinnor och av dessa är det drottning Kristina med 51 omnämnande som ges störst utrymme bland namngivna kvinnor. Vidare omnämns den heliga Birgitta 24 gånger och drottning Margareta 21 gånger. Dessa tre namngivna kvinnor är även de som ges störst utrymme, i form av flest omnämnanden, i PULS Historia 4-6 Grundbok. Dock har den heliga Birgitta, på 51 omnämnanden, störst utrymme i denna lärobok. Drottning Margareta omnämns 49 gånger och drottning Kristina 45 gånger. I PULS Historia 4-6 Grundbok omnämns namngivna kvinnor vid 258 tillfällen vilket motsvarar 59 % av det totala antalet omnämnanden av kvinnor. Det är 39 olika kvinnor som nämns vid namn i denna lärobok.
Vidare omnämns kvinnor 167 gånger i form av namngivna kollektiv i Upptäck Historia, vilket motsvarar 33 %. Inom denna kategori har nunnor, pigor och änkor flest omnämnanden. I PULS Historia 4-6 Grundbok omnämns kvinnor tillhörande namngivna kollektiv vid 115 tillfällen, vilket motsvarar 26 %. De tre kollektiv som förekommer mest frekvent i denna lärobok är nunnor,
Gällande anonyma kollektiv avser det tillfällen då läroböckerna skriver om män, pojkar, flickor och kvinnor i generella termer. I Upptäck Historia förekommer sådana omnämnanden om kvinnor och flickor vid 92 tillfällen medan det i PULS Historia 4-6 Grundbok förekommer vid 68, vilket motsvarar 18 % respektive 15 %.
Diagram 3. Fördelningen av de manliga omnämnandena i Upptäck Historia och PULS Historia 4-6 Grundbok.
Denna studies resultat visar även att omnämnanden om män främst förekommer genom namngivna enskilda personer. I Upptäck Historia handlar 1105 omnämnanden, 49% av de manliga omnämnandena, om namngivna män. De namngivna män som förekommer mest är Gustav Vasa med 173 omnämnanden, Gustav II Adolf med 62 omnämnanden och Gustav III med 59 omnämnanden. Även i PULS Historia 4-6 Grundbok är det Gustav Vasa som nämns vid flest tillfällen, 123 gånger. Gustav III omnämns 64 gånger och Kristian II 43 gånger. Totalt nämns namngivna män 1107 gånger i PULS Historia 4-6 Grundbok, vilket motsvarar 55 % av det totala antalet manliga omnämnanden.
Vidare förekommer män 1065 gånger genom namngivna kollektiv i Upptäck Historia, vilket motsvarar 47 % av det totala antalet manliga omnämnanden. De mest förekommande är kungar, soldater och köpmän. Både kungar och soldater är även de som påträffas flest gånger i PULS Historia 4-6 Grundbok, detta tillsammans med adelsmän. Totalt sett förkommer män som namngivna kollektiv 841 gånger i PULS Historia 4-6 Grundbok, vilket motsvarar 42 % av det totala antalet omnämnanden om män i denna lärobok.
Män ges också utrymme i form av anonyma kollektiv, det vill säga omnämnanden om anonyma pojkar och män. Dock förekommer omnämnanden om män som anonyma kollektiv i mycket liten utsträckning i jämförelse med namngivna enskilda personer samt namngivna
män, detta motsvarar 4 %. Antalet omnämnanden om män i anonyma kollektiv i PULS Historia 4-6 Grundbok, är 59 vilket motsvarar ungefär 3 % av det totala manliga utrymmet.
Sammanfattande jämförelse
Gällande det utrymme kvinnor respektive män ges i läroböckerna är det mycket lika mellan läroböckerna. I både Upptäck Historia och PULS Historia 4-6 Grundbok återfinns samma procentuella fördelning mellan kvinnliga respektive manliga omnämnanden, 18 % respektive 82
%. Det är främst genom omnämnanden av namngivna personer både kvinnor och män ges utrymme, detta i båda läroböckerna. Den heliga Birgitta, drottning Margareta och drottning Kristina är de kvinnor som ges störst utrymme i de båda studerade läroböckerna. Gällande de namngivna män som omnämns flest gånger är det i stort sett samma män i läroböckerna. Gustav Vasa och Gustav III återfinns bland de tre som ges störst utrymme i båda läroböckerna där Gustav Vasa omnämns flest gånger. Det som skiljer sig åt gällande de tre namngivna män som omnämns flest gånger är att en av dessa, i den ena läroboken, är Kristian II och Gustav II Adolf i den andra. Kvinnor omnämns i större utsträckning i form av anonyma kollektiv än män.
Gällande de kvinnliga omnämnandena ges anonyma kvinnliga kollektiv 15 % och 18 % av kvinnors totala utrymme. Anonyma manliga kollektiv ges 3 % och 4 % av det totala manliga utrymmet.
Analys av kvinnors och mäns utrymme i historieläroböcker
Denna studies resultat gällande kvinnor och mäns utrymme i historieläroböcker, visar att män ges avsevärt mycket större utrymme än kvinnor. 82 % av omnämnandena i läroböckerna handlar om män och 18 % om kvinnor. Yvonne Hirdman menar att det finns en könsordning vilken skapar maktförhållanden mellan män och kvinnor. Män begränsar kvinnors utrymme samt tar plats på deras bekostnad. Genom detta kan denna studies resultat gällande det utrymme kvinnor respektive män ges förstås, då kvinnors utrymme är begränsat. Det är männen och männens historia som får ta plats i historieläroböckerna, då endast vart femte omnämnande handlar om kvinnor. Detta betyder att vid fyra av fem tillfällen som en person eller ett kollektiv förekommer så är det av manlig karaktär. Männen tar plats på kvinnors bekostnad. Detta kan i sin tur tyda på att mannen och hans historia fungerar som norm i historieläroböckerna då det är den som behandlas. Kvinnor förekommer oftare än män som anonyma kollektiv, det vill säga att förekomsten av anonyma kvinnor förekommer oftare än framskrivningar av anonyma män. Den anonyma mannens historia behöver inte skrivas fram i samma utsträckning som kvinnans då mannens historia också kan betraktas som den allmängiltiga människans historia. Hirdman menar att tanken om mannen som ”människa” är djupt rotad och finns överallt. Den kan också vara mycket svår att upptäcka. Männens historia behandlas mer subtilt i delar vilka avser att behandla människans historia. Kvinnors historia skrivs fram på ett annat sätt vilket kan tyda på att kvinnor
”människa”, vilket kan förklara det faktum att anonyma kvinnor ges större utrymme än anonyma män.
Kvinnors olika typer av utrymme
Denna studies resultat visar att kvinnor ges utrymme på olika sätt i historieläroböckerna. Kvinnor nämns i huvudtexten men också i form av additiva inslag. Additiva inslag förekommer genom textrutor, bildtexter, ordlistor, tidslinjer, små figurer som kommenterar det som står i huvudtexten samt vid tillfällen då underrubriker uttryckligen avser att behandla en eller flera kvinnor. När kvinnor nämns i huvudtexten sker detta genom att de integreras i den befintliga huvudtexten och behandlas i text som inte enbart avser att behandla kvinnor och deras historia.
Exempelvis omnämns kvinnor under underrubriken ”Jordbruket förändras” i Upptäck Historia och anses därför omnämnas i lärobokens huvudtext. Ett exempel på ett additivt inslag i form av en underrubrik som uttryckligen avser att behandla kvinnor är ”Hustrun var familjens centrum”.
De omnämnanden om hustrun samt kvinnor som förekommer under denna underrubrik kategoriseras därmed som additivt inslag.
Nedan presenteras diagram 4 och diagram 5, ett för vardera lärobok, vilka avser att visa fördelningen mellan det utrymme kvinnor ges i huvudtext samt det utrymme de ges genom additiva inslag.
Diagram 4. Fördelningen av det utrymme kvinnor ges i huvudtext och genom additiva inslag i Upptäck Historia.
I Upptäck Historia ges kvinnor främst utrymme genom additiva inslag. 64 % av de omnämnanden som kvinnor får i Upptäck Historia får de genom additiva inslag, resterande 36 % återfinns i huvudtexten. I Upptäck Historia förekommer samtliga av de tidigare nämnda typerna av additiva inslag. Det additiva inslaget som används mest är textrutor, 128 av de 323 omnämnanden om
kvinnor som exempelvis ”Drottning Filippa” (Ljunggren & Frey-Skött, 2016, s. 103) men också namngivna kollektiv som knektänkor, vilka behandlas i en textruta vid namn ”Knektänkornas land” (Ljunggren & Frey-Skött, 2016, s. 163). Kvinnor förekommer även i textrutor som inte enbart är avsedda att behandla kvinnor och deras historia, men som de ändå omnämns i. Till exempel behandlas kvinnor i en textruta med rubriken ”Rätt att slå anställda och barn”
(Ljunggren & Frey-Skött, 2016, s. 215), i vilken pigor omnämns.
Vidare är det underrubriker, vilka avser att behandla en eller flera kvinnors historia, som är den näst vanligaste typen av additivt inslag i Upptäck Historia, detta vid 85 tillfällen av 323. Dessa underrubriker behandlar namngivna kvinnor som exempelvis ”Birkaflickan” (Ljunggren & Frey- Skött, 2016 s. 41), anonyma kvinnliga kollektiv, exempelvis under underrubriken ”Bara vissa arbeten var tillåtna för kvinnor” (Ljunggren & Frey-Skött, 2016, s. 221) samt namngivna kvinnliga kollektiv såsom ”Pigor och ammor” (Ljunggren & Frey-Skött, 2016, s. 221).
Sammantaget ges kvinnor, i Upptäck Historia, utrymme i form av 128 textrutor, 85 underrubriker med tillhörande text, 73 bildtexter, 19 kommentarer från små figurer, 14 ordförklaringar i ordlistor samt genom 4 omnämnanden i tidslinjer.
Gällande PULS Historia 4-6 Grundbok är det främst i huvudtext som kvinnor omnämns. Nedan presenteras diagram 5, vilket visar fördelningen mellan det utrymme kvinnor ges i huvudtext och genom additiva inslag i PULS Historia 4-6 Grundbok.
Diagram 5. Fördelningen av det utrymme kvinnor ges i huvudtext och genom additiva inslag i PULS Historia 4- 6 Grundbok.
Resultatet visar att majoriteten av de kvinnliga omnämnandena i PULS Historia 4-6 Grundbok återfinns i lärobokens huvudtext. 265 av de totala 441 kvinnliga omnämnandena förekommer i huvudtexten, vilket motsvarar 60 %. Resterande 40 %, 176 stycken, av det totala antalet kvinnliga
bildtexter kvinnor ges utrymme. 95 omnämnanden av kvinnor förekommer i bildtexter. Detta genom exempelvis en bildtext under en bild illustrerande Drottning Kristina, där det står
”Kristina som finklädd åttaåring. Det var vanligt att man klädde barnen i vuxenkläder när de skulle målas av. Till vardags var Kristina pojkklädd, även när hon blivit vuxen.” (Körner &
Lindberg, 2012, s. 150). Bildtexterna kan också handla om anonyma kvinnor, det vill säga anonyma kollektiv. Ett exempel på detta är en bild som illustrerar kvinnor som lagar mat under jägarstenåldern. Under denna står det ”Kanske var det så här det såg ut när kvinnorna under jägarstenåldern lagade mat? Bilden är från en film som berättar om den här tiden i vår historia.”
(Körner & Lindberg, 2012, s. 10).
Vidare ges kvinnor utrymme genom underrubriker, vilka avser att behandla kvinnors historia, i PULS Historia 4-6 Grundbok. Detta sker vid 48 tillfällen. Ett exempel på ett sådant tillfället är när Eva Ekeblad behandlas under underrubriken ”Eva Ekeblad - första vetenskapskvinnan” (Körner
& Lindberg, 2012, s. 180). Även anonyma kvinnor ges underrubriker, exempelvis i form av
”Kvinnorna” under avsnittet ”Bönderna” (Körner & Lindberg, 2012, ss. 48-49) och är då ett exempel på när kvinnor ges ett specifikt avsnitt och behandlas under en särskild underrubrik.
Sammantaget förekommer kvinnor 265 gånger i huvudtexten och 176 gånger genom additiva inslag, vilket motsvarar 60 % respektive 40 %. De additiva inslagen som återfinns i PULS Historia 4-6 Grundbok är 95 bildtexter, 48 underrubriker, 30 textrutor samt 3 ordlistor. I denna lärobok finns det inga figurer som kommenterar lärobokens innehåll. Det finns tidslinjer illustrerade i läroboken men dessa omfattar eller nämner aldrig kvinnor.
Sammanfattande jämförelse
Kvinnor och deras historia presenteras på olika sätt i de studerade historieläroböckerna. I Upptäck Historia behandlas kvinnor främst genom additiva inslag medan i PULS Historia 4-6 Grundbok är det främst i huvudtexten som kvinnor omnämns. I Upptäck Historia är det främst genom textrutor kvinnor ges utrymme vilket i denna studie klassificeras som ett additivt inslag. Textrutor är ett vanligt förekommande element i denna lärobok och någonting som återfinns på i stort sett varje uppslag, vilket kan förklara det faktum att kvinnor oftast omnämns i form av dessa. PULS Historia 4-6 Grundbok ser annorlunda ut i uppbyggnad och layout då den består av löpande text, bilder och därmed bildtexter, textrutor förekommer inte i samma utsträckning och är inte en del av lärobokens layout på samma sätt som de är i Upptäck Historia. Skillnaden mellan Upptäck Historia och PULS Historia 4-6 Grundboks fördelning gällande kvinnliga omnämnanden i huvudtext respektive genom additiva inslag skulle delvis kunna förklaras genom läroböckernas olika utformning, det vill säga layout.
Analys av kvinnors olika typer av utrymme
Män ges, som tidigare redovisats i denna studie, störst utrymme. De ges därav också störst
allmängiltiga människan då historieläroböckerna ska berätta människornas historia men i praktiken behandlar mannens historia då det är han som får ta störst plats och är den aktiva aktören som driver historien och läroböckernas innehåll framåt. Kvinnor omnämns i läroböckernas huvudtext men också mycket genom additiva inslag. Deras historia behandlas i vissa fall för sig, avgränsad från männens, i särskilda avsnitt eller i inramade textrutor. Yvonne Hirdman menar att ordningen mellan könen gör att kvinnors handlingsutrymme är kontrollerat i jämförelse med männens vilket i denna studie kan förklara förekomsten av mannens historia i huvudtext och kvinnans som ibland behandlas i särskilda avsnitt.
Kvinnor nämns exempelvis under underrubriken ”Kvinnorna” i avsnittet som handlar om bönder i PULS Historia 4-6 Grundbok (Körner & Lindberg, 2012, ss. 48-49). Avsnittet behandlar bönder under medeltiden och berättar om hur de fick mat, hur de bodde och hur de levde. Här har då kvinnor givits en egen underrubrik och ett eget avsnitt för att få sin historia berättad. Det finns ingen underrubrik vid namn ”männen” under detta avsnitt, men deras historia ges ändå utrymme. Avsnittet handlar då om bönder och kvinnliga bönder, människor och kvinnor.
Yvonne Hirdman menar att mannen är norm och därmed betraktas som ”människan” i samtal och tänkande. Det ovannämnda tyder på att mannen är ”människan” i läroböckerna. Mannen som ”människa” är en föreställning som är djupt rotad och kulturellt nedärvd, enligt Hirdman.
Detta syns överallt, i tanken, i språket och det kan vara mycket svårt att upptäcka eller få syn på.
Läroböckerna beskriver människans historia i generella termer där de inte ger grupper av människor ett specifikt kön och trots detta ges kvinnor särskilda underrubriker vilket kan tyda på att den omkringliggande texten inte behandlar hennes historia, utan någon annans, mannens.
Yvonne Hirdman menar att det är genom isärhållandet av manligt och kvinnligt som den manliga normen legitimeras.
Kvinnors och mäns sammanhang
Genom att studera de namngivna kvinnliga respektive manliga kollektiven skapades sex kategorier. Dessa var religion, arbete, övernaturligt/mystik, makt-/politiska positioner, äktenskap/familj samt krig/våld. De namngivna kollektiven består av omnämnanden av manliga och kvinnliga grupper, som exempelvis nunnor, köpmän, häxor och soldater. Dessa kategorier avser att synliggöra vilka sammanhang och vilka typer av män respektive kvinnor som behandlas i historieläroböckerna. Nedan kommer kvinnors och mäns sammanhang att redogöras för, detta genom att presentera de i fallande ordning, där det sammanhang de förekom främst i presenteras först.
Resultatet visar att kvinnor i Upptäck Historia, främst förekommer genom omnämnanden som kopplas till sammanhang beträffande äktenskap och familj, följt av arbete, övernaturligt/mystik, religion och makt-/politiska positioner. Kvinnor omnämns aldrig som ett kollektiv som kunde kategoriseras i sammanhanget krig/våld. Gällande äktenskap/familj är det främst omnämnanden
omnämnanden av denna karaktär. Vidare förekommer kvinnor i sammanhang med arbete, där pigor är den grupp som omnämns flest gånger. Till denna kategori räknas även, husfruar, bondkvinnor, ammor, trälar och statarkvinnor. Därefter kopplades även kvinnliga omnämnanden till kategorin övernaturligt/mystisk, genom omnämnanden om häxor och völvor. Gällande religion är det nästan enbart nunnor som omnämns. Kvinnor kunde endast kopplas till makt-/politiska positioner vid ett av tio fall, detta främst genom omnämnanden av drottningar.
De sammanhang som män förekommer i, är främst kopplade till makt-/politiska positioner i Upptäck Historia, då mer än vart tredje omnämnande om manliga namngivna kollektiv föll under denna kategori. Vidare är det, i fallande ordning, genom krig/våld, arbete, religion och äktenskap/familj som män omnämns. Manliga namngivna kollektiv förekom aldrig i relation till sammanhanget övernaturligt/mystik. Omnämnandena gällande makt- och politiska positioner, består främst av kungar men också genom framställningar om riksrådet, hövdingar och kejsare. Till sammanhanget krig/våld räknas militära kollektiv som soldater, fältherrar och arméer. Köpmän, fogdar och hantverkare räknas till sammanhanget arbete. Män förekom också genom positioner kopplade till religion, genom exempelvis omnämnanden av präster, påven och biskopar. Äktenskap/familj var ett sammanhang som män endast omnämns i vid 3 av 100 fall.
Vidare visar denna studies resultat att kvinnor, i PULS Historia 4-6 Grundbok, främst kunde kopplas till sammanhanget äktenskap/familj. Detta följt av sammanhangen arbete, religion, övernaturligt/mystik samt makt-/politiska positioner. Inget kvinnligt namngivet kollektiv kunde kopplas till krig/våld. Gällande äktenskap/familj förekommer kvinnor främst genom omnämnanden om mödrar och fruar. Till sammanhanget arbete räknades husmödrar, pigor, hovdamer samt trälar. Vidare omnämns kvinnor som nunnor, vilka kopplades till sammanhanget religion.
Häxor, völvor och kloka gummor var de kvinnliga namngivna kollektiv som kopplades till sammanhanget övernaturligt/mystik. Slutligen kunde även kvinnor, i form av namngivna kollektiv, vara drottningar och prinsessor vilka kopplades till sammanhanget makt-/politiska positioner. Dock skedde detta endast vid 4 av 100 omnämnanden.
Namngivna manliga kollektiv, i PULS Historia 4-6 Grundbok, kunde främst kopplas till sammanhanget makt-/politiska positioner, följt av arbete, krig/våld, religion och äktenskap/familj samt övernaturligt/mystik. I sammanhanget makt-/politiska positioner förkom främst kungar men även exempelvis hövdingar, kejsare och herrar. Vidare var köpmän, hantverkare och fogdar de omnämnanden som förekom flest gånger av de som kopplades till sammanhanget arbete. Gällande krig/våld förekommer män främst genom soldater, följt av arméer och riddare.
Präster, munkar och påven är de manliga namngivna kollektiven som kopplades till sammanhanget religion. Inom sammanhanget äktenskap/familj återfinns främst söner men även bröder och fäder.
Slutligen kopplades manliga namngivna kollektiv till sammanhanget övernaturligt/mystik, dock endast genom tre omnämnanden av kloka gubbar.
