Fastställande av Kulturplan för Östergötland

(1)

BESLUTSUNDERLAG 1/1

Ledningsstaben Petra Nordin Carlsson

2015-10-07 RS 2015-724

Regionstyrelsen

Fastställande av Kulturplan för Östergötland 2016-2019

Region Östergötland har det statliga uppdraget att inom ramen för kultur- samverkansmodellen ta fram en kulturplan för Östergötland 2016-2019.

Dokumentet är centralt i den rådande kulturpolitiken och utgör Region

Östergötlands strategiska dokument för kulturutvecklingsarbetet de kommande åren.

Den regionala kulturplanen utgör också ett underlag till Statens Kulturråd för de insatser och planer som avses för de kulturinstitutioner och konst- och kultur- främjande verksamheter som ekonomiskt och innehållsligt omfattas av

modellen. Planen ska tas fram i samverkan med kommunerna och i samråd med kulturskapare och civilsamhället. Planen har sin utgångspunkt i Regionala utvecklingsprogrammet >2020 och de regionala inriktningsmålen för kultur- området. Utarbetandet av dokumentet har också styrts av förordningen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:2012) samt de nationella kulturpolitiska målen.

Dialog har skett genom möten med samtliga kommuner, kulturskapare, länsstyrelsen och representanter från civilsamhället. Arbetet har fortlöpande diskuterats i olika samverkansgrupper för olika konst- och kulturområden, i sakområdessamrådet för kultur i Region Östergötland, vid samråd med

kommunernas kulturchefer och kultursekreterare, m fl. De kulturinstitutionerna och främjande verksamheter som omfattas av modellen har aktivt bidragit i arbetet med framtagande av planen, liksom utövarrådet av professionella kulturskapare. Planen behandlades på Regionutvecklingsnämnden 2015-10-06.

Regionstyrelsen föreslås tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA

att fastställa kulturplan för Region Östergötland 2016-2019.

Mats Uddin

Tf regiondirektör Josefin Bjäresten

Tf ekonomidirektör

(2)

Kulturplan

för Östergötland 2016-2019

(3)

1 www.regionostergotland.se

Förord ... 3

Del l ... 4

1. Inledning ... 4

Vad är en kulturplan? – Bakgrund och utgångspunkter ... 4

Kulturområdets olika roller ... 5

2. Mål och strategier ... 6

Nationella kulturpolitiska mål ... 6

Kultur i Regionala utvecklingsprogrammet (RUP) ... 6

Regionala mål för kultur ... 7

Strategiska prioriteringar 2016-2019 ... 8

3. Regionala kulturens organisation och infrastruktur ... 12

Regionala kulturverksamheter ...12

Uppföljning och utvärdering ... 13

Region och kommun – roller och samverkan ... 13

Samråd i Östergötland ...16

Professionella kulturskapares villkor ... 17

Det ideella kulturlivet ...19

Folkbildningen ... 20

5. Kultur och regional samhällsutveckling ... 22

Kulturella och kreativa näringar (KKN)... 22

Platsutveckling ... 23

Kultur och hälsa ... 23

6. Ett kulturliv för alla ... 27

De horisontella målen ... 27

Barn och unga ... 29

Arrangörskap ... 32

Ny teknik och digitalisering ... 33

(4)

Del II ... 34

Regionala konst- och kulturverksamheter ... 34

Scenkonsten i Östergötland ... 34

Musik ... 36

Teater ... 39

Dans ... 41

Konsulentsamverkan ... 44

Bild- och formfrämjande verksamhet ... 46

Kulturfrämjande verksamhet ... 49

Regional museiverksamhet ... 51

Kulturarvssamverkan ... 54

Kulturmiljö i Östergötland ... 55

Arkiv ...57

Bibliotek och läsfrämjande ... 59

Läsfrämjande ... 60

Litteratur ... 62

Hemslöjdsfrämjande verksamhet ... 64

Film... 67

Bilaga 1: 2015 års möten i processen för ny kulturplan ... 69

Bilaga 2: 2014 års möten i processen för ny kulturplan ... 70

(5)

Förord

Regional kulturplan för Östergötland 2016-2019 är regionens gemensamma strategiska dokument som styr inriktningen för utveckling av kulturområdet. Det är Östergötlands andra kulturplan som beskriver vår andra period i kultursamverkansmodellen sedan 2012.

Två övergripande frågeställningar ligger till grund för arbetet med planen:

• Hur skapar vi (tillsammans) ett dynamiskt kulturliv i Östergötland?

• Vilka prioriteringar och utvecklingsinsatser inom kulturområdet förstärker Östergötland som en attraktiv plats att bo, arbeta i och besöka?

Kulturplanen är en möjlighet att skapa samsyn kring dessa frågor och därmed en tydlighet i kulturpolitiken.

Grundläggande för att kulturlivet ska utvecklas är samverkan mellan kulturområdets alla aktörer – mellan region, kommuner, kulturskapare och civilsamhället. Den regionala arenan är utgångpunkt, men det kan även handla om samarbeten över region- och nationsgränser.

Detta är också grundtanken i kultursamverkansmodellen. Ett mer tvärsektoriellt tänkande kring kulturens roll i samhället, och för individen, och en allt mer genreövergripande kulturverksamhet är incitament för en sådan utveckling.

Kulturplanen beskriver hur Region Östergötland tillsammans med andra aktörer kan möjliggöra kulturell utveckling och stärka östgötarnas tillgång till kultur och möjlighet att skapa - oavsett bakgrund, social tillhörighet och bostadsort. För Region Östergötland och kommunerna är det av stor vikt att betona kulturens breda roll för att skapa en livskraftig region, där kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt och där alla har tillgång till kulturella upplevelser och möjlighet att själva skapa och uttrycka sig.

Kultur ska finnas för sin egen skull och växa av egen kraft, först då kan den bli en

tillväxtfaktor. Kulturen är grogrund för tolerans, öppenhet, nyfikenhet och kunskap och ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefrihet som grund.

Östergötland skall vara ett av Sveriges främsta kulturlän, känt för kvalitet och öppenhet, för nytänkande och utveckling. Där människor möts, där bryts kulturer gentemot varandra och det kan uppstå nya uttrycksformer. Kulturupplevelser är allmänmänskliga behov och i Östergötland spelar kulturen en viktig roll för alla människor och bidrar till ett rikare liv, personlig utveckling och ett vidgat perspektiv på tillvaron.

Tillsammans vill vi utveckla konstarternas uttryck och bidra till individers möjlighet att få ta del av den kraft, glädje och inspiration som olika kulturupplevelser ger. Vi värnar det konsten betyder för varje enskild människa oavsett vilken kultur man är intresserad av och på vilket sätt man upplever den.

Till grund för kulturplanen ligger ett stort antal dialoger med kultursektorns många aktörer.

Vi vill tacka alla som på olika sätt bidragit i processen som har lett fram till denna kulturplan!

Anita Jernberger

Ordförande Regionutvecklingsnämnden

(6)

Del l

1. Inledning

Vad är en kulturplan? – Bakgrund och utgångspunkter

Kulturplanen är Region Östergötlands program för hur regionen tillsammans med olika samarbetspartners ska utveckla kulturområdet under 2016-2019.

Syftet är att styra inriktningen för kulturområdet och utgöra underlag i dialogen med staten.

Kulturplanen ska präglas av Östergötlands egna ambitioner och förutsättningar. Den är framtagen i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets professionella kulturliv och ideella sektor. Slutgiltigt antas den av Regionutvecklingsnämnden och

Regionfullmäktige i Region Östergötland. Kulturplanen pekar ut övergripande strategier, och utvecklingsområden för fyraårsperioden, och kompletteras med årliga verksamhetsplaner för de konkreta insatserna.

Kultursamverkansmodellen, som Östergötland anslöt sig till 2012, är en nationell reform som ger regionerna ett större inflytande över den statligt finansierade regionala kulturen, och för därmed besluten närmare medborgarna. Modellen bygger på dialog och samspel mellan den nationella, regionala och lokala nivån.

Det är en regional uppgift att skapa förutsättningar som gör att kultur når alla oavsett bostadsort och social bakgrund. Region Östergötlands insatser inom kulturområdet verkar genom att stimulera samverkansformer, arbeta för regional spridning och stärka strukturer som underlättar tillgång och deltagande.

Den regionala kulturpolitiken har tydligt medborgarfokus och engagerar sig i det regionala och lokala kulturlivets betydelse för den regionala utvecklingen. De regionala

prioriteringarna syftar till att stärka alla delarna i den kulturella infrastrukturen, såväl producent‐ och arrangörsledet som arenorna för det egna skapandet. Genom regionala uppdrag och anslag till kulturinstitutioner och organisationer, skapas en övergripande infrastruktur för konst- och kulturområdet. Dessa aktörer benämns framåt i texten som regionala kulturverksamheter.

I den pågående regionaliseringen tar regionen ett ökat ansvar för och är drivande när det gäller att betrakta kultur som en utvecklingsfaktor i det regionala tillväxtarbetet. Kulturplan för Östergötland 2016-2019 omfattar därför kulturområdets koppling till regional

samhällsutveckling.

Läsanvisning

I kapitel 2 sammanfattas strategier och prioriterade utvecklingsområden för de kommande fyra åren. Här beskrivs även de nationella och regionala utgångspunkterna för kulturplanen.

Den regionala kulturens förutsättningar och organisation beskrivs i kapitel 3 och 4.

Kapitel 5 och 6 innehåller insatser när det gäller kulturens roll inom regional

samhällsutveckling och för de horisontella målen. I del II beskrivs förutsättningar och prioriteringar inom de åtta konst- och kulturområden som ingår i samverkansmodellen, och för de regionala verksamheterna med regionala kulturuppdrag.

(7)

Kulturområdets olika roller

Genom kultursamverkansmodellen har staten, regioner och kommuner engagerat sig på ett nytt sätt i kulturfrågorna. Framför allt har synen på kultur som ett verktyg i

samhällsutvecklingen fått ökat fokus. Samtidigt betonas också kulturens egenvärde allt mer.

Frågor om konstnärlig kvalitet och vikten av principen om armlängds avstånd har lyfts allt mer i debatter och diskussioner de senaste åren.

Armlängds avstånd innebär ett förhållningsätt där politiken inte påverkar det konstnärliga innehållet, eller gör en konstnärlig bedömning av en verksamhet. Politiken ska skapa förutsättningar, men hålla armlängds avstånd till det konstnärliga innehållet.

Kulturområdet har alltså flera facetter och för att tydliggöra kan området beskrivas utifrån tre perspektiv som motsvarar olika utgångspunkter för politiska beslut; medborgare, konstarterna, och regionen.

1. Kulturpolitik–

Alla medborgare ska ha tillgång till kultur och ges möjlighet till eget skapande. Kulturpolitiken sätter människan i centrum, som en individ med unika

förutsättningar, önskemål och behov och som del av en grupp eller ett samhälle.

2. Konstpolitik –

Det ska finnas förutsättningar för professionella kulturskapare att verka i Östergötland och det behövs insatser som främjar utveckling inom och mellan olika konstområden. Konstarterna innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap inom till exempel litteratur, bildkonst, musik, dans, teater och film.

3. Regionutveckling –

Kulturen är en del av det regionala tillväxt‐ och

utvecklingsarbetet. Kulturellt innehåll, konstnärliga och kreativa yttringar i olika former, spelar en stor social och ekonomisk roll i samhället.

(8)

2. Mål och strategier

Östergötlands kulturplan utgår från nationella och regionala kulturpolitiska mål.

Nationella kulturpolitiska mål

De nationella kulturpolitiska målen är vägledande för den regionala kulturpolitiken:

• Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefrihet som grund

• Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet

• Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling För att uppnå målen ska kulturpolitiken:

• Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor

• Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse

• Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

• Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan

• Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur

Kultur i Regionala utvecklingsprogrammet (RUP)

Utgångspunkt för Region Östergötlands insatser inom kulturområdet, är att en region med ett aktivt och omfattande kulturliv är en rik och attraktiv region. Detta betonas i det

Regionala utvecklingsprogrammet >2030.

I RUP formuleras tre mål för den långsiktiga ambitionen att Östergötland ska vara en attraktiv värdeskapande region som ger goda livsbetingelser och bidrar till hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd. Dessa tre övergripande mål är:

• Goda livsvillkor för regionens invånare

• Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning

• Hållbart nyttjande av naturens resurser

Följande utgångspunkter om kultur i det Regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för Region Östergötlands satsningar under kommande kulturplaneperiod:

Kultur och attraktivitet

Östergötland har goda förutsättningar att utveckla kulturturism med hög kvalitet. Regionen har flera mycket täta och utvecklingsbara kreativa miljöer med kommuner som är villiga att backa upp satsningar som görs där. Kultur, kulturarv och natur kan bli tydligare profilfrågor i den externa marknadsföringen av Östergötland. I konkurrensen mellan städer och mellan regioner är kulturen viktig. Att aktivt fortsätta satsa på kulturen är därför en viktig del i att utveckla regionens attraktivitet.

Institutioner att vara stolta över

Regionen har en väl utbyggd struktur med institutioner av god kvalitet och med gott

(9)

anseende på nationell och internationell nivå. Dessa bidrar till att sprida bilden av

Östergötland som en rik kulturregion och lockar besökare. Institutionerna står långsiktigt för kompetens och kontinuitet.

Obalans mellan kulturområden och aktörer

Fokuseringen på scenkonstens kulturinstitutioner har medfört att de regionala satsningarna på kulturarv, konst och film är mindre jämfört med andra regioner. Det finns ett stort intresse att utveckla kulturlivet utanför institutionerna.

Geografisk spridning och jämlikhet

Den kultur som finns centralt ska göras mer tillgänglig för hela regionen och de regionala kulturinstitutionerna har i uppdrag att nå ut i hela regionen. Ett inarbetat regionalt arrangörsstöd bidrar till att många kulturarrangemang kan genomföras också utanför de största städerna. Barn och unga nås dock i olika grad av utbudet, beroende på hur man lokalt arbetar med kulturarrangemangen.

Breddat kulturbegrepp

Begreppet ”kultur” måste här ges en vidare innebörd som går längre än till det utbud av musik, teater och utställningsverksamhet, som traditionellt har ett omfattande offentligt stöd. Nyskapande, experimentell verksamhet och ungdomskulturens olika former bör ges ett utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för flickor och pojkar.

Kultur, kreativitet och samhällsutveckling

Sambanden mellan kulturellt och kreativt skapande och dess betydelse för samhällsekonomi, är väl kartlagd och beskriven i regionen. Flera lokala utvecklingsmiljöer, så kallade

mötesplatser, har etablerats. Den kunskap och de erfarenheter som erhållits bör användas mer i det regionala utvecklingsarbetet.

Skapande och skola

I skolutvecklingsarbetet är det angeläget att upprätthålla ett helhetsperspektiv på individen.

Detta innebär att även skapande förmåga, fysisk aktivitet och samhällsdeltagande måste ges utrymme i skolarbetet vid sidan av de mer akademiskt inriktade ämnen.

Regionala mål för kultur

I den strategiska treårsplanen beskrivs Region Östergötlands övergripande inriktning för perioden 2016-2018. Följande strategiska mål och framgångsfaktorer berör kulturområdet:

Goda och jämlika livsvillkor Framgångsfaktor:

Främja demokrati och delaktighet

Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Framgångsfaktor:

Tillgänglig kultur

Ett rikt och utbrett kulturliv Framgångsfaktorer:

God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Ett levande fritt kulturliv

(10)

Strategiska prioriteringar 2016-2019

Region Östergötlands kulturpolitiska strategier utgår från viljan att utveckla Östergötland med hjälp av kulturen. Kultur ska vara en naturlig och viktig del av alla östgötars liv. Därför strävar vi mot geografiskt jämlik tillgång till utbudet, ett innovativt kulturliv som gynnar både bredd och spets, breddat deltagande, konstnärlig utveckling och kulturell mångfald.

Följande kommer att prioriteras under kommande kulturplansperiod. Prioriteringarna är gemensamma för det övergripande regionala arbetet och för de regionala

kulturverksamheterna, och preciseras i överenskommelser för verksamheternas uppdrag:

•

Främja demokrati och delaktighet

•

Bredda deltagande och öka spridning

•

Stärka kulturens roll i regional samhällsutveckling

•

Stödja konstnärlig utveckling och samarbeten över uttrycksformer

•

Stärka kulturområden – dans, film och kulturarv

För att åstadkomma regional dynamik på kulturområdet och använda kultur som en motor i regional utveckling, krävs vidareutvecklad samverkan mellan region, kommuner,

civilsamhället och professionella kulturskapare. Ett mer tvärsektoriellt tänkande kring kulturens roll i samhället, och för individen, samt en alltmer genreövergripande

kulturverksamhet är incitament för en sådan utveckling. För fortsatt process ser vi följande övergripande framgångsfaktorer som centrala:

• Samordning och samverkan mellan region och kommuner

• Tvärsektoriell samverkan över politikområden

• Genreövergripande samarbete mellan konstområden och aktörer Begreppen samordning, samverkan och samarbete definieras enligt följande:

Samordning - koordinering av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet.

Samverkan - övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte.

Samarbete - gemensamt bedrivet arbete på ett organisatoriskt och mellanmänskligt plan som gäller en avgränsad uppgift.

Nedan följer en beskrivning av våra strategiska prioriteringar och exempel på insatser. Mer utförlig beskrivning av olika utvecklingsområden finns under respektive tema-/konstområde.

Vilka samordnande och utvecklande insatser som ska genomföras under perioden är i flera fall avhängigt budgetmedel och fortsatt diskussion med kommunerna.

(11)

Främja demokrati och delaktighet

Östergötlands invånare ska ha goda förutsättningar att tillvarata sina förmågor, forma sina liv och delta i samhällets utveckling. Ett mångkulturellt samhälle eftersträvas och är en tillgång för länet. Exempel på insatser för att främja demokrati och delaktighet är:

• Läslust i samverkan

Läsfrämjande insatser som involverar olika aktörer. Initiativ och samordning av projekt och verksamhetsutveckling inom läslustområdet i bred samverkan mellan aktörer på nationell, regional och kommunal nivå. Särskild vikt ska läggas vid de små barnen och deras vuxna kring barnens språkutveckling. Götabiblioteken är motor i det läsfrämjande arbetet.

• Digital delaktighet

För att öka allas tillgänglighet till digitala tjänster och delaktighet behövs offentliga miljöer som erbjuder stödfunktioner av olika slag och varje ny digital tillämpning behöver ha en strategi för hur teknikovana personer inbegrips. I Digitala agenda för Östergötland beskrivs hur digitaliseringens möjligheter ska utnyttjas i Östergötland.

Prioriterad insats för perioden är att öka den digitala kompetensen och delaktigheten hos regionens invånare. Nyanländas behov ska särskilt beaktas.

• Delaktighet och påverkan

Medborgardialoger på kulturområdet ska utvecklas för att stärka kommunikationen mellan förtroendevalda och medborgare. Särskilt fokus sätts på barn och ungas delaktighet och inflytande samt socioekonomiskt utsatta grupper. Stödja initiativ och insatser som tydliggör, speglar och ökar mångfalden i regionens kulturliv, och då särskilt beakta de nationella minoriteterna. Bilda ett regionalt råd för nationella minoriteter med syfte att diskutera målgruppens kultur och hur den kan utvecklas i regionen. Utveckla samverkan med Handikappföreningarna i Östergötland för att koppla erfarenheter om tillgänglighet till kulturverksamheterna.

Bredda deltagande och öka spridning

Geografiska förutsättningar, befolkningsstruktur och socioekonomiska faktorer påverkar tillgång och deltagande. Insatser krävs för att överbrygga geografiska, såväl som mentala avstånd. Barn och unga och äldre i omsorg är målgrupper som behöver särskilda insatser i tvärsektoriell samverkan med kommunerna. Exempel på insatser för att bredda deltagande och öka spridning är:

• Barn och ungas kultur i skolan

För många barn och ungdomar är förskolan och skolan den viktigaste arenan för möte med olika kulturformer. Kulturupplevelser under skoltid och Skapande skola ger möjlighet för fler unga att vara kulturaktiva. Vi behöver säkerställa att våra kultursatsningar når fram till fler skolor och inte bara de där engagemanget och tillgången på kultur redan är stort. Med utgångspunkt från den utredning som gjorts om barn och ungas tillgång till kultur i skolan kan en gemensam regional strategi tas fram för samverkan mellan kultur och skola i Östergötland. Detta bör i så fall göras utifrån de olika styrdokument som finns inom skolans och kulturens områden.

(12)

• Kultur i äldreomsorg

Kultur är en väg till ett rikare liv för äldre oavsett om man bor på vårdboende eller i eget boende. Kulturaktiviteter kan öka känslan av delaktighet, bryta isolering och kan även ha effekter på medicinering och vårdbehov. Med utgångspunkt från erfarenheter och resultat från projekt Kultur för äldre ska arbete fortsatt bedrivas för att främja strukturer och samarbeten mellan kultur, vård och omsorg.

• Stärka arrangörskapet

Stärka strukturer kring arrangörer - arenor, kompetensutveckling, behov av förnyelse av arrangörsledet, stödja unga arrangörer, bättre samarbete och samordning mellan arrangörer, se över regionalt arrangörsstöd.

• Nya arenor och möten

Att inkludera ett större antal människor och grupper, som idag står utanför det offentligt finansierade kulturlivet är en gemensam utmaning som kräver nytänkande och utvecklade arbetsformer. Alla regionala kulturverksamheter ska utifrån sina specifika förutsättningar sträva mot att söka nya arenor och mot att nå en bredare och större publik. Det kan handla om ”öppna dörrar” till verksamheten, verksamhet på nya platser, digitala arenor, repertoarutveckling och nya samarbeten.

Utveckla kulturens roll i regional samhällsutveckling

Kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt som skär tvärs över sektorsgränser och bidrar till regionens attraktivitet, besöksnäringens utveckling, platsers utveckling, integration och folkhälsa. För att utnyttja potentialen krävs insatser i tvärsektoriell samverkan över samhälls- och politikområden. För att utveckla kulturens roll i regional samhällsutveckling prioriteras utvecklingsarbete inom följande områden under kommande period:

• Kulturarv och besöksnäring

Utvecklingsarbete för samverkan utifrån kulturarv, kulturmiljöer, natur och besöksnäring kopplat till profileringen av Östergötland.

• Kreativa näringar - Platsutveckling

Se över förutsättningar att starta utvecklingsprojekt, eventuellt i regionsamverkan inom kreativa näringar, platsutveckling och stödformer för kulturdrivna företag.

Utveckla pågående arbete med platsutveckling och initiera visionsprojekt kring stads- och platsutveckling.

• Kultur och hälsa

Med utgångspunkt i Östgötakommissionens rekommendationer inriktas det regionala arbetet med kultur och hälsa bland annat på att:

- Initiera samverkan med olika aktörer för att kulturen kan vara en hälsofrämjande resurs inom fler områden

- Möjliggöra för regionala kulturverksamheter att arbeta med kultur och hälsofrämjande verksamhet

• Inkludering/Integration/Mångfald

Utvecklingsarbete i samverkan med kommuner kopplat till kulturverksamhet i vissa bostadsområden, flyktingmottagande etcetera.

(13)

Stärka kulturområden - dans, film, kulturarv

• Dans - Permanenta den regionala dansplattformen Stärka de professionella i regionen genom utveckla stödformer.

Utforma regionala metoder för residens, samproduktioner och arrangörsutveckling.

Stöd och samordning till kommuner att arrangera dans, dans via skolan med mera.

Samarbeten med institutioner, folkhögskolor och andra konstformer.

• Film - Stärka filmområdet

Permanenta talangsatsningen Eastwood.

Stärka möjligheterna att arbeta med det filmkulturella uppdraget i kommunerna och se över förutsättningarna för professionellt filmskapande. Ut

• Kulturarv

Fortsätta det påbörjade samarbetet mellan Region Östergötland, Visit Östergötland, Länsstyrelsen i Östergötland, Östergötlands museum, Östergötlands Arkivförbund och Kulturarv Östergötland för att identifiera nya strategier för samverkan och fler utvecklingsmöjligheter inom kulturmiljöarbetet, kulturarv och besöksnäring.

Kunskapsseminarier och nätverksarbete för att stärka kulturarvets roll som en tillgång för platsutveckling och som resurs i andra politikområden. I ett

utvecklingsperspektiv diskuteras visualisering och digitala tillämpningar för att tillgängliggöra området på ett annat sätt än idag.

Stödja konstnärlig utveckling och samarbeten över uttrycksformer

Regionen ska skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse, försörjningsmöjligheter för professionella kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna. Insatser för att främja och stödja konstnärlig utveckling och samarbeten över konstnärliga uttrycksformer under perioden är:

• Utvecklingsprojekt över konstområden

Utveckla projektsamarbeten över uttrycksgränser som till exempel film, dans och konst och stärka pågående samarbete med gemensamma temasatsningar.

• Bild och form

Implementera den regionala konststrategin.

Utveckla det påbörjade nätverksarbetet med kommunerna kring konstområdet, genom olika mobila projekt som berör konstarterna; bild och form, scenkonst, foto, dans och film.

Stödja ett samarbete mellan kommuner om konstplaner.

• Gemensamt kompetensutvecklingsprogram för professionella kulturskapare inom scenkonstområdet

• Utveckla samverkan mellan institutionerna och professionella kulturskapare i regionen

(14)

3. Regionala kulturens organisation och infrastruktur

Kultursamverkansmodellen utgör en stor del av det regionala uppdraget när det gäller utvecklingsarbetet inom konstarterna, kulturens roll i regional utveckling och

uppföljningsarbetet. Det omfattar även arbetet att upprätta överenskommelser för regionala uppdrag, handlägga regionala och statliga bidrag till verksamheter samt fördelningen av övriga regionala bidrag till Östergötlands kulturaktörer. Inom utvecklingsarbetet är nätverk och samverkan av stor vikt, liksom att driva utvecklingsprojekt eller delta i processer som ökar förståelsen för kulturen som regional utvecklingsfaktor.

Regionen Östergötland är huvudman för enheten Regionbibliotek Östergötland och är delägare i Östgötateatern, Norrköpings symfoniorkester, Östgötamusiken, Östergötlands museum tillsammans med Norrköping och Linköpings kommuner.

Internationella strategier och samarbeten

Många beslut som fattas i EU påverkar också Region Östergötlands arbete och utvecklingen av Östergötland. Till exempel har EU lagt fram en framtidsstrategi ”Europa 2020, Smart och hållbar tillväxt för alla” samt kulturprogrammet för 2014-2020 ”Creative Europe”, som påverkar det internationella arbete som regionen bedriver framåt. För att underlätta

samverkan inom EU har Region Östergötland ett kontor i Bryssel. Region Östergötland ingår dessutom i nätverket ”Access Europa”, en plattform som drivs av Intercult för att ge

medlemmarna möjlighet att vara mer aktiva i europeiska sammanhang och att skapa fler framgångsrika projekt.

Det regionala kulturpolitiska ansvaret

Från januari 2015 har Regionutvecklingsnämnden (RUN) i Region Östergötland det regionala kulturpolitiska ansvaret. Det inbegriper både att initiera och driva

utvecklingsarbetet för kultur inom regional utveckling samt att ansvara för genomförande och uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen.

RUN ger årliga anslag till de regionala kulturverksamheter som har regionalt och statligt stöd via kultursamverkansmodellen.

Regionala kulturverksamheter

Ett antal institutioner och organisationer har regionala uppdragöverenskommelser med Region Östergötland för att tillgängliggöra kultur i hela länet samt vara en utvecklande resurs inom sitt verksamhetsområde. Dessa är idag Norrköpings Symfoniorkester, Östergötlands museum, Östgötateatern, Hemslöjden i Östergötland, Film i Öst, Riksteatern Östergötland, Östergötlands arkivförbund, Regionbibliotek Östergötland och Östgötamusiken.

Verksamheterna har liknande uppdrag att utifrån sina förutsättningar samordna, förmedla och bygga kunskap kring sin konstform eller sitt verksamhetsområde. Vad gäller

organisationsform, anslag, ekonomiska och personella förutsättningar, arbetssätt etcetera, är det mycket som skiljer. I anslutning till kulturplanen 2016-2019 ska samtliga regionala överenskommelser inom planens åtta områden att ses över. Bland annat förtydligas

förväntningar och mål för den kulturfrämjande verksamheten. Mer om verksamheterna med regionala kulturuppdrag finns i del II av planen.

(15)

Uppföljning och utvärdering

Grunden i Region Östergötlands löpande uppföljning utgörs av delårsrapporter och årsredovisning som innehåller nyckelindikatorer och resultatmått. Därutöver följs den regionala kulturverksamheten årligen upp genom:

• Kvantitativ uppföljning

• Kvalitativ uppföljning

• Uppföljningsdialog för verksamheter med regionala uppdragsöverenskommelser

• Uppföljning av regionala kulturprojektbidrag

Kvalitativ och kvantitativ uppföljning görs varje år till Statens Kulturråd. Den kvalitativa redovisningen beskriver hur regionen lyckats genomföra och förverkliga kulturplanens målsättning och prioriteringar och vilka eventuella hinder som stötts på i arbetet.

Årsredovisningar från de regionala verksamheterna utgör också ett viktigt underlag i den samlade uppföljningen.

Kvantitativ redovisning görs även årligen till Myndigheten för kulturanalys. Årliga

uppföljnings- och utvecklingsdialoger sker med de regionala kulturverksamheter som ingår i samverkansmodellen.

Region och kommun – roller och samverkan

Kultursamverkansmodellen är exempel på flernivåstyre där EU, staten, regionen och kommunerna har olika roller men också olika verktyg. Varje kommun bestämmer själv över ambitionen i sitt lokala kulturliv, men genom kultursamverkansmodellen ska Region Östergötland och kommunerna samråda och samverka med olika kulturaktörer för att tillsammans utveckla kulturområdet.

Kulturen är lokal

Kommunal kultur utgör en stor del av länets samlande kulturliv. I kommunerna finns alla de viktiga verksamheter och organisationer som tillgängliggör kultur till allmänheten oavsett huvudman eller organisationsform: bibliotek, arkiv, kommunala kulturinstitutioner som kulturhus och museer, skolor, vårdboenden, kulturskolor, biografer, utställningsytor, scener och replokaler samt stöd till det fria kulturlivet, föreningslivet och folkbildningen. Direkt stöd till lokal amatör- och arrangörsverksamhet är ett kommunalt ansvar. Kommunerna i

regionen kan profilera sina kulturverksamheter i samverkan med länets regionala kulturverksamhet – kulturinstitutioner och konsulenter/strateger inom olika konst- och kulturområden. Samtidigt har flera av de mindre kommunerna en begränsad kommunal förvaltning vilket ger skilda förutsättningar att arbeta med ett kulturpolitiskt

utvecklingsarbete.

Regionala verktyg

Region Östergötland är ansvarig för strategiska utvecklingsfrågor och huvudman för regionala kulturinstitutioner. Regionen arbetar utifrån ett regionalt helhetsperspektiv för insatser som inte går att genomföra, eller inte lönar sig att genomföra, som kommun på egen hand. Vid sidan av samrådsstrukturen är de regionala verktygen: uppdrag till regionala kulturverksamheter, regionala bidrag av olika slag samt process- och nätverksstöd.

(16)

Ökad tillgång och spridning kräver samverkan och samordning Regionen har ett ansvar att verka för spridning och utjämning. När det gäller att öka

medborgarnas tillgång till kultur har regionen en direkt roll genom de regionala uppdragen till kulturinstitutioner och konsulenter/strateger inom olika konst- och kulturområden. Ett exempel är regionala arrangörsstödet som bidrar till att många kulturarrangemang kan genomföras även utanför de största städerna.

Vid sidan av de regionala kulturverksamheterna kan regionen och kommunerna behöva agera tillsammans kring insatser som stärker medborgarnas tillgång till kulturupplevelser och möjligheter till skapande. Det gäller till exempel insatser som ökar utbud och tillgången till kultur för målgrupper inom kommunala verksamheter. Prioriterade målgrupper för samverkan i kulturplanen är barn och unga i skolan och äldre i äldreomsorg.

Strategiska styrdokument

Den regionala nivån ansvarar för strategiska dokument som Kulturplan för Östergötland, Biblioteksplan för Östergötland och strategier/insatsprogram för olika områden

Flera kommuner har eller planerar kommunala kulturplaner/kulturstrategier, som liksom planer för utveckling inom enskilda konst- och kulturområden, kan ge struktur och fokus i det lokala arbetet. Alla kommuner ska enligt Bibliotekslagen ha en kommunal Biblioteksplan.

Kulturarrangemang

Ett exempel på ett område där det regionala och kommunala ansvaret möts är

kulturarrangemangen. Lokala arrangörer och ändamålsenliga lokaler är en förutsättning för att det regionala kulturutbudet ska nå ut till medborgarna oavsett bostadsort. Arrangörer kan till exempel vara ideella föreningar, eldsjälar, kyrkor och samfund, privata aktörer eller kommunala bolag. För att stimulera möjligheten för kulturarrangemang behövs i kommunen lämpliga lokaler/scener anpassade till behov som finns inom olika konst- och kulturformer.

Det behövs tillgänglighetsanpassning av publika lokaler. Ekonomiskt stöd till enskilda arrangemang och eller till arrangerande förening/studieförbund är andra stimulansåtgärder.

För konstområdet finns särskilda medel på regional nivå till utställningar och andra

aktiviteter utanför institutionerna. Den regionala arrangörsgarantin ger lokala arrangörer möjligheter att ordna kulturprogram även om publikunderlaget är osäkert eller

betalningsförmågan svag.

Ett sökbart produktionsstöd ges till regionala arrangemang i form av större

kulturarrangemang och kultursatsningar. Arrangörsstöd som även ingår i uppdrag till vissa regionala kulturverksamheter är ett utvecklingsområde som inbegriper gemensam

kompetensutveckling för arrangörer, att stödja unga arrangörer och att verka för bättre samarbete och samordning mellan arrangörer.

Framtida områden för samverkan och samordning

I grupper om 3-4 kommuner har region och kommunerna diskuterat exempel på framtida utvecklingsmöjligheter och samverkansbehov.

Kulturarvets potential

Samverkan kring utvecklingsinsatser för kulturmiljöer, industriarvet, digitala

kulturarvsprojekt, medeltida städer etcetera för att öka tillgängligheten och delaktigheten kring kulturarvet, men också för att stärka kulturarvets roll som en del av marknadsföringen i den regionala profilen för Östergötland. I ett framtidsperspektiv diskuteras visualisering och digitala tillämpningar för att tillgängliggöra området på ett annat sätt än idag.

(17)

Insatser som stärker ungas kulturutövande och kulturutbud

Barn och ungas tillgång till kultur i skolan – Arbeta vidare tillsammans kring påbörjade insatser och samarbeten när det gäller Skapande skola, läsfrämjande insatser, skolbibliotek och en gemensam regional strategi kan tas fram för samverkan mellan kultur och skola i Östergötland.

Kultur och musikskolor - Önskemål från flera kommuner om ökad samverkan kring musik- och kulturskolorna mellan kommun och region, men också ökat samarbete med regionala kulturverksamheterna. Idé har även lyfts om att bibliotek samt musik- och kulturskolorna skulle kunna arbeta mer tillsammans med fritidshemsverksamheten.

Sommarlovssatsningar – Att genom samverkan utarbeta strukturer som utvecklar

ungdomars möjligheter att utöva kultur på sommarlovet och därmed bidra till att sprida mer kultur i länet. I dag är det flera kommuner som möjliggör för ungdomar att delta via projekt som drömsommarjobb, sommarlovsorkester, unga 10 med mera men det kan utvecklas ytterligare med hjälp av samverkan.

Kultur för inkludering/integration

Det finns ett stort behov av konkreta insatser för hållbar samhällsutveckling och ökat

demokratiskt engagemang. Flera kommuner har lyft viljan att samverkan kring insatser kring inkludering, integration och flyktingmottagande. Det skulle gå att utveckla det arbete som några kommuner redan gör idag på ett framgångsrikt sätt. Frågeställningar som diskuterats är: Vilka insatser behöver man göra för att öka ungdomars inflytande? Hur kan

kulturverksamhet stärka sammanhållning i vissa bostadsområden? Hur ökas samverkan med civilsamhällets i dessa frågor?

Kommunikationer via kollektivtrafiken

Resor till och från kultur är en återkommande fråga. Önskemål finns om att se över hur det går att förbättra alla målgruppers möjlighet att via kollektivtrafik lättare ta sig till kulturen, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättningar etcetera.

Kultur på landsbygd

I gles- och landsbygd är samverkan oftast avgörande för att arrangera och erbjuda

kulturaktiviteter till de som lever där. Kommunerna har ofta en viktig roll som förmedlare eller mäklare till aktörer. Oavsett var man bor är ambitionen att det ska finnas likvärdiga möjligheter att ta del av kultur, och då behövs det insatser både när det gäller infrastuktur (bredband och kollektivtrafik), att regionala verksamheter kan vara ute på turnéer, lämpliga lokaler och en offentlig struktur som kan ta tillvara initiativ från olika aktörer.

Biblioteken som kulturcentra

Biblioteken har potential att i ännu högre grad utvecklas till mötesplatser och samhällets offentliga vardagsrum. Förslag finns att de bibliotek som har intresse går samman kring ett projekt och/eller nätverksarbete för att se över möjligheterna att utvecklas till ännu tydligare kulturcentra.

(18)

Samråd i Östergötland

Kultursamverkansmodellen är ett nytt sätt att arbeta som hela tiden behöver utvecklas.

Samverkan kräver dialog, gemensamt arbete och gemensamt ansvar för att nå längre.

Framtagandet av den aktuella kulturplanen har skett i samverkan med kommunerna och i samråd med Östergötlands kulturliv. Det har inneburit många möten under 2014-2015 för att identifiera vart Östergötland är på väg, och vad vi tillsammans behöver vidareutveckla under 2016-2019. Via ett aktivt processarbete arbetar regionens tjänstemän med att utveckla dialogformerna och ta tillvara de idéer som föds vid olika workshops och möten inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Breda samråd om konstarternas utveckling

Samråd genomfördes vid ett femtiotal tillfällen utifrån temaområden under 2014-2015 inom dans, konst, folkmusik, designutveckling, läsfrämjande, litteratur, kulturarv med mera.

Deltagare har varit såväl professionella kulturskapare inom och utanför institutionerna som amatörer, kommunala företrädare, regionala institutioner, folkbildning och föreningsliv.

Sammanställning av samtliga samråd och utvecklingsdialoger finns som bilaga.

Under 2015 har regionen träffat alla de verksamheter som har regionala kulturuppdrag för att utvärdera förra årets insatser inom modellen, men också för att blicka framåt.

Träffarna för rådet för fria kulturskapare samt med civilsamhällets aktörer beskrivs i kap 3.

Årlig regional kulturkonferens

Sedan införandet av kultursamverkansmodellen arrangerar regionen en årlig

kulturkonferens med brett anslag för alla aktörer utifrån aktuellt och angeläget tema. Till dessa konferenser bjuds modellens alla aktörer in för möjlighet till brett nätverkande.

Samråd mellan Region Östergötland och kommunerna

Kommunerna och Region Östergötland är överens om att ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. Kulturfrågorna hanteras i Sakområdessamråd kultur där regionen representeras av presidiet i

Regionutvecklingsnämnden och kulturansvarig tjänsteman. Kommunerna representeras av sakområdesansvariga politiker. Till samrådet är en beredande tjänstemannagrupp kopplad bestående av kulturansvariga tjänstemän från region och samtliga kommuner.

Möten mellan regionala och kommunala tjänstemän

Möten med kommunernas kultursekreterare och kulturansvariga har skett regelbundet. De möten som har ägt rum med kommunernas kulturansvariga utifrån kulturplanen har främst handlat om något av planens perspektiv, eller ett definierat utvecklingsområde inom något av de sju konstområdena. Regionalt nätverk för kommunernas kulturchefer där regionens kulturchef är sammankallande etablerades under 2014. Kommunernas kulturansvariga träffar regelbundet kulturinstitutionernas chefer.

(19)

Professionella kulturskapares villkor

Regionerna har ett ökat ansvar för hela den struktur som kopplar till de nationella

kulturpolitiska målen, inklusive professionella kulturskapares villkor. Det innebär ett ansvar attskapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse och försörjningsmöjligheter för kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna.

För att de professionella kulturskaparnas kompetens ska kunna tas tillvara och spridas på bästa sätt, är det viktigt att det finns förutsättningar på kommunal och regional nivå i form av en fungerade kulturell infrastruktur inom respektive konstområde. Det omfattar till exempel ateljéer, arrangörer, producenter, kontaktnät, offentliga medel för konst, produktionsstöd, insatser för skapande skola och andra typer av arbetsmöjligheter.

Professionella kulturskapare är en av grundstenarna för ett rikt kulturliv, och finns inom alla konstarter. Ofta har de både ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt arbetsfält. De professionella kulturskaparna bildar ofta egna nätverk eller kluster för att stötta varandra eller arbeta tillsammans gentemot det offentliga och besöksnäringen.

Kulturinstitutioner och andra etablerade aktörer inom kulturområdet ingår i infrastrukturen för de professionella kulturskaparna, men utgör även möjligheter till utbildning och

kompetensutveckling. Olika typer av samverkan finns idag mellan kulturinstitutionerna och övriga kulturlivet, men för utvecklingen framåt behöver dialog- och samverkansformerna mellan institutionerna och de professionella kulturskaparna stärkas ytterligare.

På nationell nivå finns det centrumbildningar och fack- och intresseorganisationer för olika konstområden. Omfattningen av regionala strukturer för dessa aktörer varierar mellan konstarterna. Via samverkan och dialog med den nationella nivån försöker Region Östergötland att stötta de professionella kulturskaparna som är verksamma inom till exempel Centrumbildningarna för teatern och KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd).

Via regionens nätverk är många av Östergötlands professionella kulturskapare delaktiga i utvecklingsarbetet för de olika konstarterna. Professionella kulturskapare har bidragit i de temadialoger som regionen bjudit in till i samband med arbetet med kulturplanen och processen med en regional konststrategi. I och med tillägget om litteratur och läsfrämjande i kulturplanerna har den regionala representanten från Sveriges Författarförbund deltagit i kartläggning av litteraturens villkor och i genomförande av litteraturaktiviteter.

Regionalt råd för kulturskapare

Under perioden 2013-2015 har Region Östergötland provat en modell för samverkan med professionella kulturskapare. Ett arvoderat råd av representanter från olika konstområden har träffats 3-4 gånger per år. Rådet har diskuterat villkoren i Östergötland kopplat till kulturplanen och samverkansmodellen med regionens tjänstemän och kulturpolitiska företrädare, samt träffat kulturpolitiska representanter från kommunerna och

Konstnärsnämnden. Under 2015 kommer denna samverkansform att utvärderas för att se hur vi framåt kan utveckla rådsstrukturen och insatserna.

Utvecklingsmöjligheter för att stärka förutsättningarna för fria kulturskapare För att stärka förutsättningarna för konstarternas utveckling, och möjligheterna att vara verksam som professionell kulturskapare i Östergötland, har rådet identifierat några viktiga områden. Det är vikten av en regional konststrategi, skälig ersättning till professionella kulturskapare i utställningssammanhang; till författare vid författarbesök och vid

(20)

Utvecklingsinsatser för att stärka förutsättningarna för professionella kulturskapare 2016-2019:

Region Östergötlands prioriteringar:

• Region Östergötland fortsätter det påbörjade arbetet för att stärka den kulturella infrastrukturen för de professionella kulturskaparna i samverkan med

kommunerna och kulturinstitutionerna. Sker bland annat genom insatser kring konststrategin, bevaka och driva frågan om skälig ersättning, dialoger, nya

uppdragsöverenskommelser med regionala kulturverksamheter och insatser inom respektive konst-och kulturområde.

• Utveckla en strategi för samverkan mellan Östergötlands kulturinstitutioner och fria professionella kulturskapare.

evenemang, ekonomiska medel för talangutveckling och filmproduktion, plattformar för synliggörande av de professionella kulturskaparna inom respektive konstform, fler

mötesplattformar för dialog med kommuner och institutioner samt vikten av samarbetet med skolan. Flera av dessa förslag finns med som utvecklingsinsatser under respektive konstart, eller som särskilda insatser för att stärka strukturerna för ett kulturliv för alla.

(21)

Det ideella kulturlivet

Den offentligt finansierade kulturens struktur samspelar med civilsamhället, i form av organisationer, föreningar, eldsjälar och ideella aktörer. I många fall skulle inte det regionala och lokal kulturlivet fungera utan insatser och samarbeten med civilsamhället. Etablerade organisationer som har betydelse inom kulturområdet i Östergötland är till exempel hembygdsrörelsen, kyrkliga församlingar, Skådebanan, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdsdistriktet, Riksteaterns föreningar, ungdomsorganisationerna, pensionärsorganisationerna med mera.

Med civilsamhället menar vi den arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Civilsamhället inrymmer också mer informella nätverk och rörelser, något som ökat i takt med det ökade intresset och bruket av digitala mötesplatser.

Samspelet mellan det offentliga och det civila

Östergötlands större kommuner har idag lokala samverkansavtal med föreningslivet. De förutsättningar som finns i regionen och i kommunerna för studieförbund, föreningar och eldsjälar när det gäller lokaler, bidrag, samarbeten, mötesforum med mera, spelar stor roll både när det gäller kulturen i centralort eller på landsbygd. Ideella kulturaktörer finns som aktiva parter inom folkbildningen och i olika regionala nätverk för olika konstarter och kulturområden.

Ideell kulturallians

Ideell kulturallians är en sammanslutning som samlar det ideella kulturlivet för att främja och utveckla ideella kulturorganisationers samhällsroll och finns representerade nationellt och i flera regioner. I Östergötland finns Ideell kulturallians Öst (IKA-Ö) som samlar ett trettiotal större aktörer inom civilsamhället.

Regionen och IKA-Ö har i samband med arbetet med kulturplanen samlat Östergötlands olika civila aktörer för att diskutera hur det ideella kulturlivet kan stärkas och synliggöras, hur man når ännu fler aktörer inom civilsamhället, ökar ungas inflytande samt idéer om hur samarbete kan drivas.

Från IKA-Ö:s sida finns ambitionen att framåt satsa på att öka antalet medlemmar,

identifiera samarbetsprojekt inom föreningen och samarbeta med kommuner kring träffar med civilsamhället.

Hembygdsföreningarna

Hembygdsföreningarna samverkar genom Östergötlands hembygdsförbund som har 97 föreningar med ca 22 000 medlemmar. Merparten av dessa förvaltar lokala hembygdsgårdar med samlingar och genomför programaktiviteter. I många av föreningarna pågår arbete kring tillgänglighet samt barn och ungas tillgång till gårdarna via samarbeten med skolan. År 2016 firar Sveriges Hembygdsförbund hundraårsjubileum på temat ”Hembygdens år” och man har bjudit in museer, bibliotek, arkiv och övrigt föreningsliv till samarbete kring det lokala kulturarvet.

Region Östergötland samverkar med Hembygdsförbundet via nätverken för kulturarvet.

Östergötlands bygdegårdsdistrikt och Östergötlands hembygdsförening är två av få

(22)

representanter från det ideella kulturlivet som erhåller ett årligt verksamhetsbidrag från Region Östergötland.

Östergötlands hembygdsförbund har samverkan med Östergötlands museum och Kulturarv Östergötland rörande expertkunskap och kompetensutveckling, och ett nära samarbete med bildningsförbundet.

Folkbildningen

Folkbildningens allmänna syfte är att främja demokrati och bildning, den ska bidra till att människor ökar sina möjligheter att påverka sin livssituation, sin livskvalitet och sitt engagemang i samhällsfrågor. Tillgänglighets- och mångfaldsaspekten är central för folkbildningen, som agerar för allas rätt att delta i kulturlivet.

Bildningsförbundet Östergötland är en paraplyorganisation för samtliga i länet verksamma folkhögskolor och studieförbund. Bildningsförbundet arbetar med opinionsbildning, samråd och samverkan, gemensam utveckling och kanslifunktion. Bildningsförbundet har det

regionala uppdraget från Region Östergötland att arbeta med utvecklingsfrågor för att stärka och utveckla de folkbildningsorganisationer som är verksamma i Östergötland.

Förutsättningarna för studieförbunden är av avgörande betydelse för kulturlivet i

Östergötlands tretton kommuner. Studieförbund och folkhögskolor engagerar och omfattar också kulturskapare, såväl professionella som amatörer, och utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv i Östergötland. Många studieförbund deltar också i de regionala nätverk som finns för utveckling av olika konst- och kulturområden. Folkhögskolorna är viktiga

kulturcentrum i flera av Östergötlands kommuner och bostadsområden. Studieförbundens kulturprogram används ofta för nya typer av evenemang, i samarbete med en förening eller i egen regi.

I arbetet med förra kulturplanen identifierade kommunerna i Östergötland en förändring i studieförbundens roll i det lokala kulturlivet. Det handlade till exempel om en förändrad syn på folkbildningens och civilsamhällets organisationer. I flera kommuner betraktades dessa organisationer som utförare av olika lokala kulturaktiviteter som tidigare bedrivits i

kommunernas egen regi. Samtliga studieförbund har verksamhet i Östergötlands fem större städer och studieförbundsverksamhet finns i samtliga kommuner. Alla studieförbund finns dock inte representerade i de mindre kommunerna.

Utmaningar

Folkbildningens utmaningar framåt är att fortsätta verka i hela regionen, även i

landsbygdskommuner, trots att ekonomin inte täcker infrastukturen för småkommunerna inom rådande strukturer. Det gäller också att säkra långsiktigheten i arbetet, inte minst i verksamheter som drivs med projektmedel från externa parter. Man behöver utveckla metoder för att bättre svara upp mot marginaliserade målgrupper både när det gäller uppsökande verksamhet såväl som befintlig verksamhet. Möjligheterna till

kompetensutveckling i digitala medier för anställda och frivilliga behöver utvecklas, liksom att utrusta alla studiemiljöer i verksamheten med god tillgång till digital utrustning.

(23)

Utvecklingsinsatser för samverkan med civilsamhället 2016-2019:

Region Östergötlands prioriteringar:

• Se över möjligheter till konkretare samverkan mellan region-kommun- civilsamhälle, till exempel i form av en överenskommelse.

• Utveckla en strategi för samverkan mellan Östergötlands kulturinstitutioner och det ideella kulturlivets aktörer.

• Ökad samverkan mellan Region Östergötland, civilsamhället och

Bildningsförbundet Östergötland om insatser kopplade till kulturplanens utvecklingsområden.

Bildningsförbundet Östergötland prioriteringar:

• Stärka Folkbildarforums roll i en gemensam regional mötesplats i

hållbarhetsfrågor, med speciellt ansvar för frågor kring kultur, bildning och social hållbarhet.

• Möjlighet att bidra till regionens kunskapsgrund vad gäller för breddat mått på regional utveckling och deltagande i fortsatt arbete. Gemensam kunskapsbildning och metodutveckling kopplat till kultur och folkhälsa, läsfrämjande och digital delaktighet.

• Tillsammans med Region Östergötland ordna mötespunkter för dialog om hur vi kan säkerställa rikt kulturliv i regionens landsbygdskommuner framåt.

• Bidra till regionens kompetensplattform utifrån folkbildningens syn och erfarenheter.

(24)

5. Kultur och regional samhällsutveckling

I följande avsnitt beskrivs tre områden: kulturella och kreativa näringar, platsutveckling samt kultur och hälsa. Insatser som mer tydligt kopplar till ett särskilt konst- och kulturområde beskrivs inom respektive område i del II i kulturplanen: Regionala konst- och

kulturverksamheter.

Kulturella och kreativa näringar (KKN)

Begreppet kulturella och kreativa näringar definieras enligt Tillväxtverket som grupper av företag som har kultur och kreativitet som bärande del av sin affärsidé eller som råvara. ¹ Företagen inom kulturella och kreativa näringar drivs av individer som utifrån egna kreativa idéer skapar kultur, eller kulturbaserade tjänster och produkter, som andra vill köpa.

I Östergötland har regionen i mer än 10 år bedrivit ett arbete med att beskriva den kulturbaserade ekonomins omfattning, betydelse och drivkrafter. Kartläggningarna som genomfördes visar att upp till en tiondel av alla arbetsställen i Östergötland kan kopplas till verksamhet, som bygger på idéer, kompetens och tjänster som ligger nära kultur, upplevelser och kreativt skapande.² Många av de verksamma finns i små företag eller arbetar ensamma, vilket gör att andelen sysselsatta är mindre än 10 procent, men betydelsen för

samhällsekonomin är ändå stor. Sektorn växer snabbare än många andra samhällssektorer, vilket på sikt betyder att den kommer att få ännu större betydelse.

Regionala strukturer och insatser

Internt har arbetet i Östergötland sökt efter en ny plattform för ett fortsatt utvecklingsarbete inom KKN-området efter det att projekten avslutats. Det finns en enighet om att arbete, kunskap och kontakter som skapats kring utvecklingen av de kulturella och kreativa

näringarna måste in i en långsiktigt fungerande struktur. Inom ramen för arbetet med East Sweden Business Region finns en struktur för det regionala företagsfrämjarsystemet.

Främjarsystemet innehåller erbjudanden för utveckling för alla branscher. Det är viktigt att KKN som bransch ser sina möjligheter för utveckling inom detta och här kan finnas behov av samordnande insatser.

Förutom att skapa en intern, regional plattform för arbetet med de kreativa och kulturella näringarna måste det finnas utrymme och ekonomi för ett utvecklingsarbete på längre sikt.

1 Enligt Tillväxtverkets definition inbegrips följande branschområden i begreppet kulturella och kreativa näringar: arkitektur, dataspel, design och formgivning, film, foto, konst, kulturarv, litteratur, media och marknadskommunikation, mode, musik, måltid, scenkonst, slöjd och konsthantverk och upplevelsebaserat lärande.

2 Jonsson, Helene: Den kreativa sektorn: en studie av Östergötland. Regionförbundet Östsam. 2006.

(25)

Utvecklingsinsatser inom Kulturella och kreativa näringar 2016-2019

• Skapa en regional plattform för fortsatt och förnyat utvecklingsarbete med Kulturella och Kreativa näringar.

Utvecklingsinsatser inom platsutveckling 2016-2019

Region Östergötlands prioriteringar:

• Fortsätta arbetet med platsutveckling, till exempel via metoden Cultural planning och genom att initiera visionsprojekt kring stads- och platsutveckling.

• Utvecklingsarbete för samverkan mellan kulturarv, natur och besöksnäring utifrån kommunernas och regionens gemensamma behov.

Om nya projekt ska kunna genomföras i samarbete med andra regioner i och utanför Sverige, är det viktigt att arbetet sker över sektorsgränser och att extern finansiering ska kunna sökas.

Det senare innebär att Region Östergötland måste skapa en beredskap för medfinansiering.

Dessutom bör initiativ tas till förstudier som samlar samarbetspartners och tar fram konkreta projektplaner.

Ett utvecklingsprojekt skulle gå att koppla till det arbete som redan lagts ner på att stödja kulturdrivna företagare med potential att utveckla sitt entreprenörskap. Här finns kunskap och kontakter samlad sedan tidigare och tillsammans med universitet, ALMI, kommunerna och nätverk bland utövarna skulle de insatser som visat sig fungera kunna tas ett steg vidare och lägga grunden för en hållbar långsiktig struktur.

Platsutveckling

Det finns ett ökat kommunalt/regionalt intresse kring platsutveckling och stadsattraktivitet. I samverkan mellan kulturenheten, enheten för samhällsplanering och Visit Östergötland har sektorsövergripande seminarier genomförts tillsamman med kommunerna. De har även erbjudits möjligheter till lokala workshops och fördjupat nätverksarbete.

Metoden Cultural Planning har använts som ett verktyg för att beskriva och utveckla kommunen, staden eller platsens potential och attraktivitet. Cultural Planning kallas en metod för samhällsutveckling med kulturella förtecken, och är ett av många redskap för medborgardialog i samband med platsutveckling. Metoden innebär ett sektorsövergripande angreppsätt, samtidigt som det betonar platsens och de lokala förutsättningarnas betydelse för ett lyckat utvecklingsarbete. Likande metoder som inbegriper dialog med människor som bor och verkar på en plats, används även inom ramen för regional samhällsplanering. Flera av Östergötlands kommuner har signalerat intresse och planer för ett fortsatt arbete framåt.

Ett särskilt utvecklingsområde är stadens offentliga rum, som flera kommuner uttryckt intresse för att arbeta sektorsövergripande kring. Den goda staden skapar spännande miljöer, konst, arkitektur, handel, utbildning, service. I den goda staden skapas också social

kreativitet, en kittel för möten, som är en förutsättning för det demokratiska samhällslivet.

För att utnyttja utvecklingspotentialen kan en större regional insats inom platsutveckling genomföras. Enheterna för kultur och samhällsbyggnad har ett gemensamt ansvar för frågorna framåt och regionala insatser på området ska i möjligaste mån bedrivas

tvärsektoriellt och kopplas till insatser för stadsutveckling, rumslig planering samt arbetet med strukturbild Östergötland.

(26)

Kultur och hälsa

Under de senaste decennierna har allt mer uppmärksamhet riktats mot kulturens positiva inverkan på hälsan. Kultur är en av de sociala bestämningsfaktorer som påverkar hälsan. (Se illustration nedan ³”). Forskning visar att kulturutövning och deltagande i kulturaktiviteter påverkar människan positivt, minskar stress, ökar känslan av att kunna påverka sitt liv och därmed förbättrad hälsa.

Inom ramen för det regionala folkhälsoarbetet, har Östgötakommissionen för folkhälsa tagit fram rekommendationer på övergripande strategiska nivå och specifika rekommendationer för olika samhällsarenor.

Fritid, kultur och föreningsliv har identifierats som viktiga samhällsarenor när det gäller personers förutsättningar att få del av ett socialt och kulturellt kapital, det vill säga

gemenskap, sammanhang och trygghet för att uppnå en fysisk och psykiskt god hälsa. Kultur är därför samtidigt ett viktigt verktyg att använda inom andra samhällsarenor såsom kultur i vården, i skolan, och för en god arbetsmiljö.

Bildandet av Region Östergötland skapar nya förutsättningar och möjligheter för samarbeten på olika nivåer och mellan olika aktörer inom området. Inom ett par områden pågår särskilda

3 Östgötamodellen för jämlik hälsa – ett samspel mellan individ, miljö och samhälle”.

Framtagen av Jolanda van Vliet och Margareta Kristenson, 2014; baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead, 1991

(27)

insatser: kultur i äldreomsorg och kultur för medborgare med lättare psykisk ohälsa som varit i kontakt med hälso- och sjukvården.

Må bra med kultur

Sedan 2012 finns hälso- och sjukvårdens satsning Må bra med kultur, där kultur som hälsofrämjande metod ska stödja patienter till att må bättre, och vårdpersonal erbjudas ytterligare verktyg för sin yrkesroll. Satsningen är ett receptfritt komplement till övrig vård och behandling, där primär målgrupp är patienter med lättare psykisk ohälsa.

Aktiviteterna inom Må bra med kultur sker i samverkan med Östergötlands kulturaktörer såsom kulturinstitutioner, studieförbund och professionella kulturskapare. Konceptet erbjuder en prestationsfri och lustfylld möjlighet för människor att byta perspektiv från patient till deltagare i syfte att stärka det friska. Hälso- och sjukvården fortsätter att utveckla konceptet för ytterligare geografisk spridning. De lokala kulturutövarna är viktiga

förutsättningar för att behålla mångfald och möjligheten för deltagarna att vara fortsatt kulturaktiva.

Kultur i äldreomsorg

En faktor för en god livskvalitet när man blir äldre är att fortsätta att vara delaktig i samhället genom att kunna behålla och utveckla sina intressen. Kultur är därför en väg till ett rikare liv för äldre oavsett om man bor på institution eller i eget boende. Många äldre kan av olika skäl inte ta del av befintligt utbud av kultur och aktiviteter. Kulturaktiviteter kan öka känslan av delaktighet, bryta isolering och kan även ha effekter på medicinering och vårdbehov. Ett socialt sammanhang bidrar till en ökad känsla av välbefinnande och meningsfullhet. Under 2014 och 2015 har Region Östergötland med stöd från Kulturrådet arbetat med pilotprojektet Kultur för äldre. Projektet har handlat om att ta reda på vilka behov av kultur äldre har och vilka eventuella hinder som finns för att ta del av kulturutbudet. Viktiga inslag är

kunskapsöverföring till politiker och andra beslutsfattare, liksom vård- och

omsorgspersonalens delaktighet och därmed en förankring i alla led. Som en konsekvens av projektarbetet kommer Region Östergötland att fortsatt arbeta för att främja strukturer och samarbeten mellan kultur, vård och omsorg.

Kultur i vården

Uppsökande kulturell verksamhets inom sjukvård ska ges hög prioritet och uppmuntras i synnerhet när det kommer till patientkategorierna barn och unga, ett värdefullt exempel är verksamheten med sjukhusclowner på barnklinikerna.

Föreningen Östergötlands sjukhusclowner verkar på Östergötlands sjukhus i Norrköping, Linköping och Motala. Clownverksamheten samverkar med personalen på barn- och

ungdomsklinikerna och är ett positivt inslag för de sjuka barnen som vårdas inneliggande på vårdavdelning eller på dagavdelning. Clownerna följer även med på hembesök med barn- LAH. Huvuddelen besök finansieras av Hälso-och sjukvården i Region Östergötland.

Barncancerstiftelsen och Barncancerföreningen bidrar för ytterligare besök.

(28)

Utvecklingsinsatser inom kultur och hälsa 2016-2019

Med utgångspunkt i Östgötakommissionens rekommendationer kommer en del av det regionala arbetet med kultur och hälsa framåt att inriktas på att:

• Initiera samverkan med olika aktörer så att kulturen kan vara en hälsofrämjande resurs inom fler områden.

• Kunskapsinsatser om fritidens, naturens och kulturens betydelse för människors hälsa.

• Initiera aktiviteter som stimulerar läs- och skrivförmåga, tillgången till det skrivna ordet och digital kompetens.

• Möjliggöra för regionala kulturverksamheter att arbeta med kultur och hälsofrämjande insatser inom ramen för sina uppdrag.

• Utveckla strukturer och samverkan som främjar kultur i äldreomsorg och barn och ungas tillgång till kultur i skolan.

• Vidareutveckla konceptet Må bra med kultur för att bemöta medborgarnas behov av en mer individanpassad och hälsofrämjande hälso-och sjukvård samt för en jämlik hälsa.