Formulera och utvärdera mål

Några tänkbara mål för denna bok

Efter en hastig genomläsning av denna bok anar du….

• vad deltagande målstyrning innebär

• vilka funktioner mål och utvärdering har i barnomsorg och skola

• skillnaden mellan mål och ”icke-mål” (aktiviteter, regler osv.)

• skillnaden mellan mål att sträva mot och mål att uppnå

• hur mål kan göras tydliga

• hur mål kan utvärderas i barnomsorg och skola

Efter en noggrann genomläsning av denna bok förstår du:

• vad deltagande målstyrning innebär

• vilka funktioner mål och utvärdering har i barnomsorg och skola

• vad som skiljer ett mål från ”icke-mål” (aktiviteter, regler osv.)

• skillnaden mellan mål att sträva mot och mål att uppnå

• hur mål kan göras tydliga

• hur mål kan utvärderas i barnomsorg och skola Efter att ha gjort övningarna i denna bok kan du:

• skilja på mål och ”icke-mål” (aktiviteter, regler osv.)

• skilja på mål att sträva mot och mål att uppnå

• formulera tydliga mål och målkriterier

• utvärdera mål

Efter en kritisk genomläsning av denna bok förstår du:

• vikten av att använda dina nya insikter med eftertanke och klokhet.

Efter att ha diskuterat denna bok med kollegorna:

• inser ni vilken nytta ni kommer att ha i ert arbete av att kunna formulera och utvärdera mål med hjälp av den teknik som behandlas i denna bok.

• har ni starka argument för att kräva fortbildning i ämnet

Om författarna

Jan-Anders Hedenquist (jan.hed@oden.se) och Jan Håkansson (047610330@

telia com) har båda under de senaste 10 åren arbetat särskilt med dessa frågor, bland annat på Skolverket. De har också lett hundratals kurser och konferenser i ämnet i olika delar av landet. De har dessutom lång erfarenhet som lärare, utbildare, forskare och konsulter.

Om du vill ha kontakt med någon av dem t.ex. för medverkan i olika utbildnings- sammanhang använd någon av e-postadresserna ovan.

Exempel på program och material för utbildningar i dessa frågor finns bland annat på Jan-Anders hemsida: http://www.ettnet.se/~jan.hed (klicka på KURSER!) Boken kan beställas från Jan Håkansson på hans e-postadress ovan eller på mobiltelefon 0708-342498.

ISBN

Formulera

och utvärdera mål

Uppdaterad och utvidgad version

Jan-Anders Hedenquist

Jan Håkansson

© Jan-Anders Hedenquist och Jan Håkansson

Boken får ej kopieras, helt eller delvis, utan författarnas tillstånd.

Tryck: Kristianstads boktryckeri AB 2008 2:a upplagan, :a tryckningen

© Omslag och illustrationer: Lena HåQanZon Formgivning: Inga Leo

Korrektur: Ylva Hedenquist

För beställning ring: 0708-342498 (mobil) eller mail 04760330@telia.com ISBN XXXXXXXXXX

TACK!

Under de första utbildningarna i ämnet vi genomförde under åren 1997-2001 bidrog BUN-personal, rektorer, lärare och förskollärare med många goda exempel och synpunkter.

Vi vill särskilt tacka skolpersonal från Kalmar, Växjö och nordvästra Skånes sju kommuner – Klippan, Perstorp, Båstad, Ängelholm, Örkelljunga, Åstorp och Höganäs – för många fina bidrag och exempel.

Ett särskilt tack vill vi här också rikta till Sonny Bjarkå och Christer Fredriksson, tidigare vid Skolverket i Växjö, Bertil Centergård, Klippans kommun, Britt-Mari Idensjö, Bengt Rohdin och Bengt- Göran Elmeroth i Kalmar kommun samt Gudrun Henriksson- Wikerstål och Gunilla Herrlin i Växjö kommun.

Idén att skriva en bok i ämnet tillkom just i samtal med dessa per- soner. Utan ert stöd och uppmuntran skulle denna bok antagligen aldrig blivit skriven.

Till sist vill vi också framföra ett varmt tack till Anna och Bosse Andrén i Hylte respektive Halmstad, till Gunilla Herrlin och Jörgen Nilsson i Växjö som alla lämnat värdefulla synpunkter på innehållet i denna nya upplaga.

Jan och Jan

4 

5.4 Vad är syftet med IUP? 111

5.5 Vad ska IUP innehålla? 112

5.6 Hur kan en IUP se ut? 114

6 SKRIFTLIGA KVALITETSREDOVISNINGAR 117

6.1 Inledning 117

6.2 Vilka krav ställs på kvalitetsredovisningar? 118

6.3 Övergripande principer 120

6.4 Planering av kvalitetsredovisningens VAD och HUR 122 6.5 Kvalitetsredovisning utifrån olika läroplaner 123 6.6 Hur kan en kvalitetsredovisning struktureras? 126

7 ÖVNINGAR 131

7.1 Inledning 131

7.2 Skilj på mål och ”icke-mål”! 131

7.3 Formulera uppnåendemål! 137 7.4 Välj datainsamlingsmetod! 139 BILAGOR

B1 Utdrag ur Lpo-94 ss. 9–11 148 B2 Utdrag ur Lpfö-98 ss. 7-9 150

INNEHÅLL SIDA

FÖRORD 6

1 VARFÖR FORMULERA OCH UTVÄRDERA MÅL? 11

2 HUR FORMULERA TYDLIGA MÅL? 19

2.1 Olika målbegrepp 19

2.2 Allt är inte mål 22

2.3 Varför måste målen vara tydliga? 25

2.4 Hur göra uppnåendemålen tydliga? 29

2.5 Hur förtydliga strävansmålen? 30

2.6 Varför ägna tid åt målförtydliganden? 32

2.7 Mer om målkriterier 34

2.8 Hur tydliga bör målen vara? 38

2.9 Krav på målens ”innehåll” 39

2.10 Vanliga fel i målformuleringar 41

3 HUR UTVÄRDERA MÅL? 49

3.1 Varför utvärdera målen? 49

3.2 Vad innebär det ”att utvärdera skolverksamhet”? 53 3.3 Liknande aktiviteter som inte är utvärdering? 60 3.4 Hur kan en utvärdering läggas upp? 62

3.5 Hur kan data samlas in? 70

3.6 Hur kan data bearbetas? 88

4 MÅL OCH UTVÄRDERING I FÖRSKOLAN 95

4.1 Inledning 95

4.2 Mål i förskolan 97

4.3 Utvärdering i förskolan 102

5 INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANER(IUP) 107

5.1 Inledning 107

5.2 Vad innebär kravet på IUP? 108

5.3 IUP och åtgärdsprogram 109

FÖRORD

Detta är en handbok i konsten att formulera och utvärdera mål. Den är skriven för alla er som arbetar med dessa frågor: politiker och tjänstemän i den kommunala förvaltningen, skolledare och personal i grundskolor, särskolor, förskolor, fritidshem, gymnasieskolor och vuxenutbildning.

Det finns flera skäl till varför vi velat skriva denna bok. En bärande princip i det svenska skolsystemet är deltagande målstyrning. Den innebär att alla nivåer – från riksdag till den enskilda enheten – förväntas kunna formulera tydliga mål för sin verksamhet bland annat i:

• skol- och arbetsplaner

• åtgärdsprogram

• individuella utvecklingsplaner

• skriftliga kvalitetsredovisningar

Vi som har skrivit denna bok har under de senaste decenniet haft många kurser och konferenser i konsten att formulera och utvärdera mål för politiker, skolledare och personal runt om i landet. Vi har då kunnat konstatera att alla dessa kategorier både behöver och önskar hjälp med att formulera, förtydliga och utvärdera mål.

I många skol- och arbetsplaner har vi också funnit:

• att mål ofta blandas ihop med annat som inte är mål – t.ex. regler, aktiviteter, åtgärder, fromma förhoppningar eller självklara konstateranden.

• att de mål som finns ofta är så allmänt och otydligt formulerade att de knappast går att använda för det de var avsedda – dvs. för att styra, utvärdera och utveckla skolverksamheten.

Med denna handbok vill vi därför ge:

• rektorer, lärare, fritidspedagoger och förskollärare stöd och hjälp i arbetet med att formulera och utvärdera mål.

• lärarutbildare stöd och material, när nya lärare ska skolas in i ett system som faktiskt kräver att man kan formulera och utvärdera mål.

• personal på skolförvaltningar stöd och underlag för att själva kunna arrangera kompetensutveckling i dessa frågor.

Boken tillhandahåller en teknik för hur detta arbete kan bedrivas och – förenklas.

TEORIDELEN (avsnitt 1–3) förklarar vad deltagande målstyrning är, reder ut olika målbegrepp samt visar hur mål kan formuleras, förtydligas och utvärderas.

8 9

Avsnitten 4, 5 och 6 är nya, dvs. fanns inte med i tidigare upplagor av boken. Dessa avsnitt kan tyckas ligga lite ”vid sidan” om bokens huvudtema men de har tillkommit utifrån upprepade önskemål från många läsare.

Dessa avsnitt behandlar speciella områden inom vilka mål och utvärdering spelar en särskilt viktig roll – inom förskolan (avsnitt 4), i individuella utvecklingsplaner (avsnitt 5) samt i skriftliga kvalitetsredovisningar (avsnitt 6).

I bokens avslutande avsnitt (7) finns ÖVNINGAR med kommentarer.

BILAGORNA består av utdrag ur Lpo-94 och Lpfö-98 – målen.

Tydliga mål och genomtänkta utvärderingar löser inte alla skolans problem. Därtill är verksamheten för komplex. Men om målen är tydliga blir utvärderingarna både lättare att göra och tar mindre tid. Vår övertygelse är nämligen att ju mer tid man ägnar åt att göra målen tydliga, desto mindre tid behöver man lägga ned på utvärdering (”Jan & Jans lag”).

Då får man också mer tid över till andra viktiga frågor.

Kapstaden och Älmhult i april 2008 Jan-Anders Hedenquist Jan Håkansson

FÖRORD TILL 2:A UPPLAGAN

Texten i den 1:a upplagan från 2001 utgör fortfarande ”kärnan”

i boken, även om den grundligt omarbetats och utvidgats, inte minst mot bakgrund av de nya lagar och förordningar som under de senaste åren sett dagens ljus. Det är dock vår förhoppning att boken trots dessa ändringar och utvidgningar fortfarande skall vara lika lättillgänglig och läsvärd som tidigare.

Under 2007-2008 har den nuvarande regeringen aviserat

och också genomfört vissa förändringar av det svenska

skolsystemet – tydligare och färre mål, mål redan i år 3, betyg

i tidigare årskurser osv. Enligt vår bedömning kommer dessa

förändringar inte att minska behovet av denna bok, snarare

tvärtom. Tydliga mål och ett systematiskt utvärderingsarbete

kommer också i framtiden att bli viktiga hörnstenar i det

svenska skolsystemet.

1

VARFÖR FORMULERA OCH UTVÄRDERA MÅL?

I utvecklingen av det svenska skolsystemet har under de senaste decennierna målformulering och utvärdering blivit allt viktigare.

Det är knappast överraskande. Målen handlar ju om vad vi vill att våra barn och ungdomar skall lära sig under den tid de vistas i för- skolor, skolor och fritidshem (KUNSKAPS- OCH VÄRDEGRUNDSMÅLEN) samt om den utveckling av själva verksamheten som behövs för att nå målen (VERKSAMHETSMÅLEN).

Det nuvarande svenska skolsystemet bygger på principen om deltagande målstyrning. Därmed menas att de nationella målen avsiktligen är så öppet formulerade att det krävs lokala tolkningar och förtydliganden för att målen skall kunna gå att använda till det de egentligen är till för – att styra, utvärdera, utveckla och informera om verksamheten.

Alla ”nivåer” i det svenska skolsystemet förväntas delta i detta arbete genom att tolka, förtydliga och konkretisera de nationellla målen inom sina respektive områden - politiker och förvaltnings- personal i den kommunala skolplaneringen, förskolans, skolans och fritidshemmens personal i sin planering samt lärare och elever i undervisningen.

2 3

På Skolverkets hemsida (”Så styrs skolan”, okt 2006) beskrivs den deltagande målstyrningen på följande sätt:

Det lokala frirummet

Lärare och elever tolkar målen, tar ställning till vilket stoff som skall väljas ut för att konkretisera innehållet, tar ställning till hur man vill arbeta och hur man vill organisera undervisningen. Det innebär att även eleverna behöver läsa och förstå de krav som kursplanerna innehåller och att lärarna behöver stödja och hjälpa eleverna i detta arbete, så att innehållet blir begripligt (…).

Deltagande målstyrning

Det lokala friutrymmet ger möjlighet till deltagande målstyrning. Den deltagande målstyrningen förverkligas genom samtal, i bedömningar och i urval som görs i skolan och i klassrummet och som resulterar i en lokal tolkning av målen. Målen blir ”färdiga” först när lärare och elever har tagit ställning till vilket stoff och vilka metoder som främjar lärandet.

Att målformulering och utvärdering under senare år kommit att få en allt större betydelse för den lokala skolutvecklingen hänger naturligtvis samman med de förändringar som det svenska skol- systemet genomgått under 1990-talet.

Decentraliseringen och kommunaliseringen av den svenska skolan har bland annat medfört att tidigare statliga föreskrifter och anvisningar för hur målen skulle nås successivt har ersatts av en allt tydligare betoning av vilka mål som skall nås.

Genom dessa förändringar har personalens förmåga att formu- lera, tydliggöra och utvärdera mål blivit en avgörande förutsättning för att skolsystemet skall kunna fungera som tänkt.

Målens förmåga att styra och utveckla verksamheten är näm-

ligen helt beroende av det sätt på vilket de formuleras. Det säger sig självt att om målen är tydliga¹ och konkreta har de en helt annan genomslagskraft i verksamheten än om de är otydliga och abstrakta (jfr talesätten: ”Om man inte vet vart man ska, hur vet man då när man är framme” eller ”Om du inte vet vart du ska, är risken stor att du hamnar någon annanstans” ).

De pedagogiska fördelarna med ingående måldiskussioner är också uppenbara. Sådana diskussioner kan skapa motivation

och

och delmålen blir synliga och ”gripbara” för alla inblandade, inte minst för eleverna (som enligt många vittnesbörd tillbringar en stor del av sin skoltid med att försöka gissa sig till vilka målen är dvs. vad de egentligen förväntas lära sig).

Tydliga mål innebär också att man kan välja olika åtgärder

 Med ”tydliga” avses här i första hand ENTYDIGA, dvs. att de av alla berörda parter- politiker, skolledare, personal, elever, föräldrar osv. uppfattas på samma sätt.

- Vill du vara snäll och tala om för mig hur jag ska gå för att komma härifrån!

- Det beror mycket på vart du ska, svarade katten.

- Det betyder inte så mycket vart, sade Alice.

- Då kvittar det vilket håll du går, sade katten (Ur Lewis Carroll, Alice i Underlandet)

Som framgår av bildtexten ovan är det svårt att välja väg om man inte säkert vet vilket målet är.

Målformulering och utvärdering har en annan och betydligt vikti- gare funktion i dagens mål- och resultatstyrda skolsystem än de hade i det tidigare mer regelstyrda systemet.

I ett mål- och regelstyrt system är grundtanken att ”bara man följer reglerna, så når man automatiskt målen”. I ett sådant system räcker det med att man kontrollerar regelefterlevnaden för att se om målen är nådda (jämför t.ex. hur trafikreglerna kontrolleras!).

I ett mål- och resultatstyrt system däremot får målformulering och utvärdering en annan och mera betydelsefull funktion: fokus förskjuts från hur målen skall nås till vilka mål som är viktiga att nå och hur dessa mål skall tolkas och förtydligas.

Utvärderingens roll i ett sådant system blir då i första hand att bedöma i vilken utsträckning målen har nåtts och – om målen inte har nåtts i önskad utsträckning – vilka nya åtgärder som krävs för att öka måluppfyllelsen.

Målarbetet i skola, förskola och fritidshem fungerar emellertid inte alltid som det var tänkt. Därom vittnar åtskilliga undersökningar, utvärderingar och rapporter som Skolverket publicerat under de senaste åren.

I augusti 1999 skrev Skolverket i sin rapport till regeringen :

(…) Av de genom tillsyn granskade kommunerna 1998 fick drygt hälften av kommunerna kritik vad gäller uppföljning och utvärdering på kommunal nivå. I ytterligare några fall konstaterades brister. Motsvarande bild för 1999 är hittills ungefär densamma. Det huvudsakliga skälet till kritik är brister i den kommunala utvärderingen av skolan. I några kommuner uppger man att det genomförs utvärderingar, men att de inte dokumenteras. Det förekommer också att utvärderingar har genomförts, men att dessa inte är kopplade till de mål som ställts upp i skolplanen (våra kursiveringar/författarna).

(…) Om kommunen har problem med målformulering, målprioritering eller med att tydliggöra ansvarsfördelningen och tolka sitt uppdrag, finns det inte förutsättningar för att genomföra utvärdering, och inte heller uppföljning på ett sätt som rimmar med statens krav. Den långsamma kvalitetsutvecklingen kanske har mer att göra med sådant än med att utvärdering och uppföljning är svårt i sig (våra kursiveringar/författarna).

6 7

Liknande kritik och synpunkter framkom året därpå i rapporten – ”Barnomsorg och skola 2000. Skolverkets lägesbedömning”

:

–Fortfarande har kommuner och skolor svårigheter att finna former för att följa upp och utvärdera sin verksamhet. Uppföljningarna begränsas ofta till enklare resultatredovisningar, uttryckta i provresultat eller betyg. Vidare förekommer trivselenkäter, attitydmätningar eller beskrivningar av hur brukarna uppfattar verksamheten, ofta då i termer nöjda/mindre nöjda. Redovisningar av skolors resultat i vidare bemärkelse eller skolors förmåga att skapa goda lärmiljöer är däremot sällsynta. Få är de lokala utvärderingar som t.ex. beskriver hur rektor klarar sitt pedagogiska ledarskap.

Denna brist på lokal uppföljning och utvärdering är allvarlig för ansvariga skolpolitiker genom att de tvingas fatta beslut om t.ex. prioriteringar och resursfördelning utan att ha relevanta underlag (vår kursivering).

Otydliga mål och brist på dokumentation och systematik i utvär- deringsarbetet är också en ständigt återkommande kritik i många av de senaste årens inspektionsrapporter. Även om kritiken inte längre är lika stark som den var i slutet av –90-talet.

Utan tydliga mål saknar verksamheten önskvärd styrning. Vaga och oprecisa mål ger också vaga och oprecisa insatser.

Väl formulerade mål måste alltså vara entydiga och precisa.

Dessutom bör de vara realistiska (dvs. möjliga att uppnå), avgränsade vad gäller tid och resurser samt helst också attraktiva för dem som skall arbeta med att nå dem.

Förmågan att formulera och utvärdera sådana mål tränas paradoxalt nog inte aktivt i skolledar- och lärarutbildning.

Den här boken vill försöka råda bot på detta sakernas tillstånd.

Den är alltså tänkt som ett bidrag till utvecklingen av ett skolsystem vars grundprinciper vi tror på.

Alexandersson, M. (red) (1999). Styrning på villovägar. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket, (1997). Ansvaret för skolan – en kommunal utmaning. Stockholm: Liber.

Skolverket (1999). Att utvärdera skolan. Stockholm: Liber.

Skolverket (2000). Barnomsorg och skola 2000. Skolverkets lägesbedömning.