AU Individ- och familjenämnden
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1)
2019-02-12
§ 232 Dnr IFN 2019/00022-1.5.1
Hemlöshetskartläggning 2018 Beslut
Individ- och familjenämndens arbetsutskott föreslår nämnden att ställa sig bakom förvaltningens förslag till beslut.
Förslag till beslut:
Individ- och familjenämnden tar del av rapporten Hemlöshetkartläggning 2018, lägger den till handlingarna och beslutar att kartläggningens resultat ska användas som underlag i planeringen för att minska hemlösheten i Västerås.
Ärendebeskrivning
Individ- och familjenämnden genomför vecka 48 en årlig kartläggning av hemlöshetsituationen. Kartläggningen genomförs som en del av
handlingsplanen för att motverka hemlöshet.
Kopia till
Individ- och familjeförvaltningen
Individ- och familjeförvaltningen Christina Persson
Epost: christina.persson@vasteras.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Sida
1 (1)
Datum
2019-01-29
Diarienr
IFN 2019/00022- 1.5.1
Kopia till
IFF
Individ- och familjenämnden
Tjänsteutlåtande - Hemlöshetskartläggning 2018 Förslag till beslut
Individ- och familjenämnden godkänner rapporten Hemlöshetkartläggning 2018 och beslutar att kartläggningens resultat ska användas som underlag i planeringen för att minska hemlösheten i Västerås.
Ärendebeskrivning
Individ- och familjenämnden genomför vecka 48 en årlig kartläggning av hemlöshetsituationen. Kartläggningen genomförs som en del av
handlingsplanen för att motverka hemlöshet.
Sida
1 (5)
Datum Diarienr
2019-02-03 2019/00022-IFN Individ och familjeförvaltningen
Persson, Christina
Kartläggning över hemlösas sociala situation 2018 - vecka 48
- samt avstämning av målindikatorer i handlingsplan mot hemlöshet 2016 – 2019.
Några sammanfattande iakttagelser utifrån kartläggningen
Antalet hemlösa som rapporteras 2018 är 569 personer. Det är en minskning med 17 personer jämfört med år 2016, som var senast Västerås stad genomförde samma kartläggning. Då uppgick antalet hemlösa till 586 personer. Antalet inlämnade blanketter var i stort sätt samma 2016 och 2018, 690 respektive 686.
Resultaten 2018 bör även denna gång tolkas försiktigt. Det kan fortfarande vara så att det sker en
underrapportering av antalet hemlösa utifrån att målgruppen egenbosatta flyktingar inte syns i kartläggningen.
Av tidigare kartläggningar vet vi att det är vanligt att målgruppen bosätter sig hos släkt, vänner och bekanta och därmed ska betraktas som hemlösa. En anledning till att färre hemlösa rapporterats kan vara att mottagnings- och integrationsarbetet gällande flyktingar organiserades om 2016. 2015 och tidigare fick Integrationsenheten aviseringar och information om vilka nyanlända flyktingar som fanns i kommunen och kunde då söka upp
nyanlända egenbosatta flyktingar vilket Samhällsorientering och vägledning inte kan göra. Att flyktingar bosätter sig hos släkt, vänner och bekanta kan på goda grunder anses bidra till att både hemlöshet och trångboddhet bland egenbosatta flyktingar ökar.
Den eventuella minskningen av rapporterade egenbosatta flyktingar kan påverka resultaten som helhet när det gäller frågor som rör behov för hela målgruppen. Vad gäller andra grupper, som uteliggare, personer med missbruk och/eller psykisk störning bör resultaten kunna användas som planeringsunderlag för att minska hemlösheten.
Den största gruppen hemlösa är födda i Sverige och uppgår till 340 personer. Det är 60 procent av samtliga hemlösa. Den näst största gruppen av hemlösa är födda i Asien/Mellanöstern och är 108 personer, vilket är en ökning från mätningen 2016 då de var 54 personer. Det har också skett en ökning av hemlösa som är födda i Afrika, från 41 personer 2016 till 59 personer i årets mätning. Vid kartläggningen år 2018 är 387 av alla hemlösa män och 169 kvinnor. Resterande 13 hade svarat vet inte på frågan om kön. Detta är en ökning av antalet kvinnor med 4 procent mot 2016 års kartläggning.
Orsaker till hemlöshet är komplexa och beror inte sällan på flera faktorer. En vanlig bidragande orsak till hemlöshet är missbruk. 56 procent eller 318 personer har missbruk som en orsak till hemlöshet, vilket är exakt samma andel som 2016 och som gör det till den vanligaste orsaken. Den näst vanligaste orsaken till hemlöshet är bostadsbrist, 36 procent, följt av att personen saknar arbete som uppgår till 25 procent.
De personer som ingår i situation ett, akut hemlöshet, och som antingen är uteliggare, bor på härbärge eller är hänvisad till hotell/vandrarhem uppgår i årets kartläggning till totalt 61 personer. Av dessa är 11 kvinnor och 47 män. För tre personer saknas uppgifter om kön. I kartläggningen 2016 uppgick denna grupp till 104 personer.
Antal uteliggare som rapporterades i årets kartläggning är 27 personer vilket är en minskning med 44 personer jämfört med år 2016 då det var 71 personer. Som uteliggare räknas en person som är hänvisad till akutboende, härbärge eller är uteliggare. Av uteliggarna är 21 män och 6 kvinnor. Personer som är boende på härbärge uppgår även de till 27 personer och är en ökning med 3 personer jämfört med 2016. Av dessa är 23 män, 2 kvinnor och för 2 personer saknas uppgifter om kön.
VÄSTERÅS STAD Datum 2019-01-25 Diarienr Side 2 (5)
Av de hemlösa bedöms 158 personer (28 procent) inte ha ett fortsatt behov av stöd och omvårdnad pg a
specifika problem vilket är en minskning med 35 personer från 2016. Av de hemlösa som hade specifika problem ansågs 267 personer (47 procent) ha missbruksproblem som de behöver ha stöd för. För 2016 var gruppen 287 personer. Andelen som ansågs ha psykiska problem var 174 personer och är en ökning med 23 personer mot 2016. Gruppen som anses ha fysiska problem som kräver fortsatt stöd och omvårdnad är 71 personer mot 86 personer i 2016 års kartläggning.
Av de hemlösa befann sig 445 personer i någon form av samhällsvård eller tillfällig boendeform som t ex stödboende, institution eller motsvarande. Personer som är utskrivningsklara inom tre månader men saknar eget boende vid utskrivning definieras som hemlösa. 356 personer hade socialsekreterarkontakt, 178 personer hade motivationsboende och 137 personer hade kontakt med missbruksvård-öppenvård.
Av de hemlösa ansågs 34 % (vilket motsvarar 187 pers.) ha behov av och klara en lägenhet med eget kontrakt.
Bakgrund – hemlöshetskartläggningar i Västerås
Individ- och familjenämnden genomför som en del av en strategi för att motverka hemlöshet årliga hemlöshetskartläggningar. Dessa genomförs under vecka 48 genom att olika myndigheter och
frivilligorganisationer i Västerås rapporterar in information om de hemlösa de haft kontakt med under veckan.
Motsvarande kartläggningar har genomförts åren 2000-2004, 2006-2016. År 2005 och 2017 samordnades kartläggningen med socialstyrelsens nationella kartläggning. Frågorna i Västerås stads kartläggning har i huvudsak varit desamma under alla år som mätningar gjorts, varför tidsjämförelser är möjliga att genomföra.
Definitionen av hemlöshet har varit identisk med den som Socialstyrelsen använde i sin kartläggning 2005 till och med 2013. Då Socialstyrelsen ändrat sin definition ändrades även definitionen i Västerås 2014. På grund av definitionsändring behöver viss försiktighet iakttas vid jämförelser över åren. Sedan 2015 genomförs kartläggningen via i första hand webbaserat enkätformulär men med möjlighet till pappersenkät vid behov.
Syftet med kartläggningen är att få en uppfattning om antalet hemlösa och deras sociala situation. Frågor ställs om boendesituation, försörjning, föräldraskap, genomförda insatser, fortsatta behov av omvårdnad, förekomst av somatiska och psykiska problem samt missbruk. Nytt från 2016 är frågor om hushållens storlek och om barn stadigvarande finns i hushållet. Resultatet av 2018 års kartläggning presenteras i en särskild rapport från Servicepartner, Västerås stad.
Socialstyrelsens lägesrapport 2017 gällande hemlöshet
Av Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser kring hemlöshet framgår bl a att socialtjänsten länge fått ta ett allt större ansvar för personer som inte kommer in på ordinarie bostadsmarknaden. Nio kommuner av tio har en sekundär bostadsmarknad.
Det råder ett underskott på bostäder. Ökningen av antalet flyktingar har medfört att många kommuner har svårt att tillgodose behovet av bostäder. Att få tillgång till egen bostad är en viktig del för att integreras i samhället.
Det blir vanligare med riktlinjer för bostadsförsörjning i kommunerna.
Antalet vräkningar sjunker och färre barn berörs. Socialstyrelsen lyfter fram att det är viktigt att göra det möjligt för människor att behålla sin bostad eftersom det är mycket svårt att komma tillbaka på bostadsmarknaden efter en vräkning.
Orsaker till hemlösheten och utestängning från bostadsmarknaden finns på flera nivåer och kan vara strukturell, institutionell och individuell. Frågan är komplex och berör flera politikområden som bl a bostadspolitik och socialpolitik. Eftersom problematiken är komplex behövs åtgärder och lösningar på olika nivåer. Det behöver byggas fler bostäder och då främst hyresrätter för ekonomiskt svagare grupper.
VÄSTERÅS STAD Datum 2019-01-25 Diarienr Side 3 (5)
Socialstyrelsen genomförde april 2017 en nationell hemlöshetskartläggning. Ekonomiskt och socialt utsatta EU- medborgare var inkluderade i den kartläggningen. Frågeställningarna överensstämde inte med de
frågeställningar som ingår i Västerås stads hemlöshetskartläggning vilket innebär att kartläggningarna inte är jämförbara.
Definition av hemlöshet
Socialstyrelsen har definierat hemlöshet. Det är en bred definition som omfattar fyra situationer som personer kan befinna sig i för en kortare eller längre tid. De olika hemlöshetssituationerna omfattar personers akuta brist på tak över huvudet, såväl som mer långvariga boendeformer som beträffande kontraktsform inte kan jämställas med eget boende.
Bostaden är mer än en plats där vi har våra personliga saker, där vi kan stänga dörren om oss och bestämma vem som får komma in. Att ha ett hem är grundläggande för möjligheten att forma vår tillvaro och planera för framtiden. Det handlar om att kunna ha ett arbete, sköta sin hälsa och att ha ett stabilt socialt nätverk.
Att vara hemlös har därför en vidare innebörd än att vara utan bostad. Det innebär att personen är berövad en del av sina viktiga resurser.
Vad styr bostadsplaneringen i Västerås?
Kommunalt bostadsstrategiskt program
Sedan 2001 är det lagstadgat att kommunfullmäktige en gång per mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen (lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2000:1 383).
Västerås utgörs riktlinjerna av ett Kommunalt bostadsstrategiskt program (KBP).
Syftet med KBP är att utgöra ett strategiskt styrdokument för berörda förvaltningar i Staden. KBP beskriver inriktning för bostadspolitiken under mandatperioden.
Kommunalt bostadsstrategisk handlingsplan
En till programmet kopplad handlingsplan, Kommunalt Bostadsstrategisk Handlingsplan, KBH beskriver genomförandet av KBP under kommande året. Handlingsplanen arbetas årligen fram av Fastighetsnämnden tillsammans med berörda styrelser och nämnder och i samspel med marknadens olika aktörer. Handlingsplanen beslutas i Fastighetsnämnden och ingår som ett särskilt dokument i det övriga underlag som föreläggs
kommunfullmäktige i samband med budgethanteringen.
Med bostadsplanering avses planering som syftar till att tillgodose invånares behov/efterfrågan av bostäder i olika skeden i livet.
Bostadsplaneringens övergripande mål i Västerås är att alla invånare, oavsett olikheter som gäller den enskilde som person, ska bo i en bostad som passar de egna behoven.
Socialtjänstens ansvar
Enligt socialtjänstlagen 2 kap 1 § är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Detta innebär inte att rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen är avsedd att
tillhandahålla bostad åt bostadslösa, om personen inte har särskilda svårigheter att på egen hand skaffa bostad.
Socialtjänsten har därför inte ansvar för att tillgodose behov av bostad som beror på allmän bostadsbrist. Enligt socialtjänstlagen är det bara personer med särskilda svårigheter som har rätt till hjälp. Allmänna svårigheter räcker inte. De som hamnar i gruppen med allmänna svårigheter är exempelvis unga människor på väg att flytta hemifrån, personer som skiljer sig, egenbosatta flyktingar och trångbodda. Utöver dessa ingår även personer med svårigheter på grund av psykisk ohälsa som inte bedöms så grava att de omfattas av annan lagstiftning.
VÄSTERÅS STAD Datum 2019-01-25 Diarienr Side 4 (5)
Av 3 kap 2 § i socialtjänstlagen framgår att socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter. Detta innebär att socialtjänsten genom sitt deltagande i samhällsplaneringen ska verka för grupper som är underförsörjda. Formerna för socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen har inte närmare reglerats i lag. Ansvaret för kommunal planering vilar ytterst på Kommunstyrelsen.
Individ och familjenämnden
Individ och familjenämnden driver olika former av särskilda boenden; bostäder med särskild service som omvårdnadsboenden för äldre med missbruksproblem och gruppbostäder, stöd och motivationsboenden för olika grupper, ungdomsboende och HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar. Utöver detta ingår nämnden boendestödsavtal med fastighetsägare och hyr bostäder i andra hand för personer som inte kan få bostad av egen kraft.
Inom nämndens ansvarsområde finns en mångfald av åtgärder för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Utöver förebyggande, individinriktade och målgruppsinriktade åtgärder har nämnden antagit en handlingsplan mot hemlöshet 2016-2019.
Handlingsplanen fokuserar i första hand på hur Individ och familjenämnden ska arbeta för att motverka
hemlöshet. Handlingsplanen anger strategier och konkreta åtgärder för att utveckla arbetssätt och organisation för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål. De målgrupper som är aktuella för handlingsplanen är personer som riskerar bli hemlösa, akut hemlösa, långvarigt hemlösa, barnfamiljer med osäkra
boendeförhållanden, hemlösa med komplex problematik såsom missbruk, fysisk och/eller psykisk ohälsa, unga vuxna och äldre. Nämnden har i Västerås även ett ansvar för mottagande och bosättning gällande flyktingar som anvisas av Migrationsverket. En årlig avstämning av handlingsplanen ska ske.
Avstämning av handlingsplan mot hemlöshet 2016 -2019
Mål - stöd och hjälp till hemlösa och personer som riskerar hamna i hemlöshet ska vara av god kvalitet.
Insatserna ska bidra till att minska hemlöshet och den enskilde ska stärkas i sin förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt. God uppväxt för barn och ungdomar ska särskilt främjas.
Indikatorer - för att följa upp att om verksamheten närmar sig målen
Indikator Basår
2015
Resultat 2018
Mål 2019
Kommentar
Antalet hemlösa minskar 888 569 750 Befolkningen väntas öka med ca 1500 pers/år. Ca 1000 bostäder beräknas kunna byggas årligen. Målet är att antal personer i hemlöshet 2019 enl Socialstyrelsen definition ska vara på samma nivå som 2014 (750 personer) eller lägre.
Antalet uteliggare minskar 97 27 60 Målet är 60 eller lägre. Indikerar en fungerande bostadsförsörjning och fungerande uppsökande arbete som leder till att rätt stöd ges till uteliggare.
Antalet avhysningar minskar
22 49 20 Målet är 20 eller lägre. Indikerar ett väl fungerande vräkningsförebyggande arbete och samverkan med fastighetsägare och civilsamhälle.
Antalet barn som vräks minskar
17 19
(fördelat på 9 familjer)
0 Visionen är att inga barn ska vräkas.
Indikerar att barnens bästa sätts först.
VÄSTERÅS STAD Datum 2019-01-25 Diarienr Side 5 (5)
Antalet bostäder som lämnas via
samverkansavtalet motsvarar behoven
(årsrapport från Bostad Västerås)
94 154 200 Målet är att nämnden får tillgång till bostäder för sociala ändamål utifrån de behov som finns. Indikerar att en
fungerande bostadsförsörjning och en god samverkan med fastighetsägarna.
Andel träningslägenhets- kontrakt som övergår till boendestödsavtal ska vara hög.
74 % -%
Rapporteras innan SN
85 % Indikerar effektivt boendestöd som leder till boendestabilitet.
Antal samordnade
individuella planer (SIP) för vuxna där
boendeplanering ingår
Basår 2017
-- Tas
fram 2019
Indikerar att samverkan kring personer i hemlöshet med komplex problematik utvecklas. Samtliga handläggare utbildas i SIP och Cosmic Linc. Antal SIP följs upp i Cosmic Linc.
Antalet sammanbrott i bostad med särskild service är på en låg nivå
4 Rapporteras innan SN
3 Indikerar att stöd kopplat till boende är målinriktat och individualiserat med hänsyn till brukarens konkreta behov.
Avser Eken, Furan, Tallbacken vån 1-2, Skillsta och Markörgatan.
Uteliggare tidsserie 2014 - 2016
2014 2015 2016 2018
Uteliggare Härbärge Uteliggare Härbärge Uteliggare Härbärge Uteliggare Härbärge
Män 16 17 27 18 53 17 21 23
Kvinnor 7 2 12 4 17 7 6 2
Summa 23 19 39 22 71 24 27 27
Totalt 61 97* 95* 54**
*Totalt antal uteliggare är inte summan av antal kvinnor och män då rapportörer ibland inte angett kön.
**Totalt antal boende på härbärge är inte summan av antal kvinnor och män då rapportören ibland inte angett kön.
Förvaltningens bedömning
Det ansvar som åvilar nämnden stämmer väl överens med socialtjänstlagens intentioner gällande målgruppen med särskilda behov. Metoder som anses vara främjande för minskad hemlöshet används i stor utsträckning.
Enskilda och familjer erbjuds insatser för att stärka deras förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt.
Handlingsplanen för att motverka hemlöshet 2016-2019 konkretiserar vilka behov som finns och vilka aktiviteter och åtaganden som nämnden behöver fokusera på de kommande åren.
Individ- och familjeförvaltningen
1
Kartläggning av hemlösa i Västerås, vecka 48, 2018
Uppgiftslämnare
Organisation/enhet
EJ
Organisationen/enheten har ingen kontakt med hemlösa under den aktuella mätveckan, vecka 48, 26 november t o m 2 december 2018.
Hemlös person (För att säkerställa att en person inte räknas mer än en gång är det ytterst viktigt att du fyller i personuppgifterna i frågorna 1-4 noggrant).
År Mån
1. Född
Ungefärlig ålder(om år och månad inte är kända)
2. Initialer Förnamn
Efternamn
99 Vet ej
3. Kön 1 Man 2 Kvinna
4. Födelseland/världsdel
1 Sverige 4 Asien/Mellanöstern
2 Övriga Europa 5 Övriga världen
3 Afrika 99 Vet ej
5. Huvudsaklig boendesituation under vecka 48? Ange endast ett svar
1 Situation 1. Uteliggare
2 Situation 1. Boende på härbärge
3 Situation 1. Hotell/Vandrarhem
4 Situation 2. Motivationsboende/Korttidsboende/Inslussboende
5 Situation 2. Inskriven på institution för vård och/eller boende
6 Situation 2. Familjehem
7 Situation 2. Häkte eller fängelse
8 Situation 3. Träningslägenhet/Bostad Först
9 Situation 4. Tillfälligt boende hos släkt eller vänner
10 Annat ………..
99 Vet ej
6. Hur länge har boendesituationen enligt fråga 5 varit aktuell?
Mindre än 1 mån 1-2 mån 3-5 mån 6 mån-1 år mer än 1 år
1 2 3 4 5 99 Vet ej
VÄSTERÅS STAD 2(3)
2
7. Sedan vilken tidpunkt har personen varit hemlös?
År Mån
99 Vet ej
8. Huvudsaklig försörjning under vecka 48?
1 Lön 5 Försörjningsstöd
2 Aktivitetsstöd/arbetsmarknadsers. 6 Etableringsersättning
3 Sjukpenning/ föräldrapenning 7 Annat ……….
4 Sjukersättning/pension 99 Vet ej
9. Är den hemlöse förälder till barn under 18 år?
1 Ja 2 Nej 99 Vet ej
a) Om
ja, även vårdnadshavare?
1 Ja 2 Nej 99 Vet ej
b) Om ja, hur många barn under 18 år är föräldern vårdnadshavare för?
………..
10. Hushållets storlek- Antal myndiga personer i hushållet totalt?
………...
a) Antal barn som stadigvarande bor i hushållet?
………...
b) Antal umgängesbarn (bor ej stadigvarande i hushållet)?
………
VÄSTERÅS STAD 3(3)
3
11. Har den hemlöse under det senaste året tagit del av någon eller några av nedanstående insatser/boenden? Flera alternativ kan anges.
1 Motivationsboende 11 Missbruksvård - frivillig institutionsvård
2 Korttidsboende 12 Tvångsvård - psykiatrisk
3 Jourlägenhet 13 Tvångsvård - missbruk
4 Inslussboende 14 Eftervård
5 Härbärge 15 Medicinsk slutenvård
6 Träningslägenhet/Bostad Först 16 Egen bostad med stöd
7 Psykiatrisk öppenvård 17 Socialsekreterarkontakt
8 Psykiatrisk slutenvård frivillig 18 Kontaktperson
9 Avgiftning 19 Stöd från frivilligorganisation
10 Missbruksvård - öppenvård 99 Vet ej
12. Har den hemlöse fortsatta behov av stöd och omvårdnad för fysiska problem, psykiska problem, eller missbruksproblem? Flera alternativ kan anges.
1 Ja, fysiska problem 4 Nej, inga problem
2 Ja, psykiska problem 99 Vet ej
3 Ja, missbruksproblem
13. Har den hemlöse någon påtaglig psykisk störning som medför behov av behandling eller omvårdnad?
1 Ja 2 Nej 99 Vet ej
14. Dominerande missbruk den senaste månaden. Ange endast ett svar.
1 Inget missbruk
2 Alkoholmissbruk
3 Narkotikamissbruk
4 Blandmissbruk
5 Annat
99 Vet ej
VÄSTERÅS STAD 4(3)
4
15. Vilket boende skulle personen behöva/klara av? Ange endast ett svar.
1 Servicehus
2 Bostad med särskild service(omvårdnadsboende/gruppbostad)
3 Motivationsboende/Korttidsboende/Inslussboende
4 Lägenhet med eget kontrakt
5 Träningslägenhet.
Speciellt avtal mellan aktuell hyresgäst, fastighetsägare och individ och familjeomsorgen sluts.
Västerås stad står för förstahandskontraktet och hyr ut till individen i andrahand.
6 Boendestödsavtal.
Vid varje bostadsplacering upprättas ett boendestödsavtal mellan aktuell hyresvärd och individ- och familjenämnden. I boendestödsavtalet skall kontaktperson inom individ- och familjenämnden anges samt formerna för hur eventuell ersättning för uteblivna hyror och skadegörelse skall regleras. Om boendet fortlöpt utan problem i 12 mån, kan uthyrningen övergå till ett 1:a handskontrakt utan stödformer.
7 Bostad Först.
Speciellt avtal mellan aktuell hyresgäst, fastighetsägare och individ och familjeomsorgen sluts. Till skillnad från beskrivna träningslägenhet erhåller varje hyresgäst ett förstärkt boendestöd.
8 Annat:………..
99 Vet ej
16. Vilken eller vilka orsaker har i störst utsträckning gjort att personen är hemlös?
Flera orsaker kan anges.
1 Missbruk 8 Separation
2 Flyktingsituation 9 Våld i nära relation
3 Bostadsbrist 10 Tidigare störningar i boendet
4 Psykisk störning 11 Problem med föräldrar
5 Kriminalitet 12 Platsbrist i lämpligt boende
6 Skulder 13 Annan orsak……….
7 Saknar arbete 99 Vet ej
