HANDBOK FÖR ELEVHÄLSOARBETE I LANDSKRONA STAD
till stöd för ledning och personal
Centralt verksamhetsstöd
maj 2020
2
”Elevhälsan är inte något som finns som en avskild gren i skolans stora träd. Den finns överallt, i blad, grenar, stam och rötter. Den handlar om människosyn och förhållningssätt, och den berör alla i
skolan”.
(Lars H Gustafsson, ”Elevhälsa börjar i klassrummet”)
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 4
ELEVHÄLSOARBETETS ORGANISATION ... 5
Arbets- och utvecklingsorganisation... 7
Arbetsorganisation – en grundläggande stabiliserande struktur ... 7
Utvecklingsorganisation – en organisations potentiella utvecklingskraft ... 9
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE UR ETT ELEVHÄLSOPERSPEKTIV ... 10
Årshjul ... 11
Analysprocess ... 14
Analysmöte på klass/årskursnivå ... 14
Analysmöte på organisationsnivå ... 17
ELEVHÄLSANS UPPDRAG... 20
Främjande arbete ... 21
Förebyggande arbete ... 23
Åtgärdande arbete ... 24
ELEVHÄLSOARBETE OCH ELEVHÄLSOTEAM ... 25
Elevhälsoarbetet börjar i klassrummet ... 25
Pedagoger ... 25
Arbetslag ... 25
Elevhälsoteamet ... 26
Rektor ... 26
Specialpedagog ... 26
Kurator ... 27
Skolsköterska ... 27
Skolläkare ... 27
Skolpsykolog ... 27
ELEVHÄLSANS STRUKTUR ... 28
Elevhälsomöten ... 28
Elevhälsoteamsmöten ... 28
Öppna konsultativa möten ... 28
Analysmöten ... 28
Strategiska möten, långsiktig analys och planering ... 29
Centralt Verksamhetsstöd i Landskrona stad ... 29
Ansökningsgrupp för resursskola och särskola (ARS-grupp) ... 29
Kommunikationsvägar och ärendegång ... 30
RUTINER FÖR STÖDINSATSER ... 32
VETA MER ... 33
4
INLEDNING
Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om förskola och skola.
Där regleras rättigheter och skyldigheter för barn, elever och deras
vårdnadshavare. I skollagen finns också huvudmannens ansvar beskrivet.
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Alla barn och unga ska få rätt till en god hälsa såväl fysiskt som psykiskt och de ska ges möjlighet att utvecklas maximalt efter sin förmåga och nå målen.
För att detta ska vara möjligt i Landskrona stads skolor ska alla skolor erbjuda en likvärdig elevhälsa av hög kvalité med tillgång till
tvärprofessionell kompetens. Elevhälsan ska främst arbeta främjande och förebyggande. Varje skola ska sammanställa strukturen för sitt
elevhälsoarbete i en elevhälsoplan.
Som ett stöd till skolornas elevhälsoarbete finns i Landskrona stad även ett Centralt verksamhetsstöd.
Syftet med handboken är att vara ett stöd för rektorer, elevhälsoteam och pedagoger i Landskrona stad i utvecklandet av elevhälsoarbetet på den enskilda skolan.
Målet är ett likvärdigt elevhälsoarbete, präglat av ett främjande och förebyggande perspektiv vilket leder till kompetenta barn och unga som trivs, utvecklas och når sina mål i skolan och i livet.
Från åtgärdande punktinsatser till hälsofrämjande skolutveckling
individnivå gruppnivå organisationsnivå främja
förebygga åtgärda
Genom systematik i vårt arbete kan vi utveckla elevhälsoarbetet från individinriktade åtgärder till mer främjande och förebyggande insatser på grupp- och organisationsnivå med elevernas utveckling i fokus.
Elevhälsoarbetet i skolan börjar i klassrummet och är hela skolans angelägenhet. Det är viktigt att all personal är involverade i arbetet.
5
ELEVHÄLSOARBETETS ORGANISATION
Ett välfungerande elevhälsoarbete på en skola är ett arbete som all
personal är involverade och känner sig delaktiga i. Det är också ett arbete som är en naturlig del av skolans systematiska kvalitetsarbete och
skolutveckling.
Ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete är helt beroende av rektors förståelse av hur elevhälsans uppdrag behöver samordnas med utbildnings- och undervisningsuppdragen som helhet. För det krävs ett aktivt och drivande ledarskap och en medveten satsning på hela skolans elevhälsoarbete.
Sambandet mellan barns och ungas hälsa och lärande i förskola och skola är väldokumenterat i forskning och beskrivs som dubbelriktat. Det innebär att barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa är viktiga faktorer för deras förutsättningar i lärandet. Om man mår bra så är det lättare att lära och när man lär sig och utvecklar sina förmågor så bidrar det till hälsa och välbefinnande. Fullständiga betyg från grundskolan anges vara den
starkaste skyddsfaktorn för god psykosocial hälsa i vuxen ålder.
Enligt skollagen ska förebyggande och hälsofrämjande insatser stödja elevens utveckling mot skolans mål och är ett gemensamt ansvar som inte enbart är begränsat till elevhälsopersonalen.
”Hälsofrämjande arbete handlar om att stärka eller bibehålla barn och elevers välbefinnande. Alla inom verksamheten har ett ansvar för att barn och elever ska kunna lära, må bra och utvecklas.” ”Hälsofrämjande och förebyggande arbete är en del av skolans verksamhet och behöver därför ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete. Systematiskt innebär att arbetet är strukturerat och långsiktigt. Utgångspunkten i arbetet är att identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen.” (Ett skolutvecklingsperspektiv, Skolverket)
Skolmiljön i sig kan vara både ett skydd och en risk. En skola med ett positivt skolklimat, d.v.s. en skola där elever kan känna sig trygga, där de kan växa och utvecklas och där de trivs, är också en skola där elever med största sannolikhet både mår bra och där lärandet är lyckosamt.
De områden och teman, inom främjande och förebyggande, som lyfts fram av Skolverket utgörs särskilt av att:
6
• främja barns och ungas välbefinnande genom att arbeta systematiskt med främjande insatser i arbetslaget
• ha fokus på det som får barn och elever att må bra, till exempel genom att man arbetar för goda lärmiljöer med trygghet och trivsel, arbeta för goda relationer i verksamheten, samt barns och ungas delaktighet
• förebygga ohälsa genom att identifiera risker och arbeta förebyggande för att motverka riskfaktorer (till exempel kränkningar, bristande relationer och utanförskap) samt öka skydds- och friskfaktorer
• åtgärdande arbete i form av tidig upptäckt och tidiga insatser för att uppmärksamma elevers behov av stöd i sin lärmiljö samt att man organiserar verksamheten för extra anpassningar och särskilt stöd i samverkan med olika stödfunktioner, till exempel elevhälsopersonal
7
Arbets- och utvecklingsorganisation
För att organisera ett systematiskt arbete kan det vara användbart att tänka utifrån en arbetsorganisation och en utvecklingsorganisation (Scherp).
Arbetsorganisation – en grundläggande stabiliserande struktur
Arbetsorganisationen utgör stommen i skolans struktur. En tydlig och transparent arbetsorganisation skapar trygghet och stabilitet i
organisationen. Den består bland annat av beslutsystem,
informationssystem, schema, tjänstefördelning, kvalitetsarbetet, lokal användning mm. och ger förutsättningar för att skolans verksamhet ska fungera så bra som möjligt. Arbetsorganisationen skapar också
förutsättningar för utvecklingsorganisationen genom bland annat en fastlagd mötesstruktur, analysarbete och kvalitetsuppföljning.
Exempel på innehåll i arbetsorganisationen:
• rektor leder och fördelar arbetet
• arbetsbeskrivning och förväntansdokument
• transparens i besultsprocesser, facklig samverkan
beslutsystem
• personalhandbok
• veckoinformation, arbetsplatsträff, office 365
• dokumentation
informationssystem
• analysprocess (undervisningseffekt, anpassningar, mm)
• elevhälsomöten (insatser, frånvaro, mm)
• stratsys, årshjul
uppföljningssystem
• rekrytering
• schemaläggning
• resursfördelning
tjänstefördelning
• fasta möten och händelser för hela terminen/läsåret
• årshjul
kalendarium
• framförhållning och planering
budget och lokaler
• Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
• Krisplan
• Elevhälsoplan
handlingsplaner mm
övrigt
8
Riktlinjer, handlingsplaner, rutiner och stöddokument i Landskrona stad Riktlinjer elevhälsans ärende i PMO
Handlingsplan övergång förskola-förskoleklass/fritidshem
Rutin för ansökan om skolgång på grund- och gymnasiesärskolan Rutin för ansökan till resursskolan
Trappa för ökad skolnärvaro grundskola Trappa för ökad skolnärvaro gymnasiet Åtgärdstrappa disciplinära åtgärder
PM Ansökan om medel för extra ordinära insatser Särskild/flexibel undervisningsgrupp Stöddokument Mall för Elevhälsoplan
Mall för Plan mot diskriminering och kränkande behandling
9
Utvecklingsorganisation – en organisations potentiella utvecklingskraft
Utvecklingsorganisationen utgår ifrån vad som framkommer i skolans analys- och kvalitetsarbete. Här synliggörs elevernas och skolans behov och vilka främjande och förebyggande insatser som behöver utvecklas.
Utvecklingsarbetet definieras både utifrån kortsiktiga och långsiktiga mål.
Frågeställningen man bör utgå ifrån är:
Vad behöver vi lära oss och utveckla för att eleverna ska lyckas bättre och må bra?
Strukturen för utvecklingsorganisationen måste finnas fast förankrad i arbetsorganisationen. Arbetsorganisationen skapar förutsättningar för ett långsiktigt utvecklingsarbete.
Kollegialt lärande är en viktig del av skolans utvecklingsarbete.
10
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE UR ETT ELEVHÄLSOPERSPEKTIV
Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i
genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.
Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas
strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet.
Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.
I detta arbete är det tvärprofessionella perspektivet från elevhälsan en viktig del i såväl kartläggning och analys som i planering och
genomförande av alla skolans utvecklingsinsatser.
(Systematiskt kvalitetsarbete -för skolväsendet)
11
Årshjul
Systematiken i elevhälsoarbetet och kopplingen till övrigt kvalitets- och utvecklingsarbete samordnas och tydliggörs i ett gemensamt årshjul.
Exempel på aktiviteter i elevhälsans årshjul
• Screeningar/kartläggningar (efter Landskrona stads screeningplan)
• Analysmöten (1-2 ggr per termin)
• Närvarouppföljning (1 g per mån)
• Strategiska EHT (2-3 g per termin)
• Uppföljning/utvärdering av särskilda undervisningsgrupper (1-2 g per termin)
• Uppföljning/utvärdering av insatser av resurspersoner/assistenter (1-2 g per termin)
• Enkäter
• Handledning för personal
• Kompetensutveckling för personal
• Uppföljning och utvärdering av skolans elevhälsoarbete
• Revidering av elevhälsoplanen
Lägg in relevanta aktiviteter i årshjulet i StratSys
De mål som sätts i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet kan med fördel dokumenteras i en matris för att tydliggöra och följa var i processen arbetet befinner sig.
12
Exempel på matris
MÅL
Se priomål, aktiviteter samt kvantitativa &
kvalitativa indikatorer vid utvärdering.
Var är vi nu?
Vad har vi gjort eller inte gjort som kan förklara
resultaten.
Hur har förhållningssätt,
förväntningar och lärandeklimat
etc. påverkat resultaten och måluppfyllelsen?
Vad ska vi göra annorlunda?
Hur går vi vidare?
Delmål 1 november
mars juni
november mars juni
november mars juni
november mars juni
november mars juni
Delmål 2 november
mars juni
november mars juni
november mars juni
november mars juni
november mars juni
Albanoskolan; A-C Adler och K. Agrell
Exempel på frågor för att utvärdera elevhälsoarbetet på skolan Under senaste läsåret:
Hur stor andel av er skolas elevhälsoarbetet passar in i respektive fält?
individnivå gruppnivå organisations -nivå
främja förebyg ga
åtgärda
Vilka insatser har gjorts och vad har elevhälsoarbetet utvecklat eller förändrat på organisationsnivå?
Vilket förhållningssätt till lärande, elever och personal råder på skolan som helhet?
Hur ser bemötande och relationer ut på skolan som helhet?
Hur arbetar ni med elevinflytande på skolan?
Hur blir elevhälsoarbetet synligt i klassrummen?
I vilken utsträckning är klassrummen anpassade för en så tillgänglig lärmiljö som möjligt?
13
I vilken utsträckning anpassar pedagogerna lärmiljön så långt som möjligt för alla elever?
I vilken utsträckning känner pedagogerna att de har stöd av sitt arbetslag, andra pedagoger och elevhälsoteamets professioner i sitt arbete med eleverna?
De faktorer vi noterar -Vad beror de på? Vad behöver förändras eller utvecklas?
Exempel på frågor för att utvärdera i särskilda undervisningsgrupper/flexgrupper
Elevernas progression i förhållande till tidigare utveckling och kunskapskrav.
Elevernas progression socialt.
Elevernas närvaro i förhållande till tidigare.
Hur påverkar den särskilda undervisningsgruppen/flexgruppen elevernas förmåga att återgå i ordinarie klass?
Vad missar eleverna genom att gå i den särskilda
undervisningsgruppen/flexgruppen, hur kan vi kompensera för det?
Har vi ”rätt” elever i gruppen?
Har pedagogerna relevant kompetens?
Exempel på frågor för att utvärdera insatser av resurspersoner/assistenter På vilket sätt har resurspersonen bidragit i klassrummet?
På vilket sätt har resurspersonen bidragit på rasten?
Elevens progression i förhållande till tidigare utveckling och kunskapskrav.
Elevens progression socialt.
Elevens närvaro i förhållande till tidigare.
Hur påverkar resurspersonen elevens förmåga till självständighet?
Vad missar eleven genom att ha resursperson, hur kan vi kompensera för det?
14
Analysprocess
För att säkerställa att alla elever utvecklar goda kunskaper och att alla elever får det stöd och de utmaningar de behöver för att utvecklas optimalt är ett systematiskt uppföljningsarbete viktigt. I skolans arbetsorganisation ska finnas en tydlig struktur som beskriver vilka processer som ingår i analysarbetet genom till exempel ett årshjul. Här ska det tydligt framgå när olika processer äger rum, tidsmässigt kopplade till skolans
kalendarium.
Analysmötet ska ledas och dokumenteras av rektor, eller av rektor utsedd person. Analysmöten ska genomföras minst en gång per termin. Rektor ser till att relevant personal bjuds in. I samband med analys på årskurs- och skolnivå bör samtliga professioner från elevhälsan ingå.
Exempel på underlag till analysarbetet
• Landskrona stads screeningplan
• Skolverkets kartläggningsmaterial och bedömningsstöd
• Nationella prov
• Måluppfyllelse/Individuell utveckling
• Betyg
• Närvaro
• Trygghetsenkäter el. dylikt
• Kränkningsanmälan
• Hälsosamtal
• Klassöversikt
• Underlag från fg analys
Analysmöte på klass/årskursnivå
Inför analysmötet i respektive klass/årskurs sammanställs det underlag som behövs till exempel en klassöversikt, färgkartor samt annan
dokumentation som ska ligga till grund för analysen. Klassläraren som har kunskap om eleverna ska, tillsammans med arbetslaget, ha förberett sig och gjort en första reflektion kring materialet inför mötet. För att få en bild av förändringar och elevernas utveckling är det viktigt att underlaget ifrån föregående analysmöte också finns med. I analysmötet breddas
reflektionen och underlaget analyseras utifrån ett tvärprofessionellt perspektiv.
Utifrån de behov som tydliggörs genom analysen beslutas vilka åtgärdande insatser som ska genomföras på gruppnivå för hela klassen, i mindre grupper eller som individuellt stöd samt vilka personella resurser som krävs för att genomföra insatserna. I dokumentationen framgår vilka insatser som har beslutas vem som ska genomföra dessa och när de ska
15
utvärderas och av vem. Genom analysen samlas också information om vilka områden skolan behöver prioritera att utveckla framåt.
Ett tydligt sätt att sammanställa underlaget kan vara i olika typer av översikter. Syftet är att lätt kunna följa utvecklingen på gruppnivå samtidigt som man synliggör individuella variationer. Ofta används en tregradig skala med färgerna grön, gul, röd. Betydelsen av färgerna varierar något beroende på vilka faktorer som är med i analysen.
Kunskapskrav, screening mm. Frånvaro, kränkningar mm.
Över genomsnittet Bra
Genomsnittet Följ upp, håll koll Under genomsnittet Varning, insats behövs
Exempel på färgkartor på klass-/årskursnivå
Seminarieskolan, Stina Hyltmark
16
Alléskolan, Lina Persson
För att, vid behov, även kunna fånga upp enskilda individer i behov av ytterligare kartläggning/ utredning kan man även behöva ha tillgång till annan information om klassen. Välj den information som är relevant för den aktuella gruppen.
Exempel på vad som kan finnas med i en sådan klassöversikt:
• Kön
• Frånvaro
• Åtgärdsprogram
• Extra anpassning
• Kan läsa
• Kan simma
• Läxhjälp
• Kom till Sverige
• Kom till skolan
• Modersmål
• Går på modersmålsundervisning
• Studiehandledning
• Når inte kunskapskraven i vilka ämne
• Med mera
17
Exempel på klassöversikt
åk 3 vt
frånvaro fritids når ej målen extra
anpassningar åtgärdsprogram
Adam X
Berit 12% X
Cesar 18% svA X
Doris X X
Emir X
Fanny 28% X X
Gustav Hedvig
Ivar 22% sv X
Jenny X
Khaled X
Laila ma X
Matti
Nora X
Olof 11% sv, ma X
Analysmöte på organisationsnivå
Information från de olika klass/årskursvisa analysmötena sammanställs därefter för att analyseras på organisationsnivå. Denna analys används för att bestämma utvecklingsområden och sätta mål för skolans fortsatta arbete och blir en del i skolans långsiktiga verksamhetsplan.
Exempel på färgkarta på organisationsnivå mål-
uppfyllelse närvaro hälsosamtal kränkningar trygghets- enkäter F-klass
åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9
18
Analysarbetet görs för att säkerställa att alla elever utvecklar goda
kunskaper och får det stöd och de utmaningar de behöver för att utveckla sin fulla potential. Analysarbetet gör det möjligt att synliggöra och
undanröja hinder för elevernas lärande, utveckling, psykiska och fysiska hälsa.
Exempel på frågor att ha med i analysarbetet
Vad ser vi i den aktuella kartläggningen?
Vilka mönster ser vi? Förändringar över tid?
Vad fungerar bra? Vad kan det bero på? Vad ska vi göra mer av?
Vad fungerar mindre bra? Vad kan det bero på? Vad behöver vi förändra och/eller utveckla? Vad ska vi göra mindre av eller sluta göra?
Vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer?
Elevernas progression i förhållande till tidigare utveckling och kunskapskrav.
Elevernas progression socialt.
Elevernas närvaro i förhållande till tidigare.
Hur många elever har getts särskilt stöd? I vilken grad har de enskilda insatserna gett positiva resultat? Negativa resultat?
På vilket sätt har ev resurspersoner bidragit i klassrummet?
På vilket sätt har ev resurspersoner bidragit på rasten?
Vart ska vi? Vilka behov ser vi? Hur går vi vidare?
Hur ser detta ut i förhållande till forskning kring framgångsfaktorer?
Exempel på faktorer att beakta i analysen
På organisationsnivå
Ledarskap, personal- och resursfördelning, kompetens. Övergripande lärmiljö, förväntningar, förhållningssätt, värdegrund, relation och
bemötande. Elevinflytande. Struktur för arbetsorganisationen, struktur för elevhälsoarbetet och stödstrukturer till personal.
19
På klass/gruppnivå
Ledarskap, personal- och resursfördelning och kompetens. Lärmiljö, förväntningar, förhållningssätt, värdegrund, klassrumsklimat, relation och bemötande. Elevers delaktighet. Stöd och utmaningar. Stödstrukturer till pedagoger, arbetslag och annan personal.
På individnivå
Relation, bemötande, förväntningar och förhållningssätt. Arbetssätt och metoder, insatser och anpassningar, stöd och utmaningar. Stödstrukturer till pedagoger, arbetslag och annan personal.
Utifrån analysen identifieras behov och vilka insatser som ska prioriteras.
Tydliggör mål, aktiviteter och hur dessa ska följas upp.
Uppföljning kan vara med såväl kvalitativa som kvantitativa mått.
Besluta vem/vilka som är ansvarig(a) för genomförande och uppföljning.
Sätt datum för uppföljning och utvärdering. För intensiva pedagogiska insatser rekommenderas utvärdering av effekten efter 6-8 veckor.
Avstämning att och hur processen fungerar behöver ske fortlöpande.
Exempel på matris för att följa upp målen.
Mål (utifrån analys):
önskat läge? vad ska vi göra? vem ska göra det?
när ska vi följa upp?
hur ska vi följa upp?
insats 1
insats 2
20
ELEVHÄLSANS UPPDRAG
En del insatser kan vara både främjande och förebyggande. Det som kännetecknar ett framgångsrikt främjande, förebyggande elevhälsoarbete är att:
• både huvudman och skolledning skapar förutsättningar i
organisation och resursfördelning för en gemensam hälsofrämjande kultur
• det hälsofrämjande arbetet görs till en grundbult i det systematiska kvalitetsarbetet, anpassat till den enskilda skolan
• det förebyggande och hälsofrämjande arbetet genomsyrar hela skoldagen, under såväl lektionstid som på raster och fritids
• arbetet sker med salutogent fokus, det vill säga med fokus på möjligheter istället för på hinder samt har ett systemteoretiskt och tvärvetenskapligt perspektiv
• det finns ett tydligt och engagerat ledarskap
• man ser det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som skolans gemensamma uppdrag vilket gynnar hela skolan; elever, lärare och övrig personal
• det finns samsyn och samverkan mellan olika professioner, mellan elevhälsopersonal och pedagoger
• skolan har en struktur som underlättar konsultativa, stödjande möten mellan elevhälsopersonal, pedagoger, arbetslag och annan personal
• det åtgärdande arbetet fokuserar på skolans lärmiljö, ansvar och strategier samt på pedagogernas arbetssätt och metoder istället för på den enskilda elevens tillkortakommanden
• utgå från elevernas upplevelse och ge dem möjlighet till reellt inflytande och medverkan redan i planeringsstadiet av insatserna
(Inspirerad av Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete, SPSM och Skolverket, U2016/02937/S)
främjande
• stödja sådant som bidrar till lärande,
utveckling och hälsa
förebyggande
• minska riskfaktorer för elevers lärande, utveckling och hälsa
åtgärdande
• hantera
problem som
uppstått i en
organisation,
grupp eller
hos en individ
21
Främjande arbete
Främjande arbete innebär att stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och utgår från kunskap om vad som gör att barn utvecklas väl och mår bra och innebär att stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.
Främjande arbete kännetecknas av ett salutogent perspektiv och omfattar hela organisationen. Ett salutogent perspektiv utgår ifrån det friska. Det handlar om att stärka eller bibehålla elevernas fysiska psykiska och sociala välbefinnande genom att skapa lärmiljöer som främjar elevernas lärande utveckling och hälsa. Det salutogena perspektivet behöver sträcka sig in i alla delar av verksamheten och involvera all personal.
Den starkaste främjande faktorn för elevernas hälsa och välmående både på kort och lång sikt är att lyckas i skolan. Grunden i elevhälsoarbetet blir att skapa en lärmiljö präglad av trygghet och studiero. Det ökar våra elevers möjlighet att utvecklas såväl kunskapsmässigt som socialt.
KASAM
Känsla av sammanhang, är ett salutogent begrepp förknippat med hälsofrämjande arbete skapat av Aron Antonovsky. Antonovsky är en israelisk forskare som i sina studier av kvinnor som överlevt förintelseläger kommit fram till tre faktorer som påverkar förmågan att hantera
svårigheter och må bra. De tre faktorerna - begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är viktiga frisk/skyddsfaktorer som tillsammans utgör KASAM.
Begriplighet innebär att känslan av det som händer både inom och utanför individen är begripligt, strukturerat och förutsägbart.
Hanterbarhet innebär att individen upplever att hen har resurser att klara av de situationer som uppstår i livet antingen genom egen kraft eller genom hjälp från andra.
när man lär sig mår
man bra när man
mår bra lär
man sig
22
Meningsfullhet innebär att de utmaningar man möter är värda att engagera sig i.
Barns och ungas möte med skolan behöver göras begripligt, hanterbart och meningsfullt för att ge en känsla av sammanhang. För att kunna göra det behöver vi förstå hur barn och unga upplever sitt möte med skolan som lärmiljö och att vi tar hänsyn till barns och ungas varierade förutsättningar för lärande.
Att öka KASAM för eleven kan i praktiken innebära att vi arbetar med trygghet, trivsel och goda relationer med kamrater och vuxna, att skolan blir en plats där man blir sedd och accepterad som person och där undervisningen främjar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Exempel på främjande arbete Identifiering av behov
• Stadens mål
• Forskning och beprövad erfarenhet, vad gör vi, vad behöver vi utveckla, vad ska vi prioritera?
Insatser
• Utveckla tillgängliga lärmiljöer
• Utveckla tillgänglig rastverksamhet
• Värdegrundsarbete
• Uppmärksamma, upptäcka tidigt
• Goda relationer och bemötande
• Daglig fysisk aktivitet
• Höga förväntningar
• Kollegialt lärande
23
Förebyggande arbete
Förebyggande arbete handlar om att i ett tidigt skede identifiera riskfaktorer och hinder som kan leda till att en individ eller en grupp elever utvecklar ohälsa eller risk för misslyckande i lärande samt arbeta för att undanröja dessa. Målet med förebyggande insatser är att minska
riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer.
Skydds- och riskfaktorer
Begreppen skydds- och riskfaktorer är centrala för att beskriva vad som påverkar utvecklingen av ohälsa hos barn. Studier har visat att barn och unga har olika grad av motståndskraft mot belastningar. Skyddsfaktorer definieras som de faktorer som minskar risken för ohälsa och ökar möjligheter till en god hälsa och goda livsmöjligheter.
Riskfaktorer definieras som de faktorer som ökar risken för ohälsa och psykosociala problem, eller som inverkar på allvarlighetsgraden,
varaktigheten eller frekvensen av problem. En riskfaktor behöver inte vara orsak till, utan kan vara en faktor som kan öka risken för att utveckla problem.
Avsaknaden av skyddsfaktorer kan också sägas vara en riskfaktor.
Exempel på förebyggande arbete Identifiering av behov
• Hälsosamtal
• Enkäter
• Sammanställningar av kartläggning och analys av måluppfyllelse
• Trygghetsvandringar
• Identifiera riskgrupper
• Observationsschema Skolinspektionen Insatser
• Utveckla tillgängliga lärmiljöer
• Utveckla tillgänglig rastverksamhet
• Trygghetsarbete
• Kompetensutveckling inom identifierat behovsområde
24
Åtgärdande arbete
Åtgärdande arbete innebär att hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos en individ. Det rymmer de insatser i form av extra anpassningar som genomförs på grupp- och individnivå, men även det särskilda stöd på individnivå som beslutas i åtgärdsprogram.
Exempel på åtgärdande arbete Identifiering av behov
• Hälsosamtal
• Enkäter
• Sammanställningar av kartläggning och analys av måluppfyllelse
• Kartläggningar och utredningar
• Psykologutredning
• Observationsschema Skolinspektionen Insatser
• Extra anpassningar och särskilt stöd
• Utveckla tillgängliga lärmiljöer
• Utveckla tillgänglig rastverksamhet
25
ELEVHÄLSOARBETE OCH ELEVHÄLSOTEAM
Elevhälsoarbetet i skolan är hela skolans angelägenhet och det är viktigt att all personal i skolan är involverade i arbetet. Detta sker genom att skolan skapar möjlighet till ett gott samarbete mellan pedagoger och elevhälsoteam, till exempel genom att genom att säkerställa tillgången till
”öppna” möten där pedagogerna deltar.
Pedagogerna kan uppleva att de är i en utsatt situation och känna att allt ligger på deras axlar. Samtidigt är varje elev allas elever. Därmed är ett av de viktiga målen för elevhälsoarbetet att pedagogerna känner ett tydligt stöd från elevhälsoteamet och att de aldrig står ensamma i sitt pedagogiska och hälsofrämjande uppdrag.
Elevhälsoteamet i skolan består av rektor och de särskilda
elevhälsokompetenserna specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska och skolläkare. Elevhälsoteamets träffar leds av rektor, eller den av rektor utsedda, som äger befogenheten att besluta om insatser.
Andra professioner som studie- och yrkesvägledare eller socialpedagog kan också ingå i elevhälsoteamet.
Elevhälsoarbetet börjar i klassrummet
Pedagoger
Elevhälsoarbetet börjar i klassrummet. Undervisande lärare har ansvar för att bygga en relation med eleven och vårdnadshavaren samt ha kontakt med hemmet vid behov. Undervisande lärare har ansvaret att ge alla elever ledning och stimulans, samt vid behov ge stödinsatser i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Upplevelsen av att ha en positiv relation med sin lärare är en förutsättning för lärande hos många elever.
Arbetslag
Tillsammans i arbetslaget har lärarna kännedom om de olika klassernas behov och kan utifrån det analysera och bedöma dessa på grupp- och individnivå. Genom kollegialt lärande ska arbetslaget tillsammans utveckla pedagogik och lärmiljö.
Syftet med det kollegiala lärandet är att läraren ska få möjlighet att förstå och reflektera över sin egen undervisning med hjälp av sina kolleger.
26
Samtidigt ger det kollegiala lärandet en gemensam kunskap för arbetslaget och insikter i hur det gemensamma arbetet kan utvecklas och utformas.
Arbetslaget har ett övergripande ansvar för att inom sina ramar se över möjligheter att omfördela resurser och arbeta främjande och
förebyggande.
Elevhälsoteamet
Begreppet hälsofrämjande skolutveckling används av Skolverket för att beteckna att hälsoarbetet i skolan är en del av en långsiktig
skolutvecklingsprocess. Elevhälsoteamet har därmed en viktig roll i skolans kontinuerliga utvecklingsarbete. Fokus för elevhälsoteamets arbete ligger på sambandet mellan hälsa och lärande och ska främst vara främjande och förebyggande. I skolans elevhälsoarbete arbetar
elevhälsoteamet tillsammans med pedagoger och övrig personal för att främja och stödja alla elevers utveckling och lärande. Skolan ansvarar för att genom en god lärmiljö ge alla elever förutsättningar för lärande och vid behov anpassa verksamheten efter enskilda elevers behov.
Elevhälsoteamet ska fungera som ett interprofessionellt team det vill säga att teammedlemmarna arbetar utifrån ett gemensamt uppdrag och mot samma mål. De olika yrkesrollerna är tydliga, arbetsuppgifterna kan men behöver inte vara gemensamma och det finns en hög grad av samordning.
Detta sätt att arbeta motsvarar intentionerna i skollagen.
Elevhälsoteamet arbetar tillsammans med skolans pedagogiska personal för att främja och stödja alla elevers utveckling och lärande. Samtliga professioner i elevhälsoteamet är delaktiga i skolutveckling.
Elevhälsoteamets olika professioner samverkar med andra verksamheter inom till exempel hälso- och sjukvård samt socialtjänst.
Rektor
Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för skolan och det övergripande ansvaret för att leda lärare och elevhälsans professioner i skolans elevhälsoarbete. Rektor ansvarar för skyndsam utredning av elevers behov av särskilt stöd och beslutar om åtgärdsprogram.
Specialpedagog
Specialpedagogen bidrar med specialpedagogisk kompetens i skolutvecklingsfrågor samt arbetar främjande och förebyggande på
organisations-, grupp- och individnivå. Specialpedagogen har bland annat fördjupad kunskap kring människors olika villkor för lärande och
utveckling i samspel med omgivningen. Den har även fördjupade
27
kunskaper i att handleda, utveckla, identifiera, kartlägga, analysera och undanröja hinder och orsaker till svårigheter i lärmiljön.
Kurator
Kuratorn bidrar med psykosocial kompetens som ett stöd i det
pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Kuratorn har bland annat fördjupad kunskap inom sociala skydds- och riskfaktorer, samhällets stödsystem samt juridisk kompetens.
Skolsköterska
Skolsköterskan bidrar med medicinsk- och omvårdnadskompetens och med specifik kunskap om elevers fysiska och psykiska utveckling.
Skolsköterskan träffar och har kunskap om alla enskilda elever och sammanställer data från bland annat hälsosamtalen.
Skolläkare
Skolläkaren bidrar med medicinsk kompetens och med specifik kunskap i folkhälsa. Skolläkaren arbetar ofta övergripande och på många skolor vilket ger ett vidare perspektiv.
Skolpsykolog
Skolpsykologen bidrar med psykologiskt perspektiv på utvecklings-, socialiserings-, och lärandeprocesser. Psykologen har bland annat
fördjupade kunskaper inom utvecklingspsykologi, neuropsykologi, grupp och organisationspsykologi samt kris och trauma.
28
ELEVHÄLSANS STRUKTUR
Elevhälsomöten
Elevhälsoteamsmöten
Elevhälsoteamet i skolan består av rektor och de särskilda
elevhälsokompetenserna specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska och skolläkare.
Elevhälsoteamets träffar leds av rektor, eller den av rektor utsedda, som äger befogenheten att besluta om insatser.
Elevhälsoteamsmöten bör ske varje vecka och utgå ifrån mötesstrukturen organisation-, grupp och individnivå där det hälsofrämjande och
förebyggande arbetet är i fokus på samtliga nivåer.
En tydlig ärendegång ska finnas för hur ett ärende kommer till elevhälsomötet samt hur återkoppling sker.
Öppna konsultativa möten
Elevhälsoarbetet i skolan börjar i klassrummet och är hela skolans
angelägenhet. Det är viktigt att all personal är involverade i arbetet. Detta sker genom ett nära samarbete mellan elevhälsoteam och pedagoger i bland annat öppna konsultativa möten. Tydliga rutiner för hur ett ärende aktualiseras bör finnas.
Öppna konsultativa möten kan bestå av delar eller hela elevhälsoteamet och är vanligtvis inte ett beslutsfattande forum. Syftet med dessa möten är istället att skapa forum för konsultation och gemensamma diskussioner.
För beslut som behöver fattas behöver rutiner finnas för hur man lyfter dessa till elevhälsoteamsmöten.
Öppna konsultativa möten bör ske regelbundet på i förväg fastställa tider.
Analysmöten
Analysmöten leds av rektor, eller den av rektor utsedda och ska
dokumenteras. Analysmöten ska genomföras minst en gång per termin med fokus på grupp- och organisationsnivå.
Syftet med analysmöten är att kunna följa elevernas kunskapsutveckling på grupp och individnivå för att säkerställa att skolan möter upp elevernas behov. Reflektion över och analys av kunskapsutvecklingen i ett bredare perspektiv ska ge fördjupad förståelse för vad som är framgångsrikt i skolans verksamhet och vad som behöver utvecklas.
29
Inför analysmötet i respektive klass/årskurs sammanställs de underlag som behövs till exempel en klassöversikt, färgkartor samt annan
dokumentation som ska ligga till grund för analysen. Klassläraren som har kunskap om eleverna ska, tillsammans med arbetslaget, ha förberett sig och gjort en första reflektion kring materialet inför mötet.
Se beskrivning under rubriken Analysprocess.
Strategiska möten, långsiktig analys och planering
Skolans verksamhetsplan och långsiktiga planering görs utifrån
analysarbetet på klass- årskurs- och organisationsnivå samt nämndplan och förvaltningens mål.
I detta arbete är elevhälsans professioner delaktiga genom strategiska planeringsdagar någon/några gånger per termin.
I dessa planeringsdagar utvärderas och revideras även skolan systematiska elevhälsoarbete och förändringar i strukturer och rutiner diskuteras.
En fördjupad analysprocess på flera nivåer är utgångspunkten för att skolan ska kunna fungera som en lärande organisation där verksamheten ständigt utvecklas och anpassas utifrån det centrala uppdraget och
elevernas progression.
Centralt Verksamhetsstöd i Landskrona stad
Som stöd till skolorna i deras elevhälsoarbete finns Landskrona stads Centrala verksamhetsstöd som erbjuder handledning, konsultation och olika fortbildningsinsatser. Fortbildningsinsatserna kan formas
tillsammans med verksamheterna utifrån behov eller bokas utifrån färdig workshops- och föreläsningstillfälle, Centralt verksamhetsstöds
kompetensutvecklingskatalog .
Centralt verksamhetsstöd erbjuder några gånger per läsår gemensamma temadagar för all EHT-personal i Landskrona stad.
Kontaktuppgifter och mer information finns på Centralt verksamhetsstöds hemsida på arbetsnätet, Centralt verksamhetsstöd .
Ansökningsgrupp för resursskola och särskola (ARS-grupp)
Ansökning till Landskrona stads resursskola samt särskola hanteras av stadens ARS-grupp. Beslutsfattare i gruppen är Chef för centralt
verksamhetsstöd, övriga deltagare består av skolläkare, psykolog, specialpedagog samt kurator. Antagningsgruppen möts ca en gång per månad, enligt i förväg utskickat kalendarium, för genomgång av inkomna ansökningar.
Rutin för ansökan till särskolan
Rutin för ansökan till särskola resursskola
30
Kommunikationsvägar och ärendegång
Den enskilda skolan ska ha tydliga rutiner för hur kommunikationen mellan pedagoger och elevhälsoteamet ska ske samt en tydlig struktur för hur ärenden aktualiseras i olika möten och hur återkoppling och
uppföljning ska ske.
31
Exempel på strukturer i ett elevhälsoarbetet
32
RUTINER FÖR STÖDINSATSER
Skolverkets bild av arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
33
VETA MER
Skollagen
https://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar
Vägledning för elevhälsan (2016) Socialstyrelsen & skolverket, 3dje uppl.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-11-4.pdf
Skolverket
Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b1c9/1553 965741485/pdf3299.pdf
Bedömningsportalen, Skolverkets kartläggningsmaterial och bedömningsstöd
https://bp.skolverket.se/web/thv/start Hälsa för lärande, lärande för hälsa (2019)
https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for- skolan/2019/halsa-for-larande---larande-for-halsa
Leda elevhälsan i skolan
https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019)
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laropl an-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 Lärportalen
https://larportalen.skolverket.se/#/
Systematiskt kvalitetsarbete -för skolväsendet
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65a0f1/1553 964634365/pdf2901.pdf
SPSM Elevhälsa
https://www.spsm.se/stod/elevhalsa/
Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi, SPSM FoU skrifter, 2018 https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/elevhalsoarb ete-under-utveckling--en-antologi-tillganglig-version.pdf/
34
Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete
file://admsrv0020.adm.landskrona.local/home$/gs3791/Downloads/sam ordning-for-ett-hallbart-elevhalsoarbete-tillganglig-version.pdf
Tillgänglighet, delaktighet och inkludering
https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/
