• No results found

Stora Uppåkra 2:56. Skåne, Staffantorps kommun, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:56 Dnr Nathalie Becker. uv rapport 2011:144

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Stora Uppåkra 2:56. Skåne, Staffantorps kommun, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:56 Dnr Nathalie Becker. uv rapport 2011:144"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

uv rapport 2011:144

arkeologisk utredning 2011

Stora Uppåkra 2:56

skåne, staffantorps kommun, uppåkra socken, stora uppåkra 2:56

dnr 421-1894-2011 Nathalie Becker

(2)

© 2011 riksantikvarieämbetet uv syd, rapport 2011:144 issn 1104-7526

kartor ur allmänt kartmaterial, © lantmäteriverket, 801 82 gävle. dnr l 1999/3.

kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

lantmäteriverket 2011-12-07. dnr 601-2011/3296.

Omslagsfoto i det centrala schaktet återfanns cementfundament och rivnigsmassor efter en tidigare byggnad.

i bakgrunden pågår förundersökning på fastigheten stora uppåkra 2:14. Foto taget från sydväst. Foto: nathalie Becker.

Bildredigering staffan Hyll Layout thomas Hansson Tryck printus, 2011

riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet uv syd

odlarevägen 5 226 60 lund tel.: 010-480 82 30 Fax: 010-480 82 67

e-post: uvsyd@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(3)

Innehåll

Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5

Naturgeografiska förutsättningar 5 Aktuell fornlämningssituation 7

Tidigare utförda undersökningar i området 7 Skälen till och målsättningen med undersökningen 9 Metod och genomförande 9

Resultat 10

Utvärdering och förslag till åtgärd 10 Referenser 12

Administrativa uppgifter 14

(4)

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:300 000.

Saxån

Sege å

Kran Lödde

å

Börringesjön

Kävlinge å V

Yddingesjön Lommabukten

Kämpingebukten Lundåkrabukten

Oxie

Bara

Dalby Lomma

Eslöv

Skanör

Genarp Löddeköpinge

Svalöv

Svedala Bjärred

Häljarp

Vellinge

S Sandby Kävlinge

Falsterbo

Höllviken

Trelleborg

Ljunghusen

Landskrona

Staffanstorp

Bunkeflostrand

Lund

Malmö

l

0 5 10 15 Kilometer

(5)

Sammanfattning

– NCC Boende AB, Region Syd, har planer på att exploatera fastighe- ten Stora Uppåkra 2:56 och har ansökt om att få fornlämningsförhål- landena utredda inför planerad bostadsbebyggelse.

– Inga tidigare kända fornlämningar finns inom det planerade bostads- området. Däremot ansluter den norra delen till ett boplatsområde, RAÄ 41 Uppåkra sn.

– Exploateringsområdet omfattar 10 000 m2, varav 6 500 m2 föreslogs bli föremål för sökschaktning.

– Sammanlagt togs ca 52 löpmeter upp med grävmaskin fördelade på 6 schakt.

– Större delen av området visade sig vara stört av tidigare verksamhet och inga under mark dolda fornlämningar påträffades.

– Inga antikvariska intressen kvarstår.

Allmän bakgrund

En arkeologisk utredning har utförts söder om Lunds stad i västra Skåne (fig. 1). Anledningen till utredningen var att det finns planer att exploatera fastigheten Stora Uppåkra 2:56, Uppåkra socken, Staffantorps kommun för bostadsbebyggelse. Området är belägen söder om Lunds södra infart, väster om E22:an (fig. 2). Länsstyrelsen har beslutat att en arkeologisk utred- ning skall genomföras och har i ett beslut (dnr 431-8945-11, 2011-07-08) uppdragit åt Riksantikvarieämbetet, UV Syd att utföra den arkeologiska utredningen enligt den av RAÄ UV Syd upprättade undersökningsplanen (dnr 421-1894-2011).

För utredningen liksom rapportens utformning ansvarar Nathalie Becker.

Arbetet bekostades av NCC Boende AB Region Syd.

Naturgeografiska förutsättningar

Det planerade exploateringsområdet utgjordes av en avlång tomt orienterad i öst-väst med en storlek på ca 60 x 173-220 m (fig. 3). Tomten används idag av NCC som har ett kontor för byggservice och asfaltbeläggning. Inom egendomen fanns ett flertal enklare byggnader uppförda, stora ytor var asfalterade och användes som upplagsplatser för arbetsbodar, arbetsmaterial etc. Fastigheten har tidigare hyst en handelsträdgård.

Tomten omfattar i sin helhet en ca 1 hektar stor yta som är belägen på slättbygden mellan Lund och Hjärup. I norr och söder gränsar området mot jordbruksmark. I öster gränsar utredningsområdet till en villatomt och Gamla Lundavägen och i väster till cykelväg utmed vägen mellan Lund och Hjärup (se fig. 3).

Utredningsområdet ligger kring 20 m.ö.h. i en öppen, närmast flack fullåkersbygd. Jordarten utgörs av moränlera.

(6)

P

PP

PP

PP

P

P

P

P

P

P

P P P P

P

P

!!!! !!!

!

!

!!!!

!

!

!!!!

g

g

g

g g g g

g g

g

g g

g g g

g g g

g g

gg g

g

g husen

Stora Uppåkra Hunnerup

Flackarp

Värnetorp Gamlegård

Stavrahusen Uppåkra gård

Stora Uppåkra

Stora Uppåkra

Storehög

Lillehög

Flackarps mölla S:t Lars kyrkogård

Plantskola

Uppåkra kyrka

Exploateringsområde

Tidigare undersökningar

E22

Lund

UO

Centralplats RAÄ 5

Registrerade fornlämningar, yta Registrerade fornlämningar, linje Registrerade fornlämningar, punkt

Fig. 2. Utdrag ur fastighetskartan, blad 2C 4g, och fornlämningsregistret som visar utredningsområdets belägenhet och närområde. Kartan visar även vart tidigare antikvariska insatser har gjorts. Skala 1:10 000.

(7)

Aktuell fornlämningssituation

Inga tidigare kända fornlämningar fanns inom planläggningsområdet. Däre- mot anslöt det planerade exploateringsområdet i norr till ett boplatsområde, RAÄ 41 (se fig. 3). Denna fornlämning framkom 2010 i samband med en arkeologisk utredning. Trakten är också rik på registrerade fornlämningar från både förhistorisk och historisk tid. Fornminnesbilden i närområdet domineras av den stora centralplatsen från järnåldern vid Uppåkra (RAÄ 5), som ligger endast några hundra meter sydost om nu aktuellt område. I somras undersöktes dessutom en omfattande äldre järnålderboplats endast 400 m norr om nu aktuell området. I övrigt är fornlämningsmiljön kring utredningsområdet typisk för fullåkersbygden med förekomster av fynd- platser, överplöjda boplatser samt gravar. Flera äldre bytomter ligger också i utredningsområdets närhet, så som Hjärup, Stora och Lilla Uppåkra och Knästorp. Området ligger även invid den äldsta kända sträckningen för vägen mellan Lund och Uppåkra.

Tidigare utförda undersökningar i området

Det senaste decenniet har omfattande arbeten gjorts på centralplatsen i Uppåkra (RAÄ 5) vilket har publicerats i serien Uppåkrastudier. Den s.k.

Uppåkra-boplatsen har karaktäriserats som en centralplats, dvs. centrum för såväl religion och politik som handel, för sydvästra Skåne under större delen av järnålder (Helgesson 2002, Larsson (red.) 2003, Anglert & Tho- masson 2003).

Omedelbart norr och söder om nu aktuellt utredningsområde genom- fördes en utredning 2010 som visade på förekomst av boplatslämningar i direkt anslutning i norr (RAÄ 41, Uppåkra sn). Däremot var det tomt söder om nu aktuellt område, men 200 m söder ut fanns åter boplatslämningar (RAÄ 40, Uppåkra sn) (Becker 2010a). Samtidigt med denna utredning genomfördes förundersökningen av RAÄ 41, Uppåkra sn. De preliminära resultaten från denna undersökning visar att det har legat en ensam gård från äldre romersk järnålder, dvs. tiden kring år 0 (Becker i manus a).

Endast 400 meter norr om området undersöktes i somras en omfattande bebyggelse från äldre järnåldern (Aspeborg 2010, Becker 2010b). Längre norr om utredningsområdet har man vid tidigare undersökningar inom Flackarp och Hunnerups ägor dokumenterat lämningar från bronsålder och äldre järnålder (Ericson Borggren 1995, Runcis 1997, Olsson 1998, Aspeborg 2008). Även väster och sydväst om området har ett flertal under- sökningar genomförts där det huvudsakligen framkommit lämningar från järnålder, men även sen vikingatid och medeltid i anslutning till Hjärups bytomt (Kriig 1991, Larsson 1995, Söderberg 2005, Ericson 2007, Schmidt Sabo 2008, Schmidt Sabo, Manus), dels boplatser från bronsålder/äldre järnålder (Lagergren-Olsson 2005, Olsson 1991, Petersson 1996, Schmidt Sabo 2005) och folkvandringstid-vendeltid (Carlie 2002, Petersson 1996, Runcis 1998) samt gravar från yngre romersk järnålder (Runcis 1998).

Vid en undersökning 2009 påträffades omfattande bebyggelse från äldre

(8)

Uppåkra 41

Uppåkra 40 Exploateringsområde

Utredningsområde GC-g

g till Hrup

Gamla Lundavägen

ÖSPAB

E22

Fig. 3. Utredningsområdets närområde. Skala 1:2 000.

(9)

järnålder ca 1 km sydväst om nu aktuellt område och 800 m väster om centralplatsen (Becker 2009; Becker manus b).

Skälen till och målsättningen med undersökningen

I och med att den nyligen upptäckta fornlämningen RAÄ 41 ej var avgrän- sats åt söder, dvs. in i nu aktuellt planområde, ansågs förutsättningarna goda för förhistoriska boplatslämningar. Inte minst med tanke på närheten till centralplatsen Uppåkra och de senaste årens resultat från exploateringar i närområdet (se fig. 2). Av särskilt intresse var att lokalisera eventuella järn- ålderslämningar eftersom dessa kan sättas i ett vidare sammanhang kopplat till diskussionerna om centralplatsens relation till sitt omgivande landskap under järnålderns olika perioder, samt till teorierna om de medeltida byarnas etablering och framväxt.

Det ansågs däremot inte nödvändigt att utreda hela det planerade exploa- teringsområdet. Med ledning av resultaten från en utredning 2010 i de kringliggande markerna var det endast den norra delen, som ansluter till RAÄ 41, som föreslogs bli aktuell för utredningsschaktning. Denna yta omfattade 6 500 m2, dvs. 65% av det nu aktuella undersökningsområdet.

Målsättningen med utredningen var att klargöra fornlämningssituationen inom området. Den skulle visa om och var under mark dolda fornlämningar fanns. Om möjligt skulle utredningen även ge svar på fornlämningars karak- tär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden.

Det framtagna materialet skulle ligga till grund såväl för den fortsatta planeringen av bostadsområdet som att utgöra ett planerings- och besluts- underlag för Länsstyrelsen handläggning enligt 2 kapitlet lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) i ärendet.

Metod och genomförande

En arkeologisk utredning är det första fältsteget i det uppdragsarkeologiska systemet. Arbetet görs genom provschaktning med grävmaskin. Ambitions- nivån skulle, enligt Länsstyrelsen förfrågningsunderlag, vara av begränsad omfattning eftersom området delvis är bebyggt och stört av sentida ingrepp.

Av den anledningen, samt mot bakgrund av 2010 utredning i de kringlig- gande markerna, planerades utredningsschakt endast att tas upp inom det området som anslöt till RAÄ 41, vilket ansågs vara det område som hade störst potential för att påträffa under mark dolda fornlämningar.

Fältarbetet av den arkeologiska utredningen planerades att utföras på konventionellt sätt där de norra delar som ligger i anslutning till RAÄ 41 skulle bli föremål för sökschaktning.

Eftersom det dels, står byggnader, dels är asfalterade ytor inom stora delar av utredningsområdet och det är oklart hur omfattande senare tiders ingrepp har varit var det svårt att skatta hur många löpmeter som skulle komma att kunna tas upp. En skattning var att det skulle röra sig kring 100 löpmeter, men som mest 200 löpmeter.

(10)

Fältarbetet utfördes av en arkeolog och en grävmaskinist under en arbets- dag. Det översta skiktet banades av med hjälp av bandburen grävmaskin med en skopbredd om 1,8 m. Alla schakt dokumenterades i plan och en begränsad bilddokumentation utfördes genom digital fotografering. Plan- dokumentationen genomfördes med hjälp av RTK-GPS och den samlade digitala dokumentationen har gjorts i dokumentationsprogrammet Intrasis (Intra-site Information System).

Resultat

I samband med utredningen drogs sammanlagt ca 52 löpmeter sökschakt, fördelade på 6 schakt med en bredd på 1,8 m. Sammantaget var det på tre olika platser inom tomten där sökschaktning var möjlig att genomföra (fig.

4).I schaktet längst i öster kom vi ner till sedvanlig anläggningsnivå under ett ca 0,4 m tjockt påfört sand- och makadamlager samt ett ca 0,05 m tunt påfört utjämningslager innehållandes rivningsskräp i blålera. I schaktets botten framkom endast ett täckdike samt en stolphålsrad till ett sentida staket/hägnad, förmodligen tillhörande tomten i öster.

Längre väster ut, centralt på exploateringsområdet, drogs ett schakt mel- lan befintliga byggnader. Efter att asfalten avlägsnats visade sig området vara urschaktat och tidigare hyst en byggnad. I marken framom rivningslager mellan gjutna fundament. Alven framkom efter ca 0,6 m och utgjordes av blålera.

I det västra området, som domineras som uppställningsplats på grusplan, drogs fyra mindre schakt. I samtliga dessa visade sig alven (blålera) direkt under ett 0,4 m tjockt sand- och makadamlager, ibland med ett mellanlig- gande tunt lager med rivningsskräp. Eftersom det visades dig vara likartade förhållanden i samtliga schakt togs endast titthål upp istället för planerade längre sammanhängande sökschakt.

Sammantaget påträffades inga under mark dolda fornlämningar.

Utvärdering och förslag till åtgärd

Sammantaget har utredningen visat att det inte finns under mark bevarade lämningar inom exploateringsområdet. I alla avbanade ytor låg påförda mas- sor med först vardera skikt makadam och sand därunder ev. ett lager med rivningsskräp innan alven tog vid. Det var endast i det östra schaktet man kom ner till en potentiell bevarad anläggningsnivå i övrigt var det stört av antingen tidigare byggnad eller ett grundligt förarbetet inför användningen av området som upplagsplats. Det vill säga man har inte bara banat av all matjord utan även en bra bit ner i alven innan man har hårdgjort ytan för den nutida användningen som uppställningsplats och bruk för körning av tyngre fordon.

På grund av att tomten var mer störd än förmodad togs färre löpmeter schakt upp än beräknat.

(11)

Uppåkra 41 Exploateringsområde Utredningsområde Sökschakt

-vä GC g

m Ga Lu la av nd en äg

Fig. 4. Utredningsresultat. Översikt över de dragna schakten i utredningsområdet. Skala 1:1 000.

(12)

Med förundersökningsfacit i handen av RAÄ 41 i norr är det emellertid troligt att platsen inte heller har hyst någon mer omfattande förhistorisk aktivitet. Möjligtvis endast sporadiska utkantsaktiviteter till den undersökta gården från äldre romersk järnålder vilket ligger ca 50-80 m norr om det nu utredda området.

Då inga under mark dolda fornlämningar kunde konstateras återstår inga vidare antikvariska intressen.

Referenser

Anglert, M. & Thomasson, J. (red.) 2003. Landskapsarkeologi och tidig medeltid – Några exempel från södra Sverige. Uppåkrastudier 8. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8o, No. 41.

Aspeborg H. 2008. Arkeologisk förundersökning. Hunnerup. RAÄ UV Syd Rapport 2008:7.

Aspeborg, H. 2010. Boplatser i centralplatsens närhet. Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:25, Staffanstorps kommun. Dnr 421-3783- 2009. RAÄ UV Syd Rapport 2010:2.

Becker, N. 2009. Arkeologisk förundersökning. I centralplatsens omland.

Boplatslämningar från äldre järnåldern i utkanten av Hjärup. Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 12:110 (tidi- gare 12:2), RAÄ 36. RAÄ UV Syd Rapport 2009:19.

Becker, N. 2010a. Arkeologisk utredning. Boplatslämningar i Uppåkra.

Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:12, 2:14 och 2:62, Staffans- torps kommun. Dnr 421-2060-2010. RAÄ UV Syd Rapport 2010:23 Becker, N. 2010b. Arkeologisk förundersökning. Boplatslämningar från

äldre järnålder i södra utkanten av Lund. Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:25, RAÄ 39, Staffantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2010:22.

Becker, N. Manus a. Arkeologisk förundersökning. Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:14, RAÄ 41. RAÄ UV Syd Rapport.

Becker, N. Manus b. Basrapport, Särskild undersökning. Skåne, Staffans- torps kommun, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 12:2, RAÄ 36. RAÄ UV Syd Rapport.

Carlie, A. 2002. Gård och kultplats. Om bruket av offerhandlingar på en yngre järnåldersgård i Hjärup, sydvästra Skåne. I: Skånska regioner.

Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter No. 40. Red. Carlie, A. Stock- holm.

Ericson Borggren T. 1995. Arkeologisk utredning. Skåne, Flackarps socken, Flackarp 9:6. RAÄ UV Syd Rapport 1995:43

Ericson, T. 2007. Arkeologisk Förundersökning 2006. En välbevarad äldre järnåldersgård i Uppåkraboplatsens omland. Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 12:2, Staffantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2007:10.

(13)

Helgesson, B. 2002. Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner. Uppå- krastudier. Archaeologica Lundensia. Series in 8°, No. 38

Kriig, S. 1991. Arkeologisk förundersökning. Hjärup 18:2, Uppåkra socken, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1991 med dnr.

635/91. Förvaras på ATA.

Lagergren-Olsson, A. 2005. Arkeologisk förundersökning 2005. Boplats- lämningar från yngre bronsålder/äldre järnålder vid Hjärups boställe.

Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 7:142, Staffantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2005:25.

Larsson, L (red.) 2003. The Uppåkra Projekt. Preconditions, Performance and Prospects. I: Centrality – Regionality. The social structure of southern Sweden during the Iron Age. Uppåkrastudier 7. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8o, No. 40. Red. Larsson, L. & Hårdh, B. Stock- holm.

Larsson, R. 1995. Arkeologisk undersökning etapp I och II. 1986 och 1987. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38, RAÄ 26. UV Syd Rapport 1995:51.

Olsson M. 1998. Arkeologisk utredning och slutundersökning. Skåne, Lunds stad, samt Flackarps och Uppåkra socknar, Väg 108 och 852.

RAÄ UV Syd Rapport 1998:17.

Olsson, M. 1991. Riksantikvarieämbetet Rapport i ATA. Arkeologisk utredning, Stora Uppåkra 12:2 m.fl., Uppåkra sn., Skåne 1991. RAÄ dnr 7471/91.

Petersson, B. 1996. Arkeologisk förundersökning. Skåne, Uppåkra sn., Hjärup 21:36 m.fl. Planskild korsning i Hjärup. 1996. UV Syd Rapport 1996:42.

Runcis J. 1997. Arkeologisk utredning. Skåne, Lunds stad, Klostergården 2:14. RAÄ UV Syd Rapport 1997:54.

Runcis, J. 1998. Gravar och boplats i Hjärup – från äldre och yngre järn- ålder. RAÄ UV Syd Rapport 1998:1.

Schmidt Sabo, K. 2005. Arkeologisk utredning 2005. Boplatslämningar från sten- och järnålder i Stora Uppåkra 12:2. Skåne, Uppåkra socken, Uppåkra 12:2, Staffanstorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2005:34.

Schmidt Sabo, K. 2008. Arkeologisk Förundersökning 2008. Hjärup 9:8 inom Hjärups gamla bytomt. Översiktlig förundersökning på gårds- läge nr 6 och 12. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 9:8, RAÄ26:1, Staf- fantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2008:20.

Schmidt Sabo, K. Manus. Basrapport, Särskild undersökning. Hjärup 9:8 inom Hjärups gamla bytomt. Gårdsläge nr 6 och 12. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 9:8, RAÄ26:1, Staffantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport.

Söderberg, B. 2005. Arkeologisk Förundersökning 2004. Gårdslämningar i Hjärup. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38, RAÄ 26, Staffantorps kommun. UV Syd Rapport 2005:20.

(14)

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1894-2011.

Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-8945-11, 2011-07-08.

Projektnummer: 12007.

Undersökningstid: 23 augusti 2011.

Projektgrupp: Nathalie Becker.

Underkonsulter: Kungsbacka Grävcentral AB (KGC) – grävmaskin.

Exploateringsyta: 1 ha.

Undersökt yta: 107 kvadratmeter/ ca 52 löpmeter.

Beslutad kostnad: 57 130 kr.

Faktisk kostnad: 53 691 kr.

Läge: Ekonomiska kartan blad 2C 4g, Fastighetskartan storruta 2C.

Koordinatsystem: Sweref 99 TM.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6171364 y 384820.

Höjdsystem: RH 2000.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: inga ritningar upprättade.

Digital dokumentation: förvaras på UV Syd.

Intrasisprojekt: UV2011:112.

Fynd: inga fynd.

(15)
(16)

References

Related documents

RAÄ 5:1 ligger omedelbart väster om kyrkogården, men några spår av boplatsen inom kyrkogården eller inom angränsande del av bytomten har inte observerats.. Flintartefakter uppges

För lämningarna i anslutning till bytomten, Burlöv RAÄ 54:1 förordas skydd eller arkeologisk förundersökning. För lämningarna tillhörande boplatsen Burlöv RAÄ 66:1 förordas på

Gruppen med stolphål tolkas kunna utgöra rester efter ett mindre stolpbyggt hus.. Områdets gräns utgör planerad utvidgning av sökschaktet motsvarande det eventuella husets

Inom området finns från historisk tid en gårdstomt med fynd av tegel (Todarps gamla tomt, Kropp RAÄ 54) och ca 500 m öster därom Lågastorp bytomt (Kropp RAÄ 55).. Knappt 2

Förslagen till fortsatta åtgärder är att inga ytterligare antikvariska åtgärder bedöms som nödvändiga inom undersökningsområdet.

Även väster och sydväst om området, kring Hjärup har ett flertal undersökningar genomförts där det huvudsakligen framkommit lämningar från järnålder, men även sen vikinga-

Vid Hjärups boställe (RAÄ 30:1, Uppåkra sn) i sydväst har boplatser från yngre bronsålder och äldre järnålder undersökts (Becker 2005; Lagergren-Olsson 2005), och i samband

Ungefär 300 meter åt norr om detaljplanområdet finns ett boplats- område med lämningar från neolitikum till vikingatid, RAÄ 102 (Tesch 1992:199).. Mellan de båda ytorna finns