Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av bilskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att bilskattelagen ska ändras. Det föreslås att den nuvarande 4 800 euros nedsättningen av bilskatten för taxibilar ska slopas. Skatteförmånen ska slopas stegvis så att den upphör vid utgången av juli 2022. Tillgänglighetsanpassade stortaxibilar med plats för en eller flera rullstolar och taxibilar för skoltransporter ska å sin sida helt och hållet befrias från bilskatt, och samtidigt slopas skattefriheten för invalidtaxibilar. Vissa preci- seringar föreslås också beträffande skatteförmånen för husbilar.
Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2018.
—————
INNEHÅLL
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL...1
INNEHÅLL ...2
ALLMÄN MOTIVERING ...3
1 INLEDNING...3
2 NULÄGE ...4
2.1 Lagstiftning...4
2.2 Praxis...7
2.3 Bedömning av nuläget ...7
3 MÅLSÄTTNING OCH DE VIKTIGASTE FÖRSLAGEN...10
3.1 Målsättning ...10
3.2 Alternativ ...10
3.3 De viktigaste förslagen...11
4 PROPOSITIONENS KONSEKVENSER ...12
4.1 Ekonomiska konsekvenser...12
4.2 Konsekvenser för företagen ...14
4.3 Konsekvenser för myndigheternas verksamhet ...15
4.4 Konsekvenser för miljön...16
4.5 Samhälleliga konsekvenser ...16
5 BEREDNINGEN AV PROPOSITIONEN ...16
6 SAMBAND MED ANDRA PROPOSITIONER...17
DETALJMOTIVERING ...18
1 LAGFÖRSLAG ...18
2 IKRAFTTRÄDANDE ...19
LAGFÖRSLAG...20
Lag om ändring av bilskattelagen ...20
BILAGA ...22
PARALLELLTEXT ...22
Lag om ändring av bilskattelagen ...22
ALLMÄN MOTIVERING 1 Inledning
Lagen om transportservice (320/2017) träder i kraft den 1 juli 2018. Denna lag utgör en del av trafikbalkprojektet, vars målsättning är en genomgripande reform av den reglering som berör trafiksektorn. Genom lagen om transportservice sammanslås och revideras bestämmelserna om person- och godstransporter. I och med lagen förändras nuläget, där marknaden för trafik- tjänster är starkt reglerad och offentligt styrd. Syftet med lagen är att främja utvecklandet av transporttjänster på marknadsvillkor som grundar sig på konkurrens.
Det är fråga om det första skedet av en totalreform av regleringen rörande transportmark- naden, som genomförs i tre skeden och som gäller alla typer av trafik. I det första skedet avre- gleras tillhandahållandet av vägtrafiktjänster betydligt genom lagen om transportservice, och samtidigt lättas aktörernas administrativa börda. Genom reformen strävar man efter att främja utnyttjandet av de möjligheter som delningsekonomin medför och sänka tröskeln för inträde i branschen. För yrkesmässig persontransport kommer det dock fortsättningsvis att krävas per- son-, gods- eller taxitrafiktillstånd.
Lagen om transportservice medför väsentliga förändringar i taxiverksamheten. Regleringen rörande tillståndskvoter, stationsplatser och maximipriser slopas. Samtidigt avskaffas också skyldigheten att utföra körningar. Yrkesmässig taxitrafik kommer fortfarande att vara till- ståndspliktig, men taxitillståndet, som för närvarande är bundet till bilen, binds istället till ak- tören, och villkoren för beviljande av tillstånd lindras bl.a. genom att kraven på företagarut- bildning och prov slopas. Utöver dessa lättnader, som berör taxiföretagarna, lindras också kra- ven på taxiförarna genom att kravet på utbildning slopas. Också en innehavare av persontra- fiktillstånd eller godstrafiktillstånd ska få bedriva taxitrafik. Beviljandet av trafiktillstånd kon- centreras till en enda nationell tillståndsmyndighet, Trafiksäkerhetsverket, som också blir till- ståndsregistermyndighet för vägtrafiken. I och med att lagen om transportservice träder i kraft upphävs lagen om taxitrafik (217/2007), kollektivtrafiklagen (869/2009), lagen om kommersi- ell godstransport på väg (693/2006) och lagen om yrkeskompetens för taxiförare (695/2009).
I samband med lagen om transportservice har det inte gjorts några ändringar i skattelagstift- ningen. Reformen har dock konsekvenser bl.a. rörande bilskatten. Det nuvarande bilskattestö- det för taxibilar är nämligen i väsentlig utsträckning anknutet till bestämmelserna i lagen om taxitrafik. Av central betydelse med tanke på skattestödet är särskilt det taxitillståndssystem vars tillståndskvoter begränsar möjligheterna att få skattestöd. Det begränsade antalet taxitill- stånd innebär att skatteförmånen på ett effektivt sätt riktas till bilar som används enbart för taxitrafik.
I och med att regleringen av antalet taxitillstånd slopas kommer emellertid alla sökande som uppfyller villkoren att beviljas tillstånd. Största delen av alla bilister uppfyller både villkoren för beviljande av taxitillstånd och de krav som ställs på taxiförare. Också företag uppfyller i allmänhet villkoren för taxitillstånd. Ansökningarna om taxitillstånd kommer sannolikt att öka avsevärt i förhållande till nuläget. Ökningen av antalet taxitillstånd skulle medföra en ökning också av skattestödet, och samtidigt skulle riskerna för missbruk av skattestödet öka. Utöver de direkta konsekvenser för statsfinanserna som skulle föranledas av de föreslagna ändringar- na i taxitrafikregleringen, skulle det även krävas tilläggsresurser för handläggningen av stöd- ansökningar och för tillsynen.
Skatteförmånen för taxibilar kan inte heller för närvarande anses motsvara de kriterier för bra företagsstöd som utgörs t.ex. av relevanta mål, korrekt allokering, verkningsfullhet, kostnads- effektivitet, ändamålsenlighet, ringa administrativ belastning samt tidsbundenhet och behovs-
prövning. I en situation där det råder fri prissättning och konkurrens skulle verkningsfullheten, ändamålsenligheten och den korrekta allokeringen av stödet för anskaffning av taxibilar för- sämras ytterligare. Då det råder fri konkurrens är det i princip inte heller motiverat att stödja en viss näringsgren. Denna proposition med förslag till ändring av bilskattelagen berör de änd- ringar som med anledning av lagen om transportservice krävs i fråga om bilbeskattningen för taxibilar. I propositionen föreslås det också att förutsättningarna för beviljande av bilskattestöd för husbilar ska preciseras.
2 Nuläge 2.1 Lagstiftning Bilskattestödet för taxibilar
I 28 § 1 mom. (1073/2014) i bilskattelagen (1482/1994) finns bestämmelser om storleken på skattenedsättningen för taxibilar. Enligt bestämmelsen ska bilskatten nedsättas med högst 4 800 euro för en bil som vid första registreringen i Finland registreras för beställningstrafik enligt lagen om taxitrafik och som i huvudsak används i sådan trafik. Nedsättningen är högst 15 000 euro om taxin är tillgänglighetsanpassad eller om den är utrustad med extra bilbälten som är godkända för skoltransporter, varutöver det förutsätts att taxibilen har minst sju säten utöver förarsätet. En tillgänglighetsanpassad taxi med färre säten än så jämställs med en vanlig taxi vars skatteförmån är 4 800 euro. Skattenedsättningen för taxibilar minskas dock med en trettiosjättedel för varje hel eller påbörjad kalendermånad som fordonet varit i bruk någon an- nanstans än i Finland innan det registrerades för ovannämnt bruk. Enligt 29 § i bilskattelagen kan skattenedsättning för varje trafiktillstånd beviljas bara en bil samtidigt.
Bestämmelser om de tekniska krav som ställs på tillgänglighetsanpassade taxibilar finns i kommunikationsministeriets förordning om kvalitetskraven på tillgängligheten i fordon som används i taxitrafiken (723/2009). Denna förordning, som utfärdats med stöd av lagen om tax- itrafik, kommer tillsammans med lagen om taxitrafik att upphävas den 1 juli 2018. Bestäm- melser om extra bilbälten som är godkända för skoltransporter finns i kommunikationsmi- nisteriets förordning om belastning och säkerhetsarrangemang vid transport av skolelever och barn i dagvård (553/2006).
I 21 § i bilskattelagen finns bestämmelser om vissa fordon som är fria från bilskatt. Enligt pa- ragrafen är invalidtaxibilar helt fria från bilskatt. De tekniska krav som berör invalidtaxibilar anges i 13 § i förordningen om fordons konstruktion och utrustning (1256/1992), nedan kon- struktionsförordningen. En invalidtaxi ska ha plats för två kunder som reser i rullstol, medan en tillgänglighetsanpassad taxi kan ha en eller flera rullstolsplatser.
De tekniska krav som gäller invalidtaxibilar på Åland anges i 3 § i Ålands landskapsförord- ning om fordonsdefinitioner (46/2004), och motsvarar de tekniska krav på konstruktion och utrustning som anges i 13 § i konstruktionsförordningen. De tekniska kraven gällande skol- transporter ingår i Ålands landskapsförordning om skolskjutsning (140/2008) och i vissa änd- ringar (82/2010, 22/2012 och 74/2015) av förordningen.
Bestämmelser om de tider som skattenedsättningen för taxibilar fördelar sig över finns i 48 § i bilskattelagen. Den skatt som ska uppbäras för fordon som inte längre uppfyller förutsättning- arna för skattefrihet eller skattenedsättning är det belopp som vid den första beskattningen hade bort uppbäras i full skatt för fordonet, minskat med den skatt som redan har betalts för det. Den skatt som ska debiteras för en taxi minskas med en trettiosjättedel för varje hel må- nad som den har varit registrerad. Motsvarande minskning för invalidtaxibilar är en fyrtioåt- tondedel. Skattenedsättningen för vanliga taxibilar, liksom för tillgänglighetsanpassade taxibi-
lar och taxibilar för skoltransporter, fördelar sig alltså över tre år, varefter taxin kan säljas utan bilskattepåföljder. Skattenedsättningen för invalidtaxibilar fördelar sig över fyra år.
Enligt 29 § 1 mom. i bilskattelagen kan den skatteförmån för taxibilar som föreskrivs i 28 § för varje trafiktillstånd beviljas bara en bil samtidigt. Om anteckningen om yrkesmässig användning av fordonet stryks ur fordonsregistret eller fordonet överlåts till en annan inneha- vare av trafiktillstånd och denne använder fordonet i yrkesmässig trafik, kan innehavaren av trafiktillstånd på nytt beviljas den nämnda förmånen. Paragrafens 2 mom. innehåller bestäm- melser om rätten att ha reservtaxibilar. Den som har beviljats nedsättning av skatt för taxibilar kan en kort tid vara införd i fordonsregistret som ägare till eller innehavare av flera än en för yrkesmässig trafik registrerad bil per trafiktillstånd, om detta är nödvändigt på grund av ser- vice eller reparation av bilen. Om flera än en för yrkesmässig trafik registrerad bil per trafik- tillstånd är registrerade i samma ägares eller innehavares namn längre än 60 dagar under en sex månaders period, debiteras dock skatt.
Reglering av taxitrafiken
Bestämmelser om taxitrafik finns i lagen om taxitrafik. Syftet med lagen om taxitrafik är att säkerställa tillgången till goda taxitrafiktjänster. Enligt lagen om taxitrafik förutsätter yrkes- mässig transport av personer på väg med personbil taxitillstånd. Med yrkesmässig transport avses transport av personer på väg med personbil mot vederlag i avsikt att idka näring eller förvärva utkomst eller annan inkomst såsom huvudsyssla eller bisyssla eller annars vid sidan om annan näring. Med yrkesmässig transport av personer jämställs transport mot vederlag, om transporten föregås av erbjudande om transport till allmänheten på en offentlig plats. Enligt 2 § 3 punkten i lagen om taxitrafik avses med taxitillstånd ett trafiktillstånd som beviljas på ansökan och som berättigar tillståndshavaren att i hela landet, med undantag för Åland, med en personbil eller med en personbil som uppfyller kraven på tillgänglighet bedriva beställ- ningstrafik och trafik som avses i trafikavtalsförordningen. Landskapet Åland har egen regle- ring rörande taxiverksamheten, som grundar sig på landskapets självstyrelse.
Taxitillstånd beviljas taxiföretagare av de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna, som årligen också fastställer maximiantalet taxitillstånd per kommun. För att beviljas tillstånd ska sökanden eller den person som ansvarar för trafiken i sökandeföretaget uppfylla de föreskrivna villkoren. Till dessa hör rättshandlingsförmåga, gott anseende, genomgången företagarkurs och godkänt företagarprov eller praktisk erfarenhet, ett halvt års erfarenhet som taxiförare samt förmåga att svara för sina ekonomiska förpliktelser. Dessutom förutsätts det att sökan- dens eller sökandeföretagets taxitillstånd inte har återkallats under det senaste året. Antalet sö- kande är i allmänhet större än antalet tillstånd som beviljas. Innan den gällande lagen om taxi- trafik stiftades hade tillståndsmyndigheterna omfattande prövningsrätt när det gällde att be- stämma vilka av de sökande som uppfyllde lagens krav som beviljades tillstånd. I samband med lagen om taxitrafik slopades emellertid de bestämmelser om behovsprövning som hänfört sig till tillståndsmängderna, eftersom förfarandet stod i strid med den näringsfrihet som garan- teras i grundlagen. Lagen om taxitrafik innehåller dock noggranna bestämmelser om vilka fak- torer rörande efterfrågan och tillgång som närings-, trafik- och miljöcentralerna ska beakta då de fastställer maximiantalet tillstånd. Efterfrågan påverkas bl.a. av befolkningens inkomstnivå, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser samt gatu- och vägnätets längd. Bland de fak- torer om påverkar tillgången ska man beakta bl.a. antalet gällande taxitillstånd, taxitrafikens omsättning och antalet beställningar som beställningscentralerna förmedlat. I beslutet om maximiantalet tillstånd per kommun bestäms det också hur många av tillstånden som beviljas för tillgänglighetsanpassade taxibilar och hur många tillstånd som beviljas för en ansluten kommuns område. Lagen innehåller detaljerade bestämmelser om sökandenas inbördes föret- rädesordning när det gäller beviljandet av tillstånd.
Taxitillståndet kan inte överlåtas till någon annan person, eftersom det är bara tillståndsmyn- digheten som kan fatta beslut om att tillstånd beviljas. Om taxiföretaget säljs, återkallas det gamla tillståndet. Den som tagit över företaget ska ansöka om ett nytt taxitillstånd. Taxitill- ståndshavaren är skyldig att bedriva trafik i första hand på den stationsplats som anges i taxi- tillståndet. Skyldigheten att bedriva trafik på stationsplatsen innebär att taxiföraren inte får stanna på ett område som hör till en annan stationsplats och vänta på returkörningar, utan omedelbart ska återvända till sin egen stationsplats. Den skyldighet att utföra körningar som är förknippad med tillståndet innebär att det inte är tillåtet att vägra utföra transporter i andra si- tuationer än i de undantagsfall som föreskrivs i lag. Dessutom har det uppställts kvalitetskrav för taxitrafiken. De maximipriser som får tas ut hos taxitrafikens konsumenter bestäms årligen genom förordning av statsrådet. Maximipriserna ska vara kostnadsorienterade och innefatta en skälig vinst. Förändringarna i taxitrafikens genomsnittliga kostnadsnivå följs upp med hjälp av kostnadsindexet för taxitrafiken, som uppdateras fyra gånger per år.
Andra bilskattestöd
Fria från bilskatt är enligt 21 § i bilskattelagen, på de villkor som föreskrivs genom förord- ning, räddningsbilar, ambulanser, veterinärbilar, lastbilar och sådana likbilar som används en- bart för transport av lik och blomsteruppsättningar som hör till begravningsverksamheten. Fria från bilskatt är, på de villkor som föreskrivs genom förordning, också husbilar vars egenmassa är minst 1 875 kilogram. Bilar i kategori M1 vars egenmassa är minst 6 000 kilogram är likaså skattefria. Dessutom är vissa fordon i kategorin L fria från skatt, såsom mopeder och moped- bilar.
I 3 kap. i fordonslagen (1090/2002) finns bestämmelser om den närmare klassificeringen av fordon som är avsedda för särskilda ändamål. Lagen innehåller definitioner av vad som avses bl.a. med en husbil. Förutsättningarna för bilskattefrihet bl.a. för husbilar regleras närmare i konstruktionsförordningen och i de ändringar som införts i den genom förordningen 703/1998.
Konstruktionsförordningen har till största delen upphävts genom fordonslagen, som trädde i kraft år 2003. Konstruktionsförordningens bestämmelser rörande förutsättningarna för skatte- förmåner för fordon gäller dock fortfarande.
Enligt konstruktionsförordningen är en husbil ett fordon som har tillverkats för ett särskilt än- damål och där boendemöjligheterna inbegriper minst följande utrustning: sittplatser och bord, sovplatser, vilka kan göras om av sittplatser, kokmöjligheter och förvaringsutrymmen. Dessu- tom förutsätts det att utrustningen är ordentligt fastsatt. Bordet kan dock vara lätt att avlägsna.
En husbil som är fri från bilskatt är enligt konstruktionsförordningen en för turism konstruerad och utrustad bil i kategori M1 som uppfyller bestämmelserna som utfärdats av det ministerium som ansvarar för trafikärenden. En skattefri husbils inre höjd ska vara minst 1,9 meter på ett område vars bredd är minst 0,4 meter och längd minst 40 procent av bostadsdelens längd.
På Åland anges de tekniska krav som gäller husbilar i 3 § i Ålands landskapsförordning om fordonsdefinitioner (46/2004), och de motsvarar de tekniska krav på konstruktion och utrust- ning som anges i 13 § i konstruktionsförordningen.
Har konstruktionen, äganderätten eller användningssyftet i fråga om ett fordon som är skatte- fritt eller berättigar till nedsatt skatt ändrats så att fordonet eller dess användningssyfte inte längre motsvarar förutsättningarna för skattefrihet eller nedsatt skatt, är enligt 46 § i bilskatte- lagen den som ägde fordonet då konstruktionen eller användningssyftet ändrades skyldig att inom en månad göra en anmälan om detta till Trafiksäkerhetsverket.
Enligt 48 § i bilskattelagen ska ett fordon som inte längre motsvarar förutsättningarna för skat- tefrihet, skatteåterbäring eller skattenedsättning beskattas på nytt enligt de grunder som skulle
ha tillämpats på ett begagnat fordon av samma slag vid den tidpunkt då skattskyldigheten uppkom. Skatteförmånen för husbilar är inte anknuten till någon tid. Om en husbil däremot ef- ter att ha genomgått ändringar inte längre motsvarar villkoren för skattefrihet, medför änd- ringarna skattepåföljder.
2.2 Praxis
År 2016 uppgick bilskattestödet för tillgänglighetsanpassade stortaxibilar och taxibilar för skoltransporter sammanlagt till ca 1,2 miljoner euro och för invalidtaxibilar till ca 9,0 miljoner euro. För övriga taxibilar uppgick skattestödet till ca 8,9 miljoner euro, men av denna summa återbetalade taxiföretagarna ca en tredjedel eftersom de hade bilarna under så kort tid. För be- skattning anmäldes år 2016 enligt Skatteförvaltningens statistik 288 invalidtaxibilar, 84 till- gänglighetsanpassade stortaxibilar samt 1 870 sådana taxibilar för vars del skattestödet var 4 800 euro.
I Finland finns det enligt Statistikcentralens branschstatistik ca 8 000 taxiföretag, dvs. taxitill- ståndshavare. Antalet taxitillstånd är 9 700, varav antalet tillstånd för tillgänglighetsanpassade taxibilar är 1 100, vilket motsvarar ca 11 procent av det totala antalet. Det totala antalet taxi- tillstånd har i flera decennier hållit sig kring 10 000, vilket beror på de krav som hänför sig till kvoternas beräkningsgrunder. Största delen av trafiktillståndshavarna äger en bil. Omsättning- en inom branschen uppgick år 2015 till ca 1,1 miljard euro. Omsättningen har ökat med i ge- nomsnitt fyra procent per år. Taxiverksamhetens genomsnittliga omsättning är ca 110 000 euro och företagens resultat för en räkenskapsperiod är ca 25 000 euro, vilket motsva- rar ca 22 procent av omsättningen.
Det årliga antalet taxipassagerare är ca 50 miljoner. Enligt Statistikcentralen använder hushål- len i genomsnitt 66 euro per år för taxitjänster. I landsbygdskommuner är summan i genom- snitt 49 euro och i urbana kommuner 77 euro per år. Av taxiresorna utgörs ca 40 procent av resor som företas av privatpersoner, 40 procent av resor som finansieras av samhället och 20 procent av resor som skaffas av företag.
För husbilarnas del var den kalkylerade bilskatteförmånen år 2016 ca 36,4 miljoner euro. En- ligt skatteförvaltningens statistik registrerades 1 608 husbilar år 2016. I Finland finns det sammanlagt ca 40 000 husbilar. Anskaffningen av husbilar fördelar sig i huvudsak mellan nya husbilar som köps i Finland och begagnade husbilar som importeras från utlandet. I Finland byggs det ca 400 husbilar per år, medan det årligen importeras ca 1 200 färdigbyggda husbilar.
Det finns ungefär 30 företag som bygger om karosserier för invalidtaxibilar, tillgänglighetsan- passade taxibilar, stortaxibilar, taxibilar för skoltransporter och husbilar, samt tillhandahåller utrustning för dem. Därutöver finns det några tiotal företag som i liten utsträckning utför om- byggnader av karosserier och utrustar fordon. Omsättningen för dessa företag uppgår samman- lagt till 55—60 miljoner euro. Företagen sysselsätter ca 400 personer.
2.3 Bedömning av nuläget
Arbets- och näringsministeriet genomförde år 2012 en utredning gällande företagsstöden, som även omfattade skattestöden. Utredningen visade att skattestöden har använts som medel för att nå olika sektormål och att systemet har byggts upp genom fristående beslut med hjälp av vilka man försökt lösa enskilda problem. Företagsstödsystemet, som byggs upp under flera årtionden, kan betraktas som oredigt, invecklat och delvis som onödigt belastande i administ- rativt avseende. De offentliga resurser som använts för stöden och administreringen av dem har ökat kraftigt fram till de senaste åren, trots att det inte finns några heltäckande uppgifter om stödens kostnader, fördelar eller verkningsfullhet.
I samband med utredningen rörande företagsstöden upptecknades principerna för bra stöd. Ett bra stöd ska ha ett relevant syfte. Stödet ska inriktas korrekt, t.ex. för att avhjälpa brister i marknadens funktion, stödet ska påverka t.ex. produktiviteten eller sysselsättningen, stödet ska ge så stor nytta som möjligt till små kostnader, stödet ska vara ändamålsenligt, den administ- rativa belastning som stödet medför ska vara så liten som möjligt och stödets biverkningar ska vara små. Dessutom ska stödautomatiken slopas.
I slutrapporten av den arbetsgrupp som våren 2014 utarbetade ett förslag till reform och omal- lokering av företagsstöden och övriga stöd av skattenatur föreslogs det bl.a. att skattestödet för taxibilar ska slopas. På basis av slutrapporten beslutade regeringen föreslå att vissa skattestöd ska slopas. Genom den ändring av bilskattelagen som trädde i kraft vid ingången av år 2015 slopades dock inte skatteförmånen för taxibilar helt och hållet, utan den halverades från 9 600 euro till 4 800 euro. I detta sammanhang ändrades inte skatteförmånen för tillgänglig- hetsanpassade stortaxibilar eller invalidtaxibilar.
Halveringen av skattestödet för taxibilar gällde bilar som registrerats den 1 mars 2015 eller därefter. Minskningen av skattestödet påverkade antalet registreringar av taxibilar så att anta- let registreringar år 2015 blev mindre än åren innan, eftersom taxibeståndet hade förnyats i större utsträckning än normalt innan lagändringen trädde i kraft. År 2014 beskattades nästan 3 500 taxibilar som berördes av minskningen av skattestödet, medan antalet år 2015 var färre än 1 500 och år 2016 färre än 1 900. Åren innan beskattades 2 500—3 000 bilar per år. Med beaktande av att taxibilarna byts ut med drygt två års mellanrum kan antalet beskattade taxibi- lar förväntas öka till den tidigare nivån under år 2017. Under årets första sex månader registre- rades redan drygt 1 300 vanliga taxibilar. Lagen om transportservice, som träder i kraft i juli 2018, kommer sannolikt att medföra en betydlig ökning av efterfrågan på taxibilar.
Beloppet av den bilskatt som ska betalas för taxibilar varierar avsevärt, eftersom beloppet be- stäms utifrån det beskattningsvärde som grundar sig på bilens detaljhandelsvärde och utifrån bilens koldioxidutsläpp. Den genomsnittliga kalkylerade bilskatten för de taxibilar som be- skattades under perioden januari-juni 2017 var ca 8 300 euro, varav det belopp som återstod att betala efter att skatteförmånen beaktats var i genomsnitt ca 3 500 euro. Under motsvarande period debiterades i genomsnitt 6 500 euro i bilskatt för nya personbilar. Taxibilarnas genom- snittliga koldioxidutsläpp motsvarar i hög grad andra nya personbilars genomsnittliga utsläpp, vilket betyder att skillnaden mellan den genomsnittliga bilskatten för taxibilar och andra nya personbilar främst beror på högre beskattningsvärden för bilar som köps för att användas som taxibilar.
Taxibilarna faller för närvarande delvis utanför bilskattens miljöstyrningsverkan, eftersom skatteförmånen täcker en betydande del av bilskatten, oavsett utsläppsmängden. Detta skatte- stöd kan således i viss mån anses vara skadligt för miljön. Å andra sidan kan de taxibilar som tas ur bruk i yrkesmässig trafik i någon mån påskynda förnyelsen av fordonsbeståndet, vilket har en positiv inverkan på miljön och trafiksäkerheten.
Antalet registreringar av tillgänglighetsanpassade stortaxibilar har under de senaste åren i ge- nomsnitt varit något färre än 100 per år. För de tillgänglighetsanpassade taxibilar som beskat- tades i början av år 2017 kvarstod efter skatteförmånen på 15 000 euro i genomsnitt ca 2 600 euro per bil att betala. Koldioxidutsläppen för tillgänglighetsanpassade taxibilar var i genomsnitt 164 gram per kilometer.
Syftet med skatteförmånen för taxibilar har varit att stödja taxiföretagares anskaffning av bi- lar. Skattestödet har kunnat motiveras också med de förpliktelser som är förknippade med tax- itillståndet, såsom skyldigheten att återvända till sin stationsplats och skyldigheten att utföra körningar, varigenom taxitillståndshavarnas näringsfrihet har inskränkts. Det är dock ifråga-
satt om stödet är ändamålsenligt och effektivt i näringspolitiskt avseende. Bilskattens andel av taxibilarnas kostnadsstruktur är mycket liten, och den är inte av någon större betydelse med tanke på efterfrågan på taxitjänster. Dessutom har antalet sökande som velat bli taxiföretagare varit större än antalet beviljade tillstånd, och säkerställandet av att det finns tillräcklig tillgång till taxitjänster förutsätter således inte något skatteincitament. Skattestödets ringa betydelse för taxiverksamheten utvisas också av att närmare en tredjedel av det erhållna skattestödet återgår, eftersom taxiföretagarna föredrar att iaktta ett kortare bytesintervall för bilarna än de tre år som skatteförmånen fördelar sig över.
Bilskatteförmånen gällde ursprungligen alla fordon som användes i yrkesmässig trafik. År 1993 begränsades skatteförmånen så att den därefter gällt bara bilar i beställningstrafik. Skat- teförmånen härstammar från en tid då skattenivån var betydligt högre än för närvarande. Skat- tenivån har sänkts under 1990-talet och 2000-talet. Efter att den utsläppsbaserade bilbeskatt- ningen infördes år 2008 har skattens belopp minskat också till följd av minskade utsläpp.
Minskningen av skattens belopp har minskat behovet av stöd för taxibilar. Under åren 2016—
2019 sänks bilskattenivån dessutom ytterligare i fyra steg för bilar vars koldioxidutsläpp un- derskrider 140 gram per kilometer. I början av år 2017 var utsläppen för vanliga taxibilar i ge- nomsnitt ca 119 gram per kilometer, och sannolikt kommer utsläppsnivån fortsättningsvis att minska. Således kommer bilskatten för taxibilar fortsättningsvis att minska under de närmaste åren.
Något som är av större betydelse i eurobelopp än bilskattestödet är rätten att inom yrkesmässig taxiverksamhet dra av den mervärdesskatt som hänför sig till anskaffningen av en bil. År 2015 uppgick detta skatteavdrag i typfallet till ca 6 700 euro. Dessutom är mervärdesskattesat- sen för persontransporter 10 procent, medan den allmänna mervärdesskattesatsen för tjänster är 24 procent. Också i detta avseende är mervärdesskattestödet av betydligt större betydelse för taxitjänsternas pris än bilskattestödet.
Ur administrativ synvinkel bidrar handläggningen av skattestödet för taxibilar till att skattesy- stemet blir mer invecklat och dess kostnader ökar.
Skattestödet för taxibilar är i hög grad förknippat med det tillståndssystem som föreskrivs i den gällande lagen om taxitrafik. Det begränsade antalet taxitillstånd har inneburit att skatte- stödet effektivt har riktats enbart till bilar som använts för taxiverksamhet, och möjliggjort förhållandevis lätt tillsyn.
Syftet med skattestödet för invalidtaxibilar, tillgänglighetsanpassade stortaxibilar och taxibilar för skoltransporter är bl.a. att tillgodose behoven av transport av skolelever och äldre personer samt övriga specialtransporter i glesbygder. Till denna del är syftet med stödet att säkerställa en tillräcklig tillgång till tillgänglighetsanpassade taxibilar. För närvarande kan man främja samma syfte också genom att i samband med fastställandet av tillståndskvoterna uppställa krav på att en del av taxitillstånden beviljas för tillgänglighetsanpassade bilar. När det gäller stora specialutrustade taxibilar kompenserar skattestödet också för bilarnas höga anskaffnings- och utrustningspris, eftersom bilskatten annars skulle bli hög på grund av bilens detaljhan- delspris. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet för invalidtaxibilar och tillgänglighetsanpas- sade stortaxibilar är 185 gram per kilometer, och den stegvisa sänkning av bilskatten som det fattats beslut om år 2015 gäller således inte dem. Dessutom är driftskostnaderna för dessa stora bilar betydligt högre än för andra taxibilar.
För närvarande fastställs kriterierna för de fordon som är fria från bilskatt närmast i konstrukt- ionsförordningen, som till dessa delar fortfarande är gällande med stöd av fordonslagens över- gångsbestämmelser. Det är inte längre möjligt att ändra förordningen. Till den del skattestöd fortfarande ska beviljas, ska förutsättningarna för skattefrihet regleras i skattelagstiftningen.
Särskilda bestämmelser om bilskattefria husbilar finns i bilskattelagen och fordonslagen samt i lägre författningar som preciserar fordonslagens innehåll. För husbilar som inte uppfyller vill- koren för skattefrihet tas bilskatt ut till fullt belopp. Villkoren för bilskattefrihet för husbilar är emellertid mycket vagt utformade. Detta har i flera fall möjliggjort att skatteförmånen har be- viljats också för sådana bilar som den inte är avsedd för. Eftersom husbilar beskattas betydligt lindrigare än person- och paketbilar, har det varit lockande att försöka erhålla skatteförmånen genom att utföra smärre ombyggnadsarbeten i person- och paketbilar. För dieseldrivna husbi- lar beviljas en skatteförmån också vid den årliga fordonsbeskattningen. Även om en husbil är en bil som hör till personbilskategorin, bestäms dess drivkraftsskatt enligt bilskattelagen på samma grunder som för paketbilar. En husbil kan byggas t.ex. av en paketbil. I fordonstek- niskt avseende tillämpas de krav som gäller paketbilar också på husbilar. För en ny paketbil betalas i genomsnitt ca 4 500 euro i skatt. Enligt de gällande bestämmelserna har en bil som utrustats t.ex. med en kokplatta och en tunn fanerskiva som säng kunnat godkännas som hus- bil. En sådan bil används dock inte i huvudsak eller alls för turism, utan det är fråga om ett försök att registrera en paketbil som husbil endast i syfte att kringgå skatt.
I enlighet med 2011 års regeringsprogram för statsminister Jyrki Katainens regering har det utretts huruvida även husbilarna bör omfattas av bilskatt. Utredningen visade att full bilskatt skulle medföra en avsevärd höjning av priserna på husbilar. Till följd av detta skulle efterfrå- gan på nya husbilar försvagas betydligt. Samtidigt skulle efterfrågan i större utsträckning rik- tas mot bilar som importeras begagnade, varvid mervärdesskatten tillfaller inköpsstaten.
Finska staten skulle därmed gå miste om både bilskatten för nya bilar och mervärdesskatten för fordon som importeras begagnade. Enligt utredningen skulle det totala skatteinflödet utvisa en förlust ifall bilskatten utsträcks att gälla också husbilar
3 Målsättning och de viktigaste förslagen 3.1 Målsättning
Syftet med denna proposition är i första hand att anpassa bilskattestödet för taxibilar till den avreglering av taxiverksamheten som sker då lagen om transportservice träder i kraft. Genom att avskaffa skattestödet för taxibilar strävar man efter att öka statens skatteinkomster och samtidigt hindra den ökning av skattestödet som skulle följa av avregleringen och eliminera ett ökat missbruk av skattestödet.
Till propositionens målsättningar hör dessutom att förtydliga skattelagstiftningen och preci- sera definitionen av skattefria husbilar. Genom ändringarna av bestämmelserna om skattefri- het för husbilar strävar man efter att precisera skattestödets inriktning och förhindra att bilskatt kringgås med hjälp av smärre ombyggnader av bilars konstruktion.
Genom att skattestöden minskas och bestämmelserna förtydligas strävar man också efter att minska det administrativa arbetet i samband med beskattningen.
3.2 Alternativ
Målsättningarna med propositionen kan effektivast nås genom att skattestödet för taxibilar slopas helt och hållet då lagen om transportservice träder i kraft. Eftersom skattestödet för tax- ibilar inte heller för närvarande har sådan effekt som i samhälleligt avseende motiverar stödet, skulle det finnas skäl att slopa stödet på en gång.
Ifall skattestödet slopas stegvis efter att lagen om transportservice trätt i kraft kan stöd emel- lertid beviljas också nya företagare och sådana taxiföretagare som utvidgar sin verksamhet då taximarknaden avregleras. Detta främjar ett jämlikt bemötande av taxiföretagare vid beskatt-
ningen. Annars skulle nya taxiföretagare i samband med avregleringen av taximarknaden stå i en ofördelaktig ställning i förhållande till de nuvarande företagare som innan ändringarna trätt i kraft haft möjlighet att förnya sitt taxibestånd med hjälp av skattestöd. Ifall skattestödet slo- pas stegvis efter att lagen om transportservice trätt i kraft, kan detta dock först leda till en ök- ning av det totala skattestödet, då nya taxiföretagare etablerar sig på taximarknaden.
3.3 De viktigaste förslagen
Det skattestöd på 4 800 euro som beviljas för taxibilar ska avskaffas, eftersom det är omotive- rat och oändamålsenligt då tillståndskvoterna, skyldigheten att utföra körningar och skyldig- heten att återvända till stationsplatsen samt prisregleringen slopas. I och med avregleringen av taxiverksamheten försvagas grunderna för att stödja branschen ytterligare. Slopandet av skat- testödet ska emellertid ske stegvis under en lång övergångsperiod. Då lagen om transportser- vice träder i kraft kommer skattestödet först att minska till 3 000 euro. Därefter kommer stödet den 1 juli 2019 att minska till 2 400 euro och den 1 juli 2020 till 1 200 euro. Skattestödet slo- pas helt och hållet för taxibilar som registreras den 1 juli 2022 eller därefter.
Då taxitillståndet inte längre är förknippat med en viss bil blir det svårare att visa vilka bilar som de facto används för taxiverksamhet. Då tillståndskvoterna slopas och tillståndsvillkoren lindras, skulle möjligheten att få skattestöd på 4 800 euro vid anskaffningen av en bil sannolikt medföra en avsevärd ökning av ansökningarna om taxitillstånd också bland sökande vars egentliga syfte inte är att bedriva taxiverksamhet eller som skulle bedriva sådan verksamhet bara i liten skala. I bilskattelagen förutsätts det att en taxibil för vilken skatteförmånen beviljas huvudsakligen används för taxitrafik. Uppfyllelsen av detta villkor kan dock granskas bara i efterhand, och sådan tillsyn skulle kräva avsevärda resurser. Efterhandskontrollen skulle för- svåras också av de övriga lindringar som föreslagits i regleringen av taxitrafiken. De högre försäkringsavgifter som tas ut för bilar som är i yrkesmässigt bruk kan minska intresset för att anhålla om skattestöd för bilar som inte i huvudsak är avsedda att användas i taxitrafik, men den faktiska skillnaden mellan försäkringsavgifterna för bilar i yrkesmässigt bruk och privat bruk är dock inte i alla situationer tillräcklig för att hindra missbruk av skattestödet. Jämfört med den nuvarande stödnivån kommer den stegvisa sänkningen av skattestödet dock i någon mån att minska risken för missbruk.
Det stegvisa slopandet av skattestödet för taxibilar gäller dock bara vanliga och små tillgäng- lighetsanpassade taxibilar, för vars del bilskatteförmånen för närvarande är högst 4 800 euro.
Då lagen om transportservice träder i kraft är det inte längre möjligt att säkerställa tillgången till tillgänglighetsanpassade taxibilar med hjälp av tillståndskvoter. Då det råder fri konkurrens garanteras således inte nödvändigtvis en tillräcklig tillgång till tillgänglighetsanpassade taxibi- lar eller en jämn fördelning av dem. Skattestödet för tillgänglighetsanpassade stortaxibilar och taxibilar för skoltransporter behövs därmed fortfarande för att främja tillgodoseendet av trans- portbehoven bland specialgrupper och sådana transporter som samhället bekostar. Därför före- slås det att det nuvarande skattestödet på 15 000 euro för tillgänglighetsanpassade stortaxibilar och taxibilar för skoltransporter ska utvidgas till total bilskattefrihet. Samtidigt ska skattefri- heten för invalidtaxibilar slopas såsom onödig, eftersom den i praktiken ersätts av skattefrihet- en för sådana tillgänglighetsanpassade taxibilar som har en eller flera rullstolsplatser. De tek- niska krav som konstruktionsförordningen ställer på invalidtaxibilar är redan föråldrade, men de har bevarats på grund av skattefriheten för invalidtaxibilar. Det är inte längre i lagtekniskt avseende möjligt att uppdatera säkerhetskraven för invalidtaxibilar genom att ändra konstrukt- ionsförordningen. För tillgänglighetsanpassade taxibilar har det genom förordning föreskrivits strängare tekniska krav än för invalidtaxibilar. Utvidgningen av skatteförmånen för tillgäng- lighetsanpassade taxibilar gör det lättare att trygga tillgången till sådana specialbilar med pa- ketbilskarosseri vars anskaffnings- och driftskostnader är höga, och möjliggör därmed anord- nandet av sådana specialtransporter som samhället bekostar. Det föreslås dock inte att skatte-
friheten ska utvidgas till små tillgänglighetsanpassade taxibilar som är avsedda för högst sex passagerare. Anskaffningspriset och driftskostnaderna för en sådan taxibil motsvarar nämli- gen, med beaktande av tillgänglighetsanpassningen, priset för den vanligaste typen av person- bilstaxi. Till denna del finns det inte behov av stöd, eftersom små tillgänglighetsanpassade taxibilar har god konkurrenskraft i förhållande till både vanliga personbilstaxibilar och till- gänglighetsanpassade stortaxibilar. För dessa bilar kommer det dessutom under en lång över- gångsperiod fortsättningsvis att beviljas skattestöd på samma grunder som för vanliga person- bilstaxibilar.
Eftersom lagen om transportservice innebär att det taxitillstånd som för närvarande är bundet till bilen istället binds till aktören, kan en taxiföretagare eller ett taxiföretag ha flera bilar som registrerats för taxibruk. Skatteförmånen för tillgänglighetsanpassade stortaxibilar och taxibi- lar för skoltransporter ska även till denna del utvidgas så att en taxitillståndshavare kan ha flera bilar som berättigar till skatteförmånen. En bil som ska användas enbart för yrkesmässig trafik kan registreras för att tas i yrkesmässig trafik, vilket är en förutsättning för att bilskatte- förmånen ska beviljas. Försäkringskostnaderna för en bil som registreras för yrkesmässig tra- fik är högre än för en bil som inte är i yrkesmässigt bruk. Detta faktum minskar, tillsammans med kostnaderna för tillgänglighetsanpassningen, incitamentet att skaffa dylika bilar för annat bruk än för att i huvudsak användas för taxiverksamhet.
Bestämmelserna om reservtaxibilar ska slopas. Det nuvarande förfarandet, där tillståndshava- ren en kort tid kan vara införd i fordonstrafikregistret som ägare till eller innehavare av flera än en för yrkesmässig trafik registrerad bil på grund av service eller reparation av bilen, blir onödigt då lagen om transportservice träder i kraft. Det administrativt betungande reservtaxi- systemet kan avskaffas, eftersom det taxitillstånd som är bundet till aktören möjliggör an- vändning av reservtaxibilar.
Skattestödet för husbilar kan däremot fortfarande anses vara motiverat, eftersom de nackdelar som slopandet av stödet skulle medföra uppenbart skulle vara större än de kostnader som stö- det orsakar. Förutsättningarna för skattefrihet för husbilar ska dock kompletteras, och be- stämmelser om stödet ska tas in i bilskattelagen. Samtidigt ska viktgränsen för skattefria hus- bilar höjas, eftersom viktgränsen i den gällande lagen har möjliggjort skattefrihet t.ex. för små paketbilar som försetts med viss tilläggsutrustning.
4 Propositionens konsekvenser 4.1 Ekonomiska konsekvenser
Ifall det inte görs några ändringar i skattestödet för taxibilar, beräknas skattestödets totala be- lopp öka till ca 17 miljoner euro per år, eftersom antalet taxibilar enligt prognoserna kommer att öka i och med att lagen om transportservice träder i kraft. Eftersom nästan en tredjedel av skattestödet dock har återbetalats kommer slopandet av skattestödet att innebära att bilskat- teintäkterna kalkylmässigt kommer att öka med ca 12 miljoner euro per år. Intäktsökningen realiseras till fullo år 2023, då skattestödet efter övergångsperioden har slopats helt och hållet.
På grund av beteendeförändringar torde ökningen av skatteintäkterna dock bli en aning lägre än stödets kalkylerade belopp.
I och med att skattestödet sänks till 3 000 euro då lagen om transportservice träder i kraft kommer bilskatteintäkterna för år 2018 uppskattningsvis att öka med ca två miljoner euro i förhållande till den situation som skulle råda ifall stödnivån bibehålls oförändrad. I förhål- lande till år 2017 kommer skattestödets totala belopp emellertid att öka med uppskattningsvis en halv miljon euro trots att stödnivån sjunker, eftersom antalet taxibilar förväntas öka. Dessu- tom förväntas största delen av registreringarna av taxibilar i enlighet med det gällande syste-
met ske under årets första månader, då skattestödet uppgår till samma nivå som för närva- rande. Från och med år 2019 förväntas skattestödets totala belopp börja minska, och minsk- ningen kommer att fortgå stegvis under den övergångsperiod som sträcker sig fram till juli 2022.
Slopandet av tillståndskvoterna och den övriga avregleringen av taxibranschen förväntas leda till att ett stort antal nya företagare etablerar sig inom branschen, vilket innebär att också anta- let bilar som omfattas av skattestödet ökar. Det är svårt att göra en noggrann kvantitativ be- dömning av de konsekvenser som lagen om transportservice kommer att medföra, men i sam- band med skatteintäktskalkylerna har man utgått från att antalet taxibilar, som för närvarande uppgår till 8 600, kommer att öka med ca 1 500 bilar, dvs. med en dryg sjättedel.
Uppskattningen av hur antalet taxibilar kommer att förändras innefattar dock betydande osä- kerhetsfaktorer, och den realiserade ökningen kan avvika avsevärt från uppskattningen. Den uppskattade ökningen av antalet taxibilar kan dock betraktas som tämligen måttfull i relation till den ökning av antalet taxibilar som skett i Sverige, Irland, Nederländerna och Nya Zeeland till följd av att regleringen av maximiantalet tillstånd slopats. Också i Finland har man i rege- ringens proposition gällande lagen om transportservice bedömt att lagen kommer att medföra en ökning av antalet aktörer inom taxibranschen. Antalet har nämligen nu på ett konstgjort sätt begränsats inom en bransch där tröskeln för etablering borde vara låg. T.ex. i Sverige har ut- vecklingen i fråga om antalet taxibilar noggrant följt bruttonationalproduktens utveckling. I Finland har antalet taxibilar däremot hållit sig på samma nivå i flera år, trots de förändringar som skett i fråga om bruttonationalprodukten och befolkningsmängden. Om antalet taxibilar i Finland skulle öka mer än väntat, kommer också skattestödets belopp att öka mer än beräknat.
Skattestödets belopp ökar också ifall registreringarna av taxibilar i högre grad än väntat kon- centreras till de tidpunkter som föregår minskningarna av skattestödet. I skatteintäktskalkyler- na har man dock beaktat att de skattskyldiga kommer att bereda sig på att skattestödet mins- kar. Saken kan bedömas på basis av reaktionerna på den minskning av skattestödet som ge- nomfördes år 2015, då registreringarna av taxibilar koncentrerades till den tid som föregick minskningen av skattestödet. För år 2018 har man t.ex. utgått från att största delen av de taxi- bilar som under året registreras i enlighet med det gällande systemet kommer att registreras under årets första månader, då skattestödet uppgår till samma nivå som för närvarande.
Vid beräknandet av skattestödets belopp har man beaktat att taxibilarnas faktiska brukstid i praktiken är kortare än den treårsperiod som skattestödet fördelar sig över, och att en del av skattestödet därför återgår till staten. Den del som återgått till staten har utgjort ca 30 procent av det totala beviljade skattestödet.
Vilken inverkan slopandet av skattestödet har beror på vilken typ av bilar som skaffas och hur länge de används i taxitrafik. Då skatteförmånen slopas är det möjligt att en del av taxibilister- na, för att bibehålla totalkostnaderna på tidigare nivå, övergår till mindre bilar som har mindre förbrukning och som därmed beskattas lindrigare, vilket likaså minskar de bilskatteintäkter som inflyter efter att stödet slopats. Den kalkylerade genomsnittliga bilskatten för taxibilar är för närvarande ca 30 procent högre än den genomsnittliga bilskatten för samtliga bilar. En eventuell förlängning av taxibilarnas bytesintevall minskar också skatteinflödet. Sannolikt kommer dock konsekvenserna till denna del att vara mycket små, eftersom inte heller den minskning av skattestödet som genomfördes år 2015 hade någon större inverkan på taxibe- ståndets standard eller på bilarnas bytesintervall.
Slopandet av den nuvarande maximigränsen på 15 000 euro för skattestödet för tillgänglig- hetsanpassade stortaxibilar innebär att bilskatteintäkterna kommer att minska med 200 000 euro per år, om antalet registreringar av sådana bilar kvarstår på nuvarande nivå. Om
antalet registreringar av tillgänglighetsanpassade stortaxibilar däremot ökar, kommer också skattestödets belopp att öka.
Man kan anta att den ökade bilskattebelastningen kommer att påverka taxitjänsternas priser endast i ringa mån. Efter att lagen om transportservice trätt i kraft kommer priserna på taxi- tjänster i huvudsak att fastställas enligt marknadsvillkor, då taxan inte längre såsom för närva- rande grundar sig på beräkning av verksamhetens kostnader. Slopandet av det nuvarande skat- testödet för taxibilar förväntas höja kostnadsnivån för taxibilar med bara ungefär en procent, då skattestödet efter övergångsperioden har avskaffats helt och hållet.
Ändringarna av definitionen på husbilar förväntas ha bara en ringa inverkan på bilskatteintäk- terna.
4.2 Konsekvenser för företagen
Slopandet av bilskattestödet för vanliga taxibilar förväntas i viss mån öka taxiföretagarnas kostnader. Statistikcentralens kostnadsindex för taxitrafiken beskriver taxitrafikens kostnads- faktorer och ändringarna av dem. Taxorna grundar sig för närvarande på detta index, och de fastställs årligen genom förordning av statsrådet. Kostnadsfaktorerna är tio till antalet och om- fattar t.ex. löner, bränsle och smörjmedel, reparationer, service och däck samt kapitalavskriv- ningar. Största delen av indexet för år 2017, ca 71 procent, baserar sig på direkta och indirekta lönekostnader. Kapitalavskrivningarnas vikt av indexet omfattar bara kring sju procent. Bils- kattens andel av kostnadsindexet är mindre än en procent. År 2015 ökade kostnaderna för ka- pitalavskrivningar med knappt tio procent, främst till följd av att bilskatteförmånen halvera- des, vilket höjde det totala indexet med något mindre än en procent. Även om kostnaderna för taxitrafiken ökar då skatteförmånen slopas, kommer detta inte att ha någon nämnvärd inverkan på efterfrågan på taxitrafik eller på taxiföretagarnas ekonomiska ställning. Kostnadsindexet för taxibilar har under detta decennium stigit med 1—3 procentenheter per år. Jämfört med detta kan den uppskattade höjning av kostnaderna med ca en procent som slopandet av skatte- förmånen medför betraktas som måttfull. Slopandet av skatteförmånen kan också medföra en liten höjning av taxibilarnas försäkringsavgifter.
Slopandet av skatteförmånen förväntas tillfälligt öka försäljningen av taxibilar innan lagänd- ringen träder i kraft. Under de två följande åren förväntas försäljningen minska i motsvarande mån, eftersom en del av taxibilarna förnyats precis före skatteändringen. Därefter kommer slopandet av skatteförmånen sannolikt inte längre att ha någon betydande inverkan på försälj- ningen av taxibilar. För bilhandeln är fluktuationerna i antalet sålda taxibilar rätt betydande, eftersom taxibilarna utgör flera procent av de personbilar som registreras första gången.
Det genomsnittliga bytesintervallet för taxibilar är två år och tre månader, vilket innebär att en nio månaders andel av skatteförmånen för närvarande återgår. Med andra ord är det inte heller i nuläget skatteförmånen som i huvudsak påverkar bytesintervallet för taxibilar. Slopandet av skatteförmånen leder inte nödvändigtvis till att taxibilarnas ekonomiska användningstid för- längs i någon större utsträckning, eftersom användningstiden sannolikt påverkas också av andra faktorer, såsom garantitiden för nya bilar och ersättningen för inbytesbilen.
Vidare kan slopandet av bilskatteförmånen för taxibilar leda till att importen av begagnade taxibilar ökar, vilket minskar bilförsäljningen i Finland. Bilskatt uppbärs emellertid också då fordon som importeras begagnade registreras första gången i Finland, trots att beloppet är lägre än för nya bilar. Beslutet om anskaffning av en begagnad bil påverkas dock även av att taxibilarnas årliga körprestation är stor. Att skaffa en begagnad bil vars garantitid är kortare än för en ny bil är därmed inte nödvändigtvis en förnuftig lösning i helhetsekonomiskt avseende.
Den halvering av skatteförmånen för taxibilar som genomfördes år 2015 ledde inte heller till
någon betydande ökning av importen av begagnade taxibilar. Av de bilar som år 2015 regi- strerades för att användas som taxibilar var 30 st. begagnade importbilar.
Bilskattens belopp baserar sig på fordonets detaljhandelsvärde och specifika koldioxidutsläpp, vilket betyder att taxibilisten genom sitt val av bil kan påverka den skatt som ska betalas och det totala penningbelopp som används för anskaffningen. Det finns också rymliga bilar med låga utsläpp, och man behöver alltså inte nödvändigtvis pruta på bilens transportförmåga eller andra egenskaper på grund av beskattningen.
Det kollektivtrafiktillstånd som regleras i den gällande lagstiftningen ersätts i lagen om trans- portservice med ett persontrafiktillstånd, som framöver berättigar innehavaren att bedriva så- väl kollektivtrafik i nuvarande form som taxitrafik. Användning av en taxameter, som för när- varande är tillåten bara i taxibilar, ska i fortsättningen vara tillåten också i fordon som registre- rats som bussar. Således öppnas taxitrafikmarknaden också för bussar. Enligt fordonslagen är en buss en bil som är tillverkad för befordran av personer och som har rum för fler än åtta per- soner utöver föraren. Totalmassan för ett fordon i kategori M2 är högst 5 000 kilogram och för ett fordon i kategori M3 mer än 5 000 kilogram. För framförande av en buss krävs ett körkort i kategori D, som beviljas för fem år i sänder. I lagen om yrkeskompetens för lastbils- och buss- förare ställs dessutom krav på yrkeskompetens för bussförare i yrkesmässig trafik. Den största tillåtna hastigheten för en buss är 80 eller 100 kilometer per timme. Villkoren för beviljande av ett sådant tillstånd för persontransporter som avses i EU:s trafiktillståndsförordning är strik- tare än villkoren för beviljande av taxitillstånd, bl.a. när det gäller kraven på ekonomiska re- surser.
Vissa fordon kan beroende på sitt antal säten och sin utrustning registreras antingen som per- sonbilar i kategori M1 eller som bussar i kategori M2. En buss vars egenmassa överskrider 1 875 kilogram är fri från bilskatt. Trots att bussar åtnjuter skattefrihet orsakar avskaffandet av skattestödet för små personbilstaxibilar inte någon snedvridning av konkurrensen, eftersom anskaffnings- och driftskostnaderna för minibussar är betydligt högre än för personbilar. Bil- skattefriheten för tillgänglighetsanpassade stortaxibilar innebär å sin sida att dessa bilars kon- kurrenskraft i förhållande till minibussar bibehålls när det gäller bilar med två rullstolsplatser, och förbättras en aning när det gäller stortaxibilar med en rullstolsplats. Den skatteförmån på 4 800 euro som beviljats för andra än tillgänglighetsanpassade stortaxibilar är även för närva- rande liten i förhållande till bilens anskaffnings- och driftskostnader, och avskaffandet av denna skatteförmån kommer inte att förändra konkurrenssituationen i förhållande till bussar i någon större mån. Den striktare reglering som berör bussar bidrar också till att trygga konkur- rensvillkoren för fordon av motsvarande storlek.
I vårt land finns det ca 20 företag som bygger husbilar. Preciseringen av förutsättningarna för skattefrihet för husbilar förtydligar villkoren för skatteförmånen och främjar därmed jämlik konkurrens.
4.3 Konsekvenser för myndigheternas verksamhet
Skatteförmånen för taxibilar beviljas av Skatteförvaltningen, som verkställer bilbeskattningen.
Beskattningen sker till denna del i huvudsak automatiskt. Den arbetsinsats på ungefär ett halvt årsverke som för närvarande behövs för kontroll av att skatteförmånen är korrekt samt för råd- givning och rättelser blir dock obehövlig i och med att skatteförmånen slopas. Trafiksäker- hetsverket ansvarar för återkrav av skatteförmånen för taxibilar i det fall att en taxibil säljs för annat bruk innan den tid skatteförmånen är anknuten till har löpt ut. Den arbetsinsats på upp- skattningsvis ett halvt årsverke som dessa återkrav medfört blir likaså obehövlig då den tid skatteförmånen fördelar sig över löper ut för de bilar som skaffats med utnyttjande av stödet.
På grund av övergångsperioden kommer konsekvenserna för myndigheternas verksamhet i
huvudsak att realiseras först efter år 2025. Därförinnan kommer myndighetsarbetets mängd att öka i och med att antalet stödtagare ökar.
4.4 Konsekvenser för miljön
Den sammanlagda biltrafikprestationen omfattade år 2016 ca 53 miljarder kilometer. De årliga körningarna med taxibilar omfattar ca 830 miljoner kilometer, vilket motsvarar 1,5 procent av den sammanlagda biltrafikprestationen. Slopandet av skattestödet för taxibilar innebär att dessa bilar till fullo kommer att omfattas av bilskattens utsläppsbaserade styrningsverkan. I och med att stödet slopas stegvis kommer det dock att räcka längre innan taxibilarna till fullo omfattas av bilskattens normala miljöstyrningsverkan. Även om antalet taxibilar är litet i relat- ion till hela personbilbeståndet, är bilskattens miljöstyrningsverkan med tanke på taxibilarna av betydelse i och med den mångfaldiga körprestationen i förhållande till den övriga person- biltrafiken. Slopandet av skatteförmånen kan dock inte förväntas medföra någon avsevärd minskning av koldioxidutsläppen för bilar som skaffas för att användas som taxibilar, ef- tersom de genomsnittliga utsläppen för nya taxibilar redan för närvarande motsvarar de ge- nomsnittliga utsläppen för nya personbilar. Bilskattens miljöstyrningsverkan kan dock i viss mån försnabba utvecklingen i riktning mot att t.ex. elbilar och hybridbilar i större utsträckning används som taxibilar. I och med att skattestödet slopas stegvis kommer denna styrningsver- kan dock att inträda först senare under 2020-talet.
4.5 Samhälleliga konsekvenser
Slopandet av skatteförmånen för taxibilar bedöms inte ha några betydande konsekvenser för sysselsättningen. Den eventuella ökning av taxorna som följer av att skatteförmånen slopas kommer att bli så liten att den sannolikt inte har någon nämnvärd inverkan på efterfrågan på taxitjänster. Konsekvenserna av att skattestödet slopas kommer dessutom att vara mycket små i relation till de förändringar som följer av avregleringen av taxibranschen och av den minsk- ning av kostnaderna inom branschen som lagen om transportservice medför. I och med att hindren för fri konkurrens elimineras genom lagen om transportservice förväntas sysselsätt- ningen inom transportbranschen öka.
De ombyggnadsarbeten som berör specialutrustade taxibilar görs i huvudsak i Finland, och fö- retagen i denna bransch sysselsätter omkring 400 personer. Utvidgningen av skatteförmånen för specialutrustade stortaxibilar bidrar till att dessa arbetsplatser bevaras.
Av taxibilisterna är ca 55 procent verksamma i städer och 45 procent på landsbygden. Slopan- det av skattestödet för vanliga taxibilar förväntas inte försämra tillgången till taxitjänster på landsbygden i nämnvärd grad, eftersom dessa ofta utförs med specialutrustade taxibilar. Dess- utom bekostar samhället en betydligt större andel av taxitransporterna på landsbygden än i städer.
Propositionen bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på inkomstfördelningen.
5 Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid finansministeriet, i samarbete med Skatteförvaltningen och Tra- fiksäkerhetsverket. Utkastet, där det föreslogs att skattestödet för vanliga taxibilar skulle slo- pas på en gång, alltså inte stegvis som det nu föreslås, sändes på remiss till kommunikations- ministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Ålands landskapsregering, Statens ämbetsverk på Åland, Skatteförvaltningen, Trafiksäkerhetsverket, Automobilförbundet rf, Bilimportörerna rf, Autoalan keskusliitto ry, Invalidförbundet rf, Folkpensionsanstalten, Kehitysvammaliitto ry, SF-Caravan ry, SF-Caravan Matka-autoilijat ry, Finlands Veterinärförbund rf, Suomen
Esteettömät ja Paaritaksit ry, Finlands Begravningsbyråers Förbund rf, Finlands Kommunför- bund rf, Suomen Palvelutaksit ry, Suomen Taksiliitto ry, Företagarna i Finland rf, Tekniska Handelsförbundet rf, Skattebetalarnas Centralförbund rf och Yleinen teollisuusliitto ry.
Sammanlagt inkom 26 remissyttranden. De föreslagna ändringarna förordades i många yttran- den. I yttrandena betraktades det oftast som motiverat att den nuvarande skatteförmånen för tillgänglighetsanpassade stortaxibilar och taxibilar för skoltransporter utvidgas till full bilskat- tefrihet. I vissa yttranden ansågs det att den fulla bilskattefriheten borde utvidgas att gälla också små tillgänglighetsanpassade taxibilar, eller att bilskattestödet på 4 800 euro borde be- varas för dessa bilar, bl.a. för att trygga tillgången till tillgänglighetsanpassade taxibilar i land- skapen. En del av remissinstanserna ansåg däremot att det är viktigt att skattefriheten begrän- sas till stora tillgänglighetsanpassade taxibilar med minst sju passagerarplatser, eftersom dessa fordon är dyra och kräver trygg och passagerarvänlig användning. I ett av yttrandena konstate- rades det att skattefriheten borde begränsas till stora tillgänglighetsanpassade taxibilar med minst två rullstolsplatser.
I flera av de yttranden som gavs av aktörer inom bilbranschen framfördes det att det nuva- rande skattestödet för taxibilar borde bevaras. Det konstaterades bl.a. att slopandet av skatte- stödet kommer att försvaga taxitrafikföretagens lönsamhet, föranleda en ojämlik konkurrenssi- tuation på den marknad som regleras av den nya lagen om transportservice, öka samhällets kostnader, öka importen av begagnade taxibilar samt leda till en äldre bilpark och därmed för- sämra säkerheten och medföra negativa miljökonsekvenser. I yttrandena konstaterades det även att eventuellt missbruk av bilskattestödet hindras av de högre försäkringsavgifter som gäller taxitrafik, den kördagbok som hänför sig till mervärdesbeskattningen, myndigheternas tillsyn samt den registrering som krävs för tillståndspliktig trafik. I vissa yttranden presentera- des ett alternativt bilskattesystem för taxibilar, där bilskatt skulle betalas bara till den del for- donet inte används i taxitrafik. I flera yttranden konstaterades det även att taxitrafiken inte be- handlas jämlikt i förhållande till annan yrkesmässig trafik vid bil- och fordonsbeskattningen, och det framhölls att enhetlig beskattning bör iakttas på en välfungerande transportmarknad.
De föreslagna preciseringarna av kriterierna för skattefrihet för husbilar förordades i huvudsak i yttrandena, liksom målsättningen att skattestödet ska riktas till bilar som verkligen är av- sedda att användas som husbilar under resor. Samtliga remissinstanser som yttrade sig angå- ende frågan ansåg att det är motiverat att viktgränsen för husbilar höjs till 2 500 kilogram. En del av remissinstanserna föreslog att det lagstadgade kravet på den inre höjden i en husbil ska sänkas från 1,9 meter till 1,85 meter, för att möjliggöra ett bredare utbud av husbilar. Dessu- tom framförde remissinstanserna olika synpunkter på vilken utrustningsnivå som ska inklude- ras i definitionen av en husbil.
Propositionen har preciserats på grundval av utlåtandena. Ett sammandrag av utlåtandena har utarbetats.
6 Samband med andra propositioner
Riksdagen behandlar regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om transport- service och vissa lagar som har samband med den (RP 145/2017 rd). I propositionen föreslås i anslutning till reformen av bestämmelserna om trafik- och transportregistret att 29 § i bilskat- telagen ska ändras så att hänvisningarna till fordonsregistret ändras till hänvisningar till trafik- och transportregistret. Behandlingen av frågan måste till denna del samordnas med förslaget i denna proposition att upphäva 29 § i bilskattelagen.
DETALJMOTIVERING 1 Lagförslag
21 §. Denna paragraf innehåller bestämmelser om bilskattefria fordon. Ur den förteckning över skattefria fordon som ingår i 1 mom. ska omnämnandet av invalidtaxibilar slopas. Den ändring som föreslås i 28 § och som innebär att tillgänglighetsanpassade stortaxibilar med en eller flera rullstolsplatser befrias från skatt ersätter i praktiken slopandet av skattestödet för in- validtaxibilar. Dessa skattefria taxibilar ska uppfylla de säkerhetskrav och andra krav som ställs på tillgänglighetsanpassade taxibilar. Också bestämmelsen i 1 mom. om skattefrihet för lastbilar ska slopas såsom obehövlig, eftersom lastbilar inte omfattas av bilskattelagens till- lämpningsområde.
Omnämnandet av skattefriheten för husbilar ska flyttas från 1 mom. till 2 mom. I bestämmel- sen preciseras det också vilka särskilda villkor en husbil ska uppfylla för att full skattefrihet ska beviljas. Viktgränsen för en skattefri husbil höjs till 2 500 kilogram. Husbilens inkvarte- ringsutrymme ska ha sådan ordentligt fastsatt minimiutrustning som nämns i 22 § i fordonsla- gen, dvs. sittplatser och bord, sovplatser, kokmöjligheter och förvaringsutrymmen. Utöver den utrustning som nämns i 22 § i fordonslagen ska en skattefri husbils inkvarteringsutrymme dessutom vara utrustat åtminstone med ett ordentligt fastsatt kylförvaringsutrymme och vär- meaggregat för inkvarteringsutrymmet. Bestämmelsen om kravet på inkvarteringsutrymmets minimihöjd ska överföras från konstruktionsförordningen till bilskattelagen. Kravet på mini- mihöjden ska minskas från nuvarande 1,9 meter till 1,85 meter, vilket möjliggör ett bredare utbud av husbilar på marknaden. I bestämmelsen ska det också preciseras hur minimihöjden ska mätas. Kravet på att minimihöjden ska vara 1,85 meter gäller på ett område vars bredd är minst 0,4 meter och längd minst 1,3 meter i bilens längdriktning. Kravet på att det höga ut- rymmet ska vara minst 1,3 meter långt kan betraktas som motiverat med tanke på att det in- kvarteringsutrymme som en husbil förutsätts vara försedd med ska kunna användas på ett praktiskt sätt, samt med tanke på det utbud av husbilar som för närvarande finns på mark- naden. Det nuvarande sättet att mäta det höga utrymmet, där dess längd förutsätts motsvara minst 40 procent av inkvarteringsdelens längd, har orsakat tolkningsproblem, och därför ska det höga utrymmets längd anges med fasta mått.
Paragrafens gällande 2 mom. blir i oförändrad form 3 mom., och 3 mom. blir 4 mom.
28 §. Ur denna paragraf ska bestämmelsen om skattenedsättningen på högst 4 800 euro för taxibilar strykas. I lagens ikraftträdandebestämmelser föreskrivs det dock att skattestödet ska minskas stegvis. Dessutom ska paragrafen ändras så att de tillgänglighetsanpassade stortaxibi- lar och taxibilar för skoltransporter för vilka det för närvarande beviljas skattestöd på 15 000 euro befrias från bilskatt helt och hållet. Skattestödet ska dock inte heller i framtiden gälla sådana tillgänglighetsanpassade taxibilar som har färre än sju passagerarplatser. Frågan om huruvida en taxibil uppfyller de tekniska krav som ställs på tillgänglighetsanpassade taxi- bilar eller om den har utrustats med extra bilbälten som är godkända för skoltransporter ska i första hand bedömas utifrån de föreskrifter som Trafiksäkerhetsverket utfärdar med stöd av lagen om transportservice samt kommunikationsministeriets förordning om belastning och sä- kerhetsarrangemang vid transport av skolelever och barn i dagvård. Vidare uppdateras mo- mentet gällande skattestöd för taxibilar med en hänvisning till bestämmelserna om taxitill- stånd i lagen om transportservice. En förutsättning för skattefrihet är att fordonet registreras för yrkesmässig trafik. Paragrafens 2 och 3 mom. ska strykas såsom obehövliga.
48 §. Denna paragraf innehåller bestämmelser med stöd av vilka fordon som inte längre upp- fyller förutsättningarna för skattefrihet, skatteåterbäring eller skattenedsättning beskattas på nytt. Paragrafens 2 mom. berör den tid skatteförmånen för taxibilar, invalidtaxibilar och vissa
andra bilar fördelar sig över. Omnämnandet av invalidtaxibilar ska strykas ur paragrafen, på motsvarande sätt som ur 21 §. Trots att skatteförmånen för tillgänglighetsanpassade stortaxibi- lar utvidgas, ska den tid skatteförmånen fördelar sig över inte förlängas så att den motsvarar den 48 månaders tid som för närvarande gäller för invalidtaxibilar, utan den ska fortsättnings- vis vara 36 månader.
2 I kraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018, samtidigt som lagen om transportservice träder i kraft.
I övergångsbestämmelserna anges de skattenedsättningar som under övergångsperioden ska tillämpas på sådana nya taxibilar som inte berättigar till skattestöd för tillgänglighetsanpassade taxibilar eller taxibilar för skoltransporter enligt 28 §. Stödet ska minskas i tre steg, så att det 1.7.2018—30.6.2019 är 3 000 euro, 1.7.2019—30.6.2020 är 2 400 euro och 1.7.2020—
30.6.2022 är 1 200 euro. Från och med den 1 juli 2022 beviljas inte längre något skattestöd.
På taxibilar som före lagens ikraftträdande har registrerats för beställningstrafik enligt lagen om taxitrafik ska den skattenedsättning som gäller för närvarande tillämpas. På taxibilar vars skatt nedsatts med stöd av den gällande bestämmelsen tillämpas också i fortsättningen be- stämmelserna i den gällande lagens 8 kap. om skatteförmånen i samband med ändring av kon- struktion, äganderätt eller användningssyfte.
Tiden mellan godkännandet av lagförslaget och lagens ikraftträdande ger taxiföretagarna möj- lighet att bereda sig på att skatteförmånen slopas. Fram till lagens ikraftträdande kan de taxifö- retagare som beviljats taxitillstånd enligt den gällande lagen om taxitrafik fortfarande skaffa sig en bil med den nuvarande skatteförmånen, som uppgår till 4 800 euro.
Skatteförmånen för taxibilar som beviljas skattestöd innan lagen träder i kraft eller under övergångsperioden fördelar sig över 36 månader. Efter lagens ikraftträdande tillämpas emel- lertid inte bestämmelserna om reservtaxibilar längre på dessa bilar.
Preciseringarna av skattefriheten för husbilar påverkar inte skatteförmåner som har beviljats med stöd av de gällande bestämmelserna.
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:
