Kan en harmlös verksamhet bli farlig och hur påverkar det ansvaret för föroreningsskador?
Mikael Hägglöf
Vad är miljörätt?
• Politik
– Styrmedel mot hållbar utveckling
• Juridik
– Konkretisering av politiska målsättningar – Kostnadsfördelning
• Internalisering av externa kostnader
– Command-and-control – Grön skatteväxling/bidrag – ”Nya styrmedel”
• Förvaltningsrätt
Ambitiösa mål – trubbig lagstiftning
Har det hänt förr?
• DDT – Nobelpris 1948 men förbjöds på 1970-talet
• PCB – förbjöds 1978
• Hormoslyr – förbjöds 1977
• TBT – förbjöds 2003
• Flamskyddsmedel – vissa förbjöds på 2000-talet
• Bisfenol A – vissa förbud på senare år
etc.
Polioförebyggande DDT-sprutning i slutet av 1940-talet
Har det hänt förr?
• Tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet
– 35 punkter 1969 – 327 punkter i dag
• En ny avfallsdefinition vid EU-inträdet – successiv förskjutning från värdering av kretsloppsnytta till miljörisker vid användning
– Val som tidigare har accepterats betraktas som problem i dag
• Miljökvalitetsnormer – kräver konsekvensbedömningar för fler (och i vissa fall andra) utsläppsparametrar än tidigare
– T.ex. metaller från skogsindustri och näringsämnen från metallindustri
Vem ska betala?
• Förorenaren betalar åtminstone sedan 1989 (eg. äldre men inte lika tydligt)
• Miljöbalkens ansvarsbestämmelser tillämpliga på effekter av all verksamhet som har varit i faktisk drift efter juni 1969
• Ansvarssubjekt
– Verksamhetsutövare
– Fastighetsägare (förvärv efter 1998)
• Skäliga åtgärder (staten kan ta resten – om prioriterat)
Kravnivån
10 kap 4 § MB
Steg 1: Totalt efterbehandlingsansvar = de åtgärder som skäligen kan krävas för att förebygga, hindra eller motverka skada eller
olägenhet för människors hälsa eller miljön Steg 2: Kan hela ansvaret utkrävas?
• När ägde den förorenande verksamheten rum
• Den ansvariges skyldigheter vid det tillfället
• Andra omständigheter
– Ansvaret preskriberas inte
Steg 1 –
En naturvetenskaplig bedömning som inte påverkas
Ny källa
(farlighet/nivå) Spridningsvägar
Skyddsobjekt (skyddsvärde,
känslighet)
Steg 2 –
När ägde den förorenande verksamheten rum?
• Tidsaspekten
– Föroreningar förutsätts ha inträffat jämnt över tid om inte annat är känt – Före 1960 – 0 procent
– Efter 1969 – 100 procent – 1960-1969 – delvis ansvar
• Utrymme för annan tillämpning om motiverat p.g.a. förutsättningarna
• ”Inbyggd” hänsyn till förändrad uppfattning om farlighet – före 1969 begränsad skyldighet att göra egna bedömningar
Steg 2 –
Den ansvariges skyldigheter när föroreningen ägde rum
• Har hittills inte tillmätts betydelse i praxis – tillåten eller tillståndsgiven användning ≠ jämkning
• Kan finnas utrymme för särskilda hänsyn vid ”nya” föroreningar
– Påbjuden användning
– Allmänt accepterad och ”ofarlig” användning
– Okunskap om effekter av ämnen och produkter för farliga (t.ex.
bekämpningsmedel) eller industriella (t.ex. avfettningsmedel) ändamål torde inte vara jämkningsgrundande, jfr t.ex. PCB och TBT
• Dagens kunskapskrav → mycket begränsat utrymme för jämkning p.g.a. nya rön
Steg 2 –
Omständigheterna i övrigt
• Har hittills inte tillmätts betydelse i praxis
• Kan finnas litet utrymme för särskilda hänsyn vid ”nya” föroreningar
– Genomförd sanering i samråd med berörda myndigheter?
– Genomförd förändring av markanvändningen p.g.a. okunskap om risker fördyrar åtgärd?
Sammanfattande bedömning
• MB:s ordalydelse tillåter omfattande jämkning
• Miljöpolitiska mål ställer höga krav → omfattande finansieringsbehov
• Domstolarna har inte varit lyhörda för jämkningsargument – tvärtom, jfr t.ex. tidsaspekten
• Finns inga tecken på hänsyn till förändrad uppfattning om föroreningars farlighet över tid
• Jämkning p.g.a. nya rön torde kräva särpräglade omständigheter
• Som utgångspunkt har staten inte anledning att ta större ansvar för
”nya” än för gamla/tillåtna föroreningar