• No results found

Kan en harmlös verksamhet bli farlig och hur påverkar det ansvaret för föroreningsskador? Mikael Hägglöf

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kan en harmlös verksamhet bli farlig och hur påverkar det ansvaret för föroreningsskador? Mikael Hägglöf"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kan en harmlös verksamhet bli farlig och hur påverkar det ansvaret för föroreningsskador?

Mikael Hägglöf

(2)

Vad är miljörätt?

• Politik

– Styrmedel mot hållbar utveckling

• Juridik

– Konkretisering av politiska målsättningar – Kostnadsfördelning

• Internalisering av externa kostnader

– Command-and-control – Grön skatteväxling/bidrag – ”Nya styrmedel”

• Förvaltningsrätt

Ambitiösa mål – trubbig lagstiftning

(3)

Har det hänt förr?

• DDT – Nobelpris 1948 men förbjöds på 1970-talet

• PCB – förbjöds 1978

• Hormoslyr – förbjöds 1977

• TBT – förbjöds 2003

• Flamskyddsmedel – vissa förbjöds på 2000-talet

• Bisfenol A – vissa förbud på senare år

etc.

Polioförebyggande DDT-sprutning i slutet av 1940-talet

(4)

Har det hänt förr?

• Tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet

– 35 punkter 1969 – 327 punkter i dag

• En ny avfallsdefinition vid EU-inträdet – successiv förskjutning från värdering av kretsloppsnytta till miljörisker vid användning

– Val som tidigare har accepterats betraktas som problem i dag

• Miljökvalitetsnormer – kräver konsekvensbedömningar för fler (och i vissa fall andra) utsläppsparametrar än tidigare

– T.ex. metaller från skogsindustri och näringsämnen från metallindustri

(5)

Vem ska betala?

• Förorenaren betalar åtminstone sedan 1989 (eg. äldre men inte lika tydligt)

• Miljöbalkens ansvarsbestämmelser tillämpliga på effekter av all verksamhet som har varit i faktisk drift efter juni 1969

• Ansvarssubjekt

– Verksamhetsutövare

– Fastighetsägare (förvärv efter 1998)

• Skäliga åtgärder (staten kan ta resten – om prioriterat)

(6)

Kravnivån

10 kap 4 § MB

Steg 1: Totalt efterbehandlingsansvar = de åtgärder som skäligen kan krävas för att förebygga, hindra eller motverka skada eller

olägenhet för människors hälsa eller miljön Steg 2: Kan hela ansvaret utkrävas?

• När ägde den förorenande verksamheten rum

• Den ansvariges skyldigheter vid det tillfället

• Andra omständigheter

– Ansvaret preskriberas inte

(7)

Steg 1 –

En naturvetenskaplig bedömning som inte påverkas

Ny källa

(farlighet/nivå) Spridningsvägar

Skyddsobjekt (skyddsvärde,

känslighet)

(8)

Steg 2 –

När ägde den förorenande verksamheten rum?

• Tidsaspekten

– Föroreningar förutsätts ha inträffat jämnt över tid om inte annat är känt – Före 1960 – 0 procent

– Efter 1969 – 100 procent – 1960-1969 – delvis ansvar

• Utrymme för annan tillämpning om motiverat p.g.a. förutsättningarna

• ”Inbyggd” hänsyn till förändrad uppfattning om farlighet – före 1969 begränsad skyldighet att göra egna bedömningar

(9)

Steg 2 –

Den ansvariges skyldigheter när föroreningen ägde rum

• Har hittills inte tillmätts betydelse i praxis – tillåten eller tillståndsgiven användning ≠ jämkning

• Kan finnas utrymme för särskilda hänsyn vid ”nya” föroreningar

– Påbjuden användning

– Allmänt accepterad och ”ofarlig” användning

– Okunskap om effekter av ämnen och produkter för farliga (t.ex.

bekämpningsmedel) eller industriella (t.ex. avfettningsmedel) ändamål torde inte vara jämkningsgrundande, jfr t.ex. PCB och TBT

• Dagens kunskapskrav → mycket begränsat utrymme för jämkning p.g.a. nya rön

(10)

Steg 2 –

Omständigheterna i övrigt

• Har hittills inte tillmätts betydelse i praxis

• Kan finnas litet utrymme för särskilda hänsyn vid ”nya” föroreningar

– Genomförd sanering i samråd med berörda myndigheter?

– Genomförd förändring av markanvändningen p.g.a. okunskap om risker fördyrar åtgärd?

(11)

Sammanfattande bedömning

• MB:s ordalydelse tillåter omfattande jämkning

• Miljöpolitiska mål ställer höga krav → omfattande finansieringsbehov

• Domstolarna har inte varit lyhörda för jämkningsargument – tvärtom, jfr t.ex. tidsaspekten

• Finns inga tecken på hänsyn till förändrad uppfattning om föroreningars farlighet över tid

• Jämkning p.g.a. nya rön torde kräva särpräglade omständigheter

• Som utgångspunkt har staten inte anledning att ta större ansvar för

”nya” än för gamla/tillåtna föroreningar

References

Related documents

Ingenn lijt fettie thill forme Söuerin Ty hann jvo daglige vnere fick forßercker, och ingenn for/are hann huad hann thermed. i ßnnett haffuer Dogh haffuer hann giffuitt

eis codieibus ita fcriptnm fuiile, quum vero illi, Judi- ceVETSTENiO, non magnsefint auSorkatis,retinernus plurium confenfu confirmatam le3ionem,hoc lubentius, quod contextus

niofior, quam vevior, exiftimetur, rationemque, quam pro fenfu Poeta, mentintur fubtiliorem; [ed dande efl beec ventet antiquitati, ut facile ad eas dem imagines, infantum

minus facienda efTe mala, ut inde eveniant bona: fed nihilo tarnen minus ex vitiis etjam maxime deteftan-. dis fa&isquc peiümis, fapientiam

Hoc cum optime perfpexit Leibnitius, ne prim cipium ipfius Confervationis Vi rium vivarum, quod ipfe fundamentum pofuit omnium legum motus in. natura, quid perderet

ficiis erga fe ipios, non nobis quis objieiat eorum abs- tinentiam, laborum patientiam, parfimoniam &qu$ funt reliqua, pradertiro, cum opes unice corradendi & coa-

Keque reticendum erit,Catilina?impuriiTimo ori objeRaile Ciceronem, quod arma, fecures, fafees, tubas, figna milita- ria, aquilam denique illam argenteam, cui facrarium et¬.

För att på nytt testa om det finns en skillnad i prisfallskvot mellan aktier med hög respektive låg direktavkastning genomför vi ett signifikanstest där vi försäkrar oss