Dokumentation: Ett gott liv fo r alla, utbildning fo r kommunfullma ktige
2015-08-28 Sunderby folkhögskola
Anna Lindh Wikblad – Vision Luleå 2050
Anna leder samhällsutvecklingskontoret, som är ett stöd för politiken och förvaltningarna att genomföra målen inom Vision 2050. Vi befinner oss just nu i genomförandet och ska se till att det blir verklighet.
Programmen och översiktsplanen kopplas till folkhälsa och sociala frågor på olika sätt. Program A - Alla jämlika sätter fokus på sociala förutsättningar, hälsoläget och jämlik hälsa. Begrepp som återkommer är unga och alla. Vilka är alla? Det är viktigt att komma ihåg att ordet verkligen innefattar alla.
Från finsk tango till Bagdad.
Uppskattat inslag med musik, sång och berättelser framförda av Karin Paulin och Tomas Isaksson, Norrbottensteatern.
Folkhälsa är politik – Jan Linde
Jan är ordförande i Svensk förening för folkhälsoarbete. Hans huvudpoäng är att politiska beslut avgör jämlik hälsa eftersom alla beslut påverkar folkhälsan. Därför behöver vi ha kunskaper om samband och bakomliggande orsaker. Under Jans livstid har medellivslängden ökat med cirka 22 år.
De viktigaste faktorerna för detta har varit folkskolan, vatten/avlopp och bostäder samt sjukvården.
Folkhälsa handlar om goda och likvärdiga livsvillkor för hela befolkningen och att de skillnader som finns ska vara så små som möjligt. Idag har vi stora skillnader i hälsa mellan olika grupper och
geografiska områden. Klyftorna i samhället har ökat sedan 80-talet och de senaste åren har klyftorna blivit ännu större.
Jämlik hälsa uppnås genom att bygga strukturer för att ge bra förutsättningar för ett gott liv, inte genom individuella utbildningsinsatser som till exempel att råda personer att äta rätt och röra på sig.
Finns det något i en kommun som inte påverkar folkhälsan?! Huvudpoängen är att folkhälsa är politik.
Ur det ekonomiska perspektivet är det lönsamt att alla i samhället har det ungefär lika bra. Om till exempel tre fjärdedelar får det bättre medan en fjärdedel får det sämre leder det till konsekvenser (droger/kriminalitet) som gör hela samhället sämre för alla.
Viktigt för hälsan är att bli sedd och ha en roll i samhället, oavsett arbetslöshet eller
funktionsnedsättning. När det gäller arbetslivet är den fysiska arbetsmiljön nu bra. Den psykiska arbetsmiljön är utmaningen idag.
Det kommunala budgetsystemet innebär ett hot mot folkhälsan. Kortsiktigheten i systemet
uppmanar till besparingar i förskola, grundskola och gymnasiet, som är viktiga för att folkhälsan ska vara god. Skolan och förskolan är en investering för att spara pengar och lidande senare. Detsamma gäller föreningslivet, som är en både hälsofrämjande och förebyggande resurs, men i budget beskrivs som en kostnad. Den ideella sektorn är för övrigt något som kommuner behöver vara bättre på att ta hjälp av. Den är viktig för folkhälsan och samhällsbygget.
Politikens uppgift är inte att tänka på att medeltalet i statistiken ska ha det bra, utan att jaga orsakerna till extremerna, de sämsta och bästa resultaten. Behov och problem försvinner ofta i medeltalet.
Att satsa delar av budgeten på generella hälsofrämjande insatser kräver mod och är möjligt. Att gå med underskott kan i det perspektivet vara något positivt. En kommun har rätt att gå med
underskott i tre år.
Barbro Müller om ny statistik om medellivslängd i Luleå
Både grupperna män och kvinnor har en skillnad i förväntad medellivslängd beroende på hur lång deras utbildning är. Den med förgymnasial utbildning förväntas leva ungefär fem år kortare än den
med eftergymnasial utbildning. Skillnaden har ökat sedan 2005. Kvinnor med förgymnasial utbildning har inte fått någon ökad förväntad medellivslängd sedan 2005.
Jan-Olov Madeleine Ågren
Diskrimineringsgrunderna täcker inte in alla saker människor kan diskrimineras för.
Diskrimineringsgrunderna lägger ett golv för det minsta som förväntas. Vi får gärna vara bättre.
Begreppet ”norm” innefattar både ett särskiljande och ett värderande, alltså att något är bättre och något är sämre.
Mångfald handlar om att olika människor ska ha det bra, inte bara finnas där, i exempelvis en organisation.
Vi måste göra mer än att öppna upp kommunhuset för olika grupper, vi måste bjuda in dessa grupper till oss.
Martin Sande – Medborgardialog, en fråga om förtroende och medskapande
En procent av svenskarna är politiskt aktiva med förtroendeuppdrag. Martin vill revitalisera politiken och den representativa modellen. Vi behöver en ”medskapande maktordning”. Att kunna påverka sitt liv och ha sammanhang är viktigare för hälsan än kost och motion.
Vid medborgardialog behöver vi släppa tanken på att arbeta i konsensus. Istället behöver vi hitta arbetsformer för att ta hand om latenta konflikter. Makten finns kvar i politiska partier, men har också flyttat ut på många andra områden. Med demokrati menas att folk ska kunna vara med och diskutera fram svåra och utmanande beslut.
Svenskarna är enligt undersökningar svårt intresserade av självförverkligande och svårt ointresserade av att bli styrda.
Dock: En stor andel av unga förstår inte värdet av demokrati, eller längtar efter diktatur. 15-20 procent av unga 18-29 år kan tänka sig att sälja sin röst, att ha en ledare som inte behöver bry sig om riksdag eller val eller att militären styr Sverige. (Rösträtt till salu, 2011.)
Kommunens medarbetare har en förmåga, likt andra organisationer, att inte prioritera medborgares inflytande och synpunkter. Kommunen har en förmåga att sluta sig när den borde öppna sig.
Medborgarna prioriterar sitt inflytande i kommunen som viktigare än vad kommunen själv gör.
Medskapande är både att dela makt och att dela ansvar. Medborgardialogens främsta syfte är social hållbarhet. Kommunen har makten att förändra staden genom att sluta bibehålla innanförskapet, våga släppa in andra. För det är innanförskapet som är problemet och inte utanförskapet. Ofta anser kommunen att om få deltar i ett beslut blir det enklare. Det gäller inte där det finns latenta
konflikter. Där har kommunen nytta av att flytta över ansvaret för lösningen till olika aktörsgrupper som har intressekonflikter med varandra, som får prata och diskutera med varandra med
kommunens hjälp och ledning.
Om kommunen kan arrangera dialoger där flera grupper möts och får förhandla med varandra, inte bara en och en mot kommunen, utsätts medborgaren för att känna svårigheterna vid beslut. Olika vägval måste testas och människor får själva besluta i realiteten. Det gör att fler kan inse vad det innebär att jobba politiskt och bli med i det demokratiska arbetet. Det gör att personer ser en större bild och inte bara står framför kommunen och säger ”vi vill ha”.
Vilka frågor ska vi ha medborgardialog om? De svåraste, där vi minsta av allt vill ha en dialog på grund av risken för konflikter. Anledningen är att i de frågorna har kommunen ändå inte kontroll.
En bra metod när kommunen möter motstånd är att mötet har en neutral part och flera intressenter.
Kommunens uppgift är att lyssna på nejen, förstärka nejen och dela dessa. Kommunen ska lägga flera nej och ja bredvid varandra och hitta visdomen, potentialen och innovationerna som finns i nejen.
Under dialogen är det viktigt att alla närvarande ska höra alla nej och ja som uttrycks. I en dialog är det viktigt att söka konflikten som finns under ytan. Martin kallar det att ”sitta i elden”.
Yvonne Stålnacke – avslutning
Yvonne lyfter att det är fantastiskt skönt att vi kan närma oss målet om jämlik hälsa genom beslut.
Mycket är bra i Luleå kommun som vi kan vara stolta över. Följer vi programmen är mycket löst. Det är viktigt att säkerställa och följa upp att vi arbetar i enlighet med dem. Just nu är ett förslag om riktlinjer för medborgardialog ute på remiss. Yvonne tackar alla närvarande för dagen.
UTVÄRDERING - Ett gott liv för alla
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Mindre bra 1 2 3 4 5 mycket bra 6
Innehåll
0 2 4 6 8 10 12
användbartInte 1
2 3 4 5 mycket
användbart 6
Min nytta av innehållet
0 2 4 6 8 10 12
Inte nöjd 1 2 3 4 5 mycket nöjd
6
Föreläsare
LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (1) Kommunledningsförvaltningen
Samhällsutvecklingskontoret 2015-08-31
Barbro Müller
Samhällsstrateg folkhälsa
Kommentarer i samband med utvärdering från seminariet Ett gott liv för alla
•
• Tankeväckande. Men hur förändra tron på de tjänstemän (de som kan) hos politikerna? Var är politikerna?
För att skapa dialog – Politikerna har svårt att godta
medborgarkunskap men även erfarenhet och extern förvärvad kompetens.
Delegation till kollegor efter behov. Anpassning och samtalspersonen.
I näringslivet väljer man föredragande utifrån behoven. Det är inte alltid den högsta ledaren.
Det finns olika kunskap och erfarenhet från livet utanför politiken hos politiker.
• Innehållsrik dag med flera olika perspektiv, vilket tillfört mycket till
”helheten” social hållbarhet.
Kanondag! Där alla delar varit mycket givande och tillfört.
• Lite dålig ventilation trots stor volym i rummet (aulan)
• Jag önskar att det skulle vara ännu bättre om föreläsarna kunde ge oss mera konkreta exempel. Om vi kunde få lite längre tid
Jag tackar föreläsarna. De var oerhört kunniga.
• En bra dag En del nya saker En del bra repetition
• Ger ingångar i viktiga tankesätt
Dock för trist inslag om medborgardialoger. Inslaget ger däremot en bra grund för vilka linjer för demokratiutveckling som diskuteras.
• Bra initiativ. Bra innehåll. Mycket nytt. Fin underhållning.
• Önskade att vi kunde kvalitetssäkra alla föreläsares
kunskap/värderingar kring jämställdhet. Är de genusmedvetna?
Mycket stor nytta av innehållet framför allt av Martin Sande.
POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS
Luleå kommun 0920-29 30 00 barbro.muller@lulea.se
Kommunledningsförvaltningen
Samhällsutvecklingskontoret DIREKT TELEFAX BANKGIRO www.lulea.se
971 85 LULEÅ 0920-45 44 54
