Insatser för att bli självförsörjande

(1)

Insatser för att bli självförsörjande

Rapport

Vetlanda kommun

KPMG AB 2020-05-25 Antal sidor 12

(2)

Vetlanda kommun

Insatser för att bli självförsörjande 2020-05-25

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 2

2 Inledning 3

2.1 Syfte, revisionsfråga och avgränsning 3

2.2 Revisionskriterier 3

2.3 Metod 4

3 Resultat av granskningen 4

3.1 Organisation 4

3.2 Nämndens styrning gentemot fler självförsörjande 5 3.3 Bedömning, planering och uppföljning av individuella insatser 6 3.4 Kommunala arbetsmarknadsinsatser för att bli självförsörjande 9

3.5 Samarbete med andra myndigheter 10

4 Slutsats och rekommendationer 11

4.1 Rekommendationer 11

1

(3)

1

Vetlanda kommun

Sammanfattning

Vi har av Vetlanda kommuns revisorer fått i uppdrag att granska rutinerna för

kommunens insatser för att bli självförsörjande. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2020. Syftet med granskningen är bedöma om socialnämnden säkerställer att den som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att i framtiden klara sin försörjning på egen hand.

Vår sammanfattande bedömning är socialnämndens arbete med att säkerställa att den som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att bli

självförsörjande i flera avseendena är god men i andra är i behov av utveckling.

Vi grundar vår bedömning på att nämnden har en tydlig styrning av verksamheten med inriktningen självförsörjning och att det finns skriftliga och ändamålsenliga rutiner att bedöma behov, planera och följa upp insatser. Samtidigt framgår av vår granskning att rutinerna i ett antal avseenden inte efterlevs. Vidare bedöms att det finns tillgång till insatser att erbjuda och att de är anpassade till målgruppen. Likaså bedöms att det finns en upparbetad och välfungerad struktur för samarbetet med övriga aktörer.

Några förbättringsområden har identifierats. Efterlevnaden av de skriftliga rutinerna för planering och uppföljning av insatser behöver förbättras. Vi rekommenderar att det genomförs en analys av processens ledtider. Detta för att ytterligare korta ned tiden från det att en ansökan om bistånd kommer in till dess att en utredning avseende försörjningshindren och behovet av insatser för att bli självförsörjande upprättas.

Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi socialnämnden att

—

Säkerställ efterlevnaden av rutinerna för planering och uppföljning av insatser

—

Genomför en analys av processens ledtider. Detta i syfte att försöka hitta sätt för att ytterligare korta ned tiden från det att en ansökan om bistånd kommer in till dess att en utredning avseende försörjningshindren och behovet av insatser för att bli självförsörjande upprättas.

—

I samarbete med barn- och utbildningsnämnden ta fram lämpliga insatser till

gruppen nyanlända som har genomgått SFI men saknar behörighet eller förmåga till fortsatta studier i svenska.

2

(4)

Vetlanda kommun

2 Inledning

Vi har av Vetlanda kommuns revisorer fått i uppdrag att granska rutinerna för

kommunens insatser för att bli självförsörjande. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2020.

Enligt Socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt. I arbetet med ekonomiskt bistånd är socialtjänstens huvuduppgift att hjälpa personer så att de klarar sin försörjning på egen hand, vilket också är betydande för att

verksamheten drivs effektivt och ändamålsenligt.

Ovanstående har identifierats i de förtroendevalda revisorernas risk- och väsentlighetsanalys.

Med anledning av ovanstående har kommunens revisorer dragit slutsatsen i sin

riskanalys, att kommunens rutiner avseende insatser för att bli självförsörjande behöver granskas.

2.1 Syfte, revisionsfråga och avgränsning

Syftet med granskningen är bedöma om socialnämnden säkerställer att den som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att i framtiden klara sin försörjning på egen hand.

För att uppnå syftet har nedanstående revisionsfrågor att besvaras.

• Har nämnden en tydlig styrning av verksamheten med inriktningen egenförsörjning?

• Används ändamålsenliga arbetsmetoder för att bedöma behov av insatserna?

• Görs en individuell planering och uppföljning?

• Finns tillgång till insatser att erbjuda? Är insatserna anpassade till målgruppen?

• Finns rutiner för samarbete och samverkan med andra aktörer (t.ex.

arbetsförmedling och Försäkringskassan)?

Granskningen avgränsas att fokusera på arbetet för personer som har ekonomiskt bistånd och remitteras från socialförvaltningen att ta del av insatser. Övriga grupper som tar del av arbetsmarknadsinsatser har inte varit fokus för granskningen.

Granskningen avser socialnämnden. Socialnämnden ansvarar både för handläggningen av det ekonomiska biståndet och kommunala

arbetsmarknadsåtgärder.

2.2 Revisionskriterier

Vi kommer att utgå från nedanstående revisionskriterier

• Socialtjänstlagen

3

(5)

Vetlanda kommun

• Socialstyrelsens allmänna råd (2013:1) om ekonomiskt bistånd

• Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen

2.3 Metod

Granskningen har genomförts genom intervjuer, dokumentstudier och en aktgranskning.

Intervjuer har genomförts med socialnämndens presidium, socialchef, sektionschef mottagnings- och vuxensektionen, enhetschef för vuxenenheten, enhetschef

arbetsmarknads- och öppenvårdsenhet, socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd och coach inom arbetsmarknadsenheten.

Ett stort antal dokument har granskats, t.ex. måldokument, riktlinjer, processbeskrivningar och rutinbeskrivningar.

Genom aktgranskningen undersöktes förekomsten och kvaliteten på kartläggning över individens behov av insatser och den individuella planeringen.

Rapporten är faktakontrollerad av socialförvaltningen.

3 Resultat av granskningen

3.1 Organisation

Socialnämndens arbete för att få personer som erhåller ekonomiskt bistånd att bli självförsörjande sker främst inom två enheter inom mottagnings- och vuxensektionen, nämligen vuxenenheten och arbetsmarknads- och öppenvårdsenheten. Det är inom vuxenenheten som det ekonomiska biståndet handläggs och beslut tas om att klienten ska remitteras till arbetsmarknads- och öppenvårdsenheten för att ta del av kommunal arbetsmarknadsinsats.

4

(6)

-

Vetlanda kommun

Organisationsskiss över socialförvaltningen

Socialchef

Familjesektionen

Utredningsenhet Placeringsenhet Öppenvårdsenhet

Mottagnings och vuxensektionen

Mottagningsenhet Vuxenenhet

Arbetsmarknads och öppenvårdsenhet

Enheten för ensamkommande

barn Stab

3.2 Nämndens styrning gentemot fler självförsörjande

I socialnämndens måldokument för 2020-2022 framgår sex övergripande mål för alla nämndens verksamheter. Ett av målen heter: Människor med försörjningsstöd ska komma i rätt försörjning. Av dokumentet framgår vidare att det har uppmärksammats att det finns personer som idag har försörjningsstöd men som borde kunna få sin försörjning på annat sätt, dels genom arbete eller om man inte kan arbeta få försörjning från en annan myndighet (rätt myndighet). Arbetsmarknadsåtgärderna lyfts upp som centrala i arbetet och att målet också ska ses som ett sätt att fokusera på att sänka nämndens kostnader för försörjningsstödet. För att mäta måluppfyllelsen har nämnden identifierat två indikatorer. Indikatorerna fokuserar på andelen långvariga

biståndsmottagare, dels de som har haft bistånd i 10-12 månader under året

(långvarigt), och dels de som har haft bistånd i minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll högst 2 månader i rad (mycket långvarigt). Förvaltningen behöver inte genomföra egna mätningar av indikatorerna eftersom uppgifterna kan hämtas från Kolada.

I de av nämnden antagna riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd finns ett särskilt stycke som behandlar förvaltningens uppdrag att stötta klienten mot

självförsörjning. Bland annat framgår att utgångspunkten är att alla både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Vidare framgår att verksamhetens främsta uppgift därför blir att genom aktiva insatser och genom motivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar.

I våra intervjuer med både förtroendevalda och tjänstepersoner framförs bilden av att nämndens styrning gentemot fler självförsörjande är tydlig. Det framförs också att det finns en politisk enighet bakom inriktningen på arbetet.

5

(7)

Ansökan hushåll/

underlag vid nybesök

Ins tr ume nt X © pr ocessen

DEL2 DEL3

~

^DEL4

>

Utredning inför stöd till

>

Genomförandeplan

>

^Utvärdering av nyttan

egen försörjning m d genomförandeplan

Vetlanda kommun

3.2.1 Bedömning

Vi bedömer att nämnden har en tydlig styrning av verksamheten med inriktningen mot självförsörjning. Detta då nämnden har det som ett av sex mål för sina verksamheter och att måluppfyllelsen följs upp genom särskilda indikationer.

3.3 Bedömning, planering och uppföljning av individuella insatser

3.3.1 Bedömning av behov

Av socialnämndens riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd framgår att förvaltningen ska använda en strukturerad process för handläggningen som heter Instrument X.¹Instrument X består främst av ett antal standardiserade formulär som används som stöd för personalen genom hela processen. Instrumentet är integrerat i det nyligen upphandlade verksamhetssystemet. Detta innebär bland annat att det blir svårare att hoppa över formulär och gå vidare i arbetet, samt att alla formulär fylls i och sparas i systemet.

Av intervjuerna framgår att det har varit problem att implementera och börja använda det nya verksamhetssystemet. Systemets har upphandlats av Jönköpings kommun i ett länssamarbete. Av våra intervjuer framgår att problemen har olika orsaker. En bedöms vara brister i själva programmet, varför uppgraderingar håller på att genomföras. En annan är att det ofta tar tid för personalen att lära sig och ta till sig ett nytt system. Av våra intervjuer framgår vidare att det nya verksamhetssystemet styr upp

arbetsprocessen mer än det tidigare, något som i grunden är positivt men kan upplevas som stressande för personalen. Det går t.ex. inte att gå förbi ett moment i processen föra att göra färdigt ett annat längre fram innan det tidigare är slutfört. Inom

vuxenenheten har problemen påverkat handläggningsarbetet. Arbetsmarknadsenheten har inte gått över till det nya systemet utan har kvar det gamla verksamhetssystemet.

Enligt intervjuade beror detta på att bedömning görs att det nya systemets arbetsmarknadsmodul inte är tillräckligt ändamålsenlig.

Källa: Kommunalt Nätverk för Utveckling (KNUT)

Vidare framgår det av riktlinjerna att det ska upprättas en individuell

genomförandeplan, i vilken det ska framgå vilken planering som gjorts för att den enskilde ska komma i egen försörjning. Socialförvaltningen har i sin tur antagit skriftliga

1 Instrument X har tagits fram av FoU-verksamheten KNUT som drivs av fyra kommuner i Stockholms län.

6

(8)

Vetlanda kommun

rutiner som beskriver hur de olika momenten i handläggningsprocessen ser ut och på vilket sätt Instrument X ska användas. Rutinerna beskrivs kortfattat nedan.

Det första formuläret i Instrument X (del 1) är ett frågeformulär som främst handlar om hushållets ekonomi, och därför huvudsakligen syftar till att ge socialsekreteraren ett underlag inför bedömningen av rätten till själva biståndet. Av den skriftliga rutinen framgår att del 1 ska användas i alla ärenden. Av vår stickprovsgranskning framgår att det i alla de granskade ärendena fanns ett ifyllt formulär del 1.

Formuläret skickas ut till klienten inför första besöket på socialförvaltningen, så att hon eller han själv ska kunna fylla i och förbereda sig på mötet med socialsekreteraren. Av intervjuerna framgår att det är mer sällan som formuläret är ifyllt när klienten kommer till nybesöket utan att det istället fylls i på mötet.

Det andra formuläret (del 2) är en fördjupad kartläggning som utforskar individens eventuella behov av insatser för att bli självförsörjande. Av den skriftliga rutinen

framgår att del 2 inte ska användas i alla ärenden. Är det troligt att klienten kommer att bli självförsörjande inom tre månader avvaktar förvaltningen med att genomföra del 2.

Del 2 tar lite mer tid i anspråk, ibland kan det krävas två möten mellan

socialsekreterare och klient. Arbetet mynnar ut i en kategorisering av klientens behov av insatser. Till dem med mindre behov, vilka bedöms kunna tillgodoses av

Arbetsförmedlingen, ges inga kommunala arbetsmarknadsinsatser. Socialsekreteraren ska dock ha en löpande kontakt och följa upp att överenskomna aktiviteter genomförs.

Har klienten större behov och kan han eller hon tillgodogöra sig

arbetsmarknadsinsatser sker remiss till arbetsmarknadsenheten. För vissa klienter finns beroendeproblematik eller funktionsnedsättning som hinder för egenförsörjning.

Dessa klienter remitteras inte till arbetsmarknadsenheten utan insatser sker istället genom öppenvården eller genom samarbeten med regionen och Försäkringskassan.

De klienter som, efter genomförd kartläggning del 2, bedöms ha behov av kommunal arbetsmarknadsinsats remitteras till arbetsmarknadsenheten. I remissen lämnas inget detaljerat uppdrag från socialsekreteraren utan antingen ges uppdraget

”självförsörjning”, ”fördjupad kartläggning” eller ”del i behandling”. Med remissen bifogas frågeformulär del 2 om sådan är genomförd. Av vår stickprovsgranskning framgår att det i alla de granskade ärendena som remitterats till

arbetsmarknadsenheten hade det gjorts en skriftlig remiss.

I flera fall behöver arbetsmarknadsenheten ytterligare kartlägga individens behov.

Enheten deltar i ett pilotstudium tillsammans med FoU-verksamheten KNUT²för utvecklandet av ett instrument för en sådan fördjupad kartläggning. Instrumentet kallas AMX. I de ärenden som granskats inom ramen för vår stickprovsgranskning hade det inte gjorts någon fördjupad kartläggningen enligt den nya modellen AMX.

3.3.2 Planering och uppföljning av individuella insatser

När ett ärende remitteras till arbetsmarknadsenheten hålls ett uppstartsmöte på vilket klienten, socialsekreteraren och coachen från arbetsmarknadsenheten deltar.

2 Kommunalt Nätverk för Utveckling (KNUT)

7

(9)

Vetlanda kommun

Av förvaltningens skriftliga rutiner framgår att det ska upprättas en genomförandeplan enligt Instrument X del 3 och att planen sedan ska följas upp med stöd av

uppföljningsformuläret (del 4). En genomförandeplan syftar bland annat till att ge en helhetsbild över arbetet med att få klienten självförsörjande då planen ska samla alla aktörers insatser. Av våra intervjuer och aktgranskning framgår dock att

socialsekreteraren varken upprättar genomförandeplan del 3 eller uppföljning del 4.

Den dokumentation som görs är inte lika utförlig utan består av att socialsekreteraren i journalen skriver in vilken planering som klienten behöver följa för att vara fortsatt berättigad till bistånd.

Det hålls uppföljningsmöten var tredje månad. På dessa möten deltar klienten, socialsekreteraren och coachen. I våra intervjuer framförs att tidsintervallet om tre månader för det mesta hålls och att mötena är konstruktiva.

Inom arbetsmarknadsenheten finns skriftliga rutiner för hur de remitterade ärendena ska planeras och följas upp. Bland annat ska en handlingsplan över insatserna som ges av enheten tas fram. I vår stickprovsgranskning hade arbetsmarknadsenheten endast i ett av de fem granskade ärendena upprättat en handlingsplan för sina insatser.

Vi har också analyserat ledtider i processen. För att bli remitterad till

arbetsmarknadsenheten behöver en utredning Instrument X del 2 genomföras. Vårt stickprov visar på att det hade tagit mellan fem och nio månader från det att ansökan om ekonomiskt bistånd kommit in till dess utredningen var klar. Av våra intervjuer framgår att socialsekreterarna måste prioritera handläggningen av det ekonomiska biståndet. Utredningen avseende försörjningshindren, Instrument X del 2, får genomföras när väl topparna med handläggningen av biståndet är över.

3.3.3 Bedömning

Vi bedömer att det finns skriftliga och ändamålsenliga rutiner att bedöma behov, planera och följa upp insatser. Det finns flera fördelar med att använda en genomarbetad och beprövad metod som Instrument X. Utöver att ett mer kvalitetssäkrat arbetssätt erhålls ges möjligheter till att få ut statistik för olika

behovsgrupper som kan användas för att utveckla insatser. Av vår granskning framgår dock att rutinerna i ett antal avseenden inte efterlevs, det gäller planering och

uppföljning, vilket är en brist. Detta då varken del 3 (genomförandeplan) eller del 4 (uppföljning) i Instrument X används. Vi bedömer att den dokumentation som används istället inte har samma enhetlighet och styrning som Instrument X formulär.

Tid är en viktig faktor i arbetet för självförsörjning. En del forskning tyder på att risken för att försörjningsstödet blir långvarigt ökar redan efter sex månaders behov av försörjningsstöd. Vi rekommenderar att det genomförs en analys av processens ledtider. Detta i syfte att försöka hitta sätt för att ytterligare korta ned tiden från det att en ansökan om bistånd kommer in till dess att en utredning Instrument X del 2

upprättas.

8

(10)

Vetlanda kommun

3.4 Kommunala arbetsmarknadsinsatser för att bli självförsörjande

Vi har ovan beskrivit bedömning, planering och uppföljning av insatserna. I detta avsnitt beskriver vi och bedömer de insatser som ges (verkställighet).

Det finns en stor variation mellan kommunernas upplägg för arbetsmarknadsåtgärder.

Socialnämnden i Vetlanda kommun har valt att satsa på att ge insatser genom stöd och vägledning samt att i stor utsträckning arbeta gentemot den öppna

arbetsmarknaden. Nämnden driver inte egna verkstäder för arbetsträning och arbetsbedömning.

Grunden i arbetet i Vetlanda kommun utgår från metoden Supported Employment, en metod för arbetslivsinriktad rehabilitering för personer som står långt ifrån

arbetsmarknaden. Metoden syftar till att tillvarata den enskildes motivation och starka sidor för att hon eller han snabbt ska komma ut på den öppna arbetsmarknaden och ges stöd att etablera sig i och upprätthålla en anställning. Det handlar således inte om att omforma personen genom omfattande arbetsträning och succesiv utslussning i arbetslivet. Metoden används både i kommuner och på Arbetsförmedlingen samt har utvärderats. Inom ramen för metoden ges olika insatser som i stor utsträckning ges i den öppna arbetsmarknaden och mindre i egna verkstäder och liknande. Insatserna består bland annat av coachning, jobbsök, vägledning och praktik.

Chefen för vuxenenheten genomförde 2019 en kartläggning av de klienter som uppbär försörjningsstöd och orsakerna till att vissa av dem har svårt att komma ut i

självförsörjning. Kartläggningen identifierade bland annat ett behov av att utveckla insatserna främst för tre målgrupper. Den ena målgruppen var klienter som ”fastnat” i försörjningsstödet på grund av sjukdom. I dessa fall behöver det avgöras om klienten kan bli självförsörjande eller om han eller hon är för sjuk och istället behöver ha hjälp med att ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan. Den andra målgruppen var personer med personer som saknar insikt om sin egen förmåga och sjukdom, sociala hinder, missbruk. Denna målgrupp har större behov av mer motiverande insatser och handledare med särskild kunskap om bland annat beroende och missbruk. Den tredje gruppen var nyanlända med brister i svenska språket. Hos dessa finns behov av tolk även om man varit i Sverige i över två till tre år. I flera fall hade klienter i den senare gruppen genomgått SFI men saknade behörighet eller förmåga till fortsatta studier i svenska.

Utifrån kartläggningen har beslut tagits att starta interna projekt för att utveckla två nya spår, ett för de klienter med sjukdom som främsta hinder för självförsörjning och ett för personer med beroendeproblematik. Arbetet pågår med att implementera dessa spår, varför de ännu inte har utvärderats. En annan satsning som genomförs på

arbetsmarknadsenheten är att ge viss undervisning i svenska.

3.4.1 Bedömning

Vi bedömer att finns tillgång till insatser att erbjuda och att de är anpassade till målgruppen. Detta då verksamheten använder en beprövad metod och har en tydlig inriktning mot att tillvarata den enskildes motivation och starka sidor. Det är också positivt att den öppna arbetsmarknaden används i stor utsträckning.

9

(11)

Vetlanda kommun

Det är positivt att det sedan en tid pågår en utveckling av insatserna med en

kartläggning av klienternas behov som grund. När det gäller stödet till språkutveckling för nyanlända som inte är behöriga att studera svenska inom vuxenutbildningens ram bör en kommunövergripande lösning tas fram. Arbetsmarknadsenheten har varken ett konkret uppdrag eller tillräckliga resurser att bedriva svenskundervisning.

3.5 Samarbete med andra myndigheter

Samarbetet med andra myndigheter sker främst genom Höglandets

samordningsförbund. Kommunen deltar i samordningsförbundet tillsammans med övriga höglandskommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Jönköpings län. Inom ramen för förbundet bedrivs på lokalnivå för Vetlanda Samverk Vetlanda. Samverk Vetlanda består av styrgrupp och arbetsgrupp med representanter från de fyra parterna, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Region Jönköpings län och Vetlanda kommun. Arbetet utgår från en lokal överenskommelse mellan ovanstående parter och syftar till att skapa hållbara strukturer för samverkan, sprida gemensam information och ha god kännedom om de olika myndigheternas verksamheter. För att samordna arbetet finns en så kallad samverkanskoordinator om 50 procent av en heltidstjänst. Övrig tid arbetar koordinatorn som coach på arbetsmarknadsenheten.

Varje år antas en handlingsplan för Samverk Vetlanda av vilken det framgår mål och aktiviteter för verksamheten.

Det är också genom förbundet som arbetsmetoden Supported Employment har implementerats på arbetsmarknadsenheten. Genom samverkansgrupp med

representant från kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Regionen remitteras personer in till samverkansprojektet Supported Employment.

När det gäller målgrupperna unga vuxna och nyanlända finns olika överenskommelser, främst lokal överenskommelse genom länsstyrelsen om nyanlända och så kallade DUA-överenskommelser³, en för unga vuxna och en för nyanlända. Utifrån DUA- överenskommelserna har bland annat lokala jobbspår utvecklats.

De intervjuade upplever att samarbetet med de andra myndigheterna fungerar bra.

Utöver den struktur som byggts upp, vilken framgår ovan, har samarbetet också som grund de goda personliga kontakterna mellan chefer och handläggare på

myndigheterna. Det finns oro för hur förändringarna inom Arbetsförmedlingen kommer att påverka samarbetet med den myndigheten framöver.

3.5.1 Bedömning

Vi bedömer att det finns en upparbetad och välfungerad struktur för samarbetet med övriga aktörer. Detta då det genom samordningsförbundet byggts upp en struktur för samarbetet. Det har utvecklats en lokal organisation kallad Samverk Vetlanda med samverkanskoordinator knutet till verksamheten. Genom samarbetet har också de

3 DUA står för Delegation för unga i arbete. Delegationen har uppdrag från regeringen och består av representanter från myndigheter främst Arbetsförmedlingen, Sveriges Kommuner och Regioner, Kommunal och LSU - Sveriges ungdomsorganisationer.

10

(12)

Vetlanda kommun

metoder som används i kommunen, Instrument X och Supported Employment, implementerats.

Likaså finns det särskilda överenskommelser för målgrupperna unga och nyanlända.

Utifrån dessa har riktade snabbspår tagits fram gentemot vård och omsorg, industri samt ett spår för personer med låg skolbakgrund från hemlandet. Inriktningarna på snabbspåren har valts efter en analys av kompetensbehovet och bristyrken i kommunen. Inom snabbspåren varvas svenskundervisning med yrkessvenska och yrkesutbildning för respektive spår.

4 Slutsats och rekommendationer

Vår sammanfattande bedömning är socialnämndens arbete med att säkerställa att den som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att bli

självförsörjande i flera avseendena är god men i andra är i behov av utveckling.

Vi grundar vår bedömning på att nämnden har en tydlig styrning av verksamheten med inriktningen självförsörjning och att det finns skriftliga och ändamålsenliga rutiner att bedöma behov, planera och följa upp insatser. Samtidigt framgår av vår granskning att rutinerna i ett antal avseenden inte efterlevs. Vidare bedöms att det finns tillgång till insatser att erbjuda och att de är anpassade till målgruppen. Likaså bedöms att det finns en upparbetad och välfungerad struktur för samarbetet med övriga aktörer.

Några förbättringsområden har identifierats. Efterlevnaden av de skriftliga rutinerna för planering och uppföljning av insatser behöver förbättras. Vi rekommenderar att det genomförs en analys av processens ledtider. Detta i syfte att försöka hitta sätt för att ytterligare korta ned tiden från det att en ansökan om bistånd kommer in till dess att en utredning Instrument X del 2 upprättas.

4.1 Rekommendationer

Utifrån vår bedömning och slutsats rekommenderar vi socialnämnden att:

—

Säkerställ efterlevnaden av rutinerna för planering och uppföljning av insatser

—

Genomför en analys av processens ledtider. Detta i syfte att försöka hitta sätt för att ytterligare korta ned tiden från det att en ansökan om bistånd kommer in till dess att en utredning Instrument X del 2 upprättas.

—

I samarbete med barn- och utbildningsnämnden tar fram lämpliga insatser till

gruppen nyanlända som har genomgått SFI men saknar behörighet eller förmåga till fortsatta studier i svenska.

11

(13)

Vetlanda kommun

Datum som ovan KPMG AB

Fredrik Ottosson

Certifierad kommunal revisor

Detta dokument har upprättats enbart för i dokumentet angiven uppdragsgivare och är baserat på det särskilda uppdrag som är avtalat mellan KPMG AB och uppdragsgivaren. KPMG AB tar inte ansvar för om andra än uppdragsgivaren använder dokumentet och informationen i dokumentet. Informationen i dokumentet kan bara garanteras vara aktuell vid tidpunkten för publicerandet av detta dokument. Huruvida detta dokument ska anses vara allmän handling hos mottagaren regleras i offentlighets- och sekretesslagen samt i tryckfrihetsförordningen.

12