• No results found

Specialpedagogik och skolutveckling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Specialpedagogik och skolutveckling"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Specialpedagogik och skol-

utveckling - två sidor av samma mynt?

Konferensen ”Gemensamma vägar”.

Lycksele 11 – 12 november 2009.

Gunnar Berg, Mittuniversitetet gunnar.berg@miun.se

Detta bildspel får användas fritt. Men glöm helst inte källhänvisningarna.

(2)

Vad är specialpedagogik?

(Brodin, J. & Lindstrand, P. 2004. Perspektiv på en skola för alla.

Lund: Studentlitteratur.)

”Enkelt skulle man kunna säga att

specialpedagogik är de åtgärder som sätts in där den vanliga pedagogiken inte räcker till för att ett barn ska kunna tillgodogöra sig

undervisning på samma villkor som andra

skolbarn. Detta skulle då kunna tolkas som att specialpedagogiken är en fördjupning eller

förfining av pedagogiken men å andra sidan att man endast kan tala om specialpedagogik i

exceptionella situationer, där en absolut

spetskompetens är nödvändig för att kunna

lösa de problem som barnet har.” (s. 84)

(3)

”Enkelt skulle man kunna säga att special-

pedagogik är de åtgärder som sätts in där den vanliga pedagogiken inte räcker till för att ett barn ska kunna tillgodogöra sig undervisning på samma villkor som andra skolbarn. Detta skulle då kunna tolkas som att specialpedagogiken är en fördjupning eller förfining av pedagogiken men å andra sidan att man endast kan tala om specialpedagogik i exceptionella situationer , där en absolut spetskompetens är nödvändig för att kunna lösa de problem som barnet har.”

(s. 84)

Spec.

ped. =

”ovanlig peda- gogik

”!

Varför bara då?

Även breddning!

(4)

Specialpedagogik i vid bemärkelse

Specialpedagogik i perspektivet av ”en skola för alla”

Utforma skolors vardagsarbete så att alla elever får sina behov tillgodosedda.

Specialpedagoger och speciallärare

… agerar i samverkan med skolans ledning för att skapa goda lärmiljöer,

arbetar såväl proaktivt som reaktivt i förhållande till barns/elevers särskilda behov, samt

genomför utredningar/utvecklingsarbeten med fokus på

barn/elever som - i olika lärmiljöer - är i behov av särskilt stöd.

(5)

Skolutvecklingens många ansikten – fem perspektiv

1. Skolförbättring - en fråga om att förändra lokala organisationers infrastruktur.

2. Effektiva/framgångsrika skolor som modell för skolutveckling.

3. Skolutveckling som förändring av socialpsykologiska arbetsrelationer.

4. Problembaserad skolutveckling.

5. Skolutveckling som frirumserövrande.

(källa: Berg, G. & Scherp, H-Å. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm:

Myndigheten för skolutveckling/Liber.)

(6)

Frirumsstrategin

Skolan/Förskolan som statlig och kommunal

institution

i samhället;

formella och informella uppdrag, administration och ekonomi

Skolor/förskolor som

organisationer

var och en med sina kulturer

Outnyttjat

frirum

för skolutveckling

(7)

SKOLUTVECKLING ENLIGT

FRIRUMSSTRATEGIN – VAD ÄR DET?

Att till elevers bästa ta tillvara på frirummet, dvs. det outnyttjade handlingsutrymmet.

Detta förutsätter att frirummet

 upptäcks och

 erövras.

(8)

Skolutveckling enligt frirumsstrategin – några sammanfattande kännetecken

Bottom-up med inslag av top down.

Personal- , elev- och (?) föräldrakulturanalyser.

Bygger på att skolor känner och tar ett eget ansvar för skolutvecklingen.

Alternativ till traditionella kvalitetsutvecklingsmodeller.

Ett demokratiskt förhållningssätt som svarar mot skolans huvuduppdrag.

Öppnar för lokalsamhällesutveckling.

(9)

Vad krävs för att frirumsstrategin ska fungera som utvecklingsmodell för skolor…?

Jo, att …

… det redan i utvecklingsarbetets initialskede råder en

beredskap som innebär att de involverade aktörerna uppfattar att den egna skolorganisationen uppnått en åtminstone viss grad av kollektiv identitet,

… utvecklingsarbetets process och innehåll grundas på den enskilda skolans interna behov. En förutsättning för att detta ska fungera i praktiken är att även den kommunala

skolledningen i ord och handling aktivt visar att man ställer sig bakom skolutvecklingen, och att

… den externa handledaren har en flexibel förmåga att bedöma dels när handledning ska äga rum/inte ska äga rum, dels vad handledningen innehållsligt ska inriktas på.

(10)

Spec. ped. och skolutv. som två sidor av samma sak

Special- pedagogik

Skolutveckling

Gemensamt intresse

Utforma skolans vardagsarbete så att alla elever får sina behov

tillgodosedda.

Att till elevers bästa ta tillvara på

frirummet, dvs. det outnyttjade

handlingsutrymmet.

Vad tillför spec.

ped. skol-

utvecklingen?

Fokus på elevers specifika behov i lärandesituationen.

Vad tillför skol- utv. special- pedagogiken?

Fokus på skolor som organisationer med varierande grad av kollektiv identitet.

(11)

Specialpedagogisk skolutveckling i praktiken

Syfte: Att (1) utifrån elevers specifika behov och inom gällande ramar upptäcka en skolas outnyttjade frirum, och att (2) på denna grund utveckla skolans vardags- arbete i allmänhet och lärandemiljöer i synnerhet.

Hur kan detta förverkligas?

En utvecklingsgrupp bestående av 5-8 personer utses.

Handledare ställs till gruppens förfogande.

Med handledningsstöd genomför gruppen en behovsanalys.

Gruppen arbetar – med fortsatt handledningsstöd – fram ett utvecklingsprogram grundat på behovsanalysen.

Handlingsprogrammet ”nöts, blöts och stöts” inom skolan och fastställs därefter.

Handlingsprogrammet genomförs i skolans vardagsarbete. Handledning sker även här.

Uppföljning och ev. revidering av handlingsprogrammet.

(12)

Specialpedagogik och skolutveckling – två sidor av samma mynt !

Konferensen ”Gemensamma vägar”

Lycksele 11 – 12 november 2009.

Gunnar Berg, Mittuniversitetet gunnar.berg@miun.se

Sammanfattande slutsats

Specialpedagogik fokuserar lärmiljöer och

lärande i ett vidare sammanhang där enskilda elevers behov står i centrum. Skolutveckling uppmärksammar skolor som organisationer

med elevers bästa för ögonen. Vi har här alltså att göra med två områden som ”skakar hand med varandra” och som därmed kan befrukta varandra i fortsatt ömsesidig utveckling.

References

Related documents

som med tillstånd av utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet för vinnande av doktorsexamen i pedagogiskt arbete. framläggs till

När vi valt ut material till vår undersökning utifrån vårt syfte - att undersöka och normkritiskt granska hur och om skolans värdegrund och uppdrag återspeglades i några av

Tisdagen den 23 april, klockan 13.00 i sal AK 2137, Pedagogen hus A Fakultetsopponent: Professor Patrik Scheinin, Faculty of Behavioural. Sciences, University of

Det är jätteviktigt när man gör något forskningsarbete, att man tar hänsyn till vissa forsk- ningsetiska aspekter. Att delta alltid var frivilligt och deltagare hade rätt att när

The general aim of the thesis is to tell the story about the program and describe its change processes, and how it establishes connections to actors in schools and

Skolverket (2017) påpekar också att alla som arbetar i skolan ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sitt språk- och kommunikationsutveckling..

Syftet med den här uppsatsen var dels att undersöka hur grammatiska termer och deras funktion beskrivs och definieras i läromedel i ämnet svenska i

som med tillstånd av utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet för vinnande av doktorsexamen i pedagogiskt arbete. framläggs till