Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida
Byggstandardiseringen, BST 1998-06-10 2 1 (17)
© INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK STANDARD. EFTERTRYCK UTAN TILLSTÅND ÄR FÖRBJUDET.
ICS 91.120.20
Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar all- männa upplysningar om svensk och utländsk standard.
Postadress: SIS, Box 6455, 113 82 STOCKHOLM Telefon: 08 - 610 30 00. Telefax: 08 - 30 77 57
Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av BST.
Telefon: 08 - 617 74 00. Telefax: 08 - 617 74 30
Prisgrupp M Tryckt i september 1998
Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Bostäder
Acoustics – Sound classification of spaces in buildings – Dwellings
Innehåll 0 Orientering 1 Omfattning 2 Referenser
3 Termer och definitioner 4 Ljudklasser
5 Kontroll
Bilagor (informativa)
A. Vägledning för val av ljudisolerande dörrar och fönster
B. Vägledning för val av golvbeläggningar och övergolv på betong C. Vägledning för val av installationer med avseende på ljudeffektnivå D. Vägledning beträffande fasaders ljudisolering
E. Vägledning för val av absorbentarea F. Beräkning av resulterande reduktionstal G. Redovisning av klassning
H. Differens mellan tidsvägning F och S
0 Orientering
Denna utgåva 2 skiljer sig från utgåva 1 genom att standarden har anpassats till nya internationella mätmetoder genom referenser till nya utgåvor av ISO 717 m fl.
Dessutom har standarden genomgått allmän översyn med vissa ändrade krav och omskrivning eller indragning av några informativa bilagor. En paragraf, 5 Kon- troll, har tillkommit.
Boverkets Byggregler (BBR) innehåller endast ett fåtal minimikrav på ljudnivå och ljudisolering i byggnader. De krav som finns garanterar inte ostördhet.
Standarden är till för att underlätta arbetet för projektörer av ljudklimat i bygg- nader samt för att uppmuntra byggherrar att öka den akustiska kvaliteten i byggnader så att inte endast minimikrav uppfylls. Den kan också användas till att klassindela byggnader till vägledning för konsumenter.
1 Omfattning
Standarden klassindelar krav som bör ställas på luftljudsisolering, stegljudsisole- ring, ljudnivån inomhus från installationer, ljudnivån inomhus från trafik, ljudni- vån vid uteutrymmen samt efterklangstid i olika typer av byggnader. I denna standard behandlas bostäder.
De olika kraven delas in i fyra klasser. Klass A är den bästa och klass D är den sämsta klassen. De minimikrav som idag tillämpas av myndigheter och konsulter finns i klass C. Förslagen i bilagorna är endast vägledande och kan ej användas för klassning.
ANM – Kraven i klass C säkerställer att en majoritet av de boende inte störs. Genom att tillämpa de bättre klasserna kan andelen störda minskas. Den lägre klassen D gör det möjligt att klassindela även äldre bostäder som av olika skäl inte kan uppfylla klass C, t.ex.
i samband med ombyggnad.
2 Referenser
EN ISO 140-41) Acoustics – Measurement of sound insulation in buildings and of building elements – Part 4: Field measurements of airborne sound insulation between rooms
EN ISO 140-51) Acoustics – Measurement of sound insulation in buildings and of building elements - Part 5: Field measurements of airborne sound insulation of facade elements and facades
EN ISO 140-71) Acoustics – Measurement of sound insulation in buildings and of building elements - Part 7: Field measurements of impact sound insulation of floors.
SS-EN ISO 717-1 Byggakustik – Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar – Del 1: Luftljudsisolering
SS-EN ISO 717-2 Byggakustik – Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar – Del 2: Stegljudsisolering
SS 02 52 63 Byggakustik – Mätning av ljudtrycksnivå i rum – Fältprov- ning
SS 02 52 64 Byggakustik – Mätning av efterklangstid i rum – Fältprov- ning
SS 92 35 51 Golvmaterial – Klassificering
NT ACOU 061 Windows – Traffic noise reduction indices NT ACOU 039 Road traffic – Noise
NT ACOU 056 Road trafic – Noise – Simplified method NT ACOU 098 Railway traffic – Noise
1) Utkommer som SS-EN ISO under 1999; f. n. ISO/FDIS:1998.
3 Termer och definitioner
3.1 luftljudsisolering
Skiljekonstruktionens förmåga att reducera ljud som når den via luften.
Som mätetal används begreppet reduktionstal, R, som mäts i dB(decibel). Reduk- tionstalet varierar med frekvensen.
ANM 1 – Som sammanfattningsvärde används vägt reduktionstal i byggnad, R′w, som utvärderas enligt SS-EN ISO 717-1. I SS-EN ISO 717-1 definieras också anpassnings- termerna C, Ctr, C50-3150 och Ctr,50-3150. Mätning utförs enligt ISO 140-4.
ANM 2 – För laboratoriemätta byggdelar används sammanfattningsvärdet vägt reduk- tionstal, Rw.
3.2 stegljudsnivå
Ljudtrycksnivån i ett angränsande utrymme från en stegljudsapparat som hamrar på ett bjälklag.
Som mätetal används begreppet normaliserad stegljudsnivå, Ln, som mäts i dB(decibel). Den normaliserade stegljudsnivån varierar med frekvensen.
ANM 1 - Som sammanfattningsvärde används vägd normaliserad stegljudsnivå i byggnad, L′n,w, som utvärderas enligt SS-EN ISO 717-2 där också CI,50-2500definieras. Mätning utförs enligt ISO 140-7.
ANM 2 – För laboratoriemätta byggdelar används sammanfattningsvärdet vägd normalise- rad stegljudsnivå, Ln,w,.
3.3 ljudnivå
Frekvensvägd ljudtrycksnivå.
Är ljudtrycksnivån A-vägd betecknas den LpA(dB) och är den C-vägd betecknas den LpC (dB).
ANM 1 – För installationer avses ekvivalentnivån under den tid störningen pågår. För trafikbuller avses medeldygnsekvivalentnivån. För intermittent förekommande korta ljud används den maximala, med tidsvägning F(fast), A-vägda ljudtrycksnivån, LpAFmax.
Mätning inomhus utförs enligt SS 02 52 63. Som referenstillstånd gäller möblerade rum med stängda dörrar och fönster.
ANM 2 – Denna standard använder sig av tidsvägning F eftersom denna anses korrelera bättre till störningsupplevelsen. Vissa mät- och beräkningsmetoder använder sig av tidsvägning S. En vägledning för hur dessa bägge tidsvägningar förhåller sig till varandra ges i bilaga H.
3.4 efterklangstid
Den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 dB sedan ljudkällan stängts av.
Efterklangstiden, T(s), är ett mätetal på hur stor ljudabsorptionen är i rummet.
ANM – Efterklangstiden ökar med rumsvolymen och minskar med ökande ekvivalent ljudabsorptionsarea.
Med efterklangstid menas i denna standard högsta värdet i oktavbanden 500, 1000 och 2000 Hz. Mätning utförs enligt SS 02 52 64.
3.5 ekvivalent ljudabsorptionsarea
Arean hos en hypotetisk, totalt absorberande yta utan diffraktionseffekter som, om den var det enda ljudabsorberande föremålet i rummet, skulle ge samma efter- klangstid i det aktuella rummet.
Den betecknas A(m2).
3.6 installation
Anordning i byggnaden som inte kan styras av brukaren.
ANM – Till installationer räknas ventilationssystem, kyl- och frysskåp, värmesystem, hissar samt vatteninstallationer och tvättmaskiner utanför lägenheten. En diskmaskin eller köksfläkt som endast används vid matlagning i den egna lägenheten räknas inte som installation i detta avseende.
3.7 uteutrymme
Uppehållsutrymmen för bostadsnära rekreation såsom lekplats, altan eller balkong.
Utrymmet upp till 2 m framför öppningsbara fönster till bostadsrum ingår också.
Vid små balkonger avses utrymmet 1 m framför fasaden.
ANM – De ljudtrycksnivåer som anges i standarden inkluderar ljudreflexer från fasaden till den verkan de har vid avstånden 2 m resp. 1 m framför öppningsbart fönster resp fasad.
4 Ljudklasser
4.1 Inledning
Följande 4 ljudklasser används:
Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudförhållanden.
Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar tydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C.
Berörda personer kan ändå i vissa fall vara störda. Denna ljudklass är minimi- krav om god boendemiljö efterfrågas.
Ljudklass C: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som tillämpas som minimi- krav i svenska byggnader.
Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som är avsedda att tilläm- pas när ljudklass C inte kan uppnås, t. ex. i samband med ombyggnad. Ljudklas- sen motsvarar ljudförhållanden som kan förekomma i stenhus från sekelskiftet.
En ljudklassning kan variera i tiden, t. ex. om trafiksituationen runt fastigheten förändras eller om åldrande eller slitage förändrar ingående material och kon- struktioner. En ljudklassning skall därför åtföljas av datumangivelse. Ljudklasser bör redovisas enligt något av de alternativ som ges i bilaga G.
4.2 Klassindelning
Tabell 4.1 – Luftljudsisolering. Minsta värden för vägt reduktionstal, R′w eller R′w + C50-3150.
Utrymme Klass A
R′w + C50-3150
Klass B R′w + C50-3150
Klass C R′w
Klass D R′w
(dB) (dB) (dB) (dB)
Mellan lägenhet och utrymmen utanför lägenhet,
60 56 521) 48
dock mellan loftgång och
lägenhet samt mellan trapphus/
korridor och hall (eller motsvarande avskiljbara utrymme) innanför tamburdörr.
48 44 391) 36
Inom lägenhet med fler än 2 rum. Mellan minst ett rum och bostadens övriga rum/kök.
44 40 – –
1) Det rekommenderas att anpassningstermen, C50-3150, används också i klass C. Om termen används skall samma gränsvärde tillämpas.
ANM 1 – Klassningen är inte tillämplig i extrema situationer av typen ”musiklokal under bostad”. I dylika fall kan även klass A vara otillräcklig. En särskild dimensionering bör utföras så att kraven på högsta ljudtrycksnivå i tabell 4.3 Klass B uppfylls.
ANM 2 – Beträffande dörrars ljudisolering ges vägledning i bilaga A. I klass C bör man välja en dörr i minst Klass R ′w 35 dB mot en hall i lägenhet. För lägenheter med bostadsrum direkt mot trapphus gäller första raden i tabell 4.1. Man bör välja en dörrkonstruktion i minst Klass R ′w 50 dB. Hur man räknar ut det resulterande reduktionstalet hos en skilje- konstruktion som är uppbyggd av olika byggdelar med olika reduktionstal visas i bilaga F.
ANM 3 – Skärpningen mellan klass C och klass B kan speciellt för lätta konstruktioner på grund av anpassningstermens utökade frekvensområde många gånger bli betydligt större än den klasskiljande differensen 4 (5) dB.
Tabell 4.2 – Stegljudsisolering. Högsta värden för vägd normaliserad stegljudsnivå, L'n,w eller L'n,w + C I,50-2500
Utrymme Klass A
L′n,w och L′n,w + CI, 50-2500
Klass B L′n,w och
L′n,w + CI, 50-2500
Klass C L′n,w
Klass D L′n,w
(dB) (dB) (dB) (dB)
I bostadsrum från
utrymme utanför lägenhet,
50 54 5811) 62
dock från trapphus, korridor eller loftgång.
56 60 6411) 68
Inom lägenhet.
Till ett av flera bostadsrum
64 68 – –
1) Det rekommenderas att anpassningstermen, CI,50-2500, används också i klass C, på samma sätt som i klasserna A och B. Om termen används gäller gränsvärdet således både för L′n,w och L′n,w + CI,50-2500.
ANM 4 – Beträffande stegljudsdämpning för övergolv och golvbeläggningar ges vägledning i bilaga B.
Tabell 4.3 – Ljudnivå inomhus från installationer. Högsta värden för A- och C- vägda ekvivalenta ljudtrycksnivåer, LpA och LpC, och för A-vägda maximala ljud- trycksnivåer, LpAFmax.
Utrymme Typ av
krav
Klass A (dB)
Klass B (dB)
Klass C (dB)
Klass D (dB) Bostadsrum
utom kök
LpA LpAFmax
LpC
22 27 42 Inga toner
26 31 46 Inga toner
30 35 502) Inga toner
30 35
Kök LpA
LpAFmax LpC
311) 361) 511)
351) 401) 551)
351) 401)
391) 441)
1) För köksfläktar under forcering gäller 10 dB högre värden 2) Kravet gäller sovrum
ANM 5 – Beträffande installationers ljudeffektnivå ges vägledning i bilaga C.
Tabell 4.4 – Ljudnivå inomhus från trafikbuller. Högsta värden för A-vägda, ekvi- valenta och maximala, ljudtrycksnivåer, LpA och LpAFmax
Utrymme Typ av krav
Klass A (dB)
Klass B (dB)
Klass C (dB)
Klass D (dB) Bostadsrum LpA
LpAFmax
22 37
26 41
30 45
34 49
Kök LpA 27 31 35 39
ANM 6 – Med LpAFmax menas den nivå som överskrids minst 5 gånger per natt (22.00-06.00).
Mätning bör ske enligt NT ACOU 039 eller NT ACOU 056 för vägtrafikbuller eller enligt NT ACOU 098 för tågtrafikbuller.
ANM 7 – Beträffande fasaders ljudisolering ges vägledning i bilaga D.
Tabell 4.5 – Högsta värden för efterklangstid, T
Utrymme Klass A
(s)
Klass B (s)
Klass C (s)
Klass D
Trapphus 0,8 1,2 1,5
Korridorer 0,6 0,8 1,0
ANM 8 – För att kraven ska uppfyllas krävs i regel att ljudabsorbenter tillförs. I bilaga E ges vägledning till hur kraven kan hanteras uttryckt i minsta absorbentarea med viss ab- sorptionsklass.
Tabell 4.6 – Ljudnivå vid uteutrymme från trafikbuller1).Högsta värden för A-vägda, ekvivalenta och maximala, ljudtrycksnivåer, LpA och LpAFmax
Utrymme Typ av
krav
Klass A (dB)
Klass B (dB)
Klass C (dB)
Klass D (dB) Utanför minst hälften av
bostadsrummen i varje lägenhet
LpA LpAFmax
46 51
50 55
54 58
På minst ett uteutrymme/
balkong i anslutning till lägenheten
LpA 46 50 54 58
1) För externt industribuller och fläktar gäller SNV:s råd och riktlinjer 1978:5 ANM 9 – Lämplig mätmetod är för vägtrafikbuller i första hand NT ACOU 039 eller då denna inte kan tillämpas NT ACOU 056. För tågtrafikbuller rekommenderas NT ACOU 098. Med LpAFmax menas den nivå som överskrids minst 5 gånger per dygn.
5 Kontroll
Klassindelningen skall baseras på resultat av kontrollmätningar av funktionskra- ven enligt avsnitt 4. Mätningarna skall genomföras enligt svensk standard i ett representativt urval av bostäderna och på de tillhörande uteutrymmena.
ANM 1 – Antalet mätningar måste normalt begränsas med hänsyn till kostnader och tidsåtgång. Fördelningen av mätpunkter kan anses representativ om cirka 5 % av samtliga rum eller skiljekonstruktioner väljs ut. En del av dessa mätpunkter bör om möjligt placeras ut kritiskt med hänsyn till resultat från granskning av konstruktionshandlingar och okulärbesiktning. Antalet mätpunkter kan behöva utökas i komplicerade fall, exempelvis om byggnaden innehåller många konstruktionstyper. Absorbenter i trapphus kan bedömas okulärt, se bilaga E. Enskilda bostäder i byggnad kan också klassas om de har blivit individuellt uppmätta
ANM 2 – I de fall svensk standard saknas, t .ex. för trafikbullermätningar, kan mätningar- na genomföras antingen enligt de i denna standard rekommenderade metoderna eller enligt andra metoder som har visats vara likvärdiga.
Bilaga A (informativ)
Vägledning för val av ljudisolerande dörrar och fönster
Typgodkända eller certifierade produkter har godkända projekterings- och monte- ringsanvisningar samt underkastas en fortlöpande tillverkningskontroll. Vid typprovningen tillämpas klassning enligt tabell A.1.
Översättning mellan reduktionstal och ljudnivåskillnad ges i bilaga D.
Beräkning av sammansatta konstruktioners reduktionstal ges i bilaga F.
Tabell A.1 – Klassning av dörrar och fönster Klass Krav i laboratorium
< Rw
dB dB
R′w 25 27
R′w 30 33
R′w 35 38
R′w 40 43
R′w 45 48
R′w 50 53
ANM 1 – Klasserna för R′wöverensstämmer med klassningen i norsk standard NS 3150 och dansk standard DS 1082.
ANM 2 – Klass R′w 35 dB kan i medeltal anses motsvara ”ljudklass 30 dB” enligt den tidigare SS 81 73 06, Dörrar – Ljudisolering – Klassindelning, utgåva 2, 1981 vars klassning baserades på medelreduktionstalet Rm i stället för reduktionstal Rw. På samma sätt motsvarar klass R′w 40 dB ”ljudklass 35 dB”. Klass R′w 25 dB svarar dock fortfarande mot gamla ”ljudklass 25 dB”.
ANM 3 – Typgodkända eller certifierade dörrar bör märkas Klass R′w xx dB. Typgodkända eller certifierade fönster bör märkas Klass R′w xx dB och R′A.tr yy dB. R′A.tr definieras i bilaga D uttryck D.3.
