Om den inre
demokratin
Några röster
”Vi säger att vi vill att människor ska vara delaktiga och vara med och styra, men ändå tillrättalägger vi så mycket. Vi rättar oss för mycket efter direktiv från olika håll.”
”Det finns brister i att själv leva upp till att vara en demokratisk och lärande organisation.”
”Det räcker inte att avsätta en viss tid till att ta
upp demokratifrågor, de måste in så gott som
överallt och alla lärare måste vara med.”
emokratiska beslutsformer används på alla nivåer och i olika slags relationer i folkhögskolor och studieförbund.
Folkhögskolornas och studieförbundens organisationer är olika uppbyggda varför också beslutsvägarna blir olika. Begreppet hu- vudman kan vara centralt för en folkhögskola, medan begreppet medlemsorganisation kan vara mer centralt för ett studieförbund.
Nedan presenteras några av de relationer och strukturer som har nämnts av intervjupersonerna.
Former för inre demokrati
På folkhögskolorna finner deltagarna (ofta används begreppet elev av intervjupersonerna, därför alterneras mellan deltagare och elev i texten) i kurserna en rad olika tillfällen att delta i beslut. På folk- högskolorna kan diskussioner föras i klassrummet mellan elev och lärare och i olika grupper förs diskussioner mellan elev och elev.
Det kan finnas olika slags föreningar för deltagarna, det kan finnas elevråd och kursråd. Deltagarna kan också ha en representant i sko- lans styrelse.
På liknande sätt deltar de anställda vid en folkhögskola i olika beslutande eller diskuterande grupper. Personalen har en relation till skolan som sådan, till den som är rektor, till skolans styrelse och till skolans huvudman. Personalen har oftast en representant i sty- relsen.
I studieförbunden är deltagarnas främsta påverkansmöjlighet relationen till de andra cirkeldeltagarna och till cirkelledaren. I den mån deltagarna dessutom är medlemmar i någon av studieförbund- ens medlemsorganisationer kan möjligheten till påverkan fortsätta genom dessa beslutsstrukturer. Personalen har en relation till stu- dieförbundens egna lokalavdelningar, till medlemsorganisationerna på nationell och lokal nivå men också till andra studieförbund. Både folkhögskolor och studieförbund har sina respektive intresseorga- nisationer.
D
De personer som berättat om sina projekt har presenterat olika sätt att bygga upp strukturer som stöder demokratiska beslutssys- tem, de har också berättat om vad som underlättar och försvårar deltagande i diskussioner och att beslut ska fattas i demokratisk ordning.
Vid Viskadalens folkhögskola har en beslutsstruktur byggts upp under ett antal år:
”Vi har ’Viskadalen-kongressen’ här på skolan sedan drygt
år tillbaka. Den genomförs som en vanlig kongress. Elever- na skriver motioner under hösten. De ställs samman och be- handlas under två dagar i januari med öppnande, kongress- spel, presidier från de olika linjerna, argumenterande, debatt och svar på motionerna och anförande av representant från regeringen eller något statligt verk kring kongresstemat.
Kongressprotokoll förs och motionerna skickas till berörda instanser i samhället eller inom skolan. De svar som inkom- mer behandlas innan vårterminens slut.”
Mikael Löfgren
Vid skolan finns en elevkår och för närvarande är många elever en- gagerade i debatten om en mer ekologisk inriktning på skolan med kravodlad mat. Dessutom har klassmöten tillkommit:
”Mitt intryck är att eleverna ökat sitt inflytande totalt sett.
Ser eleverna under utbildningens gång att det går att påverka så bär de med sig tron på detta när de ska ut och engagera andra. Vad gäller lärarkollegiet har vi dels grupper där elever- na är fler än lärarna, dels olika lärarråd och en massa andra grupper. På grund av det höga tempot missar vi ibland infor- mation till berörda, men annars är förutsättningarna för de- mokratin goda. Personalen och skolans styrelse träffas ock- så.”
Mikael Löfgren
Även vid Hjälmareds folkhögskola finns en etablerad beslutsstruk- tur:
”Vi har elevråd, kursråd och så vidare på skolan. Många lära- re har också ett mycket demokratiskt upplägg av undervis- ningen, man diskuterar till exempel val av material. Det är
Mitt intryck är att eleverna ökat sitt inflytande to- talt sett.
mest när det brister i den demokratiska processen i frågor som rör den dagliga verksamheten på skolan som frågan kom- mer upp. Alla anställda har också en ganska nära kontakt med styrelsen.”
Mats Lilienberg
Vid Kävesta folkhögskola finns en uppbyggd beslutsstruktur. Den- na struktur skulle dock på ett tydligare sätt kunna länkas till lokal- samhället för att det ska bli lättare för deltagarna att fortsätta med diskussioner och engagemang för påverkan även efter avslutad kurs:
”Här på skolan har vi elevkår, elevråd och kursråd och jag tror inte att fler organ behövs. Vår egen huvudman, lands- tinget, är osynlig här och därför är det mycket upp till sko- lans personal att inspirera skolledningen. När det gäller sko- lans styrelse kan det ju skifta från valperiod till valperiod hur väl vi tycker att den förstår skolans situation. Men kanske skulle skolan ha än mer samarbete eller projekt med samhäl- let utanför för att övergången till att arbeta politiskt, i före- ningsliv eller liknande skulle bli naturligare.”
Alf Rikner
Hållands folkhögskola är en av dem som bygger upp delar av sin verksamhet just på samarbete med det lokala samhället:
”Om jag ser på vår isolerade skolvärld, så tror jag att den nya organisation som skolan nu får blir bättre i det avseendet. Vi har elevråd, kursråd, skolidrottsförening, styrelserepresen- tation och internateleverna har regelbundna så kallade bor- garmöten. Tack vare att skolans ordförande är engagerad i ett bygdeprojekt har jag löpande kontakt med honom, men övriga styrelseledamöter träffar jag inte så ofta. Men kon- takten mellan personal och styrelse är något som styrelsen arbetar på att förbättra.”
Ulrika Karlsson
De strukturer som byggs upp räcker dock inte alltid till för att de som förväntas delta i beslutsprocessen verkligen finner den meningsfull:
”De som kommer från gymnasieskolan har låg tilltro till elev- demokrati. Elevråds-/elevkårsarbetet attraherar inte. Av
Här på skolan har vi elevkår, elev- råd och kursråd och jag tror inte att fler organ be- hövs.
elever kommer cirka till elevrådsmötena. Eleverna kliver in på min expedition och vill ha grejer fixade när problemen dyker upp. Vad vi gör är att utbilda eleverna i hur man driver elevrådet och en lärare har tid avsatt för att vara rådgivare åt elevrådet.”
Jan Linde
Ett av skälen till att processen inte fungerar kan vara att personalen slits mellan de olika kompetenser som deltagarna ska tränas i på folkhögskolan. Det sker en prioritering mellan ämneslektioner och diskussioner om skolans vardagsliv:
”Innan vi påbörjade projektet var många lärare avvaktande till att släppa till för mycket undervisningstid för att ta upp demokratiutveckling i alla ämnen. Många hade negativa er- farenheter från sjuttiotalet, när de upplevde att elevdemo- kratin fick för stort utrymme eller inte styrdes i rätt banor.
Det fick till följd att lärarna fick svårt med sin roll och tyckte att skoldagen inte utnyttjades på bästa sätt för eleverna. Så startade vi detta projektet och en grupp lärare tog ansvar för att en viss tid per vecka samtala om demokrati i vissa ämnen.
Den kanske viktigaste effekten av vårt projekt är den slutsats kollegiet dragit, nämligen att det inte räcker att avsätta en viss tid för att ta upp demokratifrågor utan de måste in så gott som överallt och alla lärare måste vara med.”
Alf Rikner
Andra skäl kan vara kursernas längd eller att beslutandestrukturer- na inte används, eftersom deltagarna anser att verksamheten funge- rar:
”Vi har kursråd på skolan och i år även ett elevråd. I skolans styrelse finns elevrepresentanter. Vi är noggranna med ut- värderingar och tar till oss elevernas synpunkter. Annars har det varit klent med elevråd under några år. En bidragande orsak till det kan vara att vi i huvudsak har ettåriga kurser.
Eller att de är nöjda med skolan som den är.”
Staffan Hübinette
Det finns också en möjlighet att de strukturer som är uppbyggda inte fungerar så bra som det är tänkt. En struktur med exempelvis
Många hade negativa erfaren- heter från sjuttio- talet, när de upp- levde att elevde- mokratin fick för stort utrymme.
formella möten kanske finns men besluten kanske fattas någon an- nanstans:
”Man genar i beslutsprocesserna. Tar inte sammanträdena på allvar. Jag tycker att regelverket med möten, årsmöten, val- beredningar och så vidare är mycket viktigt. Vi borde åter- skapa respekten för det och använda det på rätt sätt. När det gäller elevdemokratin här på skolan har vi inte ens en elevkår nu. Antingen är vi för snälla och lyssnar på eleverna en och en så att de ändå får sina önskemål tillgodosedda, eller också har de glömt bort det gemensamma instrumentet för att på- verka. Det skulle vara mycket bra om vi hade en elevkår som arbetade aktivt vad gäller skolans utbildningar, så att det inte enbart låg på lärarna. Vår styrelse har dock blivit mycket mer aktiv och det är jättebra.”
Berit Sisell
Att leva som man lär
I vissa fall kanske det också är så att de formella strukturerna har fått för stor betydelse eller behöver förändras:
”Ett område där det brister är att själv leva upp till att vara en demokratisk och lärande organisation. Vi förnyar inte till- räckligt sättet att organisera oss, det brister i hur vi tar vara på kunskap och kompetens och i hur vi metodiskt lär av miss- tag, vi övervärderar fortfarande det formella mötet som ett demokrativerktyg.”
Jörgen Hammarin
Det kan också finnas olika uppfattningar om vad som utgör en de- mokratisk struktur, att det finns elevråd kan på en folkhögskola utgöra grund för demokratisk struktur. En annan folkhögskola kan anse att det krävs en mer utvecklad struktur:
”Det finns en öppenhet i atmosfären, men inte så mycket till demokratisk struktur. Det blir mer möjlighet till personliga samtal med den som bestämmer, nämligen chefen. Eller ge- nom personalgruppen utifrån våra personalmöten. Och vi har fack och fackliga förhandlingar. Vår styrelse är inte di-
Vi övervärderar fortfarande det formella mötet som ett demokra- tiverktyg.
rekt synlig på skolan, men vi har närvaro- och yttranderätt på mötena. Våra studerande har själva börjat bygga upp en struktur, Elevrådet som de kallar den, och en lärare har tid avsatt för att stödja dem i det arbetet.”
Eric Hartig
Vid Botkyrka folkhögskola har huvudmännen gett utrymme för rektor och personal att forma skolan utifrån vissa ramar, till exem- pel att skolan ska vara till för lokalsamhället.
Något som också påverkar möjligheterna att bygga upp olika demokratiska strukturer är att folkbildande verksamheter har en rad olika intressenter, inte minst direktiv från olika nivåer som ska hanteras:
”Vi säger att vi vill att människor ska vara delaktiga och vara med och styra, men ändå tillrättalägger vi så mycket. Vi rät- tar oss för mycket efter direktiv från olika håll, och försöker anpassa folkbildningsarbetet efter dem. Jag menar inte att folkbildningen ska vara statisk. Den måste förändras och ut- vecklas utifrån människors behov, men inte som resultat av direktiv uppifrån.”
Gunne Linder
En aspekt är att det inte enbart är deltagare eller personal i folkbild- ning som kan behöva fundera över den interna demokratin, även de som är förtroendevalda skulle behöva diskutera hur demokratin fungerar:
”Jag anser att det fungerar internt på vår skola. Det bygger mycket på att ta initiativ och att vilja. Jag ser brister i huvud- mannens agerande. Det är lätt att vissa saker blir toppstyrda och det finns en okunskap kring folkbildning i stort. Själv har jag ytterst liten kontakt med styrelsen.”
Björn Holm
På ett mer allmänt plan kan uppfattningen vara att demokratin fung- erar inom ett studieförbunds verksamhetsområde:
”Ja, i de sammanhang som jag själv har erfarenhet av så lever vi nog som vi lär.”
Kenneth Johansson
Vi rättar oss för mycket efter direk- tiv från olika håll.
Uppfattningen kan också vara att folkbildningens personal är mer medveten om dessa frågor, på grund av att direktiven för att få stat- liga bidrag innehåller ett demokratiuppdrag:
”Jag tror att vi är som människor är mest. Men i och med att vi arbetar med demokratifrågan är den mer aktuell för oss och därför är vi mer insatta, mera med i diskussionen än ge- mene man. Därmed inte sagt att vi är bättre demokrater eller alltid agerar på bästa demokratiska sätt.”
Urban Sylvan
Inom andra studieförbund kan det finnas verksamhet som proble- matiserar demokratin. I studieförbundet har man lyft fram be- greppet dialog och gjort insatser för att den ska bli bättre:
”Den interna demokratin behöver bli bättre. har sedan ett antal år arbetat mycket mer i dialog med hela organisatio- nen ute i landet, till exempel när vi tog fram verksamhets- prioriteringarna för -talet, de stegen, och policydo- kumentet.”
Sven-Åke Pettersson
Det kan finnas ett problem med att verksamheten ibland måste fo- kusera på ekonomi i stället för på demokrati:
”Där finns det mycket att göra och medvetenheten om frå- gan är inte så stor som den borde vara. Alla omorganisatio- ner och nedskärningar i studieförbunden gör att det inte rik- tigt finns tid och kraft att värna om den. Den ekonomiska pressen gör att det är mer kortsiktigt ekonomiskt tänkande som styr just nu, tycker jag. De skilda ekonomiska förut- sättningarna för folkhögskolor respektive studieförbund på- verkar också negativt, och plötsligt börjar man se folkhög- skolan som en konkurrent. Det känns sorgligt och främjar inte samverkan, trots att vi ju behöver varann.”
Birgitta Callerud
Inom studieförbunden finns inte ”elevråd” men däremot görs kon- tinuerligt utvärderingar bland deltagarna:
Den ekonomis- ka pressen gör att det är mer kort- siktigt ekonomiskt tänkande som styr just nu.
”Ungdomarna i vår utvärdering framför ju viss kritik vad gäller till exempel brist på inflytande i studiecirklarna. Det har vi uppmärksammat på våra operativa enheter ... Vi har också i material som riktar sig till lagledare visat hur man måste jobba för att ge ungdomar utrymme att bli delaktiga och kunna påverka. Utvärderingen har här direkt påverkat utformningen av nya material.”
Jan Byström
Medlemsorganisationer
Studieförbunden har en rad medlemsorganisationer och under de senaste åren har nya medlemsorganisationer tillkommit. Det gör att de nya och gamla medlemsorganisationerna ska samråda kring den policy och de direktiv som ska gälla:
”I fs har vi börjat diskutera den interna demokratin genom projektet och på vissa områden har vi hunnit så långt att det börjar bära. En viktig ledstjärna i projektarbetet har varit att vara mycket aktsam om relationerna till avdelningarna och låta processen ta sin tid. Gör man ett ställningstagande att allas röst är värd att lyssna på, då måste man sedan också göra det möjligt för alla att komma till tals och kunna vara med och ta ansvar. Det är ett förhållningssätt som fs kan föra vidare i andra delar av folkbildningen där fs är med. En de- mokratisk utmaning för oss i fs är de ortodoxa kyrkor som är nya medlemsorganisationer. Ska de anpassa sig till vårt mö- tesspråk, vårt bildspråk och sätt att arbeta eller är det möjligt för oss att ändra på oss? Jag tror att alla skulle må väldigt bra av att göra ömsesidiga anpassningar.”
Ola Bojestig
Förutom att studieförbunden har en relation till de nationella med- lemsorganisationerna, har de också en relation till de lokala med- lemsorganisationerna:
”Det är för stort steg mellan studieförbundet och de lokala medlemsorganisationerna. Åtminstone är det min uppfatt- ning att dessa inte ser studieförbundet som ett demokrati- verktyg för processen inom och mellan sig. Det finns också
Gör man ett ställningstagande att allas röst är värd att lyssna på, då måste man se- dan också göra det möjligt för alla att komma till tals.
mycket att göra vad gäller relationen mellan styrelse och an- ställda.”
Ola Osbeck
Nära lokalsamhället
Precis som folkhögskolorna kan studieförbunden också vara mer eller mindre ”nära” de lokalsamhällen som de bedriver verksamhet i. De kan också vara mer eller mindre engagerade i att delta i lokal och nationell samhällsdebatt:
”Jag skulle önska att studieförbunden vore mer aktiva i sam- hällsdebatten, exempelvis på kulturområdet. Där ser man inga spår av all den kulturverksamhet som bedrivs i studieförbun- den. Det gäller område efter område i vår verksamhet. Ändå är vår legitimitet odiskutabel eftersom vi verkligen befinner oss ute i den så kallade verkligheten. Vi ser inte heller att våra deltagare blir aktiva i debatten. Däremot syns sns, Studie- förbundet Näringsliv och Samhälle – som inte är något stu- dieförbund – flitigt i debatten. Vi borde i cirklarna ha det arbetssättet att synpunkterna oftare redovisas och förs fram i offentligheten.”
Göran Lind
Samverkan
De olika studieförbunden har också samverkan, och även här är frågan om intern demokrati aktuell:
”Visst diskuteras demokratifrågorna i studieförbunden. Ef- tersom sisu är det studieförbund som har nästan all verk- samhet ute i den levande folkrörelsen så är det den fråga som står högst på dagordningen. Den ägnas oerhört mycket tid i alla diskussioner. Däremot uppfattar jag inte att vi pratar så värst mycket demokratifrågor studieförbunden emellan.”
Jan Byström
Frågan är också hur angeläget det är att studieförbunden ska ”kom- ma överens” i de diskussioner som förs dem emellan:
Jag skulle önska att studieförbun- den vore mer aktiva i samhälls- debatten.
”Min högst personliga åsikt är att det ofta är ett käbbel mel- lan studieförbunden och att man på lokalplanet beskyller var- andra för att inte vara justa. Ägnar vi oss åt sådant kan vi inte få respekt för det vi gör. Jag tror att det till en del beror på ett önskemål, varifrån vet jag inte riktigt, att vi alltid ska kom- ma överens om så mycket i studieförbunden. Men varför och hur ska vi kunna det när folkbildningen är så mångfacette- rad? Det är därför vi inte är ett utan många studieförbund med olika folkrörelseförankrade profiler. Och det är det som egentligen borde hålla dialogen och demokratin igång.”
Yvonne Strömberg
Relationen till olika intressenter och finansiärer kan ibland leda till att alltför mycket styrs av externa direktiv. Konsekvensen blir att studieförbunden reagerar istället för att agerar:
”Sedan undrar jag varför staten måste gå in och tala om för oss att vi måste profilera oss mer, som i folkbildningspropo- sitionen /? Eller att vi måste satsa mer på utvecklingsar- bete, som i beslutet om det nya utvecklingsbidraget? Detta borde vi göra av oss själva utan styrning utifrån eller upp- ifrån.”
Yvonne Strömberg
Både folkhögskolor och studieförbund har egna intresseorganisa- tioner och en relation till Folkbildningsrådet:
”Jag tycker inte det fattas organ på central nivå heller och har bara positivt att säga om dem. Kanske beror det på att jag tycker att vi har en samsyn i vår grundinställning till öv- riga samhället eller utbildningsväsendet. Folkbildningsrådets remissvar och liknande är väl genomarbetade och jag tycker att våra synpunkter kommer fram.”
Alf Rikner
Folkbildningsrådet kan också arrangera mötesplatser:
”Folkbildningsrådet kom jag i kontakt med genom demo- kratiprojektkonferensen på Viskadalens folkhögskola. Då upptäckte jag en ny arena, som gör att man känner att man är
Sedan undrar jag varför staten måste gå in och tala om för oss att vi måste profilera oss mer.
med i ett sammanhang där man kan hitta andra att utbyta erfarenheter med.”
Ola Bojestig
Den satsning som Folkbildningsrådet gjort på att utveckla folkbild- ningsnätet används av vissa folkhögskolor:
”Folkbildningsnätet är en demokratistärkande faktor genom att det syftar till att tydliggöra diskussionerna inom folk- bildningen och att underlätta kommunikationen mellan dess olika delar. Men det är ännu ett alldeles för klumpigt och svårtillgängligt verktyg och det gör att det inte är så många som använder det.”
Mats Lilienberg
Sammanfattningsvis beskrivs den interna demokratin som en pro- cess som är under ständig utveckling. Denna process pågår på olika nivåer, hos den enskilde såväl som på olika nivåer inom organisa- tionerna. Ofta har strukturer byggts upp för att utgöra ett stöd för demokratiska beslut och ibland används de med gott resultat, ib- land inte. Då dessa inte används kan en orsak vara att verksamheten redan uppfattas så bra att inga nya beslut behöver tas, ett annat skäl kan vara att deltagare eller personal inte tycker sig kunna använda beslutsstrukturerna – ibland för att de saknar kompetensen, ibland för att de verkliga besluten inte fattas inom ramen för dessa struk- turer.
