Informella minnesanteckningar från konferens kring ensamkommande
asylsökande barn- och ungdomar 080129
www.GRkom.se/fouivast Presentationerna ligger där. Mia Sjödahl, Mölndal
Bildspel producerat genom socialtjänsten i Mölndal visades. Henry Ascher, Nordiska folkhögskolan för hälsovetenskap
Hur kan vi arbeta hälsofrämjande bland nyanlända barn och ungdomar? Henry arbetar bland annat med:
Rosengrenska Angeredsgymnasiet Gamlestaden
Under kriget kom 70 000 finska barn till Sverige. Sverige har den historiska erfarenheten. Bakgrund
* Barn i familj men också barn utan familj
* Uppbrott från sitt hemland. Man har rötter, språk och koder. * Flykt undan krig och politiskt våld
* Exponering för våld * Resettlement
Hur mår barnen?
• Ålder och mognad • Typ av trauma • Individuella faktorer • Omgivningsfaktorer Varje barn är unikt!
Balansen mellan traumatiserande faktorer och salutogena (hälsofrämjande) faktorer Tidigare fokus på trauma. Under senaste åren har det salutogena kommit i centrum. Begränsa effekterna av de traumatiska men också stärka det hälsofrämjande i barnens liv. Tänka i ett tidsperspektiv. Särskilt i situationen asylsökande. Då tänker man mycket på det förflutna. Situationen kan se väldigt olika ut. En del har en eländig bakgrund. En del kommer från trygga miljöer med stort nätverk. Flykten kan ha gått olika till. Idag är det ovanligt att få asyl innan det är riktigt dramatiskt.
Ett klimat av misstänkliggörande råder i asylprocessen. Oftast har de asylsökande luckor i sina berättelser. Det är kränkande att bli utsatt för ett misstänkliggörande.
Framtiden kan vara en trygg och bra skolgång, men ofta hamnar man i torftiga förorter. Exempel på riskfaktorer:
• Upprepade eller kontinuerliga trauma • Förlorad barndom
• Äldsta syskon (särskilt när föräldrarna inte fungerar) • Inget hopp om framtiden (hotet om att skickas tillbaks)
Exempel på skyddande faktorer • Enstaka trauman
• Vuxna omkring sig Aaron Antonovsky
• Begriplighet • Hanterbarhet • Meningsfullhet
Att man har resurser för att möte omgivningens krav. Att dessa är värda engagemang. KASAM Känsla av sammanhang
• Coping • Resilience
• Empowerment Att påverka sin egen livssituation Föräldrarnas betydelse
Andra vuxna blir viktiga om inte föräldrarna finns tillgängliga
Barn till föräldrar som är politiskt aktiva klarar sig ofta bättre än de som bara utsätts för situationer.
Är asylprocessen en riskfaktor? Hopp och hot
Förhoppningar och besvikelser Effekter på små barn
• Bundna och klängiga (rädda barn)
• Ger upp kontakten med modern (som är sjuk) • Magiskt tänkande
Effekter på äldre barn
• Aggressiva och utagerande
• Deprimerade, passiva och uppgivna (störst risk efter ett tag) • Tar föräldraansvar och blir unga vuxna
Effekter på barn
* Återupplevande av traumatiska händelser: -flashbacks
-mardrömmar (man är mitt i det värsta man har varit med om och vågar inte somna om) * Undvikandestrategier * Sömnsvårigheter * Enures * Anorektiska-bulimiska * Psykoser * Svåra depressioner * Självmordförsök
* Depressiv devitalisering (uppgivna apatiska barn) Uppföljande studier
• Sarah Moskowitz • Hans Keilson
• Dalianis Karambatzakis • Anders Hjern Birgitta Angel • Edith Montgomery
Händelser före flykten betyder inte så mycket efter 6-8 år
Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa En ekologisk modell för den psykosociala situationen för flyktingbarn i exil Invandringskris
Att sörja det man lämnat och saknar
Att konfronteras med det man möter i det nya landet - Anpassning Nytt socialt nätverk är viktigt – en vikarierande familj
Social situation i exil (inkl. asylprocessen) Politiska situationen i hemlandet
Stödjande vardagsmiljöer är väldigt viktigt • Inskolningsklasser, landningsbanor • Förskola
Bra skola/förskola ofta är den bästa medicinen vi har att erbjuda ledsna barn Viktiga vuxna människor: Idrottsledare, fritidsledare
Samverkan i stället för att arbeta motverkande. Helhetsperspektiv Befolkningsstrategi Andra linjen: • Handledning • BUP • Specialister Att påverka kontexten
• Barnperspektiv i flyktingmottagningen • Att påverka den politiska nivån
Mänskliga rättigheter och barnkonventionen är viktiga i detta sammanhang. Barn är aktörer och har styrka. De har mot alla odds kommit hit.
Nobody need wait a singel moment to start changing the world. (Anne Frank) Ole Hultman, leg psykolog/terapeut BUP Gamlestaden
Vardagsmiljön är väldigt viktig.
Ensamkommande barn psykologiska perspektiv – rapport
Mölndal skickar oftare till BUP än Göteborg. I Göteborg bor barnen oftast i familj och i Mölndal på institution.
Hur påverkas barn av asylprocessen?
• Det mentala tillståndet ockuperas av frågan om uppehållstillståndet. Det finns inga föräldrar som kan ge psykologiskt stöd och skydd. Man kastas mellan hopp och förtvivlan. Svårt att börja tala om sina trauman. Man är i konstant stresstillstånd. Stödinsatser viktigast och särskilt i skolan. Att det finns någon som vet hur jag mår. Skapa så mycket stabilitet som möjligt under denna period.
Kulturmöten mellan:
• Kollektivistisk kultur, traditionellt levnadsmönster, vi-kultur, skamkultur, hederskultur, tregenerationskultur
Och
• Individualistisk kultur, modernistiska levnadsmönster, jag. Kultur, skuldkultur, kärnfamilj/singelboende
(Herlitz 2007)
Svenska ungdomar är vana att vara självständiga. Dessa ungdomar har inte samma vana. Vilken typ av stöd eller behandling behöver flyktingar?
• Om flyktingar får ett gott psykosocialt stöd i exillandet finns goda möjligheter att komma över traumatiska upplevelser och förluster. Västbusavtalet inom GR. Gymnasieskolan omfattas inte av detta. Skolsköterskan på gymnasiet, nästa steg är barnpsykiatrin.
Kris
* Flyktingkris -att tvingas fly, att skiljas från vårdnadshavare
Man behöver praktisk hjälp t ex gode män som kan följa barn över tid. De träffar idag så många olika människor. De behöver en stabil relation till en person.
Det kan t ex vara en skolsköterska. * Utvecklingskris - att bli vuxen
Vad händer psykologiskt hos barn vid krig och organiserat våld? Tryggheten försvinner
Tron på föräldrarna försvinner Psykiskt trauma
Död, allvarlig skada eller hot mot egen eller andras fysiska integritet Att personen reagerar med intensiv rädsla, hjälplöshet och skräck Single trauma eller complex trauma
Vad är posttraumatisk stress? Upplevelsen:
Symptomen: Återupplevande Undvikande Förhöjd spänning Förhållningssätt:
Akut; stöd, psykopedagogik och observation På sikt;traumafokuserad behandling och stöd Trauma
Föräldrar med trauma Barn med trauma Förlust och sorg Depression
Apati och devitaliseringsyndrom Större sårbarhet (arv, miljö) Allvaret och kontinuiteten i hoten
Mobbning, diskriminering, våld i hemmet Konkreta råd:
Prata med barnen
Vid misstänkt traumatisering ställ direkta och konkreta faktafrågor till barnet Etablera en trygg och förutsägbar miljö
Förberedelser inför nya situationer Vuxna som är empatiska och tydliga
Inlärningssvårigheter måste testas av specialpedagog och psykolog Skydd mot mobbning och kriminalitet
Föräldrasamverkan
Anmälningsplikt till socialbyrån vid misstanke om barn som far illa. Alla barn under 18 har samma rätt till sjukvård
Tag gärna kontakt med BUP
Västbus – skyldighet att samverka enligt gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i VG-regionen om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykiatrisk problematik.
Handledning och utbildning är viktigt för dem som tar hand om dessa barn och ungdomar. Monika Brendler-Lindqvist, leg. Psykoterapeut, Rädda barnen, Stockholm
Ensamkommande flyktingbarn - ingen ny företeelse 70 000 finska flyktingbarn
De kom ofta flera gånger till Sverige pga frontens förflyttning. Upp till 7 gånger. Mycket forskning skedde kring dessa barn efteråt.
Många av dessa barn hade ganska stora psykiska problem och var överrepresenterade inom psykvården. Nu sker även forskning på krigsbarnen i Finland. Ännu högre grad av psykiska problem bland dem som stannade kvar.
500 judiska flyktingbarn
Avgörande för barnets psyko-sociala utveckling är hur barnet blir mottaget • Lyssna på barnen
• Låt dem rota sig
• Bygg upp sociala nätverk Flest barn kom 1992.
2007 kom 594 barn Afganistan 84 st Eritrea 18 st Irak 286 st Kina 20 st Ryssland 8 st
Serbien 11 st (många romer) Somalia 88 st
Övriga 82 st
Varför kommer de hit?
100 000 ensamkommande barn beräknas leva i Västeuropa Många olika saker i kombination
Av dem som kommer är en stor majoritet i åldern 16-17 år. 80% av dessa är pojkar.
• Ingår i en minoritet förtryckt av etniska, religiösa, politiska, könsspecifika skäl, eller pga sin sexuella läggning
• Tortyr (kidnappning t ex barn ifrån Irak)
• Resultat av krig såsom våld, flykt, omplaceringar, barnsoldater, sexuellt utnyttjande • Fattigdom ( t ex de afghanska barnen) Ofta i kombination med annat
• Flykt undan sina familjer, familjesammanbrott, barnmisshandel, skadliga traditioner, institutionernas vanvård, medicinska skäl och kränkande behandling (ofta forna Sovjetunionen)
• Desertörer
• Trafficing och barnarbete
• Brist på utbildningsmöjligheter pga diskriminering • Ansluter till släktingar i landet
Vad händer då när de kommer?
Monika har undersökt hur barn i Skellefteå blev omhändertagna.
Barn som bott på Migrationsverkets anläggningar kom efter ett halvår till Skellefteå. Man ändrade sig sedan och tog emot barn direkt i stället.
Hälften av dem som kommer blir placerade i familjehem och hälften i kollektivt boende. Antingen släkthem eller socialtjänstens familjer.
Yngre barn trivs bäst i familjehem. Äldre barn bor hellre i kollektivt grupphem. Stämmer inte för alla.
Uppbyggnaden av mottagandet i Skellefteå Två rapporter finns att ta del av.
10-12 ungdomar i lägenheter
• Anställning och utbildning av personal
• Etablering i närområdet, invigningsfest och namntävlan (Origo)
• Uppbyggnad av ett socialt nätverk runt grupphemmet Goda-män-Skola-Fritid-Grannskap-ideela organisationer
Ett typfall:
Emran, Afghansk minoritet, mamman dog i barnsäng, pappan dog vid 12 år, växte upp hos faster och farbror. Hård uppväxt med hårt arbete. Lämnade hemmet 14 år gammal. Kom till Teheran. Arbetade på fabrik med golvplattor, Bodde i fabriken, illegala arbetare. Jobbade där i 1,5 år. En grupp och en ledsagare tog honom till Turkiet. Kallt, beskjutning av militär, gruppen splittrades, kom till en by och fick mat, Istanbul i 17 dagar, paddlade över till Grekland i småbåtar, tog sig till Malmö i Sverige, Migrationsverket tog hand om honom. Skickades direkt till Skellefteå, bodde på asylhemmet, fler afghaner kom, etablerade sig väl, duktig, gick i skolan, busig och skojfrisk, efter 1 års väntan fick han uppehållstillstånd, blev deprimerad, kände sig ensam, har ingen familj, längtade så efter sina syskon, bad om hjälp att få kontakt med dem. Svenska Afghanistankommittén i Kabul lyckades spåra upp systern som var gift där, en broder var i Pakistan och en i Kabul.
Historien stämde!!!
Han gick sedan ut Barn- och fritidsprogrammet och arbetar nu i trakten. Det finns fördomar om ankarbarn.
Vad bör ett gott mottagande innehålla? • Gott omhändertagande i boendet
• Nära samarbete med skolan (Det enda som de förstår när de kommer) • Nära samarbete med gode mannen (Helst en per ungdom)
• Aktiv fritid
• Framtidsmöjligheter
9 av de 10 har stannat i Skellefteå efter 5 år. Annalena Selleberg, Förvaltningschef
Annika Vanneberg, rektor Fässbergsgymnasiet Ulrika Nordström, handläggare
Ingela Steen, god man Hinder och möjligheter
Hur förbereder man mottagande ur ett kommunövergripande perspektiv? 2007 kom 240 barn och ungdomar till Mölndal (Totalt cirka 1200 barn i landet) Bakgrund
• Ansvaret för ensamkommande asylsökande barns boende övertogs av kommunerna 2006-07-01 från Migrationsverket
• Syftet med reformen: socialtjänstens kompetens och insatser, kontinuitet och långsiktighet, normalisering, renodling och förtydligande av rollfördelning stat och kommun förstärka barnens rättigheter.
Migrationsverket ska handlägga och besluta i asylärenden.
Kållered har ett kontor för asylansökan. Det finns 4 ankomstkommuner. Solna, Sigtuna. Malmö och Mölndal.
Eller där barnet ger sig till känna. (färre)
• Ankomstkommun – asylkontor eller känd myndighet
• Socialtjänstlagen –kommunernas yttersta ansvar för att de vistas i kommunen och får det stöd som krävs
• Avtalskommun, de kommuner som har avtal för att ta emot barn och ungdomar Händelseutveckling i Mölndal
Mars 2006 – beslut om reform och ersättningsnivå
April 2006 – förfrågan till kommunerna om att teckna överenskommelse Maj 2006 – Mölndal säger nej till att bli avtalskommun
Juni 2006 – Mölndal tecknar avtal som ankomstkommun – Socialtjänsten tecknar avtal om 6 abonnemangsplatser med 2 institutioner (Kända sedan tidigare och hade rätt kompetens) Juli 2006 – reformen träder i kraft – det anländer 12 barn till Mölndal
Sept 2006 – det anländer 19 barn, avtalsplatserna är fullbelagda, barnen kvarstannar, behöver gode män, skola och hälsoundersökningar
Nov 2006 – skolan börjar
Dec 2006 – Mölndal har tagit emot 70 barn, de kvarstannar över 3 månader, institutionerna räcker inte till
Flexibla samarbetspartners fanns tack och lov!!!
Febr 2007 – barnen kvarstannar 5 mån, några vill inte lämna Mölndal
Juni 2007 – PUT (permanent uppehållstillstånd) för barn i ankomstkommunerna
Juli 2007 – ökad ekonomisk ersättning till avtalskommuner, höjning av ersättningsåldern, ökad avtalsstimulans (Viktiga avgöranden för den politiska debatten)
Dec 2007 – 240 mottagna asylsökande barn, varav 40 har erhållit PUT och har blivit kommuninnevånare
Positiva förväntningar på uppdraget nu bland politiker. Andelen barn ökar nu mycket. Situationen i världen. Fler kommuner är med och tar emot.
Det handlar om
• Ungdomar, killar, 16-18 år • Från Irak, Somalia, Afghanistan
• Förtegna om sin bakgrund och väg till Sverige • Spännvidd av social problematik
• Positiva, intresserade och motiverade Framgångsfaktorer
• Inställningen
• Flexibilitet (även i kommunen)
• Samarbete (springa efter, signaler som kommer, vad är vår roll? Nya samverkansformer som man måste bygga upp)
• Bra institutioner
• Kompetens (fyllt på med kompetens)
• Nätverk (förvaltningschefer och deras presidier – lärt av varandra) • Information (mycket information till kommunledningen under gång) Mölndal har fått ”springa efteråt”, eftersom det gick så fort.
Skolans roll
Annika Vannerberg, Fässbergsgymnasiet
• Fässbergsgymnasiet ca 1200 elever, 11 program. 15-20 % invandrarungdomar • 4 individuella program
- IVIK, IV Introduktionskurs för invandrarungdom - Bas-IVIK. Ensamkommande asylsökande ungdomar - IV
- PRIVAS
Formella mål och riktlinjer
• Myndigheten för skolutveckling www.skolutveckling.se - Innehåll
- Mångfald och likvärdighet
2 planer för deras skolgång och integration
11 september skakade om västvärlden. Oro på skolan av olika skäl Vad är en invandrarungdom? Namn, hudfärg ??
Ens tankemönster bryts ibland
En av föräldrarna är född i utomnordiskt land. Hur förbereder man mottagandet?
• Information till all personal flera gånger (lätt att det blir missförstånd om man inte har rätt kompetens) (språk, kultur och koder)
• Rekrytering av rätt kompetenser lärare och lärarassistenter (vecka 44, IVIK-personal fanns kvar som kunde tas loss och användas för dessa ungdomar) Här och nu gäller! Carpe diem. Dygnsformen för dessa ungdomar gäller. Administration, busskort, hjälp vid förflyttning för att underlätta livet. Lärarassistent som kom från vården med dålig rygg – intresse för ungdomarna – kom från Iran och talade 3 språk från regionen. Ovärderlig tillgång!!
• Tydliga förutsättningar för uppdraget
• Kontinuerlig dialog med samarbetspartners boende, God man, flyktingsekreterare, Migrationsverket
Ungdomarna
* Fler språkområden, bla arbiska
Så lite som möjligt med tolk – svenskan gäller Förutsättningar för undervisning Bas-IVIK
• Hög lärartäthet, 3,5 tjänst på 25 elever • Grupper i gruppen
• Hög grad av individualisering • Sammanhållen undervisning
• Möjligheter till sociala kontakter med andra elever, t ex lunch, idrott, estetisk verksamhet
• Sen start på dagen
• Schemat kan brytas när som helst Undervisning
Underskatta inte dessa ungdomar *Bas-IVIK (transit)
Behöver tolk för vardagsproblem/konflikter
Svenska, språk, matematik, idrott, Sverige. Gruppen ändras hela tiden * Bas-IVIK (PUT)
Behöver oftast tolk för vardagsproblem/konflikter Sv, ma, eng, id, Sverige Deltar i andra ämnen på IVIK efter språklig färdighet.
Gruppen relativt konstant Lärarcitat
”Jag trodde inte att det var möjligt att ha så roligt på jobbet” Ingela Steen, God man
Rädda barnen, Länsstyrelsen, Ordf förmyndarnämnden i hemkommunen Lag om god man för ensamkommande barn
• Inget barn skall stå utan företrädare • Tillförsäkra barnen en trygg tillvaro • Förordnas för barn under 18 år
• Överförmyndaren förordnar i barnets vistelsekommun (problematiskt om socialtjänsten finns i en annan kommun)
Flyttar man kan det bli en ny god man. Vad ingår i uppdraget som god man
• I vårdnadshavares och förmyndares (förälders) ställe ansvara för barnet • Ingen underhållsskyldighet
• Ingen faktisk vård
• Se till att barnet får regelbunden kontakt med sin familj Vad gör överförmyndaren
* Upprättar en bank med gode män * Rekryterar god man för barnet
* Ordnar helst träffa mellan god man och barnet med en tolk * Informerar MIV och Socialtjänsten
* Har tillsyn
I Mölndal träffar man barnet första gången hos överförmyndaren. Bra rutin Vad gör den gode mannen
* Ansöker om asyl
• Träffar barnet – skapa en relation
• Kontakter med MIV, advokat, socialtjänst, överförmyndare m fl • Kontakter med boendet
• Kontrollerar; hälsoundersökning, ekonomi, skola • Lämnar årsredovisning och redogörelse
Man får ”ny” tonåringar men det är skillnad. Dessa barn ser upp till en som en äldre person. Hövliga. Nackdel-Man kanske inte alltid får höra det som är sant.
Hälsoundersökning viktig – ofta smittsamma sjukdomar som TBC Svårigheter
• Brist på kulturkompetens (Man får försöka läsa på om deras bakgrunder)
• Brist på kunskaper/erfarenheter – asylprocess, socialtjänst, migrationsdomstolen, förhållningssätt
• Negativ information till barnet (svårt att lämna eftersom det kan bli ett nytt trauma) • Känslomässigt engagemang
Dublinkonventionen om att söka i det första landet. Ofta är det Grekland som är första land. Det kommer oerhört många dit. Problematiskt.
Professionellt förhållningssätt är viktigt! Det ställer speciella krav vid rekrytering. Ulrika Nordström
Handläggare på Migrationsverkets uppdrag, flyktingsamordnare. Lång erfarenhet av flyktingmottagande.
Fullt på institutionerna idag. Tvingas hitta andra sådana, vilket inte alltid är bra. Det finns just nu inga alternativ. Kompetensen ser annorlunda ut.
Under jul och nyår har det kommit många barn. Oförutsägbarhet präglar arbetet. Ständig jourtelefon.
Man vet inget om barnet i förväg. Placera först och sedan lära känna. Ska egentligen inte ha en relation till barnet. Många blir kvar så det blir det en relation.
Information i sin tur till anvisningskommunerna.
Efter ett par dagar sker ett enkelt samtal med tolk. Hur ser bakgrunden ut? Ofta gripande berättelser.
Det kommer också barn som är i fel konstellation. Barn utan biologiska föräldrar. Tex barn som kommer med sin moster. Är då ensamkommande. Ska man separera? Storebror 19 år och lillebror 17 år. Svåra beslut.
Barnet får tid att förbereda sig inför en flytt. Många vill bo kvar inom Göteborgsregionen. Starta nu i fler kommuner!
Barnen får panik i ögonen om de ska till Norrland. Barnen har ofta bott i storstäder. Oftast pojkar i 16-19 årsåldern. Kollektivboende är nog bäst. Familjehem är lite svårare. Vill gärna bo i stan. Kan vara svårt med språket. Man måste då ha tillgång till tolk eller om någon talar språket.
Goda nätverk är viktiga.
Ett drastisk exempel på en pojke (16 år ) som blev placerad på Stora Torp under 4 dagar. Han ville egentligen komma till sin faster som fanns i asylprocessen.
Bo hos släkting eller på institution. Risk att de inte följs upp där de befinner sig. En pojke kom med en stor tumör. Har fått uppehållstillstånd.
6-årig pojke med sin moster som var väldigt ung. Hon hade tagit hand om honom hela tiden. Han ville inte vara i Sverige och ville hem till Somalia.
Använd tolk så ofta det går. Det finns telefontolkar också. De kan ha ett ytflyt i sitt språk men förstår inte.
Ha möte med socialtjänst och skola.
www.goteborg.se/flykting och invandring Ensamkommande asylsökande barn Där finns ett bra flödesschema.
/ Margaretha Allen dokumenterade
Eftermiddagspass, fördjupningsseminarium med
Ole Hultmann, Henry Asher och Monica Brendler-Lindqvist
Frågor från publiken handlade bland annat om behovet av tillgång till barnpsykiatrisk
expertis. Är screening viktig? På detta hade panelen olika synpunkter. Henry och Ole menade att det kan vara så att barnet har nytta av screening eftersom det då kan komma fram psykiska symptom som annars på sikt kan leda till större problem. Skolan kan också få adekvat
information så att hänsyn kan tas. Trauma kan exempelvis leda till koncentrationssvårigheter. Det fanns också viss tveksamhet i panelen. Monica menade att barnen är svårbedömda, hon tror att man måste vara ödmjuk för resultaten av sådan screening. Det är bättre i så fall att vänta till efter det att barnet fått uppehållstillstånd. Frågor sätter igång mycket. Detta kan Henry instämma i också, timingen är viktig. Det är också angeläget att vara tydlig med vem man är i ett sådant möte, att man till exempel inte råder över asylprocessen. Det är mycket sårbara barn. En viktig person för att diskutera hälsan kan istället vara skolsköterskan. Vilken kompetens behöver skolan ha, för att möta barn med posttraumatisk stress, undrade någon i publiken. Man har känt viss bävan och undrat om man kommer att klara uppdraget, men det känns mer hoppfullt nu när skolchefen från Mölndal förmedlade insikten om vilken skolans roll är, och att man inte behövde ”rota” i traumat. Samtidigt saknas ofta handledning i skolan. Detta kommenterades från panelen med att det i Göteborgs Stad nu har tillskapats en resursenhet för utbildning och konsultation till skolan. Det kanske kan vara något för GR-kommunerna att diskutera vidare om för ett samarbete. Ole rekommenderar att skolan är med
vid möte tillsammans med god man och socialsekreterare så att ett informationsutbyte kan ske där. Det är också viktigt att vara uppmärksam på vad som går igång hos en själv vid mötet med ett barn som har stora behov. BUP kan också vara en resurs för att ge stöd i
personalgruppen på skolan. Psykologisk kunskap behövs men det behöver inte alltid vara psykologkontakt, säger Ole.
Skolans betydelse lyftes upp under eftermiddagen, skolan har en struktur som barnen känner igen och om man levt i en oförutsägbar kaotisk tillvaro är denna struktur värdefull.
Gruppboende eller familjehemsplacering diskuterades. Det finns olika syn på vad som är det bästa. Det kan till exempel handla om vilken ålder barnet är i, om man har fysiska skador som behöver särskild omsorg och om det finns släkt att bo tillsammans med. Problemen med familjehemmen kan vara att de får för lite stöd och uppbackning. Ett annat problem kan vara att den unge brutit upp från familjen eller inte har något familjeband längre, och ska börja om i ett helt nytt familjesammanhang samtidigt som de redan gått igenom en frigörelseprocess. ”Vanliga” tonårskonflikter och uppbrott är vanliga. Men vissa barn kan vara yngre
mognadsmässigt än vad åldern säger. Därför måste bedömningen ske individuellt och i dialog med barnet, menar Henry. En person i publiken pekar på att familjehemmet kan finnas med i resten av livet på annat sätt än vad ett gruppboende kan göra, en relation som skapas blir inte utbytbar på samma sätt. Vad främjar integration bäst, frågar någon. Integrationen främjas om man känner sig trygg, svarar Henry. Monica ger exempel från Skellefteå där boendepersonal bidragit på en mängd sätt till att de unga fått goda sammanhang i Sverige.
Henry vill tipsa om forsknings- och utbildningsutbudet vid NHV, om flyktingskap, migration och hälsa.
Henry avslutar med en föreläsning om mänskliga rättigheter, det skadar inte att påminna sig om varför vi tar emot barnen, det är inte av ”snällhet”, utan en rättighet för alla att få en fristad vid förföljelse. Henry lyfter också upp det goda samtalets betydelse. Se mer om detta i Henrys power point presentation som läggs på FoU i Västs hemsida.
/Elisabeth Beijer antecknade
Eftermiddagspass, fördjupningsseminarium med Anna-Lena Sellergren, Annika, Wennergren, Ulrika Nordström och Ingela Stéen.
Frågor kring boende för ungdomarna.
• Avseende kollektivboende: Personaltäthet? Kompetens? Kulturkompetens eller inte? • Familjehem: Vilka ungdomar? Varför inte familjehem?
• Eget boende?
Anna-Lena utgick från hur personaltäthet och sammansättning ser ut på de institutioner som Mölndal samverkar med. För en grupp om 8 ungdomar har man fyra heltidsanställda men med möjlighet till vikarier och ”backups”. Dessutom en föreståndare. Fram till 23.00 är två
personal i tjänst. Under natten en sovande jour plus ytterligare en med beredskap i hemmet. På den ena institutionen har de högskoleutbildad personal och på den andra personal med annan erfarenhet och kompetens. För just denna målgrupp har det visat sig vara värdefullt med olika typer av kompetens och inte alltid nödvändigt med högskolekompetens, menar
Lena. En del har kulturkompetens andra inte, ser det inte som ett krav, fortsätter Anna-Lena.
Placering i familjehem är inte alltid det bästa alternativet, menar Ulrika. Det finns risker för att ungdomarna kan utnyttjas av exempelvis släktingar. Det är också svårt för ungdomar i den här åldern att knyta an till en ny familj. Annika menar att dessa ungdomar har lyckats ta sig hit på egen hand under strapatsliknande omständligheter, inte sällan är de desertörer. På många vis har de en vuxenerfarenhet som inte går att jämföra med barn/ungdomar från Sverige. Det kan därför bli fel att placera dem i familjehem. Ulrika säger att det är ytterst viktigt med rekrytering av familjehem om man väljer det sättet. De flesta ungdomar vill vara i närheten av andra ungdomar och ha tillgång till olika aktiviteter som storstaden kan erbjuda. När ungdomarna är mogna för eget boende bör de erbjudas det med eller utan boendestödjare, säger Ulrika.
Frågor kring god-manskapet.
• God man och särskild förordnad vårdnadshavare går det att kombinera? • Hur viktigt att god man har kulturkompetens?
• Hur omfattande är god man-uppdraget • Vad händer när ungdomar blir 18 år?
Ingela säger att god man mycket väl kan bli särskild förordnad vårdnadshavare. Det är emellertid inte så ofta att det ansöks om särskild förordnad vårdnadshavare. Ungdomarna är i den åldern att de inom snar framtid blir myndiga. Ett annat bekymmer kan vara om de
biologiska föräldrarna kommer hit måste de, i fall av att det genomförts en
vårdnadsöverflyttning, återsöka om vårdnaden. God man är ersättare för vårdnadshavare. Det finns gode män med kulturkompetens och utan. Om det finns kulturkompetens så måste det också finnas goda kunskaper om det svenska samhället. Ingela tycker att man inte ska ha för många uppdrag samtidigt som god man. 2-3 uppdrag klarar man av. Speciellt
inledningsvis är det många kontakter som ska tas. I asylprocessen ingår det att vara med vid förhandlingar som kan vara tidsödande.
När ungdomen är 18 år upphör god manskapet. Ingela vädjar till kommunerna att vara generösa vid bistånd till kontaktperson för dessa ungdomar. De är mycket ensamma och behöver hållbara vuxna som kan stötta och hjälpa dem.
Frågor kring ungdomarnas skolgång • Hur bygga upp undervisningen
• När kan de börja på nationella program • Samverkan med andra
Annika säger att det inte handlar om att bygga upp traditionell undervisning för denna grupp. Man måste utgå får ett ”här-och-nu”-perspektiv. Man vet inte från den ena dagen till den andra hur gruppen kan se ut. Det krävs mycket dynamik i organisationen och det kostar att vara förberedd. Det är därför viktigt med regelbundna konsekvensbeskrivningar som underlag vid ansökan om extra medel till migrationsverket. Ett annat problem är de
ungdomar som får PUT (uppehållstillstånd) För de ungdomarna utgår ingen ersättning från migrationsverket och man har i staden inte hunnit med att budgetera för de ungdomarna. Mycket i undervisningen har fokus på stöd och hjälp i att förstå samhället och att lära sig att ta del av samhället. Det kan handla om fritidssysselsättning ex. Lärarna som kommer i
kontakt med dessa elever har ingen speciell utbildning i ett sådant förhållningssätt. Det kan vara problematiskt att få in världsproblemen i klassrummet, säger Annika. Lärarna behöver handledning. De behöver stöd i att de inte kan lösa alla ungdomars problem utan kan endast vara ett stöd i vardagen. Ett exempel är hur de ska kunna klara av Ramadanperioden då de inte har föräldrar som ser till att de äter ordentligt efter att det blivit mörkt.
Fässbergsgymnasiet har en sal inne på skolan som är avsett för denna elevgrupp. Fanns en tanke att inte blanda ihop gruppen med IVIK då man utgick från att de nyanlända
flyktingbarnen behöver särskild ledning och lotsning och att de inledningsvis kanske kan påverkas negativt.
Inträde till nationella programmet kan ske stegvis, säger Annika. De kallar det för
”gäststudera” vilket kan innebära att man kan gå enstaka kurser i nationella programmet men att ha sin huvudsakliga tillhörighet kvar i BASIVIK. Det finns en studievägledare som har ett särskilt ansvarar för denna gruppen ungdomar och som kan lotsa in till nationella program när möjligheter finns. Ingela menar att folkhögskola också kan vare ett bra alternativ för dess ungdomar. Det finns flera folkhögskolor som har en sådan speciell inriktning. Där får
ungdomarna boende, utbildning och kamrater.
Annika menar att samverkan är oerhört viktigt. Mycket av samverkan kommer till stånd utifrån olika behov. Det kan vara med boendet, med god man med socialtjänst. Det är vuktigt att det finns kontaktpersoner som håller i den samverkan. Anna-Lena säger att det också finna fasta samverkansgrupper i staden. Det är på förvaltningschefsnivå, på
mellanchefsnivåer samt att olika presidier träffas regelbundet och tar upp stadens gemensamma arbete med denna målgrupp.
Frågor som rör handläggning och myndighetsutövning. • Hur och när barnavårdsutredningar?
• Hur och när överflyttning av barnen? • Efterlysning av försvunna barn? • Avvisning?
Anna-Lena säger att det är avtalskommunerna som utreder barnens behov enl.
socialtjänstlagen. Ankomstkommunen gör en ”light”-utredning som man i Mölndal kallar för boendeutredning. Ulrika säger att hon träffar barnen efter några dagar efter placering och försöker få reda på så mycket som möjligt. Det är viktigt att kunna förmedla information till den avtalskommun som ska ta över ansvaret för barnet. När det är aktuellt att flytta över barnet är det viktigt att barnet får tid på sig att vänja sig vid det. Det kan handla om från några dagar till ev. en veckas tid. Tiden sker efter överenskommelser mellan kommunerna, säger Ulrika.
Eftersom god man ersätter vårdnadshavare är det god man som efterlyser hos polisen om barnet försvinner, säger Ingela.
Beslut om avvisning kommer snabbt, enligt Ulrika. Däremot går det inte lika snabbt med verkställigheten. Det har förekommit att barn har fått vård enl. LVU och har fått stanna vårdtiden ut innan avvisningsbeslutet verkställs. Anette Larsson påpekar i sammanhanget att LVU inte ”går före” ett avvisningsbeslut dvs. att avvisning kan ske även då barnet vårdas enl. LVU.
Hur man samverkar med kultur och fritid och frågor som rör hälsoundersökningar.
Ulrika berättar att man sedan länge haft ett fungerade samarbete med föreningsliv och andra verksamheter inom kultur och fritid. Den här gruppen behöver inte särskiljas i det avseendet. Information från hälsoundersökning ska gå till god man på samma sätt som annan information från sjukvården lämnas till föräldrar till minderåriga barn.
/ Mia Sjödahl antecknade
