• No results found

Framtidens utmaning – tillsammans utveckla en hållbar region

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Framtidens utmaning – tillsammans utveckla en hållbar region"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Framtidens utmaning

– tillsammans utveckla

en hållbar region

En beskrivning av arbetet 2002–2005

(2)

HUR 2050, ledningsgrupp, december 2005

Jan Gustafsson, ordförande Vägverket Region Väst Lotta Brändström Banverket Västra banregionen +nNDQ%HUJTYLVW 9lVWWUD¿N$%

Bibbi Carlsson Göteborgsregionens kommunalförbund $QGHUV+DQVVRQ 6WDGVE\JJQDGVNRQWRUHW0|OQGDO 'LFN+HGPDQ /lQVVW\UHOVHQ9lVWUD*|WDODQG /DUV%HUWLO(NPDQ 7UD¿NNRQWRUHW*|WHERUJ /HQD-DFREVVRQ 6WDGVE\JJQDGVNRQWRUHW*|WHERUJ /HQD-RKDQVVRQ 7UD¿NNRQWRUHW*|WHERUJ 0DULDQQH1\EHUJ 9lJYHUNHW5HJLRQ9lVW $OI2ORIVVRQ *|WHERUJV+DPQ$% $QQ0DULH5DPQHU| 0LOM|I|UYDOWQLQJHQ*|WHERUJ $QLWD5\QYDOO0nUWHQVVRQ *|WHERUJVUHJLRQHQV kommunalförbund Rolf Thor Västra Götalandsregionen 5RJHU9DKQEHUJ 9lVWWUD¿N*|WHERUJVRPUnGHW$% Bengt Wennerberg Business Region Göteborg Helena Wiberg Luftfartsverket

%M|UQcNH=HWWHUEHUJ 6M|IDUWVYHUNHW

Tidigare medlemmar i ledningsgruppen

3HU0DJQXV %HQJWVVRQs Bengtsson %DQYHUNHW 9lVWUD EDQUHJLRQHQBanverket Västra banregionen *|UDQ%HQJWVVRQ /lQVVW\UHOVHQ9lVWUD*|WDODQG .MHOO2YH(VNLOVVRQ 6WDGVE\JJQDGVNRQWRUHW*|WHERUJ 6WHIDQ+DQVVRQ /XIWIDUWVYHUNHWLuftfartsverket

-RQDV-RKDQVVRQ 7UD¿NNRQWRUHW*|WHERUJ Gösta Landgren Luftfartsverket

Per Lindholm Vägverket Region Väst (ULF1LOVVRQ *|WHERUJV+DPQ$% +nNDQ5\GER *|WHERUJVUHJLRQHQV

kommunalförbund

%R6YHQVVRQ 0LOM|I|UYDOWQLQJHQ*|WHERUJ

HUR 2050 arbetsgrupp, december 2005

+DQV$QGHUVVRQ .XQJVEDFNDNRPPXQ Jonas Borglund Banverket Västra banregionen 6WHIDQ(JOLQJHU 9lJYHUNHW5HJLRQ9lVW -|UQ(QJVWU|P 7UD¿NNRQWRUHW*|WHERUJ Jan Gustafsson, ordförande Vägverket Region Väst Lars Heineson Kungälvs kommun Ulf Knape Vägverket Region Väst -DQ0DWKLVVRQ 7UD¿NNRQWRUHW*|WHERUJ Erik Palme Göteborgsregionens

kommunalförbund (fd) $QQ0DULH5DPQHU| 0LOM|I|UYDOWQLQJHQ*|WHERUJ $QGHUV5RWK 7UD¿NNRQWRUHW*|WHERUJ %HQJW5\GKHG %DQYHUNHW9lVWUDEDQUHJLRQHQ ,QJULG6RQGpQ 6WDGVE\JJQDGVNRQWRUHW*|WHERUJ cVD:LOVNH *|WHERUJV+DPQ$%

Tidigare medlemmar i arbetsgruppen

,QJHOD%HQJWVVRQ6FK|W] .XQJVEDFNDNRPPXQ 32(FNHUOLG 9lJYHUNHW5HJLRQ9lVW .MHOO)RUV 9lJYHUNHW5HJLRQ9lVW Elin Löwendahl Göteborg 2050

%HUQW1LHOVHQ 7UD¿NNRQWRUHW*|WHERUJ -RKDQ6ZDKQ *|WHERUJ

-RKDQ7URXYp 6FKHQNHU

Forskare som följt HUR 2050

Lars Larsson Dalarnas forskningsråd %M|UQ0DOEHUW &KDOPHUVWHNQLVNDK|JVNROD 0HUULWW3RON *|WHERUJVXQLYHUVLWHW

(3)

3 Jag har aldrig varit med om att slå in så många öppna

dörrar som när vi skulle starta nätverket HUR 2050. Cheferna i de ingående organisationerna var alla P\FNHWSRVLWLYDWLOODWWWUlIIDVI|UDWWGLVNXWHUDIUDP en gemensam uppfattning om hur infrastrukturen i Göteborgsregionen skall utformas på ett långsiktigt hållbart sätt och att ta fram underlag av hög kvalitet inför de politiska besluten i regionen. Vi startade den 27 februari 2002RFKKDUGlUHIWHUWUlIIDWVFDVMXWLOO åtta gånger per år och haft sammanlagt fem work-VKRSV1lUYDURQRFKHQJDJHPDQJHWSnYnUDP|WHQKDU YDULWP\FNHWK|JRFKMDJWURUDWWYLDOODKDUOlUWRVV P\FNHWQ\WWEnGHDYYDUDQGUDPHQRFNVnDYXWRPVWn-ende sakkunniga och experter.

En av de stora utmaningarna för mänskligheten under detta århundrade är att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen för att undvika alltför stora kli-matförändringar. Transportsektorn måste naturligtvis då också vara med och ta sin del av ansvaret, med att begränsa den globala temperaturökningen beroende av den förstärkta växthuseffekten till cirka 2 grader. %lWWUHNROOHNWLYWUD¿NPLQGUHELOWUD¿NRFKHIIHNWLYDUH bränslesnåla fordon kommer att vara viktiga inslag LGHI|UlQGULQJDUQDYLPnVWHJ|UD)|UDWWQnGHWWD måste vi minska utsläppen av koldioxid från fos-VLODEUlQVOHQPHGWYnWUHGMHGHODUWLOO'HWNDQ EOLVYnUWDWWQnGLWPHQGHWlULQWHRP|MOLJWRFKGHW NRPPHULQWHDWWLQQHElUDDWWYLPnVWHERLMRUGNXORU eller leva som på stenåldern.

$Y´GHQQ\DHNRQRPLVNDJHRJUD¿Q´KDUYLOlUWRVVDWW GHW¿QQVVWDUNDVDPEDQGPHOODQHQUHJLRQVVWRUOHN

och täthet och dess förmåga att generera tillväxt. Regionförstoring är bra men då måste den långväga SHQGOLQJHQLI|UVWDKDQGVNHPHGMlUQYlJ

Vi vill tillsammans utveckla det goda livet i Gö-WHERUJVUHJLRQHQ'nlUGHWVMlOYNODUWDWWRFNVnGHQ VRFLDODXWYHFNOLQJHQPnVWHEOLJ\QQVDPRFKDWWEODQG annat den livsstilsrelaterade ohälsan minskar.

Utgångspunkten måste hela tiden vara en balans mellan de ekologiska, ekonomiska och sociala dimen-sionerna.

Vårt arbete visar att samarbete är nödvändigt och bra och att vi alla måste gå i takt, (med) medborgare, RUJDQLVDWLRQHUP\QGLJKHWHUQlULQJVOLYRFKSROLWLNHU 'n|NDURFNVnNUDIWHQRFKP|MOLJKHWHQDWWJHQRPI|UD det långsiktigt hållbara samhället.

'HWlUJLYDQGHRFKUROLJWRFKJHUHQHUJLDWWMREEDPHG OnQJVLNWLJDIUnJRURFKO\IWDEOLFNHQI|UDWWI|UV|NDVH vad det hållbara samhället kan innebära. Det är också viktigt att våga titta framåt och dra slutsatser om vad vi måste förändra både i fråga om livsstil och hur vi planerar inför framtiden.

'HWDOOUDYLNWLJDVWHlUDWWYLPnVWHE|UMDUHGDQLGDJ Göteborg den 14 februari 2006

Jan Gustafsson

2UGI|UDQGHLOHGQLQJVJUXSSHQI|U+85

Förord

(4)

Innehåll

Förord 3

Sammanfattning 5 1. Inledning 7

Historik och medverkande 7 Målen för HUR 2050 7

Från infrastruktur till samhällsplanering 7 .ROOHNWLYWUDÀNHQlUYLNWLJ 8

 *HRJUDÀVNDYJUlQVQLQJ 9

Regionförstoring – lokala arbetsmarknadsregioner 9 3. Arbetsmetod – backcasting 10

4. Tillståndsbeskrivning – Steg 1 i backcasting 11

5. Dimensioner för långsiktig hållbarhet – steg 2 i backcasting 12 Ekologisk hållbarhet 12

Ekonomisk hållbarhet 14 Social hållbarhet 14

6. Visionen – detta vill vi nå – steg 3 i backcasting 16  µ9lJHQGLWµ²VWHJLEDFNFDVWLQJ 18

Trender, konstanter 18 Styrkor och svagheter 18 8. Så går vi vidare 19

HUR 2050 fortsätter 19 Det kommande arbetet 19

Samordnad planering på övergripande strategisk nivå 19 Grupp 1: Utveckling av infrastruktur 20

Grupp 2: Samordnad planering på operativ nivå 20 9. K2020 21

.E\JJHUSnOnQJVLNWLJDWUDÀNSROLWLVNDPnO 

'HQIUDPWLGDVWUXNWXUHQI|UNROOHNWLYWDÀNHQL*|WHERUJVRPUnGHW  0nOELOGHQI|U*|WHERUJVRPUnGHWVIUDPWLGDNROOHNWLYWUDÀN  Strategiska frågor 22

Fortsatt arbete med K2020 23

10. Referensgrupp med yngre medarbetare 24 Likheter, skillnader 24

Visioner, strategier 24 Bra med referensgrupp 25

Referensgrupp, december 2005 25

Tidigare medlemmar i referensgruppen 245 Bilagor

(5)

5

Sammanfattning

Vi har arbetat tillsammans

2002 tog Vägverket Region Väst upp frågan om ett samarbete för att tillsammans med samverkande parter utarbeta strategier inom transportsektorn som VNDOOYDUDOnQJVLNWLJWKnOOEDUDRFKVDPWLGLJWXSSI\OOD de transportpolitiska delmålen. Detta arbete går under QDPQHW´+85IUDPWLGHQVXWPDQLQJ±WLOOVDP-PDQVXWYHFNODHQKnOOEDUUHJLRQ´'HI\UDWUD¿NYHUNHQ deltar, liksom Västra Götalands län, Västra Götalands 5HJLRQHQ9lVWWUD¿N*|WHERUJVUHJLRQHQVNRPPX-nalförbund och Business Region Göteborg, vidare *|WHERUJVVWDGJHQRP+DPQHQ7UD¿NNRQWRUHW6WDGV-E\JJQDGVNRQWRUHWRFK0LOM|I|UYDOWQLQJHQ0|OQGDOV stad samt representanter från kommunerna Kungälv och Kungsbacka.

+85KDUIRUPXOHUDWHQYLVLRQLV\IWHDWWLQVSL-rera den långsiktiga planeringen i regionen genom DWWYLVDSnQ\DP|MOLJKHWHUDWWSnYHUNDXWYHFNOLQJHQL ULNWQLQJPRWOnQJVLNWLJKnOOEDUKHW$UEHWHWKDURFNVn UHJHOEXQGHWUHGRYLVDWVI|U*5VVW\UHOVHPHQGHWlU YLNWLJWDWWXQGHUVWU\NDDWWGHWWDlUHQUHQWMlQVWHPDQ-naprodukt utan några politiska ställningstaganden eller beslut.

Hållbar utveckling är nödvändigt

En av de stora utmaningarna är att undvika alltför stora klimatförändringar. Det har varit en viktig ut-JnQJVSXQNWLDUEHWHW6WXGLHUKDUYLVDWDWWI|UDWWNODUD det måste utsläppen av koldioxid i vår region minska PHGXQJHIlUWYnWUHGMHGHODU0HQDOODGHWUHGLPHQVLR-ner som ingår i hållbar utveckling är lika viktiga och ¿QQVPHGLYnUWDUEHWH

Ekologisk hållbarhet

En utveckling utan att viktiga resurser uttöms HOOHUDWWPLOM|QI|U|GV

Ramen

Ekonomisk hållbarhet

En utveckling med ett differentierat växande näringsliv och hög utbildningsnivå

Medlet

Social hållbarhet En utveckling med PLQVNDQGHNO\IWRURFK allas lika värde

Målet

Från infrastruktur till samhällsplanering

En hållbar infrastruktur var kärnfrågan när arbetet startade. Eftersom vår region ska växa och utvecklas lUEHE\JJHOVHXWYHFNOLQJHQDYFHQWUDOEHW\GHOVH,QIUD-VWUXNWXUHQVNDWMlQDEHE\JJHOVHQRFKDUEHWVSODWVHUQD och de ska lokaliseras så att vi kan ha en hållbar, resurssnål infrastruktur. Därför har arbetet successivt breddats och med tiden kommit att handla mer om VDPKlOOVSODQHULQJLYLGEHPlUNHOVHlQVSHFL¿NWYLONHQ infrastruktur vi ska ha.

$PELWLRQHQYDURFNVnDWWNXQQDEHO\VDGHQVRFLDOD sidan av hållbar utveckling. Utformningen av vår framtida region ska t ex inte medverka till segreger-LQJHOOHURWU\JJKHW0HQWUDGLWLRQHQLQRPGHWVRFLDOD arbetet är inte lika utvecklad när det gäller långsiktig planering och vi hade heller inte kompetens inom området. 'HWKlUYLOOYLQn²YnUYLVLRQ 9lVWVYHULJH²HQVWDUNRFKW\GOLJUHJLRQL(XURSD v v v v v räcklig rörlighet. v nav för gods och människor.

v persontransporter. v stark tillväxt. v v

(6)

Så går vi vidare – HUR 2050 fortsätter

Vi anser att en viktig förutsättning för att arbetet för hållbar utveckling ska bli framgångsrikt är att det VDPDUEHWHYLSnE|UMDWLQRP+85IRUWVlWWHU'HQ gemensamma bas vi skapat kommer att var en god JUXQGDWWVWnSnLNRPPDQGHDUEHWH0HQYLNDQRFNVn VHDWWGHWEHK|YVHQVWDUNDUHSROLWLVNVW\UQLQJRFKI|U-ankring för att de många mått och steg som krävs för att nå en hållbar utveckling ska kunna genomföras. Det kommande arbetet är indelat i ett övergripande QlWYHUNVDUEHWH±HQSODWWIRUPI|UVDPRUGQLQJRFKJH-mensamt agerande på strategisk nivå och tre underlig-JDQGHDUEHWVJUXSSHU´8WYHFNOLQJDYLQIUDVWUXNWXU´ ´6DPRUGQDGSODQHULQJSnRSHUDWLYQLYn´RFK´6W|G OLYVVWLODUVRPIUlPMDUKnOOEDUXWYHFNOLQJ´

9LKDUUHGDQE|UMDWPHGNROOHNWLYWUD¿NHQ

+XUPnQJDVRPYlOMHUGHQHJQDELOHQUHVSHNWLYHNRO-OHNWLYWUD¿NHQI|UVLQDUHVRUlUFHQWUDORFKDYJ|UDQGH I|UP|MOLJKHWHQDWWNODUDXWPDQLQJHQHQKnOOEDU utveckling. Det stod klart redan i ett tidigt skede av arbetet med HUR 2050. Därför startades tidigt ett GHOSURMHNW´.)UDPWLGHQVNROOHNWLYWUD¿NL*|-WHERUJVRPUnGHW´YDUVDUEHWHKLWWLOOVSUHVHQWHUDWVLWUH UDSSRUWHU$UEHWHWL.JnUQXYLGDUHLWUHDUEHWV-JUXSSHU´3URMHNWJUXSS,QIUDVWUXNWXU´´3URMHNWJUXSS .QXWSXQNWHU´RFK´3URMHNWJUXSScWJlUGHU´

Förkortningar och begrepp

GR Göteborgsregionens kommunalförbund VGR Västra Götalandsregionen

Göteborgsområdet Begrepp bl a använt i arbetet PHG.$YVHU*|WHERUJ3DUWLOOHQRUUD0|OQGDO RFKYlVWUD+lUU\GD

Göteborgs tätort Tätortsdelen av Göteborgs stad, VDPWGLUHNWDQJUlQVDQGHWlWRUWVEHE\JJHOVHLNRPPX-QHUQD3DUWLOOHRFK0|OQGDO,QRPRPUnGHWERULGDJ nära 500 000 invånare.

Lokal arbetsmarknad 1lUSHQGOLQJHQPHOODQWYn HOOHUÀHUDNRPPXQHUQnUHQEHVWlPGVWDWLVWLVNQLYn bildar de statistiskt sätt en s.k. lokal arbetsmarknad. I Göteborgs lokala arbetsmarknad ingår förutom GRs NRPPXQHULGDJlYHQ2UXVW9nUJnUGD%ROOHE\JGRFK 0DUN,*|WHERUJVORNDODDUEHWVPDUNQDGERULGDJ (2004) 940 000 invånare och den är därmed landets WUHGMHVW|UVWDHIWHU6WRFNKROP 2 230 000 invånare) RFK0DOP| 960 000 invånare).

Regionförstoring Regionförstoring är en pågående process som innebär att lokala arbetsmarknader växer JHRJUD¿VNWJHQRPDWWSHQGOLQJVP|QVWUHWI|UlQGUDV 5HJLRQI|UVWRULQJVW\UVDYKXUKXVKnOOHQYlOMHUDWWER och arbeta.

SCB 6WDWLVWLVND&HQWUDOE\UnQ HUR 2050 LEDNINGSGRUPP

Övergripande strategisk planering

ARBETSGRUPP 1 Utveckling av infrastruktur ARBETSGRUPP 2 Samordnad panering på operativ nivå ARBETSGRUPP 3 Stöd livsstilar som främjar

hållbar utveckling

Arbetet i grupperna kommer att ske i nära samarbete med de tre arbetsgrupperna VRPÀQQVLQRP. VHQHGDQ 

(7)

7 6\IWHWPHGGHQKlUUDSSRUWHQlUDWWGRNXPHQWHUDGHW

DUEHWHVRPSnJnWWXQGHUVQDUWI\UDnUI|UDWWVHGDQ JnYLGDUH6WDUWHQEHVWRGWLOOVWRUGHODYDWWVNDSDHQ gemensam grund att stå på. Dimensionerna för hållbar utveckling har diskuterats och preciserats. Det senaste året har varit inriktad på diskussioner kring hur vi bäst ska nå målet, en hållbar region och hur vi ska planera det praktiska arbetet.

Historik och medverkande

'HWKHODE|UMDGHPHGDWW*|WHERUJVUHJLRQHQV.RP-munalförbund (GR) 1996LQEM|GGHI\UDWUD¿NYHUNHQ WLOOHWWVDPDUEHWHPHGV\IWHDWWWDIUDPHWWJHPHQVDPW underlag för prioriteringar av framtida infrastruk-WXUVDWVQLQJDU*5YLOOHXWYHFNODHQJHPHQVDPV\Q SnWUDQVSRUWV\VWHPHQI|UDWWElWWUHNXQQDGHOWDL diskussionerna och påverka utformningen och an-vändningen av transportinfrastrukturen i regionen. 'HWWDOHGGHIUDPWLOOUDSSRUWHQ´6nVNDYLKDW´VRP GlUHIWHUXQGHUÀHUDnUKDUOHJDWWLOOJUXQGI|UEHVOXW RFKJHQRPI|UDQGHDYYlJMlUQYlJÀ\JRFKVM|-fartssatsningar i Västsverige. 2002 tog Vägverket Region Väst upp frågan om ett samarbete där man tillsammans med andra samverkande parter skall söka utarbeta strategier inom transportsektorn som skall YDUDOnQJVLNWLJWKnOOEDUDRFKVDPWLGLJWXSSI\OODGHVH[ transportpolitiska delmålen. Detta arbete går under QDPQHW´+852050IUDPWLGHQVXWPDQLQJ±WLOOVDP-PDQVXWYHFNODHQKnOOEDUUHJLRQ´RFKGHVDPYHUNDQGH SDUWHUQDVRPLQJnUlUGHI\UDWUD¿NYHUNHQ9lVWUD *|WDODQGVOlQ9lVWUD*|WDODQGV5HJLRQHQ9lVWWUD¿N Göteborgsregionens kommunalförbund och Busi-ness Region Göteborg, vidare Göteborgs stad genom +DPQHQ7UD¿NNRQWRUHW6WDGVE\JJQDGVNRQWRUHWRFK 0LOM|I|UYDOWQLQJHQ0|OQGDOVVWDGVDPWUHSUHVHQWDQWHU från kommunerna Kungälv och Kungsbacka.

+85VNDOOIRUPXOHUDHQYLVLRQLV\IWHDWWLQVSL-rera den långsiktiga planeringen i regionen genom DWWYLVDSnQ\DP|MOLJKHWHUDWWSnYHUNDXWYHFNOLQJHQ LULNWQLQJPRWOnQJVLNWLJKnOOEDUKHW$UEHWHWKDU UHJHOEXQGHWUHGRYLVDWVI|U*5VVW\UHOVHRFKLGHW Rådslag 3 som GR initierade i slutet av 2005 redovi-sas HUR 2050 som en av de bakomliggande arbetena RFKSURFHVVHUQD0HQGHWlUYLNWLJWDWWXQGHUVWU\NDDWW GHWKlUDUEHWHWlUHQWMlQVWHPDQQDSURGXNWXWDQQnJUD politiska ställningstaganden eller beslut.

En forskare från vardera Chalmers, Göteborgs Univer-sitet och Dalarnas forskningsråd ingår från och med 2005. Under arbetets gång har samråd också skett PHGEODQGDQGUDQlWYHUNHW.,7±.YLQQRULQRPWUD¿N RFKHQUHIHUHQVJUXSSPHG\QJUHPHGDUEHWDUHIUnQ ovanstående organisationer.

Målen för HUR 2050

En viktig uppgift när arbetet inleddes i nätverket var DWWIRUPXOHUDV\IWHWPHGDUEHWHW

HUR 2050 syftar främst till att:

v transportörer till politiker.

v turen i Göteborgsregionen skall utformas på ett långsiktigt hållbart sätt.

v som deltar i utformningen av Göteborgsregionens infrastruktur, en plattform där de olika transportsla-JHQEHWUDNWDVVRPOlQNDULHWWRFKVDPPDV\VWHP v

besluten i regionen.

v berörda organisationerna.

Från infrastruktur till samhällsplanering

En hållbar infrastruktur var kärnfrågan när arbetet startade. En central förutsättning för hållbar in-frastruktur samtidigt som vår region ska växa och XWYHFNODVlUEHE\JJHOVHXWYHFNOLQJHQ,QIUDVWUXNWXUHQ VNDWMlQDEHE\JJHOVHQRFKDUEHWVSODWVHUQD%HE\JJHO-sen och arbetsplatserna ska lokaliseras så att vi kan ha en hållbar, resurssnål infrastruktur. Därför har arbetet med HUR 2050 successivt breddats och med tiden kommit att handla mer om samhällsplanering i vid EHPlUNHOVHlQVSHFL¿NWYLONHQLQIUDVWUXNWXUYLVNDKD $PELWLRQHQYDURFNVnDWWNXQQDEHO\VDGHQVRFLDOD sidan av hållbar utveckling. Utformningen av vår framtida region ska t ex inte medverka till segreger-LQJHOOHURWU\JJKHW0HQWUDGLWLRQHQLQRPGHWVRFLDOD arbetet är inte lika utvecklad när det gäller långsiktig planering och det tillsammans med deltagarnas kom-SHWHQVRPUnGHKDUJMRUWDWWGHQVRFLDODVLGDQLQWHlU OLNDEHO\VWVRPGHQHNRQRPLVNDRFKPLOM|PlVVLJD

1. Inledning

(8)

.ROOHNWLYWUD¿NHQlUYLNWLJ

Det stod klart redan i ett tidigt skede av arbetet med +85DWWKXUPnQJDVRPYlOMHUGHQHJQDELOHQ UHVSHNWLYHNROOHNWLYWUD¿NHQI|UVLQDUHVRUlUFHQWUDO RFKDYJ|UDQGHI|UP|MOLJKHWHQDWWNODUDHQKnOOEDU XWYHFNOLQJ'lUI|UVWDUWDGHVWLGLJWHWWGHOSURMHNW ´.)UDPWLGHQVNROOHNWLYWUD¿NL*|WHERUJVRP-UnGHW´6\IWHWPHG.lUDWWVNDSDHQJHPHQVDP IUDPWLGVELOGDYNROOHNWLYWUD¿NHQL*|WHERUJVRPUnGHW ±GHQLQUHGHOHQDY*|WHERUJVUHJLRQHQ3nVnVlWWInU VDPWOLJDDNW|UHULQRPEHE\JJHOVHXWYHFNOLQJVWDGVSOD-nering, investeringar i infrastruktur och utformning DYNROOHNWLYWUD¿NHQVGULIWHQJHPHQVDPSODWWIRUPDWW utgå ifrån. Denna plattform kan utgöra underlag för beslut inom respektive organisation. En målbild har upprättats som innebär en ökning av antalet resande PHGNROOHNWLYWUD¿NIUnQLGDJ400 000 resor per dag till 900 000UHVRUSHUG\JQ

.JHQRPI|UVLVDPYHUNDQPHOODQ7UD¿NNRQWR-UHW6WDGVE\JJQDGVNRQWRUHWRFK0LOM|I|UYDOWQLQJHQ L*|WHERUJV6WDG9lVWWUD¿N%DQYHUNHW9lJYHUNHW Göteborgsregionens kommunalförbund samt Västra *|WDODQGVUHJLRQHQ$UEHWHWLQRP.KDUEHGUL-YLWVLQlUDVDPYHUNDQPHGMlUQYlJVXWUHGQLQJHQI|U Västlänken.

(9)

9 En central fråga i inledningen var att enas om den

JHRJUD¿VNDDYJUlQVQLQJHQ'HQUHJLRQVRPKDUVWX-GHUDWVKDUYLGH¿QLHUDWDWWRPIDWWDHQWLPPHVUHVDQGH från centrala Göteborg. Vi kallar denna region den

större funktionella regionen. Borås, Varberg,

Udde- YDOODRFK7UROOKlWWDQLQNOXGHUDV6NlOHWWLOODYJUlQV-QLQJHQlUDWWGHWLQRPGHQQD]RQWDFNYDUHHWWULPOLJW SHQGOLQJVDYVWnQG¿QQVHQNODUWHQGHQVWLOOUHJLRQI|U-storing.

Regionförstoring – lokala

arbetsmarknadsregioner

1970 motsvarade Göteborgsregionen så gott som helt *|WHERUJVORNDODDUEHWVPDUNQDG /$ VnVRPGHQ GH¿QLHUDVDY6&%6HGDQ1980 har dock den funk-WLRQHOODUHJLRQHQ/$RPUnGHWYX[LWRFKRPIDWWDU LGDJlYHQI\UDNRPPXQHUXWDQI|U*|WHERUJVUHJLRQHQ 9nUJnUGD%ROOHE\JG0DUNRFK2UXVW 0RWVYDUDQGH utveckling pågår i hela landet, och sedan 1980 har DQWDOHWORNDODDUEHWVPDUNQDGHUL6YHULJHPLQVNDWIUnQ 139 till 87. Göteborgs lokala arbetsmarknad utvid-gas för närvarande successivt till att även omfatta HQ´QlU]RQ´EHVWnHQGHDYVWRUDGHODUDYGHQlUPDVWH GHODUQDDY9lVWUD*|WDODQGRFK+DOODQG)UDPI|U allt Varberg och Uddevalla, men även Borås, har en utveckling som pekar på att de inom en relativt QlUDIUDPWLGNRPPHUDWWNQ\WDVWLOO*|WHERUJVORNDOD arbetsmarknad. Uddevalla ingår idag i Trollhättans lokala arbetsmarknad.

Regionförstoring framhålls i första hand av natio-nalekonomer som eftersträvansvärd, för att inte säga Q|GYlQGLJI|UDWWIUlPMDUHJLRQDOXWYHFNOLQJ'HVHU den lokala marknaden som avgörande för tillväxten RFKMXVW|UUHRFKWlWDUHHQUHJLRQlUGHVWRElWWUHlU förutsättningarna för ekonomisk utveckling. 5HJLRQI|UVWRULQJI|UXWVlWWHUHWWYlOXWE\JJWWUDQV-SRUWV\VWHPI|USHQGODUHRFKGHQOnQJYlJDSHQGOLQJHQ PnVWHLI|UVWDKDQGVNHPHGMlUQYlJ(QIUDPWLGD ORNDODUEHWVPDUNQDGVUHJLRQHQOLJW6&%VGH¿QLWLRQ bedöms kunna komma att omfatta nuvarande Göte-ERUJVUHJLRQHQVDPWGlUWLOOHWWWMXJRWDONRPPXQHUL 9lVWUD*|WDODQGRFK+DOODQG$QWDOHWLQYnQDUHNDQ omkring 2050 komma att uppgå till 1,7 à 1,8PLOMRQHU ,VWXGLHQ´)UDPWLGVELOGHUDYHQOnQJVLNWLJWKnOOEDU IXQNWLRQHOO*|WHERUJVUHJLRQRPNULQJnU´VRP lUIUDPWDJHQLQRPUDPHQI|U+85¿QQVHQ I|UGMXSQLQJNULQJYDGVRPNDQYDUDGHQIUDPWLGD funktionella regionen, dess storlek och kärnstruktur. Bilaga 2.

(10)

,QRPSURMHNWHW+85KDUYLDUEHWDWPHGHQ PHWRGVRPNDOODVEDFNFDVWLQJ%DFNFDVWLQJVNLOMHUVLJ från den traditionella prognosbaserade planeringen. Här är inte utgångspunkten att vi fortsätter framåt i samma riktning som vi gått tidigare. I stället utgår man från vart det är man vill nå, och söker vägar att WDVLJGLW,DUEHWHWPHGEDFNFDVWLQJLQJnUI\UDKXYXG-komponenter eller steg.

Steg 1: Tillståndsbeskrivning

$UEHWHWLQOHGVPHGHQEHVNULYQLQJDYGHWDNWXHOOD tillståndet i det studerade området.

Steg 2: Dimensioner för hållbar utveckling

1lVWDVWHJlUDWWOlJJDIDVWYLONDUDPYLOONRUHOOHU dimensioner som kan gälla för ett önskvärt hållbart samhälle. Dessa dimensioner innehåller dels den eko-ORJLVNDKnOOEDUKHWHQ±´YDGQDWXUHQWnO´YLONHWOHGHU till krav på kraftigt minskade utsläpp av växthusga-VHUMlPI|UWPHGGDJHQVQLYnGHOVGHQHNRQRPLVND KnOOEDUKHWHQGLYHUVL¿HUDWQlULQJVOLYÀH[LELOLWHWRFK hög utbildningsnivå och dels den sociala hållbarheten ±DOODVOLNDYlUGHHQJRGYDUGDJVWLOOJlQJOLJKHWI|U DOODPLQVNDGHNO\IWRURFKPLQVNDGVHJUHJDWLRQ

Steg 3: Visionen

,HWWWUHGMHVNHGHWDVVHGDQHQYLVLRQIUDPVRPXSSI\O-ler kraven på hållbarhet.

Steg 4: Strategier för framtiden

6OXWOLJHQXWJnUPDQIUnQQXOlJHWRFKDQYlQGHUYLVLR-nen som underlag för strategier och planering av hur PDQVNDJnYLGDUHI|UDWWEHVNULYDYlJHQRFKP|MOLJ-heterna för att nå en hållbar region.

HÅLLBARHET TID Alternativa scenarier Framtidsbilder ”Hållbart” ”Icke hållbart” Förändringsprocesser Strategier Planering Handling Tillståndsbeskrivning

1

2

3

4

3. Arbetsmetod – backcasting

(11)

11 $UEHWHWPHGDWWJ|UDHQ´7LOOVWnQGVEHVNULYQLQJ´

startade 2002. Rapporten (bilaga 1) beskriver befolkning och näringsliv i Göteborgsregionen år 2002, resmönster och transportbehov, infrastruktur och resandeutveckling samt diskuterar förväntade problem med att uppnå de transportpolitiska del-målen.

Befolkning och näringsliv

cU2002 uppgick befolkningen i Göteborgsregio-nens 13 kommuner till 845 000 personer och utgör därmed ca 10 procent av rikets befolkning. Ytterli-JDUHFDHQKDOYPLOMRQPlQQLVNRUERULQRPHQUDGLH av 10 mil från Göteborg.

9lVWVYHULJHlUHQGHODY6NDQGLQDYLHQVVW|UVWDLQGX-striregion. Göteborg utgör ett logistiskt centrum för KDQGHOPHOODQEODQGDQQDW1RUGHQ%DOWLNXPRFK kontinenten. Göteborgs hamn är den i särklass största L6YHULJH

Person- och godstransporter

$UEHWVUHVRUPHGELOGRPLQHUDUSHUVRQWUD¿NVDUEHWHW, verksamhetsområdet för Vägverket Region Väst sker 67 procent av arbetsresorna med bil.

1lULQJVOLYHWVWUDQVSRUWHUXWJ|UXSSVNDWWQLQJVYLVGU\JW 20SURFHQWDYWUD¿NDUEHWHWLUHJLRQHQYDUDYFDKlOIWHQ lUWXQJWUD¿N

Infrastruktur och resandeutveckling

7LOO*|WHERUJVUHJLRQHQOHGHUIHPMlUQYlJDURFKI\UD QDWLRQHOODVWDPYlJDU7UD¿NHQ|YHU*|WHERUJVNRP-mungränssnitt fördubblades mellan 1970 och 1994. Järnvägsnätet i regionen har utvecklats positivt sedan slutet av1980-talet, då bland annat nuvarande WnJVWUD¿NVWDUWDGHWLOO$OLQJVnV1992 startade pendel-WnJWUD¿NRFNVnWLOO.XQJVEDFND

Problemanalys

Resandet i Göteborgsregionen har ökat i takt med UHJLRQHQVWLOOYl[WRFKWUD¿NHQQlUPDUVLJHOOHU|YHU-VNULGHUWUDQVSRUWV\VWHPHWVNDSDFLWHWSnKXYXGOHGHUQD RFKlOYSDVVDJHUQDDOOWOlQJUHWLGHUDYG\JQHW)|U-GU|MQLQJDUSnJUXQGDYnWHUNRPPDQGHWUlQJVHOHOOHU oväntade incidenter utgör en allt större del av restiden. $QDO\VHUYLVDUDWWlYHQRPNROOHNWLYWUD¿NHQNDQI|U- GXEEODVEOLU|NQLQJDUQDLYlJWUD¿NHQRFKWUlQJVHOSUR-blematiken påtagliga.

Göteborgsregionen har i förhållande till andra städer DYOLNQDQGHVWRUOHNHQOnJDQGHONROOHNWLYDUHVRU$Q-delen kollektivresor över kommunsnittet till Göteborg ligger på 17 procent, medan motsvarande siffror för 2VORlU23SURFHQWRFK6WRFNKROPEHW\GOLJWK|JUH %LEHKnOOHQHOOHULÀHUDIDOOI|UElWWUDGIUDPNRPOLJ-het och kapacitet är nödvändigt också för industrins WUDQVSRUWHU'HW¿QQVVWRUDNDSDFLWHWVSUREOHPSn MlUQYlJVQlWHWRFKVWRUDEHKRYDYDWW|NDYlJWUDQVSRUW-kapaciteten på Götaälvsnittet och på de större tillfarts-och genomfartslederna i Göteborgsområdet.

'HVLIIHUXSSJLIWHUVRP¿QQVLUDSSRUWHQKDUGHOYLV EOLYLWI|UnOGUDGH$NWXHOODXSSJLIWHURPWH[ERHQGH i Göteborgsregionens 13NRPPXQHU¿QQVSn*5V webbplats, www.gr.to.

(12)

0nOHWPHGDUEHWHWI|U+85lUHQOnQJVLNWLJW hållbar region. Diskussionen om hållbar utveckling startade med den så kallade Bruntland-kommissionen 1987VRPSHNDGHSnEHKRYHWDY´HQXWYHFNOLQJVRP WLOOIUHGVVWlOOHUGDJHQVEHKRYXWDQDWWlYHQW\UDI|UXWVlWW-ningarna för kommande generationer att tillfredsställa VLQDEHKRY´%HJUHSSHWXWYHFNODGHVL$JHQGD21-do-NXPHQWHWIUnQ)1P|WHWL5LRGH-DQHLUR19922IWDVW WDODUPDQRPDWWGHW¿QQVWUHGLPHQVLRQHUDYKnOOEDU utveckling, ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling.

Dessa dimensioner innehåller dels den ekologiska KnOOEDUKHWHQ±´YDGQDWXUHQWnO´YLONHWOHGHUWLOONUDY SnNUDIWLJWPLQVNDGHXWVOlSSDYYl[WKXVJDVHUMlPI|UW med dagens nivå, dels den ekonomiska hållbarheten GLYHUVL¿HUDWQlULQJVOLYÀH[LELOLWHWRFKK|JXWELOG-ningsnivå och dels den sociala hållbarheten - allas lika värde, en god vardagstillgänglighet för alla, minskade NO\IWRURFKPLQVNDGVHJUHJDWLRQ

)|UDWWW\GOLJJ|UDYDGVRPPnVWHOlJJDVVlUVNLOGYLNW YLGLQRPGHWUHGLPHQVLRQHUQDKDUYLWDJLWKMlOSDY experter inom respektive område som tagit fram un-derlag i tre rapporter.

,QRPYnUWVDPDUEHWHL+85KDUYLGH¿QLHUDW KnOOEDUXWYHFNOLQJSnI|OMDQGHVlWW

Ekologisk hållbarhet

En utveckling utan att viktiga resurser uttöms HOOHUDWWPLOM|QI|U|GV

Ramen

Ekonomisk hållbarhet

En utveckling med ett differentierat växande näringsliv och hög utbildningsnivå

Medlet

Social hållbarhet En utveckling med PLQVNDQGHNO\IWRURFK allas lika värde

Målet

0nOHQI|UGHQHNRORJLVNDKnOOEDUKHWHQEDVHUDVSn GHVHQDVWHYHWHQVNDSOLJDUHVXOWDWHQLQRPPLOM|RFK

NOLPDWRPUnGHWVRPUHGRYLVDVDY)1VIRUVNQLQJVSD- +lUI|OMHUNRUWDUHIHUDWDYGHWUHUDSSRUWHUQD,QQH-hållet i respektive rapport är framtaget fristående från övriga underlagsrapporter. Det innebär att alla slutsatser inte alltid stämmer överens mellan rappor-WHUQD'HWEHKRYDYDYYlJQLQJVRP¿QQVPHOODQGH tre hållbarhetsdimensionerna ska hanteras i det kom-PDQGHDUEHWHWL+855DSSRUWHUQD¿QQVVRP bilagor (3±5).

Ekologisk hållbarhet

Vid beräkningar och diskussioner om framtida PLOM|PnOlUGHWYLNWLJWDWWKDHWWJOREDOWSHUVSHNWLY Den stora utmaningen för mänskligheten under detta århundrade är att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen, för att undvika \WWHUOLJDUHNOLPDWI|UlQGULQJDU6lUVNLOWIRNXVKDUL rapporten lagts på transporternas påverkan på Yl[WKXVJDVHUQD)|UXWVlWWQLQJHQlUDWWIUDPWLGD PLOM|XWU\PPHVNDOOI|UGHODVOLNDPHOODQMRUGHQV EHIRONQLQJ(QDQQDQXWJnQJVSXQNWlUDWWMRUGHQV EHIRONQLQJHQOLJW)1VEHG|PQLQJI|UYlQWDV|ND IUnQGDJHQVFDVH[PLOMDUGHUPlQQLVNRUWLOOFDQLR PLOMDUGHUnU,SUDNWLNHQLQQHElUGHWDWWL länder behöver minska sina utsläpp per capita PHGDQGHÀHVWDXOlQGHUNDQWLOOnWDVLJHQPLQGUH K|MQLQJ'HWWDLQQHElUDWWYnUWWRWDODXWVOlSSDY NROGLR[LGEHK|YHUPLQVNDPHGWYnWUHGMHGHODUIUDP till 2050.

IPCC redovisar att mätningar visar också att den glo-bala medeltemperaturen redan har ökat med 0,6±0,7 grader under det senaste århundradet. Detta under-VWU\NVGHVVXWRPDYDWWPDQLGDJNODUWNDQREVHUYHUD att polarisar och glaciärer smälter, samtidigt som SHUPDIURVWHQE|UMDUWLQD'HQ|NDQGHPHGHOWHPSH-UDWXUHQNRPPHUDWWVNLOMDVLJnWJOREDOWRFKUHJLRQDOW RFKGlUPHGlYHQHIIHNWHUQD)|UYnUGHOLQRUGHQNDQ vi räkna med allmänt blötare, varmare och blåsigare NOLPDW$QGHOHQH[WUHPDYlGHUVLWXDWLRQHUNRPPHU VDQQROLNWRFNVnDWW|ND7HPSHUDWXUK|MQLQJHQEOLFD

5. Dimensioner för långsiktig hållbarhet – steg 2 i backcasting

(13)

13 kan den globala temperaturökningen som beror på

den förstärkta växthuseffekten begränsas till 2±2.5 grader. Därmed kan ökningen av medeltemperaturen L1RUGHQEHJUlQVDVWLOO3-4 grader. Detta innebär att koldioxidhalten i atmosfären bör stabiliseras vid en nivå på 450 ppm. Dagens nivå är ca 350 ppm och LQQDQYnUOLYVVWLOE|UMDGHUXEEDEDODQVHQYDUGHQFD 270 ppm.

5DSSRUWHQRPHNRORJLVNKnOOEDUKHWXQGHUVWU\NHUDWWI|U 6YHULJHRFK*|WHERUJVUHJLRQHQEHW\GHUGHWWDDWWPnOHW år 2050 skall vara att inte släppa ut mer koldioxid från transporter än 500 kg per person och år. Energian-vändningen per person för transporter skall inte heller vara större än 6250N:KSHUnU'HWWDLQQHElUMlPI|UW med dagens situation att utsläppen av koldioxid för WUDQVSRUWHUPnVWHPLQVNDVPHGPHUlQWYnWUHGMHGHODU och energianvändningen halveras. I dessa siffror ingår alla transporter, såväl person som gods, såväl kortväga som långväga, såväl inrikes som utrikes.

5DSSRUWHQEHG|PHUDWWGHQYLNWLJDVWHPLOM|IDNWRUQ att fokusera på är utsläpp av fossil koldioxid och WLOOK|UDQGHNOLPDWSnYHUNDQ$QGUDPLOM|IDNWRUHUVRP utsläpp av t ex hälsoskadliga ämnen kommer med stor sannolikhet att vara lösta inom 50nUP\FNHWWDFNYDUH HWWEUHWWLQI|UDQGHDYQ\DWHNQLVNDO|VQLQJDU $QDO\VHQDYKnOOEDUHNRORJLVNXWYHFNOLQJKDUWDJLWVIUDPLQlUD VDPDUEHWHPHGSURMHNWHW*|WHERUJ$QVYDULJDI|UEDNJUXQGVUDS-SRUWHQRPHNRORJLVNKnOOEDUKHW´0LOM|RFKUHVXUVUHODWHUDGHNULWHULHU I|UKnOOEDUKHW´lU$QGHUV5RWK7UD¿NNRQWRUHW*|WHERUJRFK-RKDQ 6ZDKQ)\VLVNUHVXUVWHRUL&KDOPHUV5DSSRUWHQLVLQKHOKHW¿QQVL bilaga 3

Koldioxid och temperaturen, två scenarier Scenario A2 bygger på fortsatt ekonomisk tillväxt med en befolkningsökning och tilltagande koldiox LGXWVOlSS(QOLJW,3&&V ,QWHUJRYHUQPHQWDO 3DQHO RQIntergovernmental Panel on &OLPDWH&KDQJH EHUlNQLQJDU NDQ YL I|UYlQWD RVVberäkningar kan vi förvänta oss temperaturhöjningar med totalt 1,4 till 5,8 grader fram till 2100. Sverige förväntas få något högre temperaturhöjning än den genomsnittliga på jorden av den anledningen att vi ligger långt norrut på jordklotet.

Scenario B2 bygger på tillväxt men med en begrän sad ökning av utsläppsnivåer av koldioxid i industri länderna. Koldioxidhalten fortsätter ändå att stiga på grund av att koldioxiden har lång livslängd och ligger kvar i atmosfären under tusentals år. För att kunna stabilisera koldioxidhalten skulle vi med andra ord behöva minska utsläppen kraftigt.

9l[WKXVHIIHNWHQ

Solstrålarna värmer upp jordytan som i sin tur ger ifrån sig värme. Det mesta av värmen som då strålar ut från MRUGHQUHÁHNWHUDVWLOOEDNDDYYl[WKXVJDVHUQDLVWlOOHW för att försvinna ut i rymden. Växthusgaserna fångar alltså upp värmen så att den stannar kvar. Växthus gaser har alltid funnit i atmosfären. Tack vare dem har vi ett klimat som människan kan leva i, annars skulle medeltemperaturen ligga på –18 grader C.

Problemet idag är att växthusgaserna ökat för mycket så att växthuseffekten blivit för kraftig. Koldioxid är den vanligaste växthusgasen. Illustration Joanna Rubin Dranger

(14)

Ekonomisk hållbarhet

Den lokala arbetsmarknadens storlek är avgörande för den samlade specialisering och mångfald som kan nås. Ett tätt centrum ser ut att förstärka förutsättning-DUQDDWWXWQ\WWMDGHQVWRUDPDUNQDGHQVI|UGHODU(Q koncentration till regioncentrum ger sannolikt lång-siktigt starkare förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling i stora lokala arbetsmarknadsregioner. Det ¿QQVXWU\PPHI|UHQVnGDQXWYHFNOLQJ*|WHERUJV tätort är idag relativt gles i förhållande till tätorterna i 6WRFNKROPRFK0DOP|

Rapporten om ekonomisk hållbarhet framhåller Göteborgs roll som centrum i en funktionell lokal arbetsmarknadsregion. I dag har denna lokala arbets-marknad ca 900 000 invånare. Runt 2050 kan befolk-ningen genom vidgning av den lokala arbetsmarkna-GHQLQÀ\WWQLQJRFKI|GHOVH|YHUVNRWWKD|NDWWLOO1,7 ±1,8PLOMRQHULQYnQDUH

I ett ekonomiskt perspektiv bör en vidgning av den lokala arbetsmarknaden vara en rimlig inrikt-ning. Den innebär att planerings- och utvecklings-insatserna arbetar med, inte mot, de grundläggande GULYNUDIWHUQDLHNRQRPLQ'HQLSURMHNWHWVWLSXOHUDGH EHIRONQLQJVWLOOYl[WHQSnGU\JW400 000 invånare H[NOXVLYHUHJLRQI|UVWRULQJJHQRPLQÀ\WWQLQJRFK I|GHOVH|YHUVNRWW NUlYHURPIDWWDQGHQ\SURGXNWLRQ DYERVWlGHU$QDO\VHUDYERVWDGVPDUNQDGHQYLVDUDWW de långsiktiga förutsättningarna för produktion av bostäder är absolut starkast kring Göteborg och utefter Västkusten. Det är dessutom bara på de största lokala marknaderna som en relativt säker och långsiktigt växande bostadsefterfrågan kan förväntas. Rapporten bedömer att en första förutsättning för DWWVNDSDPHUXWU\PPHI|UVDPKlOOVSODQHULQJHQDWW SnYHUNDIUDPWLGHQL*|WHERUJPHGRPQHMGlUHWWYlO XWE\JJWWUDQVSRUWV\VWHP'HWJHUP|MOLJKHWHUDWWPHG- YHWHWXQGHUVW|GMDHQXWYHFNOLQJPRWHQPHUGHFHQWUD-OLVHUDGHOOHUHQPHUFHQWUDOLVHUDGVWUXNWXU8WE\JJQDG DYWUD¿NLQIUDVWUXNWXUHQLQNOXVLYHNROOHNWLYWUD¿NHQ är avgörande för att bredare grupper i samhället, inte minst kvinnor och de med lägre utbildning, ska ges |NDGHYDOP|MOLJKHWHU2FNVnJOREDOLVHULQJHQJ|UGHW

PHURPIDWWDQGHQ\E\JJQDWLRQKDVSULGLWVWLOOÀHUGHODU av regionen. Vid planering av infrastruktur i Västsve-ULJHRFK*|WHERUJ¿QQVDQOHGQLQJDWWWDKlQV\QWLOO denna långsiktiga potential.

%DNJUXQGVUDSSRUWHQRPKnOOEDUHNRQRPLVNXWYHFNOLQJ´+nOOEDU utveckling och framtida regionstruktur på Göteborgs lokala arbets-PDUNQDG´KDUVNULYLWVDY7RPDV(NEHUJXWUHGDUHYLG9lVWUD Götalandsregionen, och Henrik Einarsson, med motsvarande uppdrag YLG%XVLQHVV5HJLRQ*|WHERUJ5DSSRUWHQLVLQKHOKHW¿QQVLELODJD.

Social hållbarhet

9LYLOODOODXSSQn´HWWJRWWOLY´PnOHWI|UKnOOEDU utveckling. Ändå har den sociala hållbarheten inte be-O\VWVOLNDRIWDVRPGHQPLOM|PlVVLJDRFKHNRQRPLVND ,QRPGHWVRFLDODRPUnGHW¿QQVLQWHKHOOHUVDPPD tradition av långsiktiga prognoser som t ex inom PLOM|RPUnGHW

Rapporten om social hållbarhet beskriver hur den kulturella utvecklingen skett med explosionsartad kraft och snabbhet under de senaste årtusendena, medan de biologiska förutsättningarna i allt vä-sentligt är oförändrade. Evolutionen och kulturen tar olika lång tid på sig för att förändras, det är ett JUXQGOlJJDQGHGLOHPPDI|URVVPlQQLVNRU6MXN-GRPRFKRKlOVDlUI|UlQGHUOLJDI|UKnOODQGHQ)|UU spelade svält, skador och infektioner en avgörande UROOI|UIRONKlOVDQ0HGLQGXVWULDOLVPHQI|OMGH ökade olikheter i människors förutsättningar att ELEHKnOODHQJRGKlOVD'HQQDRMlPOLNKHWLPlQQLV-NRUVKlOVD¿QQVlYHQLGDJ,IDWWLJDOlQGHUlURKlOVDQ IRUWIDUDQGHP\FNHWVW|UUHlQLGHQULNDYlVWYlUOGHQ MXIDWWLJDUHGHVWRVlPUHKlOVD'HVDPKlOOVI|UlQG-ringar som industrialismen medförde avspeglade VLJRFNVnLHWWQ\WWRKlOVRSDQRUDPD$UEHWHWEOHY en del av en produktionsprocess som både var svår DWW|YHUEOLFNDRFKI|UVWn0lQQLVNRUXSSOHYGHHWW slags främlingskap (alienation) i arbetet. Dessutom NXQGHGHQQDQ\DVDPKlOOVRUGQLQJLQWHWDVDPPD KlQV\QWLOOLQGLYLGHUQDVROLNDI|UXWVlWWQLQJDU1\D VMXNGRPDUE|UMDGHXSSWUlGDEODQGDQQDWVRPI|OMG av de sociala förändringarna, överkonsumtion (eller

(15)

15 Rapporten framhåller att de sociala och kulturella

I|UlQGULQJDUQDLE|UMDQDY2000-talet går ännu snab-bare, vi rör oss i rask takt in i det moderna informa-tionssamhället. De tunga arbetena minskar, men påfrestningarna blir av ett annat slag. Informations-WHNQRORJLQVWlOOHUVWRUDRFKQ\DNUDYSnLQGLYLGHQV WLOOJlQJOLJKHWRFKÀH[LELOLWHW0lQQLVNRUKDPQDUDOOW RIWDUHLHWWVODJVDFFHOHUDWLRQVV\QGURPGlUVMlOYDWLGHQ W\FNVEOLHQEULVWYDUDRFKGlUIULWLGEHWUDNWDVVRPVO|-VHUL'HQQDQ\DNXOWXUXWVlWWHUPlQQLVNDQVI|UPnJD WLOODQSDVVQLQJI|UQ\DSU|YQLQJDURFKUHVXOWHUDUGHVV-YlUUHRFNVnLQ\DRKlOVRWLOOVWnQG(IWHUVRPGHPHQWDOD UHDNWLRQHUQDKDUHQVnDYJ|UDQGHEHW\GHOVHRFNVnI|U GHNURSSVOLJDIXQNWLRQHUQDEOLUÀHUDDYGHQ\DVMXNGR-PDUQDDYHWWQ\WWVODJVRPXWEUlQGKHWU\JJSUREOHP sömnproblem, depression och stress.

De variabler som bestämmer regiontillväxtens konse-kvenser för hälsan och de sociala problemen är svåra DWWUHGXFHUDWLOOHWWOLWHWInWDO0RWEDNJUXQGDYGHQ NXQVNDSVRP¿QQVlUWYnYDULDEOHUDYVlUVNLOGEHW\-delse: graden av förtätning och fördelningen av de

socioekonomiska resurserna. De effekter förändringar

i dessa variabler har, kan och skall relateras till andra OnQJVLNWLJDPnO5DSSRUWHQXQGHUVWU\NHUDWWGHVVD YDULDEOHUIUlPVWWMlQDUV\IWHWDWWEHVNULYDKnOOEDUKHWV-målet socialt och med avseende på hälsan. En förut-sättning för att uppnå detta mål är ekonomisk tillväxt VRPP|MOLJHQEHIUlPMDVPHUnWPLQVWRQHNRUWVLNWLJW DYDQGUDVFHQDULHUlQGHVRPJ\QQDUXWYHFNOLQJHQ VRFLDOWRFKXUKlOVRV\QSXQNW

Ett centralt mål för Göteborgsregionens utveckling med avseende på hälsa och social struktur är att ut- YHFNOLQJHQL*|WHERUJVUHJLRQHQVNDOOIUlPMDLQGLYL-GHQVNURSSVOLJDRFKPHQWDODKlOVDVDPWIUlPMDVRFLDOW god funktion.

5DSSRUWHQXQGHUVWU\NHUDWWGHQQD|YHUJULSDQGHPnO-bild förutsätter att medborgarna har rimlig kontroll RFKLQÀ\WDQGH|YHUVLQHJHQOLYVVLWXDWLRQRFKXSSOH-YHUVLJVMlOYDRFKVLQLQVDWVLHWWVRFLDOWPHQLQJVIXOOW sammanhang. Detta förutsätter kontinuerligt social gemenskap men också utbildning och fortgående dis-NXVVLRQRPVDPKlOOHWVPnORFKPHGHO9DUMHVDPKlOOH har en värdegrund, vars innehåll ständigt måste un-GHUYLVDVGLVNXWHUDVRFKXWYHFNODV6DPKlOOHWVVRFLDOD VWUXNWXURFKLQVDWVHUE\JJHUSnGHQQDYlUGHJUXQG 2KlOVRSUREOHPHQI|UlQGUDUNDUDNWlULUHODWLRQWLOO samhällets förändring. Den livsstilsrelaterade ohälsan måste motverkas och här spelar bland annat hur vi transporterar oss en viktig roll, tillgången på grönom-UnGHQLVWDGHQI\VLVNDNWLYLWHWVRPHQQDWXUOLJGHODY GDJHQXQGHUYLVQLQJRPRFKEHIUlPMDQGHWDYHWWJRWW kosthåll samt att användningen av droger motverkas.

%DNJUXQGVUDSSRUWHQ´)UDPWLGDUHJLRQVWUXNWXUI|U*|WHERUJVRPUnGHW KnOOEDUKlOVDRFKVRFLDOXWYHFNOLQJ´lUIUDPWDJHQDY3HWHU:lKUERUJ IUnQ,QVWLWXWHWI|U6WUHVVPHGLFLQL*|WHERUJI|UDWWGLVNXWHUDYDGVRFLDO KnOOEDUKHWNDQEHVWnDYnU5DSSRUWHQLVLQKHOKHW¿QQVLELODJD

(16)

Ett viktigt inslag i backcasting som arbetsmetod är att beskriva visionen, vart det är man vill nå. Inom HUR KDUYLJMRUWGHWSnWYnROLNDVlWW)|UVWDJnQJHQ var vid ett seminarium den 8-9 april 2003 där vi arbe-WDGHI|UDWWInIUDPI\UDDOWHUQDWLYDVFHQDULHUXWHIWHU två axlar. Den ena axeln blev relaterad till vår livsstil, bl a vilket tempo vi kommer att ha och formerna för vårt resande. Den andra axeln handlade om graden RFKIRUPHQDYNRQFHQWUDWLRQLEHE\JJHOVHQ5HVXOWDWHW DYDUEHWHW¿QQVSUHVHQWHUDWLUDSSRUWHQ)UDPWLGVELOGHU (bilaga 6).

1lU)UDPWLGVELOGHUVNUHYVIDQQVEDUDUDSSRUWHQRP dimensionen för ekologisk hållbarhet. Det innebar att GHI\UDROLNDELOGHUQDUHODWHUDGHVWLOONULWHULHUQDI|U ekologisk hållbarhet. Erfarenheten från det arbetet är att frågan om livsstil påverkar utsläppen av koldioxid LK|JUHJUDGlQEHE\JJHOVHVWUXNWXUHQ8UPLOM|V\Q-punkt är det mest fördelaktigt om människor bosätter sig i tätorter med komplett service inom nära räckhåll. Helst så nära att arbetsplatser och service kan nås WLOOIRWVHOOHUPHGF\NHO7lWRUWHUQDE|URFNVnYDUD länkade till andra tätorter genom ett effektivt kollek-WLYWUD¿NV\VWHP

1lUUDSSRUWHUQDRPGLPHQVLRQHUQDI|UHNRQRPLVNRFK social hållbarhet togs fram fanns i sin tur ett koncept WLOOUDSSRUWHQ)UDPWLGVELOGHUVRPSnVnVlWWNRPDWWEOL MlPI|UHOVHXQGHUODJI|UGHDUEHWHQD

$OOWHIWHUDWWDUEHWHWL+85JnWWYLGDUHKDUHWW behov av att formulera en vision utefter en annan PRGHOOlQGHQVRPDQYlQGVL)UDPWLGVELOGHUXSSVWnWW I det andra sättet att arbeta med visionen hade vi med RVVWDQNDUQDIUnQDUEHWHWPHG)UDPWLGVELOGHUQD0HG oss fanns också funderingarna kring olika former av XWYHFNOLQJDYUHJLRQHQRFK|YHUW\JHOVHQRPI|UGH-larna med en decentraliserad koncentration. Kunska-SHQRPOLYVVWLOHQVVWRUDSnYHUNDQSnP|MOLJKHWHQDWW nå en hållbar utveckling fanns också med.

)|UDWWNXQQDXWIRUPDYnUWIRUWVDWWDDUEHWHWRJYL IUDPHWWDQWDOVWUDWHJLHUVRPVNXOOHJ|UDGHWP|MOLJW att uppnå vår vision.

Vårt fortsatta arbete i HUR 2050 bygger på följande strategier som formulerats utifrån visionen:

 8WYHFNODVLQQOLJWWLOOWDODQGHWU\JJDWLOOJlQJOLJD förtätade tätorter )|UlQGUDUHVDQGHRFKWUDQVSRUWHUWLOOPHUKnOOEDUD mönster  ±VW|GMDRFKLQIRUPHUDI|UHRFKXQGHUUHVD  ±VNDSDRFKVW|GMDDOWHUQDWLYI|UUlWWWUDQVSRUWHU vid rätt tillfällen  ±E\JJDXWNROOHNWLYWUD¿N  ±VNDSDRFKJHI|UXWVlWWQLQJDUI|UNRPELQDWLRQHU av och samverkan mellan transportslag

3. Bedriva gemensam och samordnad planering DYWUDQVSRUWLQIUDVWUXNWXURFKEHE\JJHOVH

6. Visionen – detta vill vi nå – steg 3 i backcasting

'HWKlUYLOOYLQn²YnUYLVLRQ 9lVWVYHULJH²HQVWDUNRFKW\GOLJUHJLRQL(XURSD v v v v v lig rörlighet. v nav för gods och människor.

v persontransporter. v stark tillväxt. v v

(17)

17 6NDSDHWWOlUDQGHNOLPDWI|UKnOOEDUXWYHFNOLQJ i samarbete med:  ±PHGERUJDUH  ±RIIHQWOLJDDNW|UHU  ±IRUVNQLQJRFKSUDNWLN  ±QlULQJVOLYHW

5. Prioritera socialt god funktion och individens kroppsliga och mentala hälsa.

6NDSDHIIHNWLY NROOHNWLYWUD¿N JRGVWUD¿N

Q\RFKEH¿QWOLJLQIUDVWUXNWXULVDPNODQJPHG omgivningen

7. Ta fram beslutsunderlag för att få till stånd till-räckliga ekonomiska resurser och en samordnad ODJVWLIWQLQJVRPIUlPMDUKnOOEDUXWYHFNOLQJ 6WlOODPLOM|NUDYVRPGULYHUXWYHFNOLQJHQ

– vid offentlig upphandling – vid planläggning och beslut

(18)

I vårt arbete med att beskriva visionen och vägen dit, har vi gått igenom vilka trender vi kan se i samhället RFKYLONDVW\UNRURFKVYDJKHWHUYLKDU0HQ45 år är HQOnQJWLGRFKP\FNHWNDQKLQQDI|UlQGUDVIUDPWLOO år 2050. Därför valde vi att komplettera den traditio-QHOODWUHQGIUDPVNULYQLQJHQPHGI|UGMXSDGHDQDO\VHU inom två speciellt intressanta frågeområden. De var: v %13WLOOYl[WRFK|NDGPLOM|EHODVWQLQJNRPPHUDWW EU\WDV GHFRXSOLQJ IUDPI|UDOOWNRSSOLQJHQPHOODQ %13RFKXWVOlSSHQDYNROGLR[LG" v NXQQDEOLWLOOnU"

I korthet konstateras i rapporten att decoupling redan lUSnJnQJRFKDWWGHW¿QQVXWYHFNOLQJVSRWHQWLDOLQRP motortekniken. Resultaten presenteras utförligare i UDSSRUWHQ´8QGHUV|NQLQJDYWYnDOWHUQDWLYDXWYHFN-OLQJVOLQMHUIUDPWLOOnU´%LODJD7.

Trender, konstanter

Det är viktigt att ständigt diskutera och skapa sig en uppfattning om de förändringar som har sådan kraft DWWGHWNDQSnYHUNDVDPKlOOVXWYHFNOLQJHQ6nGDQD G\QDPLVNDI|UlQGULQJDUHOOHUVWDUNDWUHQGHUVNDSDU XWYHFNOLQJVSURFHVVHU9LKDULI|UVWDKDQGDQDO\VHUDW WUHQGHURFKGULYNUDIWHUVRPIRUPDUP|MOLJKHWHUQDDWW VNDSDHWWKnOOEDUWWUDQVSRUWV\VWHPI|UJ|WHERUJVUHJLR-nen 2050. De viktigaste trenderna är: v v LPLOM|DUEHWHW v v till storstadsregioner v v rutillgångar

Styrkor och svagheter

,OMXVHWDYVDPKlOOVWUHQGHUQDVNRQVHNYHQVHUPHGKRW RFKP|MOLJKHWHULQRPWUDQVSRUWV\VWHPHWKDUYLLGHQWL-¿HUDWYLONDVW\UNRURFKVYDJKHWHUYLXSSOHYHUDWWGHL nätverket ingående organisationerna har.

Våra styrkor:

v siktighet och samverkan mellan politiker och WMlQVWHPlQ v påverka teknikutvecklingen. v infrastruktur. v monopol. v v

kunskaper och erfarenhet

v WHWOnQJVLNWLJKHWRFKKHOKHWVV\Q v v Våra svagheter: v v v v drivkraft v v v v tigt tänkande. 6W\UNRURFKVYDJKHWHU¿QQVQlUPDUHSUHVHQWHUDGHL bilaga 8.

(19)

19

HUR 2050 fortsätter

Vi anser att en förutsättning för att arbetet för hållbar utveckling ska bli framgångsrikt är att det samarbete YLSnE|UMDWLQRPQlWYHUNHW+85IRUWVlWWHU'HQ gemensamma bas vi skapat kommer att var en god grund att stå på i kommande arbete.

0HQYLNDQRFNVnVHDWWGHWEHK|YVHQVWDUNDUHSROLWLVN VW\UQLQJRFKI|UDQNULQJI|UDWWGHPnQJDPnWWRFK steg som krävs för att nå hållbar utveckling ska kunna genomföras.

De organisationer som ingår i ledningsgruppen för HUR 2050 utgör även i fortsättningen nätverkets led-ningsgrupp, med direkt ansvar för det övergripande DUEHWHW´6DPRUGQDGSODQHULQJSnVWUDWHJLVNQLYn´RFK med ansvar för ledningen av de tre arbetsgrupperna. Politikerna inom bland annat Göteborgsregionens kommunalförbund kommer även i fortsättningen att hållas informerade om arbetet.

Det fortsatta arbetet med K2020 kommer också att ha VWRULQYHUNDQSnP|MOLJKHWHQDWWQnIUDPJnQJRFKYnUD mål. De olika gruppernas arbete kommer också att ske i nära samverkan med varandra.

Det kommande arbetet

'HWNRPPDQGHDUEHWHWV\IWDUWLOODWWI|UYHUNOLJDGH YLVLRQVSXQNWHUVRPYLKDULGHQWL¿HUDWVRPFHQWUDOD för att åstadkomma hållbara transporter i Västsverige fram till år 2050. I hållbarhetsbegreppet inkluderas hållbar utveckling med avseende på ekologisk, ekono-misk och social utveckling.

$UEHWHWlULQGHODWLHWW|YHUJULSDQGHQlWYHUNVDUEHWH ±HQSODWWIRUPI|UVDPRUGQLQJRFKJHPHQVDPWDJH-rande på strategisk nivå och tre underliggande arbets-JUXSSHU´8WYHFNOLQJDYLQIUDVWUXNWXU´´6DPRUGQDG SODQHULQJSnRSHUDWLYQLYn´RFK´6W|GOLYVVWLODUVRP IUlPMDUKnOOEDUXWYHFNOLQJ´

2UJDQLVDWLRQHQI|UGHWNRPPDQGHDUEHWHWPHG handlingsplan beskrivs övergripande här. Under det tidigare arbetet med HUR 2050 har en rad förslag och LGpHUWDJLWVIUDPRFKGHNRPPHUDWWYDUDXQGHUODJI|U grupperna. Det mer konkreta innehållet, med årtal och precisering av aktiviteter, ska utformas inom grupperna och stämmas av mot politiska beslut.

Samordnad planering på övergripande

strategisk nivå

$UEHWHWOHGVDYQlWYHUNHWVOHGQLQJVJUXSSRFKGHW handlar om ett visions- och värderingsarbete med Q\VNDSDQGHRFKQ\WlQNDQGHVRPOHGVWMlUQDVDPWDWW NRQWLQXHUOLJWI|OMDXSSRFKXWYlUGHUDGHWPHURSHUDWLYW LQULNWDGHDUEHWHW+lU¿QQVRFNVnNRSSOLQJDUWLOOGHQ forskning som bedrivs inom området.

En annan viktig uppgift blir att arbeta med frågor till stöd för arbetet i de tre arbetsgrupperna. Det behövs stöd för:

v v

dialog om den sociala dimensionen v

)UnQGHQ|YHUJULSDQGHVWUDWHJLVNDQLYnQXWYHFNODV aktiviteter inom de tre arbetsgrupperna.

8. Så går vi vidare

HUR 2050 LEDNINGSGRUPP Övergripande strategisk planering

ARBETSGRUPP 1 Utveckling av infrastruktur ARBETSGRUPP 2 Samordnad panering på operativ nivå ARBETSGRUPP 3 Stöd livsstilar som främjar

(20)

Grupp 1. Utveckling av infrastruktur

0HGHQ|QVNDQRP|NDGEHIRONQLQJ|NDGU|UOLJKHW och ett växande näringsliv kommer behov av olika W\SHUDYLQIUDVWUXNWXULQYHVWHULQJDU1lUGHLQYHVWH-ringarna ska göras måste planeringen vara samordnad och en avvägning mellan de olika transportslagen ske. Den ska ske utifrån förutsättningarna för att tillgo-dose de tre kriterierna för hållbar utveckling, inklu-sive behovet av väsentligt lägre utsläpp av koldioxid. Som övergripande mål gäller DWWDOOWE\JJHDY LQIUDVWUXNWXUJHQRPV\UDVDYYLVVDJUXQGOlJJDQGH SULQFLSHU'HlU´%\JJHVWHWLVNWWLOOWDODQGHLQIUDVWUXN-WXU´´%HYDUDRFKVNDSDJU|QD\WRU´´%\JJWDOEDUD PLOM|HU´RFK´.XQGIRNXV´

Det operativa arbetet innehåller en rad delmoment, PHGEnGHI\VLVNWE\JJDQGHRFKWHNQLVNWVW|GI|U ElWWUHUHVXUVXWQ\WWMDQGH$UEHWHWLQRP.RFK 6SnUNRPPHUDWWOLJJDWLOOJUXQGI|UVDWVQLQJDU NRSSODGHWLOONROOHNWLYWUD¿NRFKMlUQYlJVXWE\JJQDG v v v v v v v v v

Grupp 2. Samordnad planering

på operativ nivå

Ett övergripande mål är att få regionens olika aktö-rer att tillsammans planera för boende, arbetande och UHVDQGHVRPVW|GMHUHQOnQJVLNWLJWKnOOEDUXWYHFNOLQJ Det operativa arbetet innehåller en rad områden med HWWÀHUWDOROLNDDNWLYLWHWHULQRPYDUMHRPUnGH

v v

v

v

Grupp 3. Stöd livsstilar som främjar

hållbar utveckling

Ett övergripande mål är att skapa förutsättningar för en tillgänglig, integrerad och mångfaldig region, GlUGHWVNDOOYDUDQDWXUOLJWPHGOLYVVWLODUVRPIUlPMDU hållbar utveckling.

Det operativa arbetet innehåller en rad områden med HWWÀHUWDOROLNDDNWLYLWHWHULQRPYDUMHRPUnGH

v v v

v teknik för hållbar kommunikation

(21)

21 .SUHVHQWHUDVPHUI\OOLJWLWUHUDSSRUWHUELODJD

9±11.

.E\JJHUSnOnQJVLNWLJDWUD¿NSROLWLVNDPnO

.E\JJHUSnOnQJVLNWLJDWUD¿NSROLWLVNDPnOSn lokal, regional och nationell nivå, bland annat Göte-borgsregionens kommunalförbunds transportpolitiska målsättningar från 2000.ROOHNWLYWUD¿NIUnJRUKDU även pekats ut som ett viktigt område i den pågående regionala rådslagsprocessen. Göteborgsområdets utveckling ingår i en stärkt västsvensk region med YLGJDGDUEHWVPDUNQDGRFKVW|UUHLQÀXHQVRPUnGH vilket ställer höga krav på samspelet mellan den UHJLRQDODRFKORNDODWUD¿NHQ'HW¿QQVHQJHPHQVDP JUXQGV\QDWWUHJLRQHQVNDIRUWVlWWDXWYHFNODVRFKHQ avgörande förutsättning för detta är att öka tillgäng-OLJKHWHQPHGNROOHNWLYWUD¿NRFKRFNVn|NDGHVVDQGHO av resandet. En kraftigt ökad andel är nödvändig om inte trängseln på vägar och gator ska förvärras, liksom utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar. En |NDGDQGHONROOHNWLYWUD¿NUHVRUlUQ|GYlQGLJWI|UHQ långsiktigt hållbar utveckling och en utveckling av regionen som attraktiv för boende och etablering av Q\DYHUNVDPKHWHU

.XWJnUIUnQDWWNROOHNWLYWUD¿NHQVDQGHORP20 år ökar från dagens 24 procent till 35 procent inom och till och från Göteborgsområdet, vilket är unge-IlUVDPPDDQGHOVRP6WRFNKROP+HOVLQJIRUVRFK 2VORKDULGDJ'HWWDLQQHElUDWWGDJHQVUHVDQGHPHG NROOHNWLYWUD¿NHQPHUlQI|UGXEEODVVDPWLGLJWVRP ELOWUD¿NHQVWLOOYl[WEOLUOlJUHlQGDJHQVWUHQG(Q VnGDQXWYHFNOLQJVWlOOHUVWRUDNUDYSnQ\DOlQNDURFK I|UELQGHOVHUI|UNROOHNWLYWUD¿NHQVDPWDWWWLOOJlQJ-ligheten förbättras till framför allt områden utanför FHQWUDOD*|WHERUJ)|UDWWQnGHWWDPnOlUHQYLNWLJ I|UXWVlWWQLQJI|UGHQIUDPWLGDNROOHNWLYWUD¿NHQL*|- WHERUJVRPUnGHWHQXWE\JJGSHQGHORFKUHJLRQWnJVWUD-¿N8WE\JJQDGHQDY9lVWOlQNHQlUDYJ|UDQGHI|UEnGH GHQUHJLRQDODWLOOJlQJOLJKHWHQRFKNROOHNWLYWUD¿NHQV kapacitet i centrala staden. Västlänken krävs också I|UHWWNUDIWLJW|NDWNROOHNWLYWUD¿NUHVDQGHRFKLQJnU som en förutsättning för K2020:s förslag till målbild.

.WDULQWHVWlOOQLQJWLOOGHDOWHUQDWLYVRPDQDO\VH-UDVLSnJnHQGHMlUQYlJVXWUHGQLQJPHQI|UXWVlWWHUDWW något av dem genomförs.

'HQIUDPWLGDVWUXNWXUHQI|UNROOHNWLYWUD¿NHQ

i Göteborgsområdet

,HQIUDPWLGDNROOHNWLYWUD¿NVWUXNWXUPnVWHGDJHQV FHQWUXPULNWDGHWUD¿NNRPSOHWWHUDVPHGJRGDI|UELQ- GHOVHUWLOO|YULJDRPUnGHQL*|WHERUJ2PNROOHNWLY-WUD¿NHQVDPODVLVWUnNEOLUGHWP|MOLJWDWW|NDEnGH turtätheten och reshastigheten, bland annat genom ÀHUHJQDXWU\PPHQI|UNROOHNWLYWUD¿NHQ(QVnGDQ VWUXNWXUVWlOOHUNUDYSnJRGDE\WHVP|MOLJKHWHUPHOODQ OLQMHUQD)|UDWWNROOHNWLYWUD¿NHQVNDEOLDWWUDNWLY NUlYVDWWGHQVDPYHUNDUPHGEHE\JJHOVHWLOOH[HP-SHODWWE\WHVSXQNWHUI|UOlJJVWLOOFHQWUXPELOGQLQJDU Knutpunkterna ska vara lätta att nå till fots eller med F\NHORFKJHJRGDUHVP|MOLJKHWHUORNDOW(QXWYHFNOLQJ DYNQXWSXQNWHUGlUWnJWUD¿NHQDQVOXWHUWLOOGHQORNDOD NROOHNWLYWUD¿NHQPnVWHW\GOLJWSULRULWHUDV

Målbilden för Göteborgsområdets

IUDPWLGDNROOHNWLYWUD¿N

)|UVODJHWWLOOPnOELOGE\JJHUSnDWWUDNWLYDNROOHNWLY-WUD¿NVWUnNRFKNQXWSXQNWHU'HWEDVHUDVRFNVnSnHQ XWE\JJQDGDYVSnUYlJVQlWHWRFKEXVVWUnNPHGHJHWXW-U\PPHI|UDWWVlNUDVQDEEDRFKDWWUDNWLYDUHVRU(QDY JUXQGWDQNDUQDlUDWWDYODVWDFLW\PHGÀHUOlQNDUVRP JHUVQDEEDI|UELQGHOVHU¶I|UELFLW\¶XWDQDWWSDVVHUD %UXQQVSDUNHQVRPLGDJKDUEHJUlQVDGP|MOLJKHWDWW P|WDHWW|NDWUHVDQGH1\DOlQNDUlUWLOOH[HPSHO2SH-ralänken och en spårvägssträckning via Gullbergsvass WLOO*DPOHVWDGHQ/LNDVnI|UHVOnVDWWEXVVWUD¿NHQ WUD¿NHUDUSnHJQDXWU\PPHQL$OOpVWUnNHWRFKOlQJV lOYHQLHQEXVVULQJVRPWDQJHUDUFLW\RPUnGHW9LGDUH HWDEOHUDVQ\DWYlUI|UELQGHOVHUVRPNQ\WHUVDPPDQ GHKDOYFHQWUDODGHODUQDDYVWDGHQ(QQ\I|UELQGHOVH PHOODQ/LQQpSODWVHQRFK6WLJEHUJHWVRPIRUWVlWWHU |YHUlOYHQWLOO/LQGKROPHQRFK+MDOPDU%UDQWLQJV-JDWDQPLQVNDUWU\FNHWSn*|WDbOYEURQ6DPWLGLJW förbinder den stora arbetsplats- och besöksområden XWDQDWWWDYlJHQYLDFLW\

(22)

De viktigaste delarna i målbilden är:

‡ .RQFHQWUDWLRQDYNROOHNWLYWUD¿NHQLVWUnNLQPRW centrala Göteborg med hög turtäthet och korta restider ‡ 8WE\JJGSHQGHORFKUHJLRQDOWnJVWUD¿NPHGJHQRP-gående tåg i Västlänken ‡ ¶6WRU.ULQJHQ¶PHGVSnUYDJQVWUD¿NEHVWnHQGHDY .ULQJHQRFKHQQ\VSnUYDJQVI|UELQGHOVHPHOODQ /LQQpSODWVHQRFK1RUUDbOYVWUDQGHQNQ\WHU

samman viktiga arbets- och besöksområden och ger VQDEEDUHVRU´I|UELFLW\´

‡ ¶%XVVULQJHQ¶PHGEXVVWUD¿NXWPHG6|GUDbOY VWUDQGHQRFKHQQ\VWUlFNQLQJXWPHG$OOpVWUnNHW SnHJQDXWU\PPHQVHSDUHUDWIUnQ|YULJWUD¿N|NDU tillgängligheten till centrala staden och frigör ut- U\PPHLQQDQI|UYDOOJUDYHQVRPLKXYXGVDNUHVHU-YHUDVI|UVSnUYDJQVWUD¿N

‡ (JQDXWU\PPHQI|UNROOHNWLYWUD¿NHQPHGVHSDUDWD EXVVYlJDU EOD$VNLPRFK7RUVODQGD RFKEXVVN|U-fält utmed alla infarter in mot Göteborg för att få korta restider och en konkurrenskraftig kollektiv-WUD¿N

• Utvecklade knutpunkter som ingår i utvecklade FHQWUXPIXQNWLRQHU'HVVDNQ\WVVDPPDQPHG VQDEERFKWlWNROOHNWLYWUD¿N 2PPnOELOGHQL.VNDXSSQnVPnVWHRFNVnRPUn-GHQDXWDQI|U*|WHERUJVRPUnGHWYDUDPHGRFKVW|GMD XWYHFNOLQJHQEODQGDQQDWJHQRPDWWEHE\JJHOVHNRQ- FHQWUHUDVOlQJVNROOHNWLYWUD¿NVWUnNHQRFKLVWDWLRQV-QlUDOlJHQXWPHGSHQGHORFKUHJLRQWnJVWUD¿NHQ 'HQ\DI|UELQGHOVHUQDNQXWSXQNWHUQDRFKEXVVWUnNHQ LQQHElUDWWNROOHNWLYWUD¿NHQInUNRUWDUHUHVWLGHURFK ökad framkomlighet i hela Göteborgsområdet. Detta OHGHUWLOODWWNROOHNWLYWUD¿NHQEOLUPHUDWWUDNWLYRFKJHU ökad tillgänglighet till arbetsplatser.

Strategiska frågor

0nOELOGHQI|UGHQIUDPWLGDNROOHNWLYWUD¿NHQKDUXW-IRUPDWVPHGWDQNHSnDWWXWE\JJQDGHQVNDNXQQDVNH HWDSSYLVRFKGlUPHGDQSDVVDVWLOOVnYlOEHE\JJHOVHQV som resandets utveckling.

I arbetet med målbilden har några strategiska frågor

De strategiska frågorna för K2020 är

QPolitisk vilja och förankring hos invånarna.

$YJ|UDQGHI|UHQIUDPJnQJVULNXWYHFNOLQJDYIUDP-WLGHQVNROOHNWLYWUD¿NlUHQYlOI|UDQNUDGOnQJVLNWLJ målbild. En gemensam framtidsbild måste baseras på SROLWLVNYLOMDRFKI|UDQNULQJKRVLQYnQDUQDL*|WH-ERUJVRPUnGHW9DUMHXWE\JJQDGVNDYDUDHWWVWHJPRW förverkligande av målbilden och alla parter har ansvar I|URFKP|MOLJKHWDWWPHGYHUNDWLOOXWYHFNOLQJHQ QSamverkan med bebyggelseutvecklingen.

*HQRPDWWNRQFHQWUHUDEHE\JJHOVHQLNROOHNWLYWUD¿N-stråken och i anslutning till knutpunkter stärks förut-sättningarna för en ökad användning av kollektivtra-¿NHQ(QVnGDQEHE\JJHOVHXWYHFNOLQJNDQXQGHUOlWWDV RPYLKDUHQPnOELOGI|UGHQIUDPWLGDNROOHNWLYWUD¿-ken som accepteras av alla.

Q8WE\JJGWnJWUD¿NI|UHQUHJLRQDOXWYHFNOLQJ )|UHQKnOOEDUXWYHFNOLQJDY*|WHERUJVRPUnGHWVWUD-¿NV\VWHPRFKI|UHQUHJLRQDOXWYHFNOLQJPHGYLGJDG DUEHWVPDUNQDGRFK|NDGDWWUDNWLYLWHWlUHQXWE\JJQDG DYSHQGHORFKUHJLRQWnJVWUD¿NHQYLNWLJ'HWWDNUlYHU DWWMlUQYlJVQlWHWNUDIWLJWE\JJVXWRFKGlUlU9lVWOlQ-ken en viktig del.

Q3ULRULWHWI|UNROOHNWLYWUD¿N

(JQDXWU\PPHQI|UNROOHNWLYWUD¿NHQlUQ|GYlQGLJD .ROOHNWLYWUD¿NHQPnVWHEOLVQDEEDUHlQLGDJ0nOELO-GHQLQQHElUHWWKHOKHWVWlQNDQGHGlUNROOHNWLYWUD¿NHQ InUHJQDEDQRULDOODW\QJUHVWUnN)|UVODJHWLQQHKnO-ler också ett antal redan planerade åtgärder som kan genomföras på kort sikt.

QUtveckling av cityområdet.

En grundläggande tanke bakom målbilden är att för- GHODUHVDQGHWSnÀHUOlQNDUI|UELGHWLGDJKnUWWUD¿NH-UDGHFLW\RPUnGHW0HGQ\DVSnUYDJQVRFKEXVVWUnN VRPWDQJHUDURPUnGHWHUEMXGVVQDEEDUHVRUI|UELFLW\ Det ger området förutsättningar att utvecklas med mer XWU\PPHI|UJnHQGH

(23)

23 InHQVW|UUHEHW\GHOVHYLGEHVOXWRPORNDOLVHULQJDY

bostäder, handel och arbetsplatser. Dessutom krävs JRGDVDPEDQGPHG|YULJDWUD¿NVODJ.ROOHNWLYWUD¿-kens knutpunkter kan bli stadens tillväxtområden. QFler älvförbindelser nödvändiga.

)|UDWW|NDNROOHNWLYWUD¿NHQVNRQNXUUHQVNUDIWlU GHWRFNVnQ|GYlQGLJWPHGQ\DlOYI|UELQGHOVHU(Q Q\VSnUYlJVVWUlFNQLQJ/LQQpSODWVHQ±6WLJEHUJHWRFK YLGDUHWLOO/LQGKROPHQRFK+MDOPDU%UDQWLQJVJDWDQ I|UXWVlWWHUHQQ\lOYI|UELQGHOVH Q)LQDQVLHULQJDYGHQIUDPWLGDNROOHNWLYWUD¿NHQ (QXW|NDGWUD¿NNRPPHUDWWNUlYDPHUUHVXUVHUWLOO NROOHNWLYWUD¿NHQ%HKRYHWDYGULIWELGUDJ|NDUlYHQ RPDQGHOHQVRPEHWDODVPHGELOMHWWLQWlNWHUEOLUK|JUH (QXWE\JJGNROOHNWLYWUD¿NNUlYHURFNVnVWRUDLQYHV-teringar i både infrastruktur och fordon vilket är ett gemensamt ansvar som stat, region, kommun, ex-SORDW|UHURFKEUXNDUHPnVWHWD)LQDQVLHULQJNDQVNH genom skatt och avgifter.

Fortsatt arbete med K2020

GR genomför för närvarande (första kvartalet 2006) en förankring av målbilden. Parallellt startar fas två av K2020. Även i denna fas kommer arbetet att EHGULYDVLEUHGVDPYHUNDQPHOODQEHU|UGDSDUWHU$U-EHWHWNRPPHUDWWJHQRPI|UDVLWUHDUEHWVJUXSSHU)|U ´3URMHNWJUXSS,QIUDVWUXNWXU´NRPPHU*5DWWKDKX-YXGDQVYDU)|U´3URMHNWJUXSS.QXWSXQNWHU´NRPPHU *|WHERUJV6WDG6WDGVE\JJQDGVNRQWRU 6%. KD KXYXGDQVYDU)|U´3URMHNWJUXSScWJlUGHU´NRPPHU 9lVWWUD¿N*|WHERUJVRPUnGHW 97* KDKXYXGDQVYDU

(24)

Bakgrund

1lUDUEHWHWLQRP+85SnJnWWHQWLGEOHYGHWDOOW-PHUXSSHQEDUWDWWGHÀHVWDVRPGHOWRJLDUEHWHWVNXOOH KDVPnP|MOLJKHWHUDWWInXSSOHYDnU%HKRYHWDY DWWLQYROYHUDÀHUJUXSSHULDUEHWHWNlQGHVDQJHOlJHW RFKPDQELOGDGHHQUHIHUHQVJUXSSEHVWnHQGHDY\QJUH PHGDUEHWDUHIUnQGHLQJnHQGHRUJDQLVDWLRQHUQD$U-betet i referensgruppen har bedrivits parallellt med ar-EHWVJUXSSHQRFKVDPPDIUnJRUKDUGLVNXWHUDWV6\IWHW har varit att få till en bred diskussion mellan olika pro-IHVVLRQHURFKDWWVHRPV\QSXQNWHURFKUHVRQHPDQJ VNLOMHUVLJP\FNHWPHOODQlOGUHRFK\QJUHPHGDUEH-WDUH9DUMHWUlIIKDUEnGHLQQHKnOOHWHQSUHVHQWDWLRQ om vad som händer i HUR2050s arbetsgrupp samt JUXSSDUEHWHPHGHIWHUI|OMDQGHUHGRYLVQLQJ

Likheter, skillnader

2IWDKDUVNLOOQDGHQLV\QVlWWPHOODQlOGUHRFK\QJUH varit litet, men i vissa frågor kan man dock se att GHW¿QQVHQJHQHUDWLRQVVNLOOQDG9LONHQDNDGHPLVN och/eller professionell bakgrund deltagarna har verkar ha större påverkan än åldersskillnad på om huruvida åsikter och uppfattningar går isär. En fråga man kan O\IWDIUDPGlUXSSIDWWQLQJDUQDPHOODQROLNDnOGHUV-JUXSSHULQWH|YHUHQVVWlPPHUlUV\QHQSnRPWHPSRWL dagens samhälle är för högt eller inte. Detta diskutera-des ingående då referensgruppen hade som uppgift att OlPQDV\QSXQNWHUSnUDSSRUWHQ´)UDPWLGVVWXGLHU´(Q OXJQOLYVVWLOL´)UDPWLGVELOGHU´RFNVnNDOODW´/RNDOW I|UDQNUDG´lUHWWWYHHJJDWEHJUHSS'HWlUVMlOIDO-let viktigt att inte leva i en alltför stressig och hetsig tillvaro men beskrivningarna upplevs som överdrivet LG\OOLVNDRFKGHWIUDPVWnUVRPRPYDURFKHQVNDOHYD LVLQHJHQVN\GGDGHWLOOYDUR5HIHUHQVJUXSSHQVWlOOGH VLJJDQVNDNULWLVNWLOOÀHUDGHODUDYUDSSRUWHQVLQQHKnOO RFKVOXWVDWVHU'HV\QSXQNWHUVRPNRPIUDPVWlPGH till stora delar väl överens med dem som framförts i VW\URFKDUEHWVJUXSSHQRFKXQGHUVW|GGHWDQNDUQDSn DWWLQWHDUEHWDPHGÀHUDROLNDYLVLRQVELOGHUXWDQHQ enda.

ansåg referensgruppen att det mest är positiva trender som framhålls men hur förhåller vi oss till de nega-WLYD"'HW¿QQVRFNVnHQWHQGHQVWLOOPHUHQWXVLDVPI|U NROOHNWLYWUD¿NlQYDGVRPYLVDUVLJLPlQJGHQLQYHV-WHUDGHPHGHO$UEHWVJUXSSHQVnJGHWVRPHQWUHQGDWW politiken blir mer kortsiktig vilket om det nu stämmer är allvarlig eftersom många i referensgruppen upple-ver att redan idag är politiken oerhört kortsiktig. 1lUUHIHUHQVJUXSSHQGLVNXWHUDGHstyrkor och svag-heter undrade man om de ingående organisationerna verkligen lägger samma innebörd i orden när man J|UOLVWRUQD"'HWlUOlWWDWWVNULYDDOOPlQWKnOOQDRUG och vara överens, men det blir svårare om man måste HQDVNULQJHQGH¿QLWLRQ1lUDUEHWVJUXSSHQOLVWDGH svagheterna är de mestadels riktade utåt mot andra aktörer och det kan upplevas som att man inte vill se WLOOLQWHUQDVYDJKHWHULVDPPDXWVWUlFNQLQJVRPVW\U-korna. Vidare så återkommer samma punkter på både VW\UNRURFKVYDJKHWHUOLVWRUQD'HWKDGHYDULWElWWUH om man kunde bestämma sig för vad man verkligen var bra på och vilka som var bristerna för att kunna nå de uppsatta målen. Vad är det egentliga resultatet QX"7H[NDQGHWXSSOHYDVVRPHQPRWVlWWQLQJQlU arbetsgruppen skriver att organisationerna har brist på Q\WlQNDQGHRFKVDPWLGLJWWDODURPHQWLOOnWDQGHNXOWXU och förändringsbenäget ledarskap

Visioner, strategier

$UEHWHWPHGDWWEHVNULYDHQHOOHUÀHUDYLVLRQHUI|U framtiden skedde i två grupper. Gruppernas visioner VNLOMGHVLJLSULQFLSYDUNHQVLQVHPHOODQHOOHUIUnQ DUEHWVJUXSSHQVUHVXOWDW9LGDUHMREEDGHUHIHUHQVJUXS-pen med hur visionerna ska uppnås dvs. strategier. Referensgruppen delar in strategierna i tre huvud- RPUnGHQ´VNDSDKHOKHWVV\Q´´VDWVQLQJDUSnNROOHN-WLYWUD¿NRFKLQIUDVWUXNWXU´RFK´DWWLW\GI|UlQGULQJDU KRVSROLWLNHUPHGERUJDUHRFKWMlQVWHPlQ´'HÀHVWD strategier behöver komma igång redan idag för att få HIIHNWIUDPWLOORFKMXOlQJUHIUDPPDQNRPPHU på tidsaxeln desto svårare blir det att förutse de

åtgär-10. Referensgrupp med yngre medarbetare

(25)

25

Bra med referensgrupp

5HIHUHQVJUXSSHQXSSOHYHUDWWGHUDVV\QSXQNWHUWDJLWV WLOOYDUDRFKODQGDW)|UGHODUQDPHGUHIHUHQVJUXSSHQV arbete har bl.a. varit att gruppen bidragit till att öka DQWDOHWLQIRUPDWLRQVElUDUHNULQJSURMHNWHWRFKDWW I|UDXWDUEHWHWWLOOÀHUEnGHLQRPRFKXWRPGHGHOWD-gande organisationerna. Det har också varit bra ur ett förankringsperspektiv och man säkerställer en form av kontinuitet. En annan stor fördel är att nätverket mellan de deltagande organisationerna har vuxit. En V\QSXQNWIUnQUHIHUHQVJUXSSHQlUDWWGHWKDGHYDULW EUDRP´XQJGRPVJUXSSHQ´KDIWOLNDP\FNHWWLGWLOO förfogande för grupparbete som arbetsgruppen för DWWGlUPHGW\GOLJDUHNXQQDMlPI|UDDUEHWHWVRPWYn parallella processer.

5HIHUHQVJUXSSHQKDGHVLWWI|UVWDP|WHLMXQL*UXSSHQKDU träffats fem gånger och därefter har några i gruppen skrivit ovanstå-HQGHDYVQLWW0nQJDDYGHVRPLQJLFNLJUXSSHQIUnQE|UMDQKDUVHQDUH E\WWDUEHWVSODWVHOOHUYDULWI|UlOGUDOHGLJD1nJUDKDURFNVnDYWLGVVNlO valt att hoppa av.

Referensgrupp, december 2005 6WDIIDQ&ODHVVRQ 0|OQGDONRPPXQ Helena Dahl Kungsbacka kommun -DQ(ULN )DOOJUHQULN)DOOJUHQ %DQYHUNHW 9lVWUD EDQUHJLRQHQ%DQYHUNHW9lVWUDEDQUHJLRQHQ -RDQQD)ULEHUJ *|WHERUJVUHJLRQHQVNRPPXQDOI|UEXQG $QQ/RXLVH+ROIlOW 6WDGVE\JJQDGVNRQWRUHW*|WHERUJ -HQQ\/XQGLQ 9lVWWUD¿N$%

3HUQLOOD5\GHYLQJ 0LOM|I|UYDOWQLQJHQ*|WHERUJ $QQD:UHLEHU 9lJYHUNHW5HJLRQ9lVW

Tidigare medlemmar i referensgruppen

$QGHUV$OP %DQYHUNHW9lVWUDEDQUHJLRQHQ +HOHQD$OP *|WHERUJVUHJLRQHQVNRPPXQDOI|UEXQG $QGUHDV$OPTXLVW 9lVWWUD¿N$% 6DELQD$QGHUVVRQ .XQJlOYVNRPPXQ (OLVDEHW%|UOLQ 0|OQGDONRPPXQ $QJHOLFD.DUOVVRQ .XQJlOYVNRPPXQ Elin Krusell Vägverket Region Väst 6WLQD/DQGpQ 0|OQGDONRPPXQ Elin Löwendahl Göteborg 2050

0DULD0DORQH 6WDGVE\JJQDGVNRQWRUHW*|WHERUJ .DULQ0HOOLQ 0LOM|I|UYDOWQLQJHQ*|WHERUJ $QQD0RGLQ 6WDGVE\JJQDGVNRQWRUHW*|WHERUJ $QQD2OVVRQ 6WDGVE\JJQDGVNRQWRUHW*|WHERUJ /HQQDUW3HUVVRQ 7UD¿NNRQWRUHW*|WHERUJ 1LFKRODV6LQJOHWRQ *|WHERUJVUHJLRQHQVNRPPXQDOI|UEXQG (ULFD6WHHQ 0LOM|I|UYDOWQLQJHQ*|WHERUJ $QQD6YHQVVRQ 7UD¿NNRQWRUHW*|WHERUJ (PPD6YlUG .XQJVEDFNDNRPPXQ Kristina Weber Göteborgs Hamn

(26)

References

Related documents

6DPPDQIDWWQLQJ cU I|UVWDWOLJDGHV GH WLGLJDUH SULYDWlJGD DSRWHNHQ RFK HWW VYHQVNW DSRWHNVPRQRSRO LQUlWWDGHV 6YHULJHV PHGOHPVNDS L 8 KDU OHWW WLOO DWW DSRWHNHWV

1¦PQGHQ DQVHU ¦YHQ DWW XXXXX JHQRP DWW VDPOD LQ RFK ODJUD ¸YULJW DYIDOO LFNH IDUOLJW DYIDOO E§GH EHGULYHU HQ DQP¦OQLQJVSOLNWLJ YHUNVDPKHW RFK NRQWLQXHUOLJW J¸U VLJ VN\OGLJ WLOO

'HW YDQOLJDVWH DUEHWVP|QVWUHW EODQG VPnVNROOlUDUH RFK OlUDULQQRU L -XNNDVMlUYL VNROGLVWULNW YDU DWW GH DQWLQJHQ DUEHWDGH HQEDUW L .LUXQD HOOHU HQEDUW L E\DUQD 8QGHU nUHQ IUDP WLOO

UHVSHNWHUDV RFK DWW OHNHQ lU HWW VlWW I|U EDUQHQ DWW I|UVWn VLQ RPYlUOG RFK VLJ VMlOY

I|U DWW I|UVWn GH EDNRPOLJJDQGH PRWLYHQ WLOO DWW nWHUI|UD HOOHU LQWH nWHUI|UD

[r]

)|UVLPXOHULQJDYJMXWQLQJE|UULWQLQJHQYDUDNRQYHUWHUEDUWLOOVN67/IRUPDW'HWILQQVlYHQ

'HW lU YLNWLJW DWW IRUVNDUHQ KDU I|UVWnHOVH I|U VnYlO E\JJSURFHVVHQ VRP IRUVNQLQJVSURFHVVHQLYDOHWDYIRUVNQLQJVPHWRG0HWRGYDOHWE|UVWlOODVLUHODWLRQWLOO EnGH