2004-04-20
Budget
och
verksamhets-inriktning
INNEHÅLL
GRs roll i regional samverkan ...3
Särskilda satsningar 2005 – en sammanfattning ...5
Utgångspunkter för årets budgetprocess ...7
Verksamhetsinriktning 2005 ... 8
Internationellt arbete ...8
Regional planering...9
Sociala området ... 13
Arbetsmarknad ... 16
Utbildning ... 19
Det regionala ledarförsörjningsprogrammet ... 22
Resursfördelning ... 24
Budget
och
verksamhetsinriktning
Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, bildades
med insikt om medlemskommunernas inbördes beroende
vad avser viktiga samhällsfunktioner som arbete, boende,
rekreation och utbildning.
Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa bl.a.
förutsättningar för ekonomisk utveckling, fungerande
transportsystem och finna sätt att hantera miljöproblem
som inte känner några administrativa gränser.
GR skall bidra till en långsiktigt hållbar välfärdsutveck-ling i medlemskommunerna. Denna utveckvälfärdsutveck-ling kan be-skrivas som tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner – den sociala, den ekologiska och den eko-nomiska eller som medborgarkraft, bärkraft och
konkurrens-kraft. GRs verksamhet kännetecknas av;
• Medlemsnytta – GR skapar mervärden för sina med-lemmar
• Mångsidighet – GR stödjer kommunerna i arbetet med det breda samhällsuppdraget
• Delaktighet/öppenhet – GR-samverkan bygger på djup förankring
• Kreativitet/framsynthet – GR visar på nya vägar att säkra hållbar välfärd.
Goda GRannar
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) består av tretton medlemskommuner med totalt 865 000 invånare. GR leds av en förbundsstyrelse bestående av repre-sentanter från respektive kommuns styrelse.
GR finansieras dels genom årliga avgifter från kom-munerna (35 procent), dels genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete m m (65 procent). GR har en årsomsättning på ca 170 mkr.
GRs vision och ambition
GRs vision och ambition är att utvecklas till en alltmer värdefull resurs för medlemskommunerna.GRs bidrag skall vara av avgörande betydelse i arbetet med att ska-pa goda levnadsvillkor och bra utvecklingsmöjligheter för de som bor och verkar i Göteborgsregionen.
GR stödjer medlemskommunernas utveckling ge-nom att;
• skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfaren-hetsutbyte,
• svara för regional planering,
• erbjuda kompetenshöjande insatser för politiker, ledare och medarbetare,
• bevaka omvärlden och förmedla framtidsbilder, • stimulera debatt och dialog,
• erbjuda service, sambruk och forsknings- och utveck-lingsinsatser,
• tillvarata regionens intressen genom uppvaktningar, remissyttranden m.m.
GRs arbetsformer
Det är i tät samverkan mellan medlemskommunerna och organisationer i det omgivande samhället som GR kan utföra sitt uppdrag. GRs kontaktytor är stora och bidrar till öppenhet i relationerna mellan GR, dess mål-grupper och de organisationer som GR samarbetar med. Detta samspel skapar förutsättningar för kreativitet, nytänkande och goda resultat i regionala sambruksupp-drag och utvecklingsprojekt.
Sammantaget bidrar detta till den legitimitet som GR fortlöpande måste erövra om visioner skall hållas levande och regionalpolitiska mål uppnås.
GR arbetar bl a inom följande områden
• Arbetsmarknad • Gymnasiesamverkan • Internationalisering • Kompetensutveckling • Ledarförsörjning • Läromedelsservice • Miljövård • Regional planering • Samverkan skola–arbetsliv • Socialtjänst • Storstadsregionens utmaningar • Transportstrategier.Regional utveckling – kommunernas
delaktighet
Den regionala utvecklingsplaneringen syftar till att ska-pa goda förutsättningar för regionens invånare vad gäl-ler boende, arbete, fritidsaktiviteter samt tillgång till ut-bildning, vård och omsorg.Genom att arbeta tillsam-mans skapas förutsättningar för ekonomisk utveckling, fungerande transportsystem och ändamålsenlig och ef-fektiv hantering på de miljöproblem som inte känner några administrativa gränser.
Den regionala utvecklingsplaneringen syftar till att hitta gemensamma vägledande principer för dels den fysiska planeringen i vid bemärkelse; d v s markanvänd-ning och fysisk infrastruktur, dels mer sektoriella utveck-lingsstrategier. Detta arbete leds av Rådet för regional utveckling.
Arbetet med den regionala utvecklingsplaneringen sker i nära samspel med kommunerna och för att ge kommunerna en aktiv roll i processen involveras en bre-dare krets av politiker och tjänstemän.
Rådslag
Rådslagen är en bred, förutsättningslös och konstruktiv dialog kring regional samverkan och en del i den regi-onala utvecklingsprocessen. Genom rådslagsprocessen skapas en gemensam insikt om det regionala samarbe-tets betydelse samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn kring verktyg och arbetsmetoder. En förhoppning är att ge-nom processen kommer nya arbetsformer att växa fram mellan GR och medlemskommunerna. I framtiden kom-mer nya rådslag att uppstå och nya gemensamma un-derlag tas fram. Ambitionen är att rådslagsprocessen kom-mer att bli en naturlig del i såväl den lokala som den regionala utvecklingsplaneringen.
Internationellt arbete
Under 2004-2005 kommer GRs internationella arbete att fokuseras på följande områden:
• Internationell kompetensutveckling • Internationellt ungdomsarbete • Äldrefrågor i ett EU-perspektiv • Det nya Europa
• Regional planering i ett EU-perspektiv
Regional planering
• Inriktningen av regionplanearbetet under 2005 kom-mer att bestämmas av det utfall som den första och en eventuell andra omgång av rådslagsprocessen ger. • Utveckla formerna för ”Mötesplats och nätverk”. • Utveckla remissarbetet så att remissvaren blir ett me-ningsfullt och effektivt stöd i kommunernas aktuella plan-och planeringsfrågor.
• Göteborgsöverenskommelsens investeringsmedel kom-mer troligtvis att vara fullt utnyttjade år 2005.
• En studie om lågprisflygets utveckling och dess konse-kvenser på infrastrukturen och flygutbud kommer att avslutas under 2005.
• Miljömål för Göteborgsregionen kommer att tas upp till fördjupad diskussion under 2004 och en e v om-prövning av inriktning kan ske och kommer då att på-verka det fortsatta arbetet 2005.
• ARTDEMO (Artificial Recharge Demonstration Pro-ject-AR) avslutas 2005.
• EUs vattendirektiv initierar en diskussion om vilka gemensamma insatser som behöver göras.
Sociala området
Under 2005 kommer fokusering att ske inom följande fem huvudområden: Samverkan, Medborgarkraft, Upp-följning och utvärdering, Regional utveckling och Kun-skapsförsörjning.
• Samverkan. Under 2004 läggs ett slutförslag om samar-betet mellan kommunerna och VGR när det gäller barn-och ungdomspsykiatrin. Detta förslag blir avgörande för samarbetet under 2005.
Under våren 2004 föreläggs förslag om fortsatt region-alt drogförebyggande arbete under en treårsperiod 2004-2006.
• Medborgarkraft. Detta är ett nytt område i den sociala ledningsgruppens prioriteringar. Här behöver utvecklas aktiviteter som stödjer kommunernas samarbete med det civila samhället.
• Uppföljning och utvärdering. Nyckeltal utarbetas i en intensiv benchmarkingprocess för IFO, äldreomsorg och LSS.
FoU i Väst undersöker i ett projekt effekterna av det kommunala bostadsanpassningsstödet.
• Regional utvecklingsplanering. Under 2004 genomförs en första inventering av den sociala boendesituationen i Göteborgsregionen. Denna inventering kompletterar kunskapsunderlaget för fortsatt regionalt samarbete på detta område.
• Kunskapsförsörjning. Under 2002/2003 har GR intro-ducerat ett nytt inslag i kompetensutvecklingen genom att anordna Mötesplats IFO, Mötesplats ÄO och Mötes-plats Funktionshinder. GR erbjuder medlemskommu-nerna att i nära samarbete fortsätta med dessa arrange-mang under såväl 2004 som 2005.
GR planerar att i samarbete med medlemskommuner-na öka samverkan med universitet och högskola.
Särskilda satsningar 2005
– en sammanfattning
Förutom pågående uppdrag och löpande uppgifter som
GR hanterar planeras följande satsningar under 2005.
Arbetsmarknad
• Seminarium – ”Internationella utblick – fokus på ut-vidgningen av EU och dess Konsekvenser för arbets-marknaden i Göteborgsregionen”
• Ta fram en aktuell bild över ungdomar som ej fullföljer eller påbörjar gymnasiestudier.
• Värdera det kommunala ungdomsprogrammet KUP samt tillsammans med Arbetsmarknadsverket utveckla ungdomsinsatserna ytterligare.
• Undersöka om motiv finns för en harmonisering av kommunernas ersättning till feriearbetande ungdomar. • Tillsammans med GR utbildning och övriga parter i projektets styrgrupp utveckla och etablera det Regio-nala Valideringscentrat.
Utbildning
• Ett öppet, gränslöst och för den studerande tillgängligt utbildningslandskap – samverkan på vuxenutbildnings-området utvecklas samt fördjupa den samverkan som finns på gymnasiesärskoleområdet.
• Regiongemensamma satsningar på kompetensutveck-ling med specifikt fokus på att kompetensutveckla lärare och ledare inför implementeringen av gymnasierefor-men.
• Utveckla det pedagogiska arbetet med Barn och unga i behov av särskilt stöd.
• Stöd till satsningar som främjar samverkan mellan re-gionens ungdomsskola, universiteten och högskolorna. • Läromedelsutveckling – insatser som syftar till att öka kunskaperna kring hur IT- och medieutvecklingen på-verkar barn och unga samt hur dessa redskap kan an-vändas i skolans arbete.
• Arbete med att öka kvaliteten i och omfattningen av kontakterna mellan skola och arbetsliv.
• Kopplat till satsningen på det öppna utbildningsland-skapet och skola–arbetslivsinsatserna kommer studie- och yrkesvägledningsaktiviteter att utvecklas. GRs region-gemensamma gymnasieintagning är en central resurs i detta arbete.
• Regional samverkan kring skolan och internationali-seringen.
• Kvalitetsutveckling – förutom återkommande attityd-mätningar kommer särskild vikt att läggas vid uppfölj-ning och utvärdering av de regionpolitiska utbilduppfölj-nings- utbildnings-målen och av de samverkansavtal som finns.
Framtidens ledare
• Fortsatta satsningar på trainee-, blivande ledare- och mentorprogrammen.
• Erbjuda ett utvecklingsprogram för redan verksamma erfarna ledare.
Programmet utvecklas under 2004.
• Utveckla den seminarieverksamhet som etablerats och som syftar till att skapa debatt och dialog kring ledar-skapsfrågor.
• Fördjupad dialog mellan projektledning, deltagare i programmen och involverade kommunerna/förvalt-ningarna och bolagen kring orsaker till skillnaden mel-lan deltagarnas förväntningar och den verklighet som de sedan möter i de kommunala uppdragen.
• Genom fortsatt riktade insatser öka den etniska mång-falden bland deltagarna i traineeprogrammet.
• Regional platsjournal som syftar till att öka personal-rörligheten inom GR, utarbetas och genomförs 2004/ 2005.
• Planerade insatser inom projektet ” Kom i Gen” t ex seminarieverksamhet, kommundialog och Kommunba-ren.
Uppläggning av budgetarbetet
GRs förbundsfullmäktige skall före utgången av septem-ber månad fastställa budgeten för nästa år. För ett brett engagemang och möjlighet till stor delaktighet ges med-lemskommunerna god tid för synpunkter och ställnings-tagande till budgetförslaget (samrådsunderlag).
För årets budgetprocess innebär inom GR att de politis-ka ledningsgrupperna redan under hösten 2003 har ut-arbetat förslag till verksamhetsinriktning inför år 2005 inom respektive område med utgångspunkt från en ana-lys av föregående års verksamhet. Efter ställningstagan-den i förbundsstyrelsen ställningstagan-den 20 februari kan sedan sam-rådet med kommunerna genomföras under våren. Där-igenom kan de övergripande budgetbesluten inom GR fattas redan under försommaren, av förbundsstyrelsen den 13 maj och av förbundsfullmäktige den 15 juni.
Tidplan
Följande datum gäller för behandling av budgeten för år 2005:
Datum Vad händer
20 febr Förbundsstyrelsen beslutar om samråds-underlaget
23 febr Samrådsunderlaget sänds till kommunerna 14 april Synpunkter till GR från kommunerna 26 april Presidiet tar ställning till budgetförslaget 13 maj Förbundsstyrelsen beslutar om förslag till
budget
15 juni Förbundsfullmäktige fastställer budget och medlemsavgift
Utgångspunkter för årets
budgetprocess
Arbetsformer
Arbetsformerna inom GR utvecklas successivt och i takt med att det regionala samarbetet har intensifierats har arbetet inom de politiska ledningsgrupperna förstärkts. Idag verkar följande fem politiska ledningsgrupper: • Ledningsgruppen för utbildningsfrågor
• Ledningsgruppen för sociala frågor • Ledningsgruppen för arbetsmarknadsfrågor • Ledningsgruppen för regional planering • Rådet för regional utveckling
Utöver ovanstående ledningsgrupper finns också en po-litisk tillsatt ledningsgrupp som leder arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet.
En förändring som skett inför 2004 är att Demo-kratiforum har avvecklats.
Rådet för regional utveckling ansvarar för den regi-onala utvecklingsverksamheten inklusive rådslagsproces-sen. Rådet består av presidierna i de övriga lednings-grupperna samt två representanter från BRG.
Ledningsgrupperna har under åren byggt ut en omfat-tande kontaktverksamhet och här finns många goda idéer och erfarenheter att ta tillvara på i det fortsatta utveck-lingsarbetet under innevarande mandatperiod.
VERKSAMHETSINRIKTNING ÅR 2005
Internationellt arbete
12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121GRs internationella arbete
GRs styrelse antog den 9 maj 2003 en internationell strategi. Denna utgår från medlemskommunernas be-hov och inriktas på två områden:
1) Att erbjuda internationell kompetensutveckling, utveckla och genomföra kurser, seminarier, studieresor och konferenser. 2) Att utifrån GRs verksamhetsområden få till stånd ett ak-tivt kommungemensamt utvecklingsarbete som integrerar lämp-liga EU-program och fonder. GR har här en uppgift att kän-na av och samla ihop kommungemensamma förändringspro-jekt som kan utvecklas i ett internationellt sammanhang. Ar-betet skall ske i nära samarbete med West Sweden.
Handlingsplan
Medlemskommunernas engagemang är avgörande när det gäller arbetet med internationella frågor inom GR. Internationaliseringen skall genomsyra hela GRs verk-samhet och ses som en naturlig del i allt utvecklingsar-bete. Under 2005 fokuseras GRs internationella arbete på följande områden:
• Internationell kompetensutveckling • Internationellt ungdomsarbete • Äldrefrågor i ett EU-perspektiv • Det nya Europa
• Regional planering i ett EU-perspektiv
Handlingsplanen kommer att behandlas av förbundssty-relsen i april 2004.
Regional planering
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456Regionplaneorgan
GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan. Den regionala planeringen bedrivs enligt ett särskilt program som antagits av förbundsstyrelsen och arbetet leds på styrelsens uppdrag av ledningsgruppen för regional pla-nering. Målen i detta arbete är att främja regionens so-ciala, miljömässiga och ekonomiska utveckling, motverka obalanser mellan olika delar av regionen och förstärka regionens konkurrenskraft i förhållande till omvärlden. Den regionala planeringens huvuduppgifter är kort-fattat att:
• Biträda kommuner och statliga myndigheter med re-gionala synpunkter
• Följa regionala frågor inom ansvarsområdet • Låta utreda förhållanden som har regional räckvidd • Fortlöpande följa statlig och kommunal planering • Samråda vid upprättande och förändring av översikts-planer och detaljöversikts-planer (när dessa får regionala konse-kvenser)
• Förse kommunerna med underlag i fråga om mellan-kommunala frågor
• Underlätta information om regionala förhållanden mel-lan och inom kommunerna
Inom ansvarsområdet ligger också frågor om exempel-vis bostadsförsörjning, naturvård och, i förekommande fall, näringsliv. Regionplaneorganets arbetsuppgifter är knutna till struktur- och markanvändningsfrågor men har sin utgångspunkt i regioninvånarnas levnadsförhål-landen och i diskussionen kring hur dessa bör förändras och förbättras. Det innebär att arbetet skall ha sin ut-gångspunkt i det ovan beskrivna arbetet med den regi-onala utvecklingsplaneringen och rådslagsprocessen. Den närmare inriktningen av regionplanearbetet under 2005 kommer att bestämmas av det utfall som den första och en eventuellt andra omgång av rådslagsprocessen ger.
Omvärldsbevakning - regionala analyser
En viktig förutsättning för arbetet är att följa, doku-mentera och analysera utvecklingen i såväl regionen som vår omvärld i övrigt. Genom det kunskapsunderlag somtas fram i form av regionala bilder, belyses skeenden och förhållanden av betydelse för regionplanearbetet. Detta underlag utgör dessutom ett stöd för kommuner-nas arbete med de egna övergripande frågorna. Sådana regionala bilder kommer även fortsättningsvis att tas fram vid behov.
Mötesplats och nätverk
GR försöker kontinuerligt att utveckla det regionala sam-arbetet på såväl politisk- som tjänstemannanivå. På så sätt kan aktuella gemensamma frågor fångas tidigt och lyftas in i den regionala utvecklingsplaneringen. Samti-digt skapas tillfällen till ett konkret erfarenhetsutbyte i plan- och planeringsfrågor. Inriktningen är att under 2005 utveckla formerna för detta nätverksarbete ytter-ligare.
Remisser
Några av huvuduppgifterna i den regionala planering-en är att följa vad som sker inom statlig och kommunal planering samt samråda vid upprättande av översikts-planer samt även detaljöversikts-planer när dessa får regionala kon-sekvenser. I program-, samråds- och utställningsskedena yttrar sig GR om sådana frågor som bedöms vara av regional betydelse. En viktig del av GR: s arbete utgörs således av bevakning och ajourhållning kring vad som händer i medlemskommunerna.
I alla planeringssammanhang är det viktigt att olika sektorsintressen och planeringsperspektiv kommer in i ett så tidigt skede som möjligt. Därigenom underlättas det fortsatta arbetet med att skapa ett bra beslutsunder-lag sett från ett helhetsperspektiv och många intresse-konflikter kan både undvikas och förebyggas. Tyngden i remissarbetet bör därför läggas på översiktsplaner och tidiga programskeden. Inriktningen är att under 2005 ge remissarbetet en struktur och inriktning så att remis-svaren på ett enkelt sätt kan ge kommunerna ett me-ningsfullt och effektivt stöd i aktuella plan- och plane-ringsfrågor.
Utblickar - europeiska och nordiska
perspektiv
Sedan drygt tiotalet år finns ett samarbete mellan EU: s medlemsländer beträffande regional utvecklingsplanering. I dessa sammanhang använder man sig av begreppet ESPD (European Spatial Development Perspective).
Syftet med ESPD är att utveckla en samsyn mellan olika aktörer verksamma med samhällsplanering på så-väl central, regional som lokal nivå. Inom EU har det tillkommit speciella program med ekonomiska incita-ment för kommuner och regioner som avser att arbeta aktivt med regional utvecklingsplanering.
Arbetet med att finna europeiska samarbetspartners (i nätverksform) bör föras vidare utifrån den strategi för internationellt arbete som förbundsstyrelsen tagit ställ-ning till i maj 2003.
Erfarenhetsutbytet inom Norden sker bl.a. i form av nordiska regionplanekonferenser där representanter för de nordiska ländernas olika regionplaneorgan möts. Mötena, som genomförs var eller vartannat år, ger goda inblickar i aktuella utvecklingstendenser, arbetsformer och konkurrensvillkor i städer som Stockholm, Köpen-hamn, Oslo, Helsingfors m.fl.
TRAFIK
Samordnad infrastrukturplaneringen i
Göteborgsregionen
• GR har ett löpande uppdrag från medlemskommu-nerna att samordna planeringen av transportinfrastruk-turen i regionen. Detta uppdrag innebär att:
• GR ansvarar för samordningen av all regional infra-strukturplanering, dvs. sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera medlemskommuner. • GR representerar kommunerna i olika organisatio-ners arbets- och ledningsgrupper som behandlar regio-nal infrastrukturplanering. Exempel på detta är Euro-pakorridoren, Airport Regions Conference samt Väg-och Banverkets olika förstudier Väg-och utredningar. • GR ansvarar för utformningen av remissvar över så-dana utredningar som berör regional infrastrukturpla-nering och som tillställts GR och/eller medlemskom-munerna. Utformningen av svaren skall ske i samråd med berörda kommuner.
• GR företräder medlemskommunerna gentemot Sta-ten och Västra Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering. Till grund för GR: s ställ-ningstagande ligger bl. a. Transportpolitiska målsättningar och Transportstrategi för Göteborgsregionen.
• GR initierar utredningar om regional
infrastrukturut-byggnad på eget initiativ eller efter framställan från med-lemskommunerna.
Nätverket för långsiktigt hållbara
transporter i Göteborgsregionen
GR ingår i ett nätverk för infrastrukturen i Göteborgs-regionen. I nätverket ingår representanter från de fyra statliga trafikverken, Västra Götalandsregionen, Göte-borgs hamn, BRG, Västtrafik samt Stadsbyggnads- res-pektive Trafikkontoret i Göteborg. Nätverket arbetar för en gemensam syn på ett hållbart transportsystem för re-gionen år 2050 och för att visa på en möjlig utveckling som leder mot den långsiktiga visionen.
K2020 – framtidens kollektivtrafiksystem
i Göteborgsområdet
Behovet av en övergripande långsiktig plan för kollek-tivtrafikens roll och omfattning har accentuerats under de senaste åren. Mot denna bakgrund har en översyn av kollektivtrafiken i Göteborgsområdet startat med Tra-fikkontoret i Göteborg som projektägare. Arbetet sker med nära koppling till Nätverket för långsiktigt hållbara transporter och syftar till att presentera en målbild för kollektivtrafiken år 2020. Det skall vidare ge underlag för berörda aktörers långsiktiga beslut om investeringar och trafikomfattning.
GR medverkar i arbetet i styr- respektive arbets-grupper där samverkan sker med framförallt det regio-nala utvecklingsarbetet.
Dart
Utvecklingen av transportinformatiken visar att det finns stora möjligheter att med informationsteknik kunna bi-dra till att uppnå de trafikpolitiska mål som tidigare ta-gits i GR: s dåvarande ledningsgrupp för trafik. Arbetet inom DART (Driftsättning Av Regional Transportin-formatik) är ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. I samarbetet deltar Vägverket, GR, Trafikkontoret Göte-borg, Västtrafik samt Polisen, Räddningstjänsten och SOS Alarm.
Arbetet har resulterat i ett dokument som bl.a. redo-visar projekt som bör genomföras. Dokumentet utgör även underlag för planering, avsättning av resurser och visar på det statliga engagemang för dessa frågor som finns i regionen.
Europakorridoren
Europakorridoren är ett begrepp som inrymmer utbygg-nad av höghastighetsjärnvägarna Europabanan (Stock- holm-Jönköping-Helsingborg-Helsingör-Köpenhamn-Hamburg) och Götalandsbanan (Göteborg-Jönköping-Stockholm).
GR är medlem i föreningen Europakorridoren, som är den organisation som verkar för att järnvägarna skall
komma till. De utredningar som gjorts tyder på att järn-vägen Göteborg-Jönköping-Stockholm har förutsätt-ningar att bli utbyggd inom överskådlig tid. Banverket arbetar nu med förstudier och järnvägsutredningar i sträckningens västligaste delar (Göteborg-Borås).
Föreningen Europakorridoren fortsätter sin verksam-het för att verka för att järnvägssystemet får åsyftad ef-fekt i sin helhet.
Airport Regions Conference
ARC (Airport Regions Conference) är ett nätverk av regioner och kommuner med internationella flygplat-ser. Syftet med ARC är att gemensamt ta tillvara de regionala och lokala politiska intressena när det gäller de positiva och negativa effekterna av att ha en inter-nationell flygplats inom sitt område. Med ARC finns ett forum för att utveckla kunskap och kompetens i frågor om flygets och regionens utveckling. Arbetet sker inom fyra delområden: miljö, näringsliv och arbetsmarknad, tillgänglighet/regional planering samt säkerhet.
Under 2003 och 2004 har arbetet inriktats på ökat erfarenhetsutbyte mellan regionerna och inom olika delområden. För närvarande sker bl.a. studier av låg-prisflygets utveckling och dess konsekvenser på infra-struktur och flygutbud. Denna studie avslutas under 2005. Göteborgsregionen är invald i exekutivkommittén under 2003-04 och GR: s representant är ordförande i arbetsgruppen för näringsliv och i styrkommittén.
Bredband – IT-kommunikation
Arbetet med att skapa ett gemensamt bredbandsnät för att möjliggöra en konkurrensneutral plattform för IT-kommunikation fortgår. Syftet är att kunna erbjuda kommunerna, regionala myndigheter och näringslivet ett nät för IT-tjänster. Arbetet drivs av Västra Götalands-regionen med målet att utveckla Västra Götalandsregio-nen till en av Europas ledande regioner vad avser IT. GR medverkar i arbetet utifrån Göteborgsregionens perspektiv.
MILJÖ
Miljömål för Göteborgsregionen
Länsstyrelsen för Västra Götalands län har utarbetat mil-jömål för länet som helhet. GR har i sitt milmil-jömålsarbe- miljömålsarbe-te fokuserat på storstadsspecifika frågor samt mer på stra-tegier och åtgärder - operativa mål – än på överordna-de och därför mer abstrakta mål.
GR har lyft fram tre insatsområden specifika för re-gionen:
• Luft och energi. Den största källan till luftförore-ningar i regionen är trafiken.
• Vatten. Det ensidiga och störningskänsliga beroende av Göta älv som dricksvattenkälla måste brytas genom att älven kompletteras med grundvattenkällor av god kvalitet.
• Rekreation och livskvalitet. Invånarna ska tillför-säkras ett brett utbud av attraktiva rekreationsområden inom och kring regionens tätorter.
GR har arbetat med dessa insatsområden inom ra-men för dels två länsstyrelseprojekt – Miljökvalitetsnor-mer och Tätortsnära naturområden dels internt med vatten- och grusförsörjningsplaner. Även i ”Nätverket för långsiktigt hållbara transporter” står trafikens miljö-påverkan i centrum.
Det fortsatta arbetet under 2005 bestäms av de be-slut som tas under 2004 då miljömålen tas upp till för-djupad diskussion och eventuell omprövning av inrikt-ning.
Miljökvalitetsnormer
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göte-borgsregionen. Förslaget ”Frisk luft på väg” arbetades fram i samråd med Banverket, Vägverket, Västra Göta-landsregionen, GR samt Miljöförvaltningen, Stadsbygg-nadskontoret och Trafikkontoret i Göteborg.
Uppdraget redovisades till regeringen den 1 juni år 2003 och normen skall klaras senast den 31 december 2006. GR har, tillsammans med medlemskommunerna, utarbetat ett yttrande i samband med regeringens re-miss av förslaget. Yttrandet godkändes av förbundssty-relsen i december 2003.
Ett fastlagt åtgärdsprogram kommer att få stor på-verkan på planeringsarbetet på såväl den kommunala som den regionala nivån. Arbetet med att klara miljö-kvalitetsnormen för kvävedioxid kommer, liksom even-tuella miljökvalitetsnormer för partiklar mm, att bli en integrerad del av GRs fortsatta arbete som regionplane-organ.
Miljöprojekt
I samarbete med kommuner, företag, myndigheter och andra organisationer genomför GR olika projekt för att förbättra miljön i regionen. Projekten har ofta rönt så-väl nationell som internationell uppmärksamhet. En vik-tig del i arbetet är att sprida kunskap om projekten för att öka miljömedvetandet hos regionens invånare och företag. GR kommer att arbeta vidare med bl.a. följan-de:
• Miljödiplomering av företag inom olika branscher. • Uppföljning av kommunernas gemensamma gröna nyckeltal.
• En plattform för miljöanpassad produktutveckling ge-nom projektet ”Grön Kemi”. Vidare sker fortsatt im-plementering av resultaten från projekten ”Ren
Smör-ja”, färgprojektet ”Säkra stryktips”, Däcksprojektet, Sjöfartsprojektet, ”Mindre gift på drift” m.fl.
• EU: s vattendirektiv har nu i sina huvuddelar införts i svensk lagstiftning. Vattendirektivet innebär ökat fokus på vattenförsörjningsfrågorna i all samhällsplanering.
Regionalt luftvårdsprogram
GR har uppdraget att sköta Göteborgsregionens luft-vårdsprogram, vilket innebär att administrera, överva-ka och förbättra luftkvaliteten i regionen. Det praktisöverva-ka arbetet utförs av Miljöförvaltningen i Göteborg. Arbe-tet sker i samverkan med medlemskommunerna, före-tag, länsstyrelsen m.fl. parter.
ARTDEMO - konstgjort grundvatten, ett
EU-projekt
Tillgång på dricksvatten av bra kvalitet är grundläg-gande för en bra levnadsmiljö. Idag hotas Europas vat-tenresurser genom olika slags föroreningar. Tillsammans med samarbetspartners i Danmark, Holland, Spanien och Storbritannien driver GR ett projekt för att söka mins-ka risken för föroreningar och garantera tillgången på friskt och gott dricksvatten.
ARTDEMO (Artificial Recharge Demonstration Project-AR) startade i december 2002 och skall vara avslutat i och med utgången av år 2005.
Handlingsprogram för regional grus- och
vattenförsörjning
Under 2003 presenterade GR en regional vattenför-sörjningsplan och en regional grusförvattenför-sörjningsplan. Dessa planer följs upp genom att ett handlingsprogram upp-rättas. Härefter vidtar arbetet med genomförande av de förslag och rekommendationer som planerna och hand-lingsprogrammet anger.
Samordning av kommunernas
miljöarbete
För att, vid behov, kunna samordna miljöarbetet i med-lemskommunerna, kommer de nätverk och samverkans-träffar som etablerats vidmakthållas och fortsättas. In-formations- och erfarenhetsutbyte sker återkommande med miljöchefer, miljöskyddsinspektörer, livsmedelsin-spektörer samt Agenda 21- respektive miljösamordna-re.
Uppdragsverksamheter
GR har i uppdrag att administrera följande verksamhe-ter:
Göta Älvs vattenvårdsförbund
Förbundet är en frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta Älv och dess biflöden. Förbundet har till uppgift att upprätta kontrollprogram för vattenkvaliteten i älven samt dess
biflöden och större sjöar inom avrinningsområdet samt att verka för en god vattenvård.
Kalkning av försurade sjöar och vattendrag
GR planerar och genomför årliga sjö- och helikopter-kalkningar i regionen. Arbetet sker på uppdrag från kommuner och länsstyrelser och arbetet genomförs i sam-arbete med dessa parter och andra intressenter.
Kalkningsverksamheten har pågått i mer än 20 år och har resulterat i att arter naturligt återkommit till tidigare försurade vatten.
Sociala området
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678Sedan 1997 har arbetsmarknaden förbättrats i Göteborgs-regionen liksom i övriga riket. Men utvecklingen är inte entydig eftersom arbetslösheten har gått ner samti-digt som sjukskrivningarna har ökat. Den minskade ar-betslösheten har under de senaste åren bidragit till att kommunernas försörjningsstöd sjunkit; en utveckling som nu planat ut i flertalet av GR:s kommuner.
Under de senaste tio åren har inkomstskillnaderna ökat mellan ensamstående med barn och gifta eller sam-manboende med barn, mellan mottagare av försörjnings-stöd och icke-mottagare av försörjningsförsörjnings-stöd och mellan infödda svenskar och stora grupper utrikes födda. Den-na ökade ojämlikhet är tydligast i storstäderDen-na, inte minst i Göteborg. Skillnaderna mellan de som har det sämst och de tio procent verkliga höginkomsttagarna ökar allt-mer. Den ekonomiska ojämlikheten ökar snabbare i Sverige än i många andra europeiska länder.
Folkhälsan har i stort inte försämrats, men sjukskriv-ningarna har ökat explosionsartat sedan 1997. Ökning-en har främst skett bland yngre. Psykisk ohälsa är ett markant problem. Den höga andelen äldre i den arbets-föra befolkningen är en annan förklaring till de stigande sjukskrivningstalen.
När det gäller levnadsvanorna i övrigt ser vi både positiva och negativa tendenser. Rökningen har mins-kat, i varje fall bland männen. Alkoholkonsumtionen har ökat. Särskilt har noterats en ökning av ungdomars al-kohol- och drogvanor. (Källa: Socialstyrelsen; Folkhälsa och sociala förhållanden Lägesrapport 2002).
Sammantaget visar GR upp en bild där miljömässi-ga faktorer liksom den ekonomiska utvecklingen i stort visar på en positiv utveckling. Inom det sociala området är dessa trender betydligt mer oklara, och visar i flera fall en negativ tendens. (Källa: GR:s regionala rådslags-process).
Kommunerna och regionen står inför en rad stora utmaningar när det gäller ekonomi, personalförsörjning, den åldrande befolkningen, problem kopplade till pro-duktivitet och innovationsförmåga samt tillväxt och re-gional utveckling. Många bedömare pekar på att det
kommer att bli en ökad konkurrens om skattemedel. Behovet av vård och omsorg inklusive hälso- och sjuk-vård kommer att öka, liksom konkurrensen om arbets-kraft.
Forskning och utveckling, utbildning, kompetenshö-jande insatser samt regionalt lärande kommer att spela en viktig roll som stöd för de förändringar som kom-mer att krävas. Socialtjänsten har en strategisk roll för kommunernas utveckling. Förutom att sköta sina tradi-tionella uppgifter på ett bra sätt är det en utmaning att kunna möta medborgarnas skiftande behov med lyhörd-het, idérikedom och flexibilitet.
Verksamhetsfält 2005
Ledningsgruppen i sociala frågor består av nio ledamö-ter. Socialnämndspresidierna eller motsvarande från med-lemskommunerna inbjuds regelbundet till ledningsgrup-pens möten för att delta i information av och diskussio-ner kring specifika områden innan ledningsgruppen sam-las för beslutsfattande. Detta arbetssätt har valts för att få en så bred förankring som möjligt inför ledningsgrup-pens beslut.
Verksamhetsinriktningen har arbetats fram av den sociala ledningsgruppen i dialog med socialnämndspre-sidierna. Här anges fem huvudområden för den sociala ledningsgruppens verksamhetsfält under 2005. Inom res-pektive huvudområde kommer det sedan successivt att växa fram olika projekt. Utöver huvudområdena kan sociala ledningsgruppen komma att besluta om andra utvecklingsområden utifrån angelägna behov.
Huvudområde 1: Samverkan
Ledningsgruppen understryker behovet av samverkan vilket kan innebära bättre samarbete över traditionella sektorsgränser. Ett exempel är där socialtjänsten ska sam-arbeta med Västra Götalandsregionens (VGR:s) barn-och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, primärvård, ge-riatrik samt även med arbetsförmedling och försäkrings-kassa. Inom området ligger naturligtvis också samarbete
mellan kommunerna. På det sociala området har mål-grupperna ofta så komplexa behov att insatser från yr-kesgrupper med olika kompetens är nödvändig.
Rekommendationer till medlems-kommunerna
Ledningsgruppen lämnar återkommande rekommenda-tioner till medlemskommunerna om gemensamt förhåll-ningssätt i olika frågor. Som exempel lyftes under det gångna året följande fram:
Riktlinjer för familjehemsersättningar.
Ledningsgrup-pen har rekommenderat medlemskommunerna en enhetlig til-lämpning av normerna för familjehemsersättningar.
Uppsägningar av köpta LSS-platser. Ledningsgruppen
har aktivt verkat för tillkomsten av VästKom:s rekommenda-tion om att bibehålla ansvaret för det boende där plats köpts enligt LSS § 17 A.
Avtal med VGR
GR engagerar sig via Väst Kom i frågor som gäller sam-arbete och gränssnitt mellan kommunerna och VGR. Aktuella frågor är bland annat
• nytt regelverk för utskrivningsklara patienter • utvärdering av primärvårdsavtalet
• ekonomiskt ansvar för hemsjukvård i annan kommun än hemkommunen.
Drogförebyggande samarbete
Flertalet av GR-kommunerna finansierar gemensamt socialarbetare knutna till polisens narkotikarotel. På detta sätt är det lättare att arbeta mot missbruket, vilket inte känner några kommungränser. Våren 2004 att utarbetas ett nytt avtal som sträcker sig över perioden 2004-2006.
Väst BUS
Under år 2004 läggs ett slutförslag om samarbetet mel-lan kommunerna och VGR när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin. Detta förslag kommer att bli avgö-rande för vilket samarbete som kommer att ske från och med år 2005.
Handikappsamverkan Väst
GR ingår tillsammans med övriga regionala kommun-förbund, länsarbetsnämnden, försäkringskassan och VGR i samarbetsrådet Handikappsamverkan Väst. Under 2003 har parterna gemensamt bland annat genomfört bemö-tandeprojektet ”Möten i Väst”.
En förening för att stärka forskning om handikapp i Västsverige har nyligen bildats i samverkan mellan bland annat kommunerna, VGR och Göteborgs universitet. Föreningens arbete kommer att vidareutvecklas under 2005.
Remissvar
GR fungerar vid olika tillfällen som gemensam remiss-instans för medlemskommunerna. Under 2003 har re-missyttrande lämnats över förslaget till LSS-utjämning och över VGR:s förslag till arbetsplan för översyn av sjukvårdens strukturplan.
FoU- projekt
Flera forsknings- och utvecklingsarbeten som belyser samverkan kring till exempel äldres rehabilitering, barn och unga med sociala svårigheter, läkarmedverkan i kommunal sjukvård och unga med olika funktionsned-sättningar kommer att avslutas under 2005 medan an-dra påbörjas.
Huvudområde 2: Medborgarkraft
Gapet mellan de ekonomiska förutsättningarna och an-språken på fortsatta insatser inom välfärdssektorn ökar enligt många bedömare. Därför kommer det att bli an-geläget att byta erfarenheter och utveckla kunskaper om anhörigas, frivillig- och brukarorganisationers och an-dra samhällsorganisationers betydelse för välfärdssektorn. Den enskilde brukarens kraft och synpunkter behöver tas tillvara på ett mer aktivt sätt.
Den sociala ledningsgruppen har därför inför verk-samhetsåret 2005 på tydligt sätt pekat ut medborgar-kraft, som ett inriktningsområde.
FoU-utvärderingar
FoU i Väst utvärderar ett flertal projekt i samarbete med brukar- och frivilligorganisationer. Det gäller till ex-empel i samband med utvärderingen av betydelsen av bostadsanpassningsstöd under 2004/2005. FoU i Väst avser att utveckla fler projekt där brukares erfarenheter och synpunkter tas tillvara.
Huvudområde 3: Uppföljning/utvärdering
Bland medlemskommunerna finns ett allt större intresse för uppföljning/utvärdering. Frågor som ställs är t.ex: Vilka effekter och resultat ger olika sociala insatser och vårdformer och hur tar vi reda på detta? Vad hjälper vem, hur och när? Detta är stora övergripande frågor som har hög aktualitet för till exempel insatser för barn och unga, psykiskt funktionshindrade och äldre. Det är viktigt att hitta metoder för att synliggöra resultat och att sätta ord på vardagskunskap. Ett sätt är att arbeta med benchmarking i olika former mellan GR-kom-munerna. Det är också en viktig uppgift för FoU i Väst att kontinuerligt ge kommunerna stöd för egenutvär-deringar och för att bedöma vilka metoder som kan förväntas ge bäst resultat för utvärdering och uppfölj-ning.FoU i Väst kommer under 2005 att avsluta flera stör-re utvärderingsuppdrag om t.ex. hemsjukvård, struktu-rerade öppenvårdsformer för unga med svår social pro-blematik, EU-projekt om social ekonomi, bostadsan-passningsstöd samt hemlöshet. Flera av utvärderingsupp-dragen görs med ekonomiskt stöd av VGR, Länsstyrel-sen och SocialstyrelLänsstyrel-sen. Kunskaperna från utvärderings-uppdragen kommer att spridas till samtliga GR-kom-muner.
Årligen utarbetas nyckeltalsrapporter för äldreom-sorgen, IFO och LSS. Ett viktigt inslag i nyckeltalsarbe-tet är den benchmarkingprocess som sker mellan kom-munerna.
GR utger regelbundet en rapport över försörjnings-stödets omfattning och orsaker i medlemskommunerna.
Huvudområde 4: Regional
utvecklings-planering
GR-kommunerna genomför tillsammans en rådslags-process som syftar till att diskutera hur en utveckling kan ske i såväl ett lokalt som regionalt perspektiv. Ut-gångspunkten är att tre, av varandra inbördes beroende dimensioner, måste beaktas för att få en långsiktig posi-tiv utveckling. Dessa dimensioner är den sociala (med-borgarkraft ), den ekologiska (bärkraft )och den ekono-miska (konkurrenskraft ).
Den sociala ledningsgruppen deltar i detta utveck-lingsarbete. Vidare har den sociala ledningsgruppen sla-git fast det synsätt som innebär att frågor av infrastruk-turkaraktär med social prägel bör behandlas i ett ge-mensamt kommunperspektiv. Detta gäller bland annat de boendesociala frågorna.
Den sociala boendesituationen
Ledningsgruppen har konstaterat att boende för perso-ner som inte har egen bostad behöver behandlas i ett regionalt perspektiv. Ledningsgruppen har tagit initia-tiv till en inventering av den boendesociala situationen i GR-området. Boendefrågorna är angelägna för olika FoU-studier.
Huvudområde 5: Kunskapsförsörjning
Den sociala ledningsgruppen bedömer att personal – och kompetensförsörjningen är ett långsiktigt utvecklings-område och en stor utmaning för kommunerna. GR spelar en viktig roll för att kunna genomföra sådana aktiviteter som den enskilda kommunen har svårt att klara på egen hand. Sedan tidigare bedrivs ett omfat-tande samarbete där medlemskommunerna erbjuds oli-ka typer av kompetensutveckling som utvecklas i sam-arbete mellan representanter för medlemskommunerna och GR. Ett särskilt område som lämpar sig för region-alt samarbete är ledarförsörjning och ledarutveckling.Mötesplatser
Under 2002 och 2003 har GR introducerat ett nytt in-slag i kompetensutvecklingen genom att ordna Mötes-plats IFO, MötesMötes-plats ÄO och MötesMötes-plats LSS. En form som blandar föreläsningar, workshops, seminarier och utställningar och som genomförs under en eller två in-tensiva dagar. Grundidén är att innehållet ska spegla den mångfald av goda verksamhetsidéer som utvecklas på många av våra arbetsställen i Göteborgsregionen. For-men är döpt till ”Mötesplats” och planeras fortsätta un-der 2004 och förhoppningsvis även unun-der 2005. Tre verk-samhetsområden inom socialtjänsten har genomfört ”Mötesplatsen” som samlat c:a 2.500 deltagare.
Kompetensutveckling
Kompetensutveckling av personal och ledare inom det kommunala verksamhetsfältet är en viktig uppgift. GRs kompetensutveckling ska komplettera medlemskommu-nernas. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken.
Kompetensutvecklingen bedrivs på flera sätt – ett s k allmänt utbud som riktar sig till alla intresserade inom ett visst verksamhetsfält samt ”uppdrag” som en eller flera medlemskommuner beställer av GR. Kompetens-utvecklingen kan vara korta insatser eller längre som bedrivs i samarbete med tex högskola och universitet.
De regionala, kommungemensamma kompetens- och utvecklingsinsatserna innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organi-sationer. Utvärderingar, som görs kontinuerligt, visar att möjligheten för detta kollegiala utbyte av erfarenhe-ter värderas högt.
Samverkan med universitet och högskola
Utbildningsanordnarna är viktiga samarbetspartners för kommunerna och GR planerar därför att i samverkan med medlemskommunerna öka kontakterna med uni-versitet och högskola. Syftet är att på ett bättre och mer samlat sätt föra en dialog med utbildningsanordnarna kring de grundutbildningar, där socialtjänsten i form av arbetsgivare är en stor avnämare. Detta gäller i första hand sjuksköterske- och socionomutbildningarna.
FoU i Väst har en särskild roll att stärka samarbetet kring angelägna forskningsområden och medverka till forskning med och inte bara forskning om, samt sprid-ning av goda forsksprid-ningsresultat till medlemskommuner-na. Som ett exempel på detta har FoU i Väst ett natio-nellt uppdrag från Statens beredning för medicinsk ut-värdering att sprida forskningsresultat inom demens-vården.
Arbetsmarknad
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901 1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901Sedan 1997 har arbetsmarknaden kraftigt förbättrats i Göteborgsregionen liksom i övriga Sverige. Den re-gistrerade öppna arbetslösheten har gått ned kraftigt och sysselsättningen ökat. Dock har arbetsmarknaden i Väs-tra Götaland sedan hösten 2002 präglats av lågkonjunk-tur. För 2004 prognostiserar Arbetsmarknadsverket en fortsatt stigande arbetslöshet och att antalet sysselsatta sjunker i landet. Ungdomsgruppen står för den högsta ökningen när det gäller arbetslösheten, därefter gruppen utomnordiska medborgare. Länsarbetsnämndens prog-nos för Göteborgsregionen 2004 pekar på en minskad sysselsättning inom branscherna industri, bygg och of-fentliga tjänster. En ökning förväntas inom delar av den privata tjänstesektorn.
Den demografiska utmaningen är stor i Göteborgs-regionen liksom i övriga Sverige. Medelåldern är hög inom den s k arbetsföra delen av befolkningen, d v s 20-64 år. Många kommer att gå i pension inom de när-maste 15 åren. Antalet arbetade timmar bedöms minska även under 2004. Den framtida befolkningsförändring-en innebär att färre personer i arbetsför ålder ska för-sörja allt fler. Därför är det angeläget att så många per-soner som möjligt, i arbetsför ålder, har eller kan förvär-va ett reguljärt jobb. Här finns ett antal utmaningar bl a: Sysselsättningen behöver öka i Göteborgsregionen. År 1990 var sysselsättningen1cirka 85 procent och nu
drygt tio år senare är nivån sex till sju procent lägre. Sysselsättningen är betydligt lägre i åldersgruppen 55 – 64 år och bland personer med utländsk härkomst.Om en ökad sysselsättning ska klaras de närmaste åren så är det bl a beroende av hur väl integrationsarbetet lyckas. De utomnordiskt födda bedöms, enligt arbetsmarknads-verket, stå för mer än en tredjedel av nettotillskottet på arbetsmarknaden.
Arbetslösheten är fortfarande hög i delar av regio-nen, tydligast i de nordöstra stadsdelarna. De senaste ti-dens lågkonjunktur har inneburit att den registrerade arbetslösheten ökar igen och prognostiseras till drygt 7
procent år 2004. Utsatta grupper är fortfarande invand-rare, ungdomar, lågutbildade, handikappade samt äldre. Orsakerna till den höga sjukskrivningen är flera. En-ligt RFV kan strukturell och konjunkturell arbetslöshet ha delvis motsatt effekt på sjukskrivningsbenägenheten. Strukturell arbetslöshet, orsakad av brist på arbetstillfäl-len av mer permanent natur tenderar att höja benägen-het till sjukskrivning. Konjunkturell arbetslösbenägen-het, orsa-kad av cyklisk nedgång, tenderar istället att sänka benä-genhet till sjukskrivning. När det gäller kort- respektive långvarig sjukfrånvaro, så står tex den långvariga för över hälften av sjukfrånvarotiden bland kommunanställda i Göteborgsregionen.
Enligt mångas bedömning kommer fortbildning av redan anställda att betyda mycket för företagens, regio-nens och arbetsmarknadens utveckling. Den tekniska och strukturella förändringen inom arbetslivet går fort och ställer krav på ny kunskap hos medarbetarna. De yngre nyutbildade som träder in i arbetslivet är för få. Den stora majoriteten är de redan anställda medarbetarna. Vuxenutbildningen och valideringen är här viktiga red-skap.
Förebygga arbetslöshet och utanförskap bl a genom att minska andelen ungdomar som inte fullföljer gym-nasiet eller saknar behörighet för fortsatta studier. Efter-som den totala efterfrågan på lågutbildad arbetskraft för-väntas sjunka ytterligare i framtiden är detta centralt.
Motiv för regionalt engagemang
När det gäller arbetsmarknad så är Göteborgsregionens kommuner intimt förbundna med varandra. Flera fak-torer pekar på detta och tydligast är kanske arbetspend-lingen. Kommunernas geografiska gränser har ingen avgörande betydelse för arbetskraftens rörlighet. Flera av de jobb som kommer till eller växer upp i Göteborg söks av eller tillsätts med invånare från kranskommune-rna. Jobb dyker upp i kranskommunerna som Götebor-gare söker och får. Kan pendlingsavstånden i tid mins-kas ytterligare så blir Göteborgsregionen en ännu mer
När det gäller såväl sysselsättning som arbetslöshet så skiljer sig denna från kommun till kommun i regionen. Sysselsättningen är genomsnittligt högre i kranskom-munerna än i Göteborg och den registrerade arbetslös-heten är betydligt lägre.
De nordöstra stadsdelarna avviker från både krans-kommuner och övriga stadsdelar i Göteborg när det gäller såväl sysselsättning som arbetslöshet. När dessa parametrar också paras med t ex utbildningsnivå, ohälsa samt behov av försörjningsstöd så framträder en tydlig bild av social polarisering och obalans inom Göteborgs-regionen. En polarisering och tudelning som förstärkts den senaste tioårsperioden och som i sin tur begränsar människors och därmed regionens möjligheter att ut-vecklas.
Eftersom kommunerna är intimt förbundna med varandra när det gäller arbetsmarknaden och dess ut-veckling så finns det också starka motiv för gemensamt
age-rande för att
• öka sysselsättningen och främja en hållbar tillväxt • minska behovet av försörjningsstöd
• reducera den sociala polariseringen och utanförskapet Ytterligare motiv för ett gemensamt agerande är att kommunerna är en stor aktör på arbetsmarknaden och sammantaget den största arbetsgivaren i regionen –har ett eget personalförsörjningsbehov och svarar för den infrastruktur, i vid bemärkelse, som i många avseenden är avgörande för företagens möjligheter att utvecklas.
Att bidra till att öka sysselsättningen och minska be-hovet av försörjningsstöd samt reducera utanförskapet är av flera skäl det övergripande målet för ledningsgrup-pens arbete. Det har betydelse bl a för regionens möj-lighet att utvecklas, skattekraften, den offentligt finan-sierade välfärden, människors delaktighet och självkänsla. I takt med att arbetsmarknaden förändras av både konjunkturella och strukturella orsaker, så förändras även formerna för arbetsmarknadspolitiken. Grundidén kvar-står dock, dvs att rusta människor så att de kan ta de lediga jobb som finns samt att värna grupper som har en utsatt situation på arbetsmarknaden.
Dagens och framtidens arbetsmarknad är i hög grad beroende av andra politikerområden som utbildnings-och näringspolitik, bostads- utbildnings-och socialpolitik samt frå-gor som gäller transport, miljö och invandring. För att påverka arbetsmarknaden krävs det ett långsiktigt och sektorsöverskridande arbete.
Argument för ett kommunalt
engagemang
Staten svarar för arbetsmarknadspolitiken, men kom-munerna har stort intresse av hur den utformas och drivs. Det finns flera argument för ett kommungemensamt agerande
• personalförsörjning - kommunerna är stora
arbetsgi-vare och verksamheterna personalintensiva
• näringslivets behov av arbetskraft – lokalt och
region-alt
• utbudet av yrkesutbildningar - samplanering
• kommunen är sista utposten för de medborgare som ej
klarar sin egna försörjning
• kommunerna är på uppdrag av staten utförare av
oli-ka arbetsmarknadspolitisoli-ka insatser
Uppgifter 2004-2005
Medlemskommunernas engagemang i arbetsmarknads-frågor är avgörande för vad som kan uträttas i GRs regi. Uppgifterna är av olika karaktär och kan variera över tid.
Bevakning
• Följa utvecklingen av den finansiella samverkan - fyr-partssamverkan - i Göteborgsregionen
• Beredskap för att med medlemskommunerna finna en gemensam plattform för arbetet med nyanlända invand-rare
• Informera och bevaka nyheter på arbetsmarknadsom-rådet samt arrangera utbildningar och seminarier • Europeiska sysselsättningsstrategin
• Följa hälsan och ohälsans utveckling bland kommun-anställda i GR-området
• Erfarenhetsutbyte på arbetsmarknadsområdet – det goda exemplets makt
Uppdrag
• Seminarium - Internationella utblick– fokus på ut-vidgningen av EU och dess konsekvenser för arbets-marknaden i Göteborgsregionen
• Ungdomar som ej fullföljer eller påbörjar gymnasie-studier – i ett första steg med GRUtbildning skaffa sig en aktuell bild över situationen i Göteborgsregionen • Värdera det kommunala ungdomsprogrammet KUP samt med arbetsmarknadsverket utveckla ungdomsin-satserna ytterligare
• Med medlemskommunerna undersöka om motiv finns för en harmonisering av kommunernas ersättning till feriearbetande ungdomar
• Svara för det Regionala Valideringscentrat. Med GRUt-bildning och övriga parter i projektets styrgrupp ut-veckla och etablera centrat i Göteborgsregionen och nationellt.
• Delta i arbetet med den regionala utvecklingsproces-sen ("Rådslagen")
Valideringscentrum i Göteborgsregionen
Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännan-de av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Nyckelbegrepp för val-ideringen är:Bekräftelse – inte en test du kan misslyckas med utan en
bekräftelse på vad du kan.
Branschens krav – vad som krävs för att kunna jobba i en
viss bransch styrs av branschen själv
Reell miljö – bästa sättet att visa sina yrkeskunskaper är
att visa vad man kan på en arbetsplats med verkliga upp-gifter
Värdering – oavsett om man fått sina kunskaper i skolan eller genom erfarenhet har de samma värde och kan bekräftas i likvärdig dokumentation.
Samhällets motiv för validering är att bättre kunna möta de strukturella förändringar som sker, både på ar-betsmarknaden och i arbetslivet samt att bidra till en ökad sysselsättning. Möjligheter ges också att bedriva en effektivare vuxenutbildning oavsett om den är statlig eller kommunal.
Validerad kunskap kan bekräftas med gymnasiebe-tyg och/ eller kompetensbevis av olika slag såsom i ar-betslivet förekommande yrkesbevis, mästar- och gesäll-brev samt meritportfölj.
Målgrupper för validering är t ex • arbetssökande
• sökande till vuxenutbildning och högskola
• personer med praktisk och/ eller teoretisk kompetens från annat land
• anställda som deltar i utvecklingsarbete eller är i behov av omställning till andra arbetsuppgifter
Valideringscentrum har sedan 1 januari 2004 GR som huvudman. Verksamhetsutvecklingen startade sex år tidigare i Göteborg stad i nära samarbete mellan arbets-marknadens parter, Länsarbetsnämnden, AF- Göteborg, Vuxenutbildningen m.fl.
I styrgruppen för centrat ingår företrädare från Fö-retagarna, LO, TCO, Göteborgs Universitet, Gbg Vux, Länsarbetsnämnden, AF- Gbg, Västra Götalandsregio-nen samt GR. Till styrgruppen finns fem yrkesbered-ningsgrupper knutna. I yrkesberedyrkesbered-ningsgrupperna finns representanter för de olika branschernas parter samt re-presentanter för vuxenutbildningen, arbetsförmedling och arbetsmarknad. Yrkesberedningsgrupperna garan-terar valideringsprocessens legitimitet och kvalité.
I valideringscentrats verksamhetsplan för 2004 pla-neras drygt 1.200 valideringar fördelat på ett tiotal yr-kesområden. Utvecklingsprojekt för 2004 är bl a • metoder och dokumentationsformer inom ramen för det särskilda introduktionsstödet för invandrare, • framtagande av valideringsmetoder och modeller för yrken kopplat till högskolan bl a sjuksköterska, förskole-lärare, behandlingsassisten och läkarsekreterare.
Under 2004 ska parterna i styrgruppen ta ställning till om verksamheten ska permanentas och under vilka former valideringscentrat ska styras och ledas. GR tar då också ställning till sitt framtida engagemang.
Utbildning
12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678 12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678Utbildningsgruppen är GRs politiska ledningsgrupp för regionala satsningar kring det livslånga lärandet. Detta förslag till inriktning av Utbildningsgruppens arbete 2005 tar sin utgångspunkt i de regionalpolitiska utbildnings-mål som GRs Förbundsstyrelse fattade beslut om vid sammanträde i november 2001. Utbildningsmål, verk-samhetsberättelse 2003 och regionala statistiska bilder av utbildningslandskapet samt förslaget till Inriktning 2005 i sin helhet finns presenterade på www.GR2005.to.
Det livslånga lärandet – en regional
framgångsfaktor
Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt samman-hängande region. Utbildningslandskapet blir alltmer in-tegrerat. Genom att samverka och samarbeta över kom-mungränser och mellan olika huvudmän och organisa-tioner skapas förutsättningar för att Göteborgsregionen ska förbli en dynamisk region. Detta gäller inte minst på det livslånga lärandets område.
Motiven för detta regionala samarbete på hämtar kraft i konstaterandet att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region / ett land. De är centrala i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attrak-tiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. De har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interorganisato-risk samverkan såväl som att hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling.
Följande stycke är Saxat ur Gymnasiekommitténs slutbetänkande;”GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt sätt utvecklat en regional samverkan på utbildningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR”.
Regional samverkan bidrar till
kvalitets-utveckling och kostnadseffektivitet
Utbildningsinvesteringar är kostnadskrävande och kva-lificerade satsningar, där regional samverkan inom
ut-bildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägrekostnader. GR-samarbetet omfattar idag alla skol-former – från förskola till vuxenutbildning. Det fördju-pas successivt och i tät dialog med berörda politiker och tjänstemän i regionens.
Den studerandes behov i främsta
rummet
Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgs-regionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spän-nande läromiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk, administrativ, social och kulturell art.
De regionalpolitiska utbildningsmålen
Efter en bred remiss i medlemskommunerna fastställde Förbundsstyrelsen i november 2001 de regionalpolitiska utbildningsmål som idag är utgångspunkten för Utbild-ningsgruppens arbete. Dessa kvalitativa och kvantitati-va mål för det livslånga lärandet utgår ifrån en vision för framtidens lärprocesser. Under rubrikerna ”Frånindustrisamhälle till kunskapssamhälle”, ”Globalisering / in-ternationalisering”, ”Organisationers omorientering”, ”För-ändrad syn på lärande”, ”Nya strukturer för lärande” och ”En ny roll för skolan” tecknas en bild av ett
utbildnings-landskap i snabb förändring.
Tankarna kring en förändrad syn på lärande - ”från undervisning till lärande” - intar här en särställning, dels därför att detta antas vara den mest omstöpande kraften, dels därför att det regionala bidraget till denna nya syn på kunskapsbildning anses vara av särskild vikt.
För att nå dessa mål krävs stora insatser både lokalt, kommunalt och regionalt. Ett av flera verkningsfulla in-slag i denna satsning utgörs av Utbildningsgruppens ar-bete.
Partnerskap
GRs utvecklingsarbete på utbildningsområdet sker ofta i interorganisatorisk samverkan med en lång rad regio-nala och nationella organisationer. Utbildningsgruppen har i sin verksamhet ett organiserat och i flera fall av-talsbundet samarbete med drygt 35 organisationer. Vidare finns ett 25-tal nätverk kopplade till arbetet dels för ömsesidigt erfarenhets- och kunskapsutbyte kring skol- och utbildningsfrågor, dels i syfte att driva utveck-lingsprojekt initierade av GRs politiker och eller tjäns-temän i GRs medlemskommuner.
Satsningsområden 2005
Några konkreta exempel på regional samverkan som kommer att stödja arbetet med att nå de regionalpolitis-ka målen och därmed utgöra kärnan i Utbildningsgrup-pens arbete 2005.
• Ett öppet, gränslöst och för den studerande tillgängligt utbildningslandskap
Samarbete regionens skolformer emellan breddas och fördjupas successivt. Årliga överenskommelser kring in-terkommunala ersättningar samt de samverkansavtal som successivt utvecklas är de viktigaste verktygen i detta arbete. Till stöd för dessa processer kommer en utveck-ling av det datoriserade intagningssystemet, Indra / In-dranet, att starta innebärande att dessa programvaror också kan bistå kommunerna i arbetet med att hantera skoladministrativa uppgifter av regional karaktär såsom interkommunala ersättningar samt de uppgifter som gymnasiereformen kommer att kräva.
Ett nytt steg föreslås tas genom att samverkan på vuxenutbildningsområdet utvecklas på samma sätt som skett inom övriga skolformer. Ett viktigt led i denna samverkan kring vuxnas lärande utgör etableringen av det regionala valideringscentrum som startar sin verk-samhet i GRs regi 1 januari 2004. Ytterligare steg kom-mer att tas i syfte att fördjupa den samverkan som idag finns på gymnasiesärskoleområdet.
• Regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling
Ett av de mer väsentliga bidragen till infriande av de regionala utbildningsmålen är kompetensutveckling för personal och ledare i utbildningssektorn. I detta arbete intar verksamhet i syfte att utveckla en ny syn på läran-de, vilket omnämnts ovan, en särställning. Vidare är sats-ningar på specialpedagogik, skolans mångkulturalitet, värdegrund, kvalitetsutveckling, arbetslivskontakter och omvärldsorientering tillsammans med insatser kring matematik, naturvetenskap och teknik prioriterade. Under 2005 kommer betydande insatser att göras som syftar till att kompetensutveckla lärare och ledare inför implementeringen av gymnasiereformen.
• Barn och unga i behov av särskilt stöd
Gemensamma satsningar ska göras i syfte att utveckla arbetet för barn och unga i behov av särskilt stöd och stimulans. Insatser på detta område kan inte nog beto-nas, dels med hänsyn tagen till de barn och unga som berörs, dels med tanke på den utvecklingspotential som finns inom detta fält, vilket rätt hanterat kan komma att utgöra en av de centrala framgångsfaktorerna i arbetet med att nå Utbildningsgruppens kvantitativa och kvali-tativa mål.
Dessa satsningar ska präglas av en helhetssyn på in-dividen och avser därför såväl den kunskapsmässiga som den sociala utvecklingen. Insatserna kommer att spridas över alltfler åldersgrupper och till detta område räknas också alla individer med annat modersmål än svenska. Särskilda regionala aktiviteter i samverkan med med-lemskommunerna planeras kring de ungdomar och unga vuxna som lämnar gymnasiet i förtid och eller hamnar i flerårig arbetslöshet direkt efter sina gymnasieår.
• Främjandet av samverkan mellan regionens ungdoms-skola och universiteten och högskolorna
Detta arbete syftar till att skapa progression i regionens samlade utbildningssystem samt att söka få till stånd eta-blering av en tredje högskola i regionen. Inte minst vik-tigt i detta sammanhang är det att betona fortsatt ut-veckling av samarbetet mellan GR, Göteborgs Univer-sitet och Chalmers kring lärarutbildningen. Vidare ut-vecklas satsningar när det gäller att väcka och vidmakt-hålla barns och ungas intresse för matematik, naturve-tenskap och teknik.
• Läromedelsutveckling
Här spelar GR, som arena för information och diskus-sion kring läromedelsutvecklingen, en viktig roll främst kring IT- / medieläromedel och internationella läro-medel. Vid sidan av det omfattande service- och sam-bruksuppdrag GR har när det gäller regionens lärome-delsförsörjning kommer insatser att göras som syftar till att öka kunskaperna kring hur IT- och medieutveck-lingen påverkar barn- och unga samt hur dessa redskap kan användas i skolans arbete.
• Arbete med att öka kvaliteten i kontakterna mellan sko-la och arbetsliv
Barn och ungdomars första möten med arbetslivet och kvaliteten i dessa är av stor betydelse för den enskilde och för regionens tillväxt. Den i februari 2002 antagna ”Avsiktsförklaringen avseende kvalitetskriterier för ar-betslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv” är det redskap som används i detta arbete. Satsningar på detta område bidrar till fördjupad dialog mellan skola och arbetsliv, vilket är en förutsättning för att framåtsyftan-de samverkansformer ska utvecklas. Arbetsmarknaframåtsyftan-den i
regionen känner inga kommungränser och därför är det angeläget att elevernas tillgång till bl.a. praktikplace-ringar kan ske samordnat och att praktikplatser och an-dra arbetslivskontakter kan utnyttjas inom hela Göte-borgsregionen.
Idag är webbplatsen www.praktikplatsen.se väl etable-rad. Personal har anställts för att med denna som stöd förse Göteborgs Stad med kvalitetssäkrade skola-arbets-livskontakter. Ambitionen nu är att få fler kommuner och fler skolformer att delta i den satsning som nu tagit sin början i Göteborgs Stad.
Kopplat till detta arbete måste en än mer relevant studie- och yrkesvägledning åstadkommas inte minst med tanke på det öppna utbildningslandskap som nu tillskapats i GRs 13 medlemskommuner bl.a. innebä-rande ett mycket stort antal valalternativ för den enskil-de. I denna del av satsningen är GRs regiongemensam-ma gymnasieintagningsverksamhet en central resurs.
• Regional samverkan kring skolan och internationalise-ringen
GR utgör kontaktyta mellan regionens skolor och de organisationer som på olika sätt är engagerade i frågor som rör internationalisering.
GR utför tidsbegränsade uppdrag, vilka ger värde-fulla erfarenheter och kompetens till nytta för den lö-pande regionala verksamheten.
Några exempel på uppdragsgivare är Utbildnings-departementet, Nordiska Ministerrådet, Europarådet, Sida, där ett tvåårigt utvecklingsuppdrag slutfördes 2003, och Utrikesdepartementet. Arbetet för internationalise-ring är också på ett naturligt sätt knutet till frågor om skolans värdegrund och interkulturella förhållanden. Regionens stora etniska mångfald möjliggör kulturmö-ten/ kulturutbyten mellan barn och unga. Skolan spelar här en viktig roll och GR kommer att fungera som en katalysator i sådana processer.
• Kvalitetsutveckling – Benchmarking
Genom GRs verksamhet kring uppföljning och utvär-dering på utbildningsområdet ges förutsättningar för ett mer intensivt kvalitetsarbete. I dialog med kommuner-na presenteras bilder av verksamheterkommuner-nas organisation, kostnader och resultat samt relationerna dessa faktorer emellan. Tillsammans med återkommande attitydmät-ningar bland brukare och intressenter utgör detta en god grund för diskussion om och beslut kring kommuner-nas / skolorkommuner-nas fortsatta kvalitetsarbete. Härigenom ska-pas underlag för jämförelser över tid inom GRs med-lemskommuner, men också med andra regioner i landet eller i riket som helhet.
Särskild vikt läggs vid uppföljning och utvärdering av de regionalpolitiska utbildningsmålen och av de sam-verkansavtal som finns både för gymnasieskola och
gym-nasiesärskola och som i detta förslag till inriktning också föreslås på vuxenutbildningens område.
Resultatet av detta uppföljnings- och utvärderings-arbete kommer att presenteras fortlöpande bland annat via GRs webbplats, vilket ökar tillgängligheten för poli-tiker, ledare och skolpersonal såväl som för föräldrar och elever. Webbplatsen kommer att utvecklas ytterligare och information hämtad från den kommer också att spridas i form av tryckta rapporter.
