Fri kvot inom GR ”Ett begränsat antal platser (fri kvot) skall avsättas för dem som 1.

(1)

Uppdaterad 2012-05-23

Fri kvot inom GR

”Ett begränsat antal platser (fri kvot) skall avsättas för dem som 1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför

övriga sökande, eller

2. kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskola”

Gymnasieförordningen 6 kap. § 3

Slutsats vid jämförelse av frikvotsantagningen 2005 och 2007 är att 49 färre elever togs in i fri kvot 2007 jämfört med 2005.

Bakgrund

Fram till 2006 låg sökandeantalet i fri kvot till gymnasiet inom GR på 800 – 1000 per år. Klar majoritet av de sökande var från individuella programmet och de sökte oftast på rekommendationer eller riktad praktik. Riktad praktik innebar att eleven praktiserat inom det område som den sedan sökte till gymnasiet, var behörig och ansågs lämplig.

Det fanns då ingen uttalad %-sats på hur många som fick tas in i fri kvot, utan varje ärende behandlades individuellt. Totala antalet intagna låg då på 4%. Hösten 2005 reagerade gymnasieskolor på att för många elever togs in i

fri kvot från individuella programmet. En arbetsgrupp tillsattes med Björn Sandmark som ordförande, för att se över rutiner angående fri kvot. Deltagare i gruppen var bl a utbildningschefer, rektorer och syv.

Gruppen kom fram till att alla elever som söker i fri kvot skall behandlas på samma sätt oavsett om de kommer från grundskolan eller individuella programmet. Max. antal platser är 10% per utbildning och skola. I december 2005 togs beslutet.

Utvärdering

I beslutet står det bl a att ”Varje kommun ansvarar för att man gör en utvärde-ring av hur det gick för de elever som togs in i fri kvot och

Gymnasieintagningen gör en sammanställning. Hösten 2006 skall resultatet av de nya frikvotsreglerna utvärderas”. Då detta var ett för kort tidsperspektiv för att se hur det gått för eleverna, kontaktades Björn Sandmark som var ordförande i frikvotsgruppen, för att senarelägga utvärderingen.

Den statistik som presenteras i detta material är bal a en uppföljning av hur det såg ut 2005 – 2007. Lämpligt tidsperspektiv är tre eller fyra år efter att eleverna påbörjat sina gymnasiestudier, samma tidsperspektiv som Skolverket använder, dvs en utvärdering angående de elever som började hösten 2005 och går ut våren 2008 och togs in i fri kvot enligt de gamla reglerna. En utvärdering görs

(2)

angå-ende de elever som började hösten 2007 och går ut våren 2010. De elever som började hösten 2006 togs in enligt övergångsregler som endast gällde det året.

Sedan 2006 har frikvotsansökningarna minskat mycket. 2007 var det ca 400

ansökningar och 2008 (till preliminärintagningen) 230. Det är framför allt ansökningarna från individuella programmet som mer eller mindre försvunnit. Medicinska eller sociala skäl som eleverna söker på i fri kvot är det som kan åberopas. Elev och eller föräldrar kan söka i fri kvot utan hjälp av skolan eller tillsammans med skolan. Om skolan ställer sig bakom frikvotsskälen, dvs att eleven skall gå före alla andra till aktuell utbildning och förväntas klara utbildningen, är det viktigt att det framgår i frikvotsansökan.

Anledningen till att ansökningarna till fri kvot minskat beror till största delen på att möjligheten till rekommendationer och riktad praktik från individuella programmet försvunnit. Men man kan också se att frikvotsansökningarna minskat från grundskolan. Varför kan man undra? Har man tolkat de nya frikvotsreglerna för hårt på skolorna, att det inte är någon idé att söka i fri kvot? Till de flesta program och skolor söker inga elever i fri kvot alls, det är koncentrerat till ett antal yrkesförberedande program och skolor i framför allt Göteborg. Övriga frikvotsansökningar är ”spridda skurar”, en ansökan här och där.

2011

Ansökningar i fri kvot 2011 är totalt 224; 166 till kommunala gymnasieskolor och 58 till fristående skolor.

Antagna i fri kvot 2011 är totalt 161; 123 till kommunala gymnasieskolor och 38 till fristående skolor.

Totalt antal elever som söker till gymnasiet inom GR är 12 982. 2010

Intagna i fri kvot 2010 är totalt 202; 149 till kommunala gymnasieskolor och 53 till fristående skolor.

Totala antalet elever som söker till gymnasiet inom GR är 14 904. 2009

Totala antalet elever som söker till gymnasiet inom GR är 15 414.

(3)

2008

Totala antalet elever som söker till gymnasiet inom GR är 13 963. 2007

Ansökningar i fri kvot 2007 var totalt 401; 305 till kommunala gymnasieskolor och 96 till fristående skolor.

Intagna i fri kvot 2007 var totalt 136; 103 till kommunala gymnasieskolor och 33 till fristående skolor.

Totala antalet elever som sökte till gymnasiet inom GR var 13 363. 2006

Under 2006 ändrades reglerna för intagning i fri kvot inom GR.

Till intagningen hösten 2006 handlades frikvotsansökningarna från individuella programmet enl. de övergångsregler som beslutats om., dvs. att elever som sökte på riktad praktik fick räkna sig detta tillgodo.

Det betyder att eleverna kunde få en plats på ett program om de gjort praktik inom yrkesområdet tex. bygg. Eleverna måste också vara behöriga. Frikvotsmöten

Till frikvotsmötena inbjuds syv, skolledare, politiker, skolsköterskor och kuratorer. På samtliga frikvotsmöten har syv, skolsköterska och kuratorer deltagit. Vid ytterst få tillfällen har skolledare och politiker deltagit. Till de kommunala gymnasieskolorna lägger frikvotsmötena ett förslag på beslut som UG tar till preliminär respektive definitivintagningen. Till de fristående gymnasieskolorna skickas frikvotshandlingarna vidare och de återkommer med beslut till Gymnasieintagningen.

De som deltar på frikvotsmötena deltar i kraft av sin yrkesroll för att opartiskt ta ställning till de inkomna ärendena.

Sammanfattningsvis har det skett en betydande minskning av ansökningar till gymnasiet via fri kvot, sedan de nya reglerna infördes i december 2005. Från individuella programmet har det minskat pga av att eleverna inte längre per automatik kan söka på rekommendationer eller riktad praktik. Även från grundskolan har ansökningarna i fri kvot minskat. Varför? Har man tolkat de nya frikvotsreglerna för hårt?

(4)

Uppföljning

Eftersom reglerna ändrades och en begränsning på 10 % per skola infördes skulle en uppföljning göras för att se hur många frikvotsansökningar som beviljades och dessutom en uppföljning på hur eleverna klarade

gymnasieskolan.

Uppföljningarna är nu gjorda och resultatet finns beskrivet nedan.

Del 1

1 Uppföljning av elever som togs in i fri kvot enligt de gamla reglerna 2005 och som gick ut vt 2008 (efter tre år) respektive vt 2009 (efter fyra år). Andel som fått slutbetyg respektive samlat betygsdokument tas också fram.

2 Elever som slutat i förtid eller bytt program.

3 Elever som gått alternativa vägar i stället för att ha haft gymnasiestudier. Gymnasieintagningen förser de uppföljningsansvariga i respektive hemkommun med personnummer. Hemkommunerna gör uppföljningen.

Del 2

Genomförs för elever som togs in i fri kvot enligt de nya reglerna 2007 och som gick ut vt 2010 (efter tre år) respektive vt 2011 (efter fyra år)

I övrigt allt enligt Del 1 ovan.

Resultat

115 elever togs in i fri kvot med medicinska och/eller sociala skäl enligt de gamla reglerna 2005 och gick ut vt 2008 (efter tre år) respektive vt 2009 (efter fyra år).

1a Antal som fick slutbetyg 43 1b Antal som fick samlat betygsdokument 39 2 Antal som bytt program 9 3 Antal som avbrutit studier i förtid 23 4 Antal som gått över till IV 4 5 Antal som gått alternativa vägar 10

(5)

Eftersom ett antal elever finns på flera av ovanstående alternativ skiljer sig siffrorna åt.

Exempel

Individuella programmet och samlat betygsdokument Avbrott och arbete

Bytt program och slutbetyg

Bytt program, Individuella programmet och samlat betygsdokument Bytt program, Individuella programmet, avbrutit studier i förtid och samlat betygsdokument

Övriga kommentarer

Under punkt 3 finns en elev som avled 2007

Under punkt 5 finns en elev som börjat arbeta, tre som har flyttat ut från regionen och en elev som flyttade in sent och fortfarande går kvar på skola.

Ytterligare 70 elever togs in i fri kvot på rekommendation från Individuella programmet eller riktad praktik

1a Antal som fick slutbetyg 20 1b Antal som fick samlat betygsdokument 19 2 Antal som bytt program 1 3 Antal som avbrutit studier i förtid 19 4 Antal som gått över till IV 3

Uppgift saknas 8

Summa 70

(6)

Del 2 gällande elever som togs in i fri kvot enligt de nya reglerna 2007 och gick ut vt 2010 (efter tre år) respektive vt 2009 (efter fyra år).

136 elever togs in i fri kvot 2007 enligt de nya reglerna. 1a Antal som fick slutbetyg 71 1b Antal som fick samlat betygsdokument 27 2 Antal som bytt program 18 3 Antal som avbrutit studier i förtid 15 4 Antal som gått över till IV 1 5 Antal som gått alternativa vägar 4

Summa 136

Skillnaden mellan de två åren är alltså 49

Förslag inför framtiden: att informera tydligare i grundskolan om möjligheten till fri kvot.

Margaretha Allen Ingrid Sigström

(7)

GR Utbildning

2012-05-30 Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan

2013/2014 – 2014/2015

1

UTKAST

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2013/2014 – 2014/2015

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2010/2011 – 2011/2013 löper vidare för de elever som påbörjat en utbildning i gymnasie-särskolan under denna avtalsperiod.

Röd text bort

Blå text ny efter samtal med Lars Werner samt genomgång av gymnasiesko-lans avtal

Grön text tillagd efter att nätverket för gymnasiesärskolan beretts möjlighet att komma med kommentarer.

1. Bakgrund och syfte

Inom GR finns sedan 2001/2002 ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan. Syftet med avtalet är att skapa förutsättningar för utveckling av gymnasiesärskolan och att ge alla ungdomar i regionen likvärdiga möjligheter till utbildning med god kvalitet.

2. Avtalsparter

Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungs-backa, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionen (GR). Detta område kallas samverkansområde för gymnasiesärskolan. Avtalet bygger på innehållet i skollagen och gymnasieförordning-en.

3. Avtalets innehåll

Parterna är överens om att varje kommun, som anordnar gymnasiesärskola, ska ta emot elever från hela samverkansområdet till sina nationella program och särskilda va-rianter, oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte.

Inriktningar kan enligt skollagen starta år 1, 2, 3 eller 4 och samverkansavtalet omfat-tar samtliga inriktningar. Antagning till år 1 för nationella program och särskilda vari-anter omfattas av den gemensamma antagningen.Efter att elev antagits till ett nation-ellt program via gymnasiesärskoleantagningen i år 1 antar kommunen eleven till in-riktning som startar i år 2, 3 eller 4.

Avtalet berör också utvecklingen av gymnasiesärskolan inom samverkansområdet nom introduktion av nya utbildningar, genom gemensamt utvecklingsarbete samt ge-nom gemensam kompetensutveckling. Antagningsarbetet ska genomföras gemensamt mellan berörda kommuners representanter och i enlighet med Skolverkets allmänna råd om antagning och urval när sådana finns framme. Antagningen ska registreras i det regionala systemet för antagning, Indra.

Avtalet berör ej elevs möjlighet att tas emot i ett individuellt program i annan kommun än hemkommunen. Denna antagning bygger på separata överenskommelser mellan be-rörda kommuner. Vid sådana överenskommelser ska vårdnadshavarens rätt enligt

skol-Kommentar [MA1]: Det kommer

troligtvis att införas ny text om gymnasie-särskolan i en reviderad gymnasieförord-ning inom kort.

Kommentar [MA2]: GRs

förbundsord-ning för kommunalförbundet innehåller inte uppgiften att göra antagning till gymnasie-särskolan.

Kommentar [MA3]: Detta kan vara ett

sätt att skriva fram hur antagningen ska gå till.

(8)

GR Utbildning

2013/2014 – 2014/2015

2

lagen, hemkommunens rätt samt mottagande kommuns rätt, alltid beaktas. Hemkom-munen registrerar elever som de tar emot på ett individuellt program i det regionala systemet för antagning, Indra.

Avtalet, som är tvåårigt, bygger på innehållet i skollagen och reglerar för målgruppens elever

dels elevernas rättighet att erbjudas utbildning på de nationella gymnasiesärskolepro-grammen

dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar

dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella gymnasiesärskoleprogrammen

4. Samverkansformer

Samråd kring berörda utbildningar

De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala gymnasiesärskoleutbu-det. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker- och/eller tjänstemanna-nivå. Samverkan omfattar också utveckling av gymnasiesärskolan, gymnasiesärsko-lans utbud samt antagningsförfarandet av målgruppens elever inom det gemensamma samverkansområdet.

Dimensionering

Avseende förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Utbildningsanordnaren beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med GRs politiska styrgrupp för utbildning, Utbildningsgruppen, om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för.

Utbildningsgruppen ska i enlighet med fastställda regionalpolitiska utbildningsmål, långsiktigt säkerställa ett kvalitativt utbildningsutbud tillgängligt för alla elever i alla delar av regionen och därmed motverka segregation skolor och elever emellan. Ut-bildningsgruppen kan lägga fram ett övergripande dimensioneringsförslag för med-lemskommunerna att ta ställning till.

Elevens fria val ska vara vägledande för dessa dimensioneringsbeslut. Utbildnings-gruppens uppgift i detta sammanhang blir att balansera elevens behov, lokala och reg-ionala utvecklingsperspektiv. Utbildningsgruppen har vidare i denna roll uppgiften att stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla ett utbud som motsvarar indivi-dens såväl som samhällets behov.

Samtliga medlemskommuner har ett ansvar för att följa den regionala demografiska utvecklingen/elevutvecklingen. I samband med den avstämning, som sker årligen den förste april, ska också demografiska prognoser tas fram och värderas, samt handlings-planer avseende respektive kommuns dimensionering, med anledning av dessa pro-gnoser, diskuteras. Med utgångspunkt i denna planprocess föreläggs sedan Utbild-ningsgruppen ett förslag som inte bara presenterar planerat utbildningsutbud för gym-nasiesärskolan utan också planerad dimensionering med hänsyn till denna demo-grafiska utveckling.

Kommentar [MA4]: Reviderad rubrik

enlig gymnasieskolans avtal

Kommentar [MA5]:

Antagningsförfa-randet mellan kommunerna borde kunna regleras i avtalet.

Kommentar [MA6]: Nytt i det nya

(9)

GR Utbildning

2013/2014 – 2014/2015

3

GRs förvaltningschefer på utbildningsområdet, Utbildningschefsgruppen, genomför årliga samråd i oktober månad med utgångspunkt från erfarenheterna av avslutad an-tagning och med statistik avseende elevutveckling och sökmönster som underlag. Ett regionalt perspektiv anläggs då på dimensioneringen av antalet platser inom befintliga gymnasiesärskoleprogram inför kommande antagning. Samtliga kommuner ska, uti-från befintligt samlat antal platser i regionen, på respektive program enas om en ök-ning respektive minskök-ning i regionen som helhet inför antagök-ningsarbetet. Justering av organisationen kan ske i enlighet med fastlagd tidplan för antagningen till gymnasie-särskolan.

Elevens förstahandsval ska, i så stor utsträckning som möjligt, tillgodoses vad gäller valt program.

Utbildningsutbud

Sådana förändringar som berör en eller flera i samverkansområdet ingående kommu-ner, ska alltid och i god tid innan de beslutas, föregås av information till och samråd i GRs Utbildningschefsgrupp (UC). Detta i syfte att ge samtliga i samverkansområdet ingående kommuner möjlighet att via Utbildningschefsgruppen lägga synpunkter på de planerade förändringarna innan dessa beslutas och genomförs. Om GRs Utbild-ningsgrupp (GRs politiska ledUtbild-ningsgrupp för utbildning, UG) finner den föreslagna förändringen olämplig från ett regionalpolitiskt utbildningsperspektiv, förbinder sig den kommun där förändring av detta slag föreslås, att bereda Utbildningsgruppen möj-lighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt innan beslut om förändring fattas i aktuell kommunal nämnd eller styrelse.

Mottagande till gymnasiesärskoleutbildning

Hemkommunen beslutar om eleven har rätt att tas emot i gymnasiesärskolan genom att

hemkommunen prövar frågan om den sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska före-gås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 § andra stycket i Skollagen ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt.

Vägledningsarbetet genomförs i hemkommunen.

Eleven och elevens vårdnadshavare ansöker om önskad skola och utbildning i form av 1. ett nationellt program,

2. en särskild variant, eller 3. ett individuellt program.

Ansökan till det fritt regionalt sökbara utbudet av nationella gymnasiesärskoleprogram registreras i GRs databas Indra.

För gymnasiesärskolans individuella program träffas överenskommelse mellan hem-kommunen och skolhem-kommunen beträffande skolplacering och ersättning eftersom detta samverkansavtal inte gäller för elev på individuellt program.

Vid beslutet om antagning till individuellt program ska särskilt beaktas hemkommu-nens yttrande angående förväntade kostnader förknippade med elevens utbildning.

Kommentar [MA7]: Texten flyttad hit.

Kommentar [MA8]: Nytt 120530 Kommentar [MA9]: Nytt 120530

(10)

GR Utbildning

2013/2014 – 2014/2015

4

Kommunernas antagning till gymnasiesärskolan

Antagnings-organisationen förfarandet inom samverkansområdet är gemensamt för de kommuner som ingår i samverkansområdet och har GR som huvudman. Beslut om an-tagning fattas av Utbildningsgruppen, som dessutom är regional anan-tagningsnämnd. Utbildningsgruppen är ansvarig för antagningen till de utbildningar som genomförs i

samverkansområdets kommuner. Samråd sker dessförinnan med samverkansområdets

förvaltningschefer på utbildningsområdet eller av dessa utsedda. Samråd sker också vid andra tillfällen under året då behov finns.

Avlämnande kommuner (personer som känner elevens bakgrund) och mottagande kommuner bedömer sedan gemensamt vilka elever som har bäst behov av utbildning-en om utbildning-en urvalssituation uppkommer.

Eleven prövas på sina olika valalternativ om det inte går att uppfylla elevens första-handsval.

Resultatet registreras i GRs databas Indra och antagande kommun fattar beslut om an-tagning.

Elev söker till program och anger samtidigt vilken skola eleven vill genomföra sin ut-bildning i. Eleven prövas sedan på sitt val. Urvalet till programmet sker enligt princi-per som tillämpas vid frikvotsantagning då betyg inte finns att tillgå fram tills dessa att allmänna råd har utarbetats. Om eleven inte antas på programmet på den skolan som sökts i första hand prövas eleven på nästa val i ordningen.

Allmänna råd för antagning kan komma att utarbetas men ovanstående förfarande ge-nomförs fram till dess. Revidering av avtalet kan se årligen.

Information om utbildningar

Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och föräldrar samt övriga berörda om de utbildningar som avses i avtalet. Denna information ges såväl kommunalt som regionalt vid t.ex. utbildningsmässan ”Gymnasiedagarna” samt Gym-nasieantagningens och GR Utbildnings webbsidor på Internet. En gemensam katalog över utbildningsutbudet ska finnas. Detta samlade utbildningsutbud bygger på elever-nas fria val.

Urval vid frisök

Via det nationella frisökssystemet kan en elev studera i annan kommun i hela landet. Detta innebär att först när elever från samverkansområdet är placerade har frisökande elever rätt att bli antagna till återstående lediga platser och hemkommunen är då skyl-dig att betala. Detta gäller antagningen till år ett såväl som till år två och tre.

Gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad

Gymnasial lärlingsutbildning är en alternativ väg att genomföra ett nationellt program i gymnasiesärskolan på. Lärlingsutbildningen i sin helhet är därför en del i samver-kansavtalet och samma villkor gäller för antagning till en lärlingsutbildning som för en skolförlagd utbildning.

Ändring i gällande avtal

Kommentar [MA11]: Nytt 120530

Kommentar [MA12]: Nytt 120530

(11)

GR Utbildning

2013/2014 – 2014/2015

5

Innehållet och formen för den samverkan som föreslås i detta avtal kan komma att ändras under avtalsperioden med anledning av eventuella nationella förändringar i till-lämpliga lagar och förordningar.

5. Utbildningarnas kvalitet

Checklista

Innan en utbildning, som ska omfattas av avtalet, startas ska ett antal uppgifter redovi-sas till GR som underlag för samråd i Utbildningschefsgruppen. Dessa uppgifter är sammanställda enligt checklista. Uppgifterna ska redovisas till GR senast den förste april året innan utbildningen startar.

Övergång

Kommunerna ska verka för att relevant kommunikation kommer till stånd vid över-gång från grundskola och grundsärskola till gymnasiesärskola. Hemkommunen ska ta initiativ till att relevant information överförs till skolkommunen.

Regional uppföljning/utvärdering/utveckling

De regionalpolitiska utbildningsmålen och samverkansavtalet för gymnasiesärskolan utvärderas och följs upp regelbundet. Denna verksamhet ska omvärldsbevaka och samverka med den forskning på området, som bedrivs vid landets högskolor och uni-versitet, samt tillvarata och sprida resultat.

Denna verksamhet ska samverka med den forskning på området, som bedrivs av olika aktörer. Dessa resultat appliceras på GRs samtliga samverkansavtal.

Resultatet av uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsarbetet presenteras fortlö-pande bland annat via GRs hemsida på Internet, vilket ökar tillgängligheten för politi-ker, ledare och skolpersonal och inte minst för föräldrar och elever. Om Utbildnings-gruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redo-visa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen.

Lokal uppföljning/utvärdering

Medlemskommunernas egna uppföljningar och sammanställningar av resultat och kva-litet utgör ett viktigt underlag för den regionala redovisningen.

Redovisningar av kvalitet i den kommunala uppföljningen utgör ett viktigt underlag för den regionala uppföljningen. En del bör fokusera på ett regionalt gymnasiesärsko-leperspektiv, vilken redovisas årligen i Utbildningsgruppen. Underlaget ska på ett en-kelt sätt kunna nås av samtliga medlemskommuner, t ex via webbaserad publicering.

Informationsansvar för ungdomar under 20 år

Skollagens beskrivningar, 29 kap. 9§, om varje kommuns skyldighet att löpande hålla sig informerad om hur ungdomarna är sysselsatta; i utbildning, arbete eller arbets-marknadsåtgärd, gäller också elever som har rätt att tas emot i gymnasiesärskolan.

Kommentar [MA14]: Vi bör ha med

denna brasklapp

Kommentar [MA15]: Gammal text i gy

avtalet.

Kommentar [MA16]: Ny text i gy

avtalet.

Kommentar [MA17]: Ny text i gy avtal Kommentar [MA18]: Gammal text i gy

avtal

Kommentar [MA19]: Ny text i gy

(12)

GR Utbildning

2013/2014 – 2014/2015

6

De kommuner som omfattas av detta samverkansavtal förbinder sig att till GRs Ut-bildningsgrupp årligen redovisa vad eleverna gör ett årefter fullföljd gymnasiesärsko-leutbildning. Detta i syfte att över tid och i samverkan/dialog kommunerna emellan skapa ett så relevant utbildningsutbud som möjligt.

Rapportering ska ske från skolkommun till hemkommun per 15/10 och 15/4 eller så snart möjligt angående:

- elever som bedöms ha försvårad studiesituation eller liknande, stor frånvaro eller avbryter sina studier,

- programbyte.

6. Ekonomiska förutsättningar

Prislista

Interkommunala ersättningar betalas i enlighet med en för Göteborgsregionen gemen-sam prislista. Överenskommelsen om interkommunala ersättningar för de i gemen- samver-kansavtalet ingående utbildningarna utgör en del av samversamver-kansavtalet. Samverkans-avtalet reglerar inte interkommunal ersättning även för särskilda varianter eftersom de regleras nationellt. Alla extra kostnader för hemkommunen ska vara väl kända innan eleven väljer utbildning. Prislistan, som är baserad på bokslutsuppgifter, löper kalen-derårsvis och revideras årligen i samband med att utbildningsutbudet revideras. För studier som är av väsentligt mindre omfattning än heltid kan reducerat pris utgå.

Avstämningsdatum

Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år med av-stämningsdatum 15 oktober och 15 februari.

Resor

Elevs hemkommun svarar för kostnaden för skolskjuts eller resor mellan bostad och skola och/eller eventuellt inackorderingstillägg för elev som omfattas av avtalet. För att följa utvecklingen av dessa kostnader förbinder sig varje kommun att årligen under avtalets löptid till GR redovisa vilka kostnader som uppkommit i samband med elevs resor mellan hemkommun och skolkommun inom GR.

Varje kommun som anordnar gymnasiesärskola är skyldig att så långt som möjligt or-ganisera gymnasiesärskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför det egna hemmet på grund av skolgång. Även i övrigt ska vid utformningen av särskoleverk-samheten beaktas vad som ur kommunikationssynpunkt är ändamålsenligt för elever-na. I lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade finns föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet (SFS:1993:800).

Elever med specifika, individuella behov

Elevs individuella behov regleras genom överenskommelse mellan berörda kommu-ner. Om elev har specifika, individuella behov av extra stöd och/eller resurser ska skolkommunen kontakta hemkommunen för godkännande innan extra kostnader faktu-reras.

Kommentar [MA20]: Vilken roll kan

GRUUS spela här?

Kommentar [MA21]: Eftersom lagen

endast ger eleven rätt till skolskjuts i hem-kommunen men samverkansavtalets intent-ion är att ge eleven möjlighet att få ett allsidigt utbud föreslås att uppföljning görs årligen inför revidering av avtalet inför 2015.

(13)

GR Utbildning

2013/2014 – 2014/2015

7 Utbildning i kombination studier/idrott

Utbildning i kombination studier/idrott följer prislistan för interkommunal ersättning

somom det inte regleras nationellt.

Elev- och ansvarsförsäkring

Kostnader för reguljär elev- och ansvarsförsäkring hanteras så att skolkommun tecknar elev- och ansvarsförsäkring för elev för vilken det utgår interkommunal ersättning.

Investeringar

För investeringskostnader ansvarar anordnande kommun.

7. Idé och erfarenhetsutbyte för personal inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna.

Göteborgsregionens samlade kompetens på utbildningsområdet tas tillvara genom ett intensivt idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom alla skolformer främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi, erfarenhetsutbyte i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, ut-vecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet.

8. Formalia

Avtalsperiod

Avtalet avser verksamheten läsåren 2013/2014 och 2014/2015, med möjlighet att komplettera avtalet årligen.

Force majeure

Om fullgörande av åtagande från anordnande kommuns sida förhindras av omständig-heter som kommunen ej kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig mm är den anordnande kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan upp-komma för motparten.

Tvist

Samråd före beslut, med samverkansområdets förvaltningschefer på utbildningsområ-det eller motsvarande eller av dessa förvaltningschefer utsedda, sker då behov av över-läggningar finns.

(14)

GR Utbildning

2013/2014 – 2014/2015 8 För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande

(15)

GR Utbildning

2013/2014 – 2014/2015 9 För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande

För Lilla Edets kommun

Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande

(16)

GR Utbildning 2012-05-22

Söktryck för gymnasiet 8 och 22 maj samt 5 juni 2012

Förklaring: pl=antal platser totalt

Kommunala skolor >150%

Fristående skolor 101-150%

50-100% Lediga platser i relation till befintliga platser <50%

Endast utbildningar med fler än 10 platser ingår

Nord: Ale, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn Ost: Alingsås, Lerum, Partille

Syd: Härryda, Kungsbacka, Mölndal Centrum: Göteborg, Öckerö

Program Inriktning Centrum Nord Ost Syd

08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj Barn och fritidsprogrammet 219%/36 pl 228%/36 pl 264%/36 pl 95%/44 pl 91%/46 pl 100%/46 pl 107%/43 pl 114%/43 pl 121%/43 pl 86%/66 pl 83%/66 pl Barn och fritidsprogrammet 28%/32 pl 31%/32 pl 41%/32 pl

Bygg- och anläggningsprogrammet 131%/160 pl 136%/160 pl 145%/160 pl 213%/32 pl 103%/66 pl 106%/66 pl 89%/92 pl 91%/92 pl 92%/92 pl 103%/32 pl 113%/32 pl Bygg- och anläggningsprogrammet 68%/74 pl 68%/74 pl 72%/74 pl

Bygg- och anläggningsprogrammet Lärling, Husbyggnad 42%/12pl 42%/12pl 50%/12 pl 8%/12 pl 8%/12 pl 8%/12 pl Bygg- och anläggningsprogrammet Lärling, Måleri 21%/14 pl 29%/14 pl 29%/14 pl

Ekonomiprogrammet 114%/278 pl 116%/278 pl 120%/278 pl 71%/96 pl 102%/66 pl 103%/66 pl 96%/137 pl 96%/137 pl 93%/137 pl 93%/190 pl 93%/190 pl Ekonomiprogrammet 99%/542 pl 99%/542 pl 95%/552 pl 75%/20 pl 70%/20 pl

El- och energiprogrammet 110%/90 pl 113%/90 pl 109%/90 pl 197%/32 pl 194%/32 pl 93%/68 pl 92%/88 pl 97%/88 pl 106%/88 pl114%/91 pl 112%/95 pl El- och energiprogrammet 63%/141 pl 62%/141 pl 68%/133 pl

El- och energiprogrammet Lärling, Elteknik 57%/14 pl 71%/14 pl 64%/14 pl

Estetisk spetsutbildning inr Musik 144%/16 pl 150%/16 pl 150%/16 pl

Estetiska programmet Bild och formgivning 131%/48 pl 131%/48 pl 133%/48 pl 67%/12 pl 50%/12 pl 50%/12 pl 58%/12 pl 50%/12 pl 67%/12 pl 67%/49 pl 67%/49 pl Estetiska programmet Bild och formgivning 63%/52 pl 69%/52 pl 69%/52 pl 64%/28 pl 61%/28 pl Estetiska programmet Dans 56%/16 pl 69%/16 pl 69%/16 pl 121%/14 pl 114%/14 pl Estetiska programmet Estetik och media 102%/106 pl 105%/106 pl 108%/106 pl 90%/20 pl 90%/20 pl 85%/20 pl 67%/36 pl 64%/36 pl 68%/34 pl 52%/31 pl 45%/31 pl Estetiska programmet Estetik och media 106%/116 pl 109%/116 pl 102%/128 pl 100%/16 pl 113%/16 pl Estetiska programmet Musik 102%/80 pl 106%/80 pl 108%/80 pl 60%/52 pl 58%/52 pl 60%/52 pl 64%/64 pl 64%/64 pl 64%/64 pl 89%/90 pl 89%/90 pl Estetiska programmet Musik 94%/193 pl 92%/193 pl 96%/193 pl

Estetiska programmet Teater 188%/16 pl 206%/16 pl 213%/16 pl 100%/14 pl 114%/14 pl 100%/16 pl 93%/28 pl 96%/28 pl

(17)

08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj Fordons- och transportprogrammet 128%/150 pl 129%/150 pl 135%/150 pl 59%/22 pl 72%/18 pl 89%/18 pl 106%/18 pl 111%/18 pl 111%/18 pl100%/51 pl 98%/51 pl Fordons- och transportprogrammet 106%/16 pl 125%/16 pl 144%/16 pl

Fordons- och transportprogrammet Transport 194%/18 pl 189%/18 pl 194%/18 pl

Handels- och administrationsprogrammet 117%/46 pl 120%/46 pl 128%/46 pl 42%/50 pl 44%/50 pl 106%/18 pl 81%/36 pl 78%/36 pl 83%/36 pl 106%/77 pl 110%/77 pl Handels- och administrationsprogrammet 97%/119 pl 102%/119 pl 107%/119 pl

Hantverksprogrammet Florist 15%/20 pl 15%/20 pl 30%/20 pl 38%/16 pl 38%/16 pl 38%/16 pl Hantverksprogrammet Frisör 133%/54 pl 139%/54 pl 144%/54 pl

Hantverksprogrammet Frisör 76%/37 pl 78%/37 pl 73%/37 pl 118%/11 pl 109%/11 pl Hantverksprogrammet Textil design 94%/16 pl 100%/16 pl 100%/16 pl

Hantverksprogrammet Övriga hantverk, hår och makeu 114%/44 pl 114%/44 pl 125%/44 pl

Hantverksprogrammet Övriga hantverk, hår och makeu 259%/32 pl 263%/32 pl 272%/32 pl 118%/11 pl 145%/11 pl

Hotell- och turismprogrammet 103%/32 pl 103%/32 pl 119%/32 pl 57%/14 pl 64%/14 pl 64%/14 pl 55%/20 pl 55%/20 pl 65%/20 pl 88%/25 pl 84%/25 pl Hotell- och turismprogrammet 117%/60 pl 117%/60 pl 122%/60 pl

Humanistiska programmet 100%/48 pl 106%/48 pl 102%/48 pl 63%/16 pl 63%/16 pl 63%/16 pl 65%/20 pl 50%/20 pl Industritekniska programmet 77%/30 pl 80%/30 pl 150%/16 pl 108%/12 pl 108%/12 pl Industritekniska programmet 68%/56 pl 70%/56 pl 90%/51 pl

Industritekniska programmet Driftsäkerhet och underhåll 65%/26 pl 69%/26 pl 65%/26 pl

Industritekniska programmet Processteknik 89%/18 pl 94%/18 pl 100%/18 pl Industritekniska programmet Produkt- och maskinteknik 50%/12 pl 42%/12 pl 42%/12 pl

Industritekniska programmet Produkt- och maskinteknik 123%/96 pl 124%/96 pl 126%/96 pl Industritekniska programmet Svetsteknik 100%/12 pl 108%/12 pl 117%/12 pl

(18)

08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj International Baccaleurate 131%/84 pl 135%/84 pl 136%/84 pl 67%/30 pl 53%/ 30 pl

Naturbruksprogrammet Djur 110%/30 pl 120%/30 pl 123%/30 pl

Naturbruksprogrammet Djur 104%/48 pl 102%/48 pl 106%/48 pl 105%/60 pl 103%/60 pl

Naturbruksprogrammet Lärling, Djur 13%/15 pl 13%/15 pl

Naturvetenskapsprogrammet med matematikspets 150%/30 pl 147%/30 pl 130%/30 pl

Naturvetenskapsprogrammet 115%/550 pl 116%/550 pl 115%/550 pl 56%/134 pl 55%/134 pl 56%/134 pl 88%/130 pl 82%/136 pl 79%/136 pl105%/212 pl 110%/212 pl Naturvetenskapsprogrammet 125%/528 pl 123%/528 pl 123%/531 pl

Restaurang- och livsmedelsprogrammet 102%/132 pl 107%/132 pl 111%/132 pl 30%/20 pl 30%/20 pl 69%/16 pl 75%/16 pl 81%/16 pl 63%/30 pl 63%/30 pl Restaurang- och livsmedelsprogrammet Lärling, kök och servering 65%/20 pl 65%/20 pl 80%/20 pl

Samhällsvetenskapsprogrammet 117%/673 pl 116%/673 pl 122%/673 pl 182%/88 pl 190%/88 pl 90%/184 pl 73%/192 pl 78%/192 pl 77%/192 pl96%/358 pl 97%/358 pl Samhällsvetenskapsprogrammet 141%/477 pl 145%/477 pl 151%/482 pl

Sjöfartsutbildning 119%/32 pl 119%/32 pl 122%/32 pl 69%/32 pl 72%/32 pl 72%/32 pl Sjöfartsutbildning Däck 192%/12 pl 175%/12 pl 200%/12 pl

Sjöfartsutbildning Maskin 47%/15 pl 53%/15 pl 47%/12 pl

Spetsutbildning Samhällsvetenskap och humaniora 56%/16 pl 56%/16 pl

Teknikprogrammet 134%/116 pl 132%/116 pl 136%/116 pl 126%/88 pl 125%/88 pl 127%/88 pl 104%/112 pl 106%/112 pl 110%/112 pl88%/200 pl 95%/192 pl Teknikprogrammet 102%/415 pl 102%/415 pl 101%/415 pl 40%/80 pl 39%/80 pl VVS- och fastighetsprogrammet 130%/50 pl 124%/50 pl 136%/50 pl

VVS- och fastighetsprogrammet 10%/30 pl 10%/30 pl 12%/25 pl

Vård- och omsorgsprogrammet 192%/50 pl 202%/50 pl 204%/50 pl 94%/50 pl 96%/50 pl 113%/46 pl 106%/16 pl 113%/16 pl 131%/16 pl92%/66 pl 92%/66 pl Vård- och omsorgsprogrammet Lärling 110%/20 pl 115%/20 pl 115%/20 pl

(19)

Söktryck till gymnasiet 5 juni

Utbildningar med obalans mellan söktryck och antal

platser anges som avvikelse

(20)

Avvikelse

∗

Centrum

Kommunal 264 % 36 pl

Fristående 41% 32 pl

(21)

Avvikelse

∗

Centrum

Kommunal 145% 160 pl

Fristående 72% 74 pl

(22)

Avvikelse

∗

Centrum

Kommunal 120 % 278 pl

(23)

∗

Avvikelse

Centrum

Kommunal 150% 16 pl

(24)

Avvikelse

Centrum

Kommunal

Bild och formgivning 133% 48 pl

Dans 69% 16 pl

Teater 213% 16 pl

Fristående

Bild och formgivning 69% 52 pl

Norr

Kommunal

Bild och formgivning 50% 12 pl

Musik 60% 52 pl

Ost

Kommunal

Bild och formgivning 67% 12 pl

Estetik och media 68% 34 pl

Musik 64% 64 pl

Syd

Kommunal

Bild‐ och formgivning 67% 49 pl

Dans 121 % 14 pl

Estetik och media 48% 31 pl

(25)

Avvikelse

Centrum

Kommunal 135% 150 pl

Norr

Kommunal Transport 194% 18 pl

Ost

Kommunal 111% 18 pl

Fristående 144% 16 pl

Fordons‐ och transportprogrammet

(26)

Avvikelse

Centrum

Kommunal 128% 46 pl

Syd

Kommunal 121% 77 pl

Handels‐ och

administrationsprogrammet

(27)

Avvikelse

∗

_Norr

Fristående Florist 30% 20 pl

∗

_Ost

Fristående Florist 38% 16 pl

∗

Centrum

Kommunal Frisör 144% 54 pl

Fristående Frisör 73% 37 pl

Kommunal

Övriga hantverk hår och makeup 125% 44 pl

Fristående

Övriga hantverk hår och makeup 272% 32 pl

Hantverksprogrammet

(28)

Avvikelse

∗

_Centrum

Kommunal 119% 32 pl

Fristående 120% 60 pl

∗

Norr

Kommunal 64% 14 pl

∗

_Ost

Kommunal 65% 20 pl

Hotell‐ och turismprogrammet

(29)

Avvikelse

∗

Ost

Kommunal 63 % 16 pl

∗

Syd

Kommunal 50% 20 pl

Humanistiska programmet

(30)

Avvikelse

∗

Centrum

Fristående 69% 26 pl Driftsäkerhet och underhåll

Kommunal 42% 12 pl Produkt‐ och maskinteknik

Fristående 126% 96 pl Produkt‐ och maskinteknik

(31)

Avvikelse

Centrum

Kommunal 136% 84 pl

Syd

Kommunal 53% 30 pl

International Baccalaureate

(32)

Avtal Västra Götalandsregionen och Region Halland

Avvikelse

∗

_Centrum

Kommunal 123% 30 pl Djur

∗

Syd

Fristående 13% 15 pl lärling Djur

Naturbruksprogrammet

(33)

Avvikelse

Centrum

Kommunal NA med spets 130% 30 pl

Kommunal 115% 550 pl

Fristående 123% 531 pl

Norr

Kommunal 56% 134 pl

Ost

Kommunal 79% 136 pl

Syd

Kommunal 117% 212 pl

Naturvetenskapsprogrammet

(34)

Avvikelse

∗

Centrum

Fristående Lärling 80% 20 pl

∗

Ost

Kommunal 81% 16 pl

∗

Syd

Kommunal 70% 30 pl

Restaurang‐ och livsmedel

(35)

Avvikelse

∗

Centrum

Kommunal 122% 673 pl

Fristående 151% 482 pl

∗

Ost

Kommunal 77% 192 pl

Samhällsvetenskapsprogrammet

(36)

Avvikelse

∗

_Centrum

Kommunal 122% 32 pl

Kommunal 200% 12 pl Däck

Kommunal 47% 12 pl Maskin

∗

Nord

Kommunal 72% 32 pl

Sjöfartsutbildning

(37)

Avvikelse

∗

Syd

Kommunal 56% 16 pl

Spetsutbildning Samhällsvetenskap

och humaniora

(38)

Avvikelse

∗

Centrum

Kommunal 136% 116 pl

∗

Norr

Kommunal 127% 88pl

∗

Syd

Fristående 41% 80 pl

Teknikprogrammet

(39)

Avvikelse

∗

Centrum

Kommunal 136% 50 pl

Fristående 12% 25 pl

(40)

Avvikelse

∗

Centrum

Kommunal 204% 50 pl

Kommunal 115% 20 pl lärling

* Norr

Kommunal 113% 46 pl

∗

Ost

Kommunal 131% 16 pl

Vård‐ och omsorgsprogrammet

(41)

1

Utbildningar inom samverkansavtalet för gymnasieskolan 2011‐2015

inom Göteborgsregionens kommunalförbund samt fristående skolors

utbud inom Göteborgsregionen

Preliminärt planerad organisation inför 2013 matris version 2 31 maj 2012.

L = Sökbar lärlingsutbildning, S = Skolförlagd utbildning

MARKERINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL FÖREGÅENDE ÅRS

UNDERLAG

NYHETER - KURSIV TEXT

BORTTAGET

??? OSÄKERT

FRISTÅENDE ANORDNARE ENLIGT VAD SKA JAG

VÄLJA-UNDERLAGET (EJ KOMPLETT)

VERSION 2 betyder förändringar från version 1

Barn- och fritidsprogrammet

ALE ALE GYMNASIUM

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET NY

Fritid och hälsa

ALE ALE GYMNASIUM

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET LÄRLING VERSION 2 GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM (L) KUNGÄLV MIMERS HUS

LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2 LERUMS GYMNASIUM

LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L)

MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET VERSION 2 ENLIGT VAD SKA JAG VÄLJA STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET NY (ERBJUDANDE LÄRLINGSPLATS 2012/2013) VERSION 2

(42)

2

Pedagogiskt arbete ALE ALE GYMNASIUM

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET

KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS

LERUMS GYMNASIUM

LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET

STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (ERBJUDANDE LÄRLINGSPLATS 2012/2013) VERSION 2

TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2

KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L)

Socialt arbete

ALE ALE GYMNASIUM

GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET

KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

Bygg- och anläggningsprogrammet

GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET

STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Anläggningsfordon

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM (L) LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L)

ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L)

Husbyggnad

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (S+L) GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET

(43)

3

KUNGÄLV MIMERS HUS

LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG PEABSKOLAN GÖTEBORG PLUSGYMNASIET

Mark och anläggning

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) KUNGÄLV MIMERS HUS

LERUMS GYMNASIUM

LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET

ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) GÖTEBORG PEABSKOLAN

Måleri

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (L) GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) LERUMS GYMNASIUM

Plåtslageri

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (L) GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) LERUMS GYMNASIUM (L)

Ekonomiprogrammet

(44)

4

GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET

GÖTEBORG IHGR VERSION 2

GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET Ekonomi ALE GYMNASIUM NY ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET

GÖTEBORG IHGR VERSION 2

GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET

HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS

LERUMS GYMNASIUM

MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET NY PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

GÖTEBORG ANIARAGYMNASIET GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG DONNERGYMNASIET GÖTEBORG GTI:S GYMNASIESKOLA

GÖTEBORG GÖTEBORGS HÖGRE SAMSKOLA

GÖTEBORG INTERNATIONAL IT COLLEGE SWEDEN GÖTEBORG KITAS EKONOMI

GÖTEBORG KITAS GYMNASIUM GÖTEBORG KUNSKAPSGYMNASIET

GÖTEBORG L M ENGSTRÖMS GYMNASIUM GÖTEBORG PLUSGYMNASIET

GÖTEBORG SJÖLINS GYMNASIUM

Juridik

ALE GYMNASIUM NY

GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM LERUMS GYMNASIUM

(45)

5 MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET NY STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG DONNERGYMNASIET

GÖTEBORG DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA GÖTEBORG GÖTEBORGS HÖGRE SAMSKOLA

GÖTEBORG KITAS EKONOMI

GÖTEBORG KUNSKAPSGYMNASIET L M ENGSTRÖMS GYMNASIUM GÖTEBORG SJÖLINS GYMNASIUM

El- och energiprogrammet

ALE GYMNASIUM

GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM Automation

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET

GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET

LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2

Dator- och kommunikationsteknik

STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG GTI:S GYMNASIESKOLA GÖTEBORG IT-GYMNASIET

GÖTEBORG NTI-GYMNASIET KRONHUSGATAN GÖTEBORG PORTALENS GYMNASIESKOLA

KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L) MÖLNDAL JB GYMNASIET

Elteknik

(46)

6

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS

LERUMS GYMNASIUM

MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) GÖTEBORG FRAMTIDSGYMNASIET

Energiteknik

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET

GÖTEBORG FRAMTIDSGYMNASIET

Estetiska programmet

ALE GYMNASIUM

GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCK

GÖTEBORG SCHILLERSKA

Bild och formgivning

GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET LERUMS GYMNASIUM

MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET inkl modedesign (Bild) VERSION 2

GÖTEBORG CYBERGYMNASIET

GÖTEBORG DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA KUNGSBACKA LJUD OCH BILDSKOLAN KUNGSBACKA STENUNGSUND MUNKERÖDS UTBILDNINGSCENTRUM

Dans

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET

(47)

7

KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET NY Estetik och media

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCKSGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS

LERUMS GYMNASIUM

MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET

GÖTEBORG CYBERGYMNASIET

GÖTEBORG INTERNATIONAL IT COLLEGE SWEDEN GÖTEBORG IT-GYMNASIET

GÖTEBORG NTI-GYMNASIET

GÖTEBORG PORTALENS GYMNASIESKOLA GÖTEBORG RYTMUS MUSIKERGYMNASIET

KUNGSBACKA LJUD OCH BILDSKOLAN KUNGSBACKA

Musik

ALE GYMNASIUM NY

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCKSGYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS

LERUMS GYMNASIUM

MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG DONNERGYMNASIET

GÖTEBORG RYTMUS MUSIKERGYMNASIET

KUNGSBACKA LJUD OCH BILDSKOLAN KUNGSBACKA

Teater

GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET

(48)

8

LERUMS GYMNASIUM

MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

Fordons- och transportprogrammet

GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET GÖTEBORG MTG

STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Godshantering

Karosseri och lackering GÖTEBORG MTG

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) NY KUNGÄLV MIMERS HUS

TJÖRN TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2 Lastbil och mobila maskiner

GÖTEBORG MTG

LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) NY

ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) ALINGSÅS ALINGSÅS YRKESGYMNASIUM

Personbil

GÖTEBORG MTG

LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) ALINGSÅS YRKESGYMNASIUM ALINGSÅS

(49)

9

Transport

Handels- och administrationsprogrammet

GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET MÖLNDAL OKLAR PLACERING

STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Administrativ service

GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET

LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2 LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L)

STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) VERSION 2 TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2

GÖTEBORG NTI-GYMNASIET KRONHUSGATAN GÖTEBORG KITAS EKONOMI

Handel och service

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET LÄRLINGVERSION 2 GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS VERSION 2 STÄNGS 2012 LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2

LERUMS GYMNASIUM

MÖLNDAL FÄSSBERG ALT. KROKSLÄTTSGYMNASIET VERSION 2 STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) GÖTEBORG ANIARAGYMNASIET

(50)

10

GÖTEBORG ANIARAGYMNASIET (L) GÖTEBORG KITAS EKONOMI

GÖTEBORG NTI-GYMNASIET KRONHUSGATAN GÖTEBORG PLUSGYMNASIET

Hantverksprogrammet

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET VERSION 2 Finsnickeri

LERUM LERUMS GYMNASIUM (L) VERSION 2 STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIETVERSION 2 TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2 Florist

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) NY

STENUNGSUND MUNKERÖDS UTBILDNINGSCENTRUM (S+L)

Frisör

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM

GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG KITAS FRISÖR

Textil design

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM NY

ALINGSÅS ALINGSÅS YRKESGYMNASIUM

Övriga hantverk

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM HUDVÅRD VERSION 2 GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM HÅR- OCH

MAKEUPSTYLIST

GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET SADELMAKERI

LERUM LERUMS GYMNASIESKOLA SILVERSMED (L) VERSION 2 LERUM LERUMS GYMNASIESKOLA HOVSLAGARE (L) VERSION 2

GÖTEBORG DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST

GÖTEBORG PLUSGYMNASIET HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST

Hotell och turismprogrammet

(51)

11

Hotell och konferens

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (L) VERSION 2 GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM LERUMS GYMNASIUM TAS EVENTUELLT BORT LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L)

STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (Ny 2013/14) VERSION 2 TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2

GÖTEBORG PLUSGYMNASIET

Turism och resor

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM

LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) NY STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

GÖTEBORG ANIARAGYMNASIET

Humanistiska programmet

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET Kultur

GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET

LERUMS GYMNASIUM (profil internationalisering) TAS EVENTUELLT BORT

GÖTEBORG KITAS GYMNASIUM GÖTEBORG SJÖLINS GYMNASIUM

Språk

GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET (SAMT PROFIL FRANSK SEKTION) LERUMS GYMNASIUM TAS EVENTUELLT BORT

GÖTEBORG KITAS GYMNASIUM L M ENGSTRÖMS GYMNASIUM

Industritekniska programmet

(52)

12

Driftsäkerhet och underhåll

GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET

LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET NY

GÖTEBORG GÖTEBORGSREGIONENS TEKNISKA GYMNASIUM

Processteknik

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (L) VERSION 2 GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET

Produkt- och maskinteknik

KUNGÄLV MIMERS HUS

LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2 LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

GÖTEBORG GÖTEBORGSREGIONENS TEKNISKA GYMNASIUM GÖTEBORG SKF TEKNISKA GYMNASIUM

Svetsteknik

KUNGÄLV MIMERS HUS

LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2 LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) GÖTEBORG FRAMTIDSGYMNASIET

Naturbruksprogrammet

(53)

13

KUNGSBACKA HAR AVTAL MED REGION HALLAND

Djur

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM/AUGUST KOBBS GYMNASIUM

GÖTEBORG REALGYMNASIET

KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L) MÖLNDAL ÅBY TRAVGYMNASIUM

Lantbruk Skog

GÖTEBORG REALGYMNASIET

Trädgård

GÖTEBORG AUGUST KOBBS GYMNASIUM

Naturvetenskapsprogrammet

ALE GYMNASIUM

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM VERSION 2 GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET

GÖTEBORG IHGR GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET NY GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET Naturvetenskap ALE GYMNASIUM NY GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET

GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM PROFIL ASPERGER VERSION 2

INKL ASPERGERPROFIL

GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG IHGR

GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET

HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET

LERUMS GYMNASIUM

MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET (profil biomedicin)

(54)

14 STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET ÖCKERÖ GYMNASIESKOLA CYBERGYMNASIET GÖTEBORG GÖTEBORG DONNERGYMNASIET GÖTEBORG GTI:S GYMNASIESKOLA

GÖTEBORG GÖTEBORGS HÖGRE SAMSKOLA

GÖTEBORG INTERNATIONAL IT COLLEGE SWEDEN GÖTEBORG KITAS GYMNASIUM

GÖTEBROG KITAS NATUR

GÖTEBORG KUNSKAPSGYMNASIET

GÖTEBORG L M ENGSTRÖMS GYMNASIUM GÖTEBORG SIGRID RUDEBECKS GYMNASIUM GÖTEBORG SJÖLINS GYMNASIUM

Naturvetenskap och samhälle ALE GYMNASIUM

GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET (HAR EJ HAFT INRIKTNINGEN) VERSION 2 GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET

GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET

LERUMS GYMNASIUM

MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET (profil biomedicin)

PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM (INKLUSIVE ESTETISK VARIANT) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

CYBERGYMNASIET GÖTEBORG GÖTEBORG DONNERGYMNASIET GÖTEBORG GTI:S GYMNASIESKOLA GÖTEBORG KITAS GYMNASIUM GÖTEBROG KITAS NATUR

GÖTEBORG L M ENGSTRÖMS GYMNASIUM GÖTEBORG SJÖLINS GYMNASIUM

Restaurang- och livsmedelsprogrammet

GÖTEBORG ESTER MOSESSONS GYMNASIUM Bageri och konditori

GÖTEBORG ESTER MOSESSONS GYMNASIUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2

(55)

15

Kök och servering

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (S) LÄRLINGVERSION 2 GÖTEBORG ESTER MOSESSONS GYMNASIUM

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS VERSION 2 STÄNGS 2012 LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L)

STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (INGEN ANTAGNING 2012/13 - ERBJUDS 2013/14) VERSION 2

TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2 Färskvaror, delikatess och catering

GÖTEBORG ESTER MOSESSONS GYMNASIUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS VERSION 2 STÄNGS 2012 LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L)

Samhällsvetenskapsprogrammet

ALE GYMNASIUM

GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG BERNADOTTEGYMNASIET

GÖTEBORG IHGR

GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCKSGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET Beteendevetenskap

ALE GYMNASIUM

GÖTEBORG BERNADOTTEGYMNASIET

GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGSBACKA KRAFTER I 1 VERSION 2

KUNGÄLV MIMERS HUS

LERUM LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET

(56)

16

PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

CYBERGYMNASIET GÖTEBORG GÖTEBORG DONNERGYMNASIET GÖTEBORG KITAS GYMNASIUM GÖTEBORG KUNSKAPSGYMNASIET GÖTEBORG PLUSGYMNASIET

GÖTEBORG SJÖLINS GYMNASIUM

Medier, information och kommunikation ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCKSGYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS

LERUMS GYMNASIUM (profil Journalistik) MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

GÖTEBORG INGRID SEGERSTEDTS GYMNASIUM GÖTEBORG INTERNATIONAL IT COLLEGE SWEDEN GÖTEBORG KUNSKAPSGYMNASIET GÖTEBORG NTI-GYMNASIET Samhällsvetenskap ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET

GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG IHGR

GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GLOBAL PROFIL VERSION 2 GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET

GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET

(57)

17

MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET ÖCKERÖ GYMNASIESKOLA

GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG DONNERGYMNASIET

GÖTEBORG DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA GÖTEBORG GTI:S GYMNASIESKOLA

GÖTEBORG GÖTEBORGS HÖGRE SAMSKOLA GÖTEBORG INGRID SEGERSTEDTS GYMNASIUM GÖTEBORG KITAS GYMNASIUM

GÖTEBORG SIGRID RUDEBECKS GYMNASIUM GÖTEBORG SJÖLINS GYMNASIUM

Sjöfartsprogrammet

GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM Däck och Maskin ÖCKERÖ GYMNASIESKOLA Däck och Maskin

TJÖRNS GYMNASIESKOLA Däck och maskin RIKSINTAG VERSION 2

Teknikprogrammet

ALE GYMNASIUM

GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET

Design och produktutveckling ALE GYMNASIUM

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS

LERUMS GYMNASIUM

MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

GÖTEBORG PORTALENS GYMNASIESKOLA

KUNGSBACKA LJUD OCH BILDSKOLAN KUNGSBACKA MÖLNDAL JB GYMANSIET

Informations- och medieteknik ALE GYMNASIUM

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET

(58)

18

GÖTEBORG MUNKEBÄCKSGYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET

LERUMS GYMNASIUM

GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG GTI:S GYMNASIESKOLA

GÖTEBORG INTERNATIONAL IT COLLEGE SWEDEN GÖTEBROG KITAS NATUR

GÖTEBORG IT-GYMNASIET

GÖTEBORG NTI-GYMNASIET KRONHUSGATAN GÖTEBORG PORTALENS GYMNASIESKOLA MÖLNDAL JB GYMNASIET

Produktionsteknik

KUNGÄLV MIMERS HUS

Samhällsbyggande och miljö

GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET

KUNGÄLV MIMERS HUS

MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET

GÖTEBORG GTI:S GYMNASIESKOLA GÖTEBROG KITAS NATUR

Teknikvetenskap

GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET

HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET

CYBERGYMNASIET GÖTEBORG GÖTEBROG KITAS NATUR

(59)

19

VVS och Fastighetsprogrammet

STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Fastighet

GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L)

Kyl- och värmepumpsteknik

GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM

Ventilationsteknik

GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM

Vvs

GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L)

Vård- och omsorgsprogrammet

ALE GYMNASIUM

ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (S) LÄRLINGVERSION 2 GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET (S+L)

KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET

KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) KUNGÄLV MIMERS HUS

LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2 LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2

Särskild variant

ALE ALE GYMNASIUM

NATURVETENSKAP OCH MUSIK ALE ALE GYMNASIUM

MEDIER, KOMMUNIKATION OCH INFORMATION SAMHÄLLSVETENSKAP MUSIK