Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-pro- cess correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 CM
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
AFFECTIVE PERSONALITY
EXPRESSED IN PSYCHIATRIC PATIENTS
MADELEINE E.T. ZÖLLER
UNIVERSITY OF GOTHENBURG
Department of Psychology
Sweden, 2009
© Madeleine E.T. Zöller Printed in Sweden
Department of Psychology University of Gothenburg Gothenburg, 2009
ISSN 1101-718X ISRN GU/PSYK/AVH-222-SE
AFFECTIVE PERSONALITY
EXPRESSED IN PSYCHIATRIC PATIENTS
MADELEINE E.T. ZÖLLER
UNIVERSITY OF GOTHENBURG
Department of Psychology
Sweden, 2009
' ' Ä I c ö . •?-j-'^;»i.
;. - v , /
1' . ^ Ä ; / '
.
V. -.
a®SI:fPi
V:;: •:•,i'r'f:: •
To Christer
jiSiir«
, iiitis?? a
DEGREE OF LICENTIATE IN PSYCHOLOGY Abstract
Zöller, M.E. (2009) Affective Personality expressed in psychiatric patients.
Department of Psychology, Göteborg University, Sweden.
In Study I, the influence of an affective personality type upon psychological health was examined in 100 psychiatric patients. Factors predicting positive and negative affect were studied in a comparison of the patients with a healthy norm group of 1925 individuals. The patient group showed strong associations between affective personality, energy, optimism and s elf-reported health as well as stress indisposition. Positive affect was predicted significantly from dispositional optimism whereas stress was counter- predictive. Negative affect was predicted significantly from stress, whereas dispositional optimism, energy and pulse rate were counter-productive. Within both populations, individuals expressing the self-fulfilling affective profiles showed healthiest profiles compared with those expressing self-destructive affective profiles. The patients differed markedly from the norm group with regard to all health variables. Stress appears less detrimental for health in co mparison to negative affect itself which is expressed by a self- destructed symptom profile.
In Study II the aim was to study to what extent affective state and mood are predictive of the stress experience. The study examined the relationship of affective status, mood and stress in both a psychiatric patient group and a healthy volunteer group, as well as evidence of a gender effect. One hundred patients treated within general psychiatry aged 21-71 years and 101 healthy volunteers aged 20-67 years participated.
Clinical instruments, including Positive Affect (PA) and Negative Affect (NA), Stress and Energy (SE), Dispositional optimism (LOT),
Comprehensive Psychopathological Rating Scale (CPRS) self rating scale and the DSM-IV and ICD-10 Personality Questionnaire (DIP-Q) were used. Psychiatric disease had a detrimental effect on Stress, Energy and Optimism. The results indicated that stress was predicted by NA and that PA was counter-predictive for stress. Men and women were affected differently with NA predicting stress both for men and woman whereas DIP-Q general criteria was predictive only for stress among men and PA was counter- predicted for stress among men. Stress as dependent variable was not significantly predicted by either DIP-Q general criteria, CPRS-depression, CPRS-compulsion and CPRS-anxiety. Stress was predicted by negative affect and counter-predicted by positive affect. The data suggest that negative affect was the most important item predicting stress. The healthy controls were less affected by s tress.
Keywords: Affective state; affective personality; psychiatric patients; psychiatric symptoms; mood; stress; energy; dispositional optimism; gender.
ISSN 1101 -718X ISRN GU/PSYK/AVH-222-SE
Madeleine E. Zöller; Sahlgrenska University Hospital; Department of Psychiatry; Mellan vårdsteamet, Lilla Badhusgatan 2, SE 41121 Göteborg, Sweden; Telephone +46 707 256 447, Fax: +46 31 132 594
E-mail: madeleine.zoller@ psy.gu.se
JÄv»'3f%S
•••':}•••.. <:••>> . 'i;, • '• •
4s;#if«;gä|tj3StStg
5S~: 'V. •••
.
'^
:'W0åÉ9åå
•
,i ,.;'ï •••::. .:•
å<i ; ;»%ä4W
Preface
This thesis is based on the following original studies, which will be referred to in the text by their Roman numerals:
Zöller, M.E., Karlsson, E„ and Archer, T. (2009). Self-Rated Affect Among Adults Presenting Psychiatric Diagnosis. Individual Differences Research, 7(1), 14-28.
Zöller, M., and Archer, T. (2009). Predicting Stress in Male and Female Psychiatric
Patients and Healthy Volunteers. Social Behavior and Personality, 37(8), 1081-1094.
'•'.fi: 'i:-'-'
r »
Populärvetenskaplig svensk sammanfattning av studien
Personlighet är bland de mest grundläggande egenskaperna hos människan. Avhandlingens syfte är att studera "normala" uttryck för affektiv personlighet bland psykiatriska patienter och att undersöka dess roll i relati on till stress.
Affektiv personlighet i men ingen "state dependency" dvs. känslomässigt tillstånd används i motsats till skattningar av "trait dependency" dvs.
personlighetsegenskaper som används i traditionella personlighetsmodeller. Affektiv personlighet har presenterats i stu dier av Norlander, Archer och medarbetare. Modellen bygger på en mätning av negativt och positivt känslomässigt tillstånd, som görs med ett instrument, PANAS (Positive and Negative Affect Scales), som är en "checklista för adjektiv" med tio negativa (Skrämd, Rädd, Upprörd etc.) och tio positiva adjektiv (Entusiastisk, Engagerad, Bestämd etc.). Norlander, Archer och medarbetare har med utgångspunkt från de individuella relationerna mellan NA och PA formulerat en teori om den affektiva personlighetens varianter: Självdestruktiv (låg PA, hög NA);
Självförverkligande (tvärtom); Högaffektiv (högt på båda), samt Lågaffektiv (lågt på båda).
Studie I: Självskattat affektiv t tillstånd hos vuxna med psykiatriska
diagnoser. Etthundra patienter jämförs med en "normgrupp" av 1925 personer. De fyra
personlighetstyperna bland patienterna jämförs i en rad indikatorer på "psykologisk
hälsa", däribland de två PANAS-skalorna, samt självskattningar av stress, energi och
optimism. I samtliga avseenden visar sig de fyra "personlighetstyperna" åtskilda. Vidare
görs statistiska analyser för att söka "prediktorer" för negativ affekt och positiv affekt
bland de tillgängliga variablerna. Till sist jämförs de två grupperna, varvid patientgruppen
visar sig ligga mer "negativt" till i alla självskattningsvariabler. Patientgruppen uppvisar
starka associationer mellan affektiv personlighet, energi, optimism, självrapporterad hälsa liksom stress. Positiv affekt samvarierar med optimism så att mer positiv affekt visar på mer optimism medan mindre positiv affekt samvarierar med högre grad av stress.
Slutsatsen är fynd av sämre psykologisk hälsa bland patienterna, möjlig att tolka som ökad sårbarhet, samt skillnader mellan de fyra personlighetstyperna . Vid alla jämförelser har personer med självdestruktiv PANAS-profil minst uttryck för hälsa mätt som energi, icke-stress, icke-negativ affekt, kvot mellan energi och stress liksom optimism, medan den självförverkligande PANAS-profilen visar största uttrycket för psykisk hälsa.
Studie II: Förutsägelse av stress hos kvinnliga och manliga patienter
och friska frivilliga. Etthundra psykiatriska patienter från första studien studeras nu
tillsammans med en kontrollgrupp om 101 personer. De använda metoderna inkluderar PANAS med sina skattningar av negativ (NA) och positiv affekt (PA), tillsammans med samma skattningar av stress, energi och optimism som användes i de n första delstudien.
Dessutom används för båda grupperna två självskattningsskalor dels, CPRS, som bl.a.
mäter upplevelse av ångest, tvång, depression och psykos samt DIP-Q som mäter personlighetsstörning och funktionsnivå. De två grupperna jämförs i samtliga dessa variabler och visar sig, genomgående, statistiskt åtskilda. Psykisk sjukdom har en skadlig effekt på stress, energi och optimism. Resultaten visar att stress prediceras av negativ affekt och "motprediceras" av positiv affekt. Gruppskillnaderna består när materialet uppdelas på kön, alltså mellan kvinnliga patienter och kvinnliga kontroller.
Data antyder att negativ affekt var den viktigaste variabeln för att
predicera stress. De friska kontrollerna var mindre påverkade av stress.
ACKNOWLEDGMENTS
[ wish to express my sincere gratitude to:
Professor Trevor Archer, my supervisor, for his extraordinary interest, support and encouragements;
Docent Jan Svedlund, Sahlgrenska University Hospital, for support and encouragements;
Professor Sven Carlsson, for carefully reading my thesis and for giving me useful feedback on the manuscript;
Erica Karlsson, research collaborator in Study I, for her contributions;
Peter Pagles, who developed the Hexagon for presenting results in Study I;
Ricardo Berrio, IT- technician, always happy to help me;
Annelie Dufmats, psychologist and friend, my best discussion partner;
Christer Zöller, for help in adding numerous data to my computer programs and suggesting valuable programs;
Per Holmer, for discussions pertaining to the spirit of research;
All the patients and the persons that served as volunteers and controls, for their
generous contributions to this study.
-
" • ' • • • v \
««SäK- • «'•? ;:'YV'-i;;;'v.'. s'
.... . ... ' i ; - . " W : . - - . v t
U \ S r
> : * -H.,-.'...-.v:,.
,„
v. ...
CONTENTS
INTRODUCTION I
1. Personality and classification systems 1
2. Affective personality 3
3. Optimism and Pessimism as affective states 4
4. Affective Personality self-reported data concerning Stress 5
5. Neuroanatomical aspects 5
AIMS 9
Study I 9
Study II 9
METHOD AND MATERIAL 10
Participants 10
Study 1 10
Study II II
Design and procedure 13
Study 1 13
Study II 15
Instruments 15
Study I and II 15
Study II 77
RESULTS 19
Personality disturbance and gender 19
Study 1 23
Study II 25
DISCUSSION 27
Study 1 27
Study II 30
Conclusion 33
REFERENCES 34
m9tåå" : :<msci;~ni v$r Ä« : w%? : ^ ^ ®a?« : MM« • , > , . , v
»s« :T-ë : ïM^~ •:•»::• ^msks^-'w^ $#*•£• -s- v
liiîSf
à A'.fe'iV'-i..asS» sasses' ." «
. « f : , ' : v ; ,
%*,<:• , • • * •'. - : • ' ;
;.v ';|f sgil'S^riClSSIl,» „
i»:îiâîteSÂiïiig|| iÄä,,a * Ä ^- - • 5 r
W'.'.