Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

(1)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Social hållbarhet

Kapitel 3

1 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Vision:

Globalt folkhem med

Hållbar resursanvändning och med

Ständigt ökande jämlik livskvalitet

(2)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

• "It is not from the benevolence of the butcher, the brewer, or the baker, that we expect our dinner, but from their regard to their own self‐

interest. We address ourselves, not to their humanity but to their self‐love, and never talk to them of our own neccessities but of their advantages."

‐‐ Adam Smith

3

4

Dilemma

• Du kommer in i slakteributiken och slaktaren

ligger på golvet, det rycker lätt i hans ben,

antagligen en hjärtattack.

(3)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Lärarens ursäkt – social/ekonomi

Adam Smith: ”Den som inte med alla

tillgängliga medel vill främja hela samhället och alla övriga medborgares välfärd är förvisso inte en god medborgare”

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur © 6

Dilemma

• Sverige beroende av export på en världsmarknad.

• Kan vi köra över Tyskland när det gäller att sälja till Kina gör vi det.

• Ett arbetstillfälle i Sverige är mer värd än ett i Tyskland (eller Burundi)

• Varför?

• Om Burundi kraschar, är det vårt fel?

(4)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Upplägget

• Varför social hållbarhet?

• En modell för den sociala dimensionen (systemorienterad)

• Berättelser om social hållbarhet

– Makt, Välfärd, Socialt kapital, Demokrati, Arbete, Hälsa, Utbildning, Kultur, Rättvisa, Framsteg

7

8 ”Man is by nature a social animal; and an unsocial person who is unsocial naturally and not accidentally is either unsatisfactory or superhuman...Society is a natural

phenomenon and is prior to the

individual...And any one who is unable to live a common life or who is self‐sufficient that he has no need to do so is no member of

Society, which means that he is either a beast

or a god.” (Aristoteles 300BC).

(5)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

1. Vi är sociala djur och så lika:

ålderssegregering, samhällsorganisation, matlagning, kooperativt arbete, kosmologi, frieri, dans, konsthantverk, trolleri,

arbetsfördelning, drömtydning, utbildning, eskatologi (funderingar runt världens slut), etik, etikett, helning via tro, göra upp eld, legender, tabun runt mat, begravningsriter, spel, gester, gåvor, regering, hälsningar, frisyrer, gästfrihet, boende, hygien, tabun runt incest, arvsregler, skämt, grupper baserade på släktskap,

nomenkaltur runt släktskap, språk, juridik, vidskepelse runt tur och otur, magi, vigsel, måltider, medicin, straffrättsliga påföljder, personnamn, befolkningspolitik, eftervård, seder runt graviditet, rättigheter runt ägande, söka stöd hos övernaturliga varelser, ritualer relaterade till pubertet, religiösa ritualer, regler för boende, sexuella restriktioner, begrepp runt själen, differentiering efter status, kirurgi, verktygstillverkning, handel, hälsa på hos andra, väderkontroll, vävning.

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

2. Sociala resurser är begränsade

Mammans tid för barnet

Lärarens kontakt med studenten i klassrummet Kompisars uppmärksamhet

…

10

(6)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

3. Sociala resurser är delade

Ledare Familjemor

Grupp Familj

Gruppmedlem Far, Barn, Hund,

11 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

4. Delade begränsade resurser:

effektivitet, konkurrens, förhandlingar, övertalning, överenskommelser, normer,

fördomar

Vad diskuterar vi? Vem bestämmer vad vi diskuterar? Vilka är med och diskuterar?

Hur diskuteras det?

12

(7)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

5. Livskvalitet är social

(tabell från lektionen om livskvalitet)

13 Aspekt av livskvalitet Indikatorer och beskrivningar Känslomässigt välbefinnande + Förnöjsamhet (tillfredsställelse, humörfrisk, road)

+ Självuppfattning (identitet, självuppskattning, självför.) + Avstressad (förutsägbarhet, kontroll)

Relationer med andra + Interaktioner (sociala nätverk, sociala kontakter) + Relationer (familj, vänner, arbetskamrater) + Stöd från andra (känslomässigt, fysiskt, finansiellt)

Materiellt välstånd + Finansiell status (inkomst, förmåner) + Anställning (yrkesstatus, arbetsmiljö) + Boende (typ av boende, ägarskap, grannskap) + Infrastruktur (transport av person och saker)

Personlig utveckling + Utbildning (nivå, status)

+ Personlig kompetens (kognitiv, social, praktisk) + Prestation (succéer, uppnådda mål, produktivitet)

Fysiskt välmående + Hälsa (funktion, symptom, träningsnivå, näringsintag) + Aktiviteter i vardagen (ta hand om sig själv, rörlighet) + Fritid (friluftsliv, hobbyer)

Självkontroll + Personlig integritet och kontroll (självgående, oberoende) + Mål och personliga värden (visioner, drömmar, förvväntn.) + Val (möjligheter, alternativ, preferenser)

Social integration + Grupp (integrering, deltagande) + Roll (bidrar ekonomiskt, frivilligt arbete) + Socialt stöd (stödnätverk, tjänster, händelser)

Rättigheter + Mänskliga (respekt, värdighet, jämlikhet)

+ Lagliga (medborgarskap, tillgänglighet)

(8)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Surrstuga

• Vad är socialt ohållbart?

• Ge mig de värsta 2 skamligheterna …

15 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Ohållbart

• Krig

• Utslagning – arbetslöshet, mobbning, …

• Fattigdom

• Analfabetism

• Viss konsumtion

16

(9)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

ETT ASOCIALT SAMHÄLLE ÄR OHÅLLBART (och fult)

17 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Är social hållbarhet intressant?

• Inte min grej, jag är tekniker och sysslar med mitt.

• HG – Vardagen, Verkligheten!,

– Bara sociologer läser sociologiska studier

• Samhällsteori borde vara det mest intressanta som finns!

• Ingenjörer behövs?, Komplext, Mycket att lära sig.

18

(10)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Teori

• Närhelst en teori framstår för dig som den enda tänkbara, se då detta som tecken på att du varken förstått teorin eller det problem som den var avsedd att lösa

Popper, ”Objective knowledge”,1972

19 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Teori (Sociologisk specialitet)

• Deskriptiva

• Normativa

• Klassiska (1800talets slut)

• Moderna (1945 ‐ …)

• Mikroteorier

• Makroteorier

• Konfliktteorier

• Konsensusteorier

20

(11)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Analys (Sociologisk specialitet)

1. Empiri (Etnografi, Hur gör djur) 2. Dialog mellan empiri och teori 3. Reflexivitet

4. Kritiskt perspektiv

21 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Samhälle?

• Ett samhälle är en grupp av människor som förenas av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet över tid.

Ett samhälle är territoriellt avgränsat och individerna i samhället delar gemensamma institutioner samt, i högre eller lägre grad, en gemensam kultur och tradition. Ett samhälle överlever sina samhällsmedlemmar och reproducerar sig självt.

22

(12)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Orden Social och Samhälle?

• Av franska social ("social", "samhälls‐"), av latinska socialis ("sällskaplig") besläktat med socius ("kamrat",

"bundsförvant”, ”partner”)

• Ordet Samhälle har utvecklats från sammanhällde eller samhälde, i sin tur från fornsvenskans samhäld. Det svenska ordet samhälle härrör från det latinska

societas, vilket betyder "sällskap" eller "förbund" och kommer från socius. Det latinska ordet är sannolikt relaterat till verbet sequi, "att följa", och kan från början ha betytt "följeslagare".

23 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur © 24

Publicerat den 4 juli 2013

(13)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Sociologi (klassiker)

• Kalle Marx 1818‐1883 (lat rumlare?)

– Maktrelation mellan samhällsklasser

– Arbete och produktion centralt (att man arbetar, med vad, varför, hur)

– Kulturen och tänkandet produkter av samhällets materiella resurser

– ”Das Kapital” 1867

– ”Den dominerande ideologin” får oss att acceptera orättvisor

25 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Sociologi (klassiker)

• Max Weber 1864‐1920 (späd plugghäst?)

– Protestantistisk etik (Kalvinism)

• Människors sätt att se på världen styr (inte bara materiella förutsättningar.

– Verstehen (leva sig in i andras situation)

• Vad motiverar individen?

– Idealtyper

• Handlingstyper: traditionellt, känslobaserat, värdebaserat, målrationellt

• Auktoritetstyper: tradition, känslomässig (karisma …), rationell (byråkratisk makt nödvändig enligt Weber)

26

(14)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Max Webers JÄRNBUR

”Ingen vet vem som ska bo i buren i framtiden, eller om det vid slutet av denna oerhörda utveckling skall uppstå helt nya profeter, eller om det kommer att bli en mäktig pånyttfödelse av gamla tankar och ideal, eller, om

ingetdera inträffar, mekaniserad förstening, garnerad med ett slags krampaktig självuppskattning. Då kunde med rätta dessa ord sägas om de sista människorna i denna kulturutveckling: ’Specialist utan ande,

njutningsmänniska utan hjärta, och denna nolla

inbillar sig ha nått ett aldrig tidigare uppnått stadium i mänsklighetens historia.’”

27 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

• Elias – civilisation och självkontroll

• Baudrillard – postmodernitet och hyperrealitet

• Castells – virtualitetens kultur

• Turkle – identiteter online

• Giddens – modernitet och reflexivitet

• Goffman – scener, masker och manus

• Lefebre – den sociala produktionen av rum

• Bourdieu – fält, habitus och kapital

• Said – orientalism, postkolonialism

• Melucci – nya rörelser (tex Miljörörelsen)

• Veblen – iögonfallande konsumtion

• Spivak – kan den subalterna tala?

28

(15)

29 • Bateson, Habermas, Beck, Mead, Urry, Freud, Arendt, Garfinkel, Rawls, Sacks, Searle, Parsons

• Luhmann

– described his theory as "labyrinth‐like" or "non‐linear" and claimed he was deliberately keeping his prose enigmatic to prevent it from being understood "too quickly", which would only produce simplistic misunderstandings

• Schutz, DeLeuze, Latour, Sloterdijk, Lyotard, Mouffe, Bauman

Teman: Kommunikation, Tecken, Aktiva agenter, Individualism, Reflexvitet, Makt, Strukturer, Nätverk, Samhälle, Habitus, Rationalitet, Risk, Modernism, Postmodernism, Utopier, Tid och Rum …

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur © 30

Grupper att tillhöra

Klass, utbildning, yrke, kön, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning

Livsvillkor

Person och grupps historia, verklighet, identitet och möjligheter

Strukturer

Politisk, Ekonomisk, Social (arbete, skola, omsorg), Kulturell,

Normer, Lagar

(16)

31 Individ (Identitet,

är, gör)

Samhället (institutioner,

ekol, ekon, teknik (!))

(Åter)skapas kontinuerligt (samtal, media …)

(Åter)skapas kontinuerligt (politik, media, …

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Hur strukturera Social hållbarhet?

Partridge (kursmaterialet)

– Jämlikhet – Mångfald

– Relationer och interaktioner – Livskvalitet

– Demokrati

• Vad säger FN? (HDI, HR)

(17)

33

Mänskliga rättigheterna (FN 1948)

• Artikel 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

• (Hur många?)

34

(18)

35

Mänskliga rättigheterna

• Artikel 12: Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

• Artikel 13 … Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.

• Artikel 14 … Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.

36

Mänskliga rättigheterna

• Artikel 17: Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.

• Artikel 18: Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt

innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra,

offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning,

andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.

(19)

37

Mänskliga rättigheterna

• Artikel 19: Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

• Artikel 20: Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar..

• Artikel 21: Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.

38

Mänskliga rättigheterna

• Artikel 22: Var och en har, i egenskap av

samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är

berättigad till att de ekonomiska, sociala och

kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av

hans eller hennes människovärde och utvecklingen

av hans eller hennes personlighet, förverkligas

genom nationella åtgärder och mellanfolkligt

samarbete i enlighet med varje stats organisation

och resurser.

(20)

39

Mänskliga rättigheterna

• Artikel 23: Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslösget.

… utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.

Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en

människovärdig tillvaro …

Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

40

Mänskliga rättigheterna

• Artikel 25: Var och en har rätt till en

levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse

av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av

försörjning under omständigheter utanför hans eller

hennes kontroll. Mödrar och barn är berättigade till

särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta

samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller

utom äktenskapet.

(21)

41

Mänskliga rättigheterna

• Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den

elementära utbildningen skall vara obligatorisk.

…

• Artikel 30 (sista): Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en

verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Surrstuga 3 min

• 3 mänskliga skyldigheter

42

(22)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Köpenhamsdeklarationen, FN 1995

• Människor och människors behov skall vara i fokus

• En stor del av befolkningen engagerad i landets civila styre

• En ekonomisk utveckling som kommer stor del av

befolkningen till del (vid ett visst datum skall den absoluta fattigdomen vara borta i respektive land), och full

sysselsättning som ett grundläggande mål.

• Jämlik fördelning av resultatet av utvecklingen

• Ge möjlighet för marknadskrafter som stöttar en utveckling som leder till effektiv social utveckling

• Statliga initiativ och regler som förhindrar sociala skillnader och som respekterar mångfald.

• Basenheten för samhället är familjen

• Ökad grad av solidaritet och samarbete

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Nationell strategi 2002+

• Framtidens miljö ‐ allas vårt ansvar

• Begränsa klimatförändringarna

• Befolkning, livskvalitet och folkhälsa

• Social sammanhållning och välfärd

• Sysselsättning och lärande i ett kunskapssamhälle

• Hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft

• Regional utveckling och sammanhållning

• Utveckling av ett hållbart samhällsbyggande.

(23)

Folkhälsomålen 2007+

• Delaktighet och inflytande i samhället

• Ekonomisk och social trygghet

• Trygga och goda uppväxtförhållanden

• Ökad hälsa i arbetslivet

• Sunda och säkra miljöer och produkter

• En mera hälsofrämjande hälso‐ och sjukvård

• Gott skydd mot smittspridning

• Trygg och säker sexualitet och en god hälsa

• Ökad fysisk aktivitet

• Goda matvanor och säkra livsmedel

• Minskat bruk av tobak och alkohol, ingen narkotika, minskat spelande

• 87 indikatorer (2003‐2004)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Kraven enligt Erich Fromm

Vi förändrar något när:

• Vi lider och vi vet om att vi gör det

• Vi vet varför vi lider

• Vi inser att det finns en väg ut ur lidandet

• Vi accepterar att för att slippa lidandet så måste vi hålla oss till vissa regler och ändra vårt nuvarande leverne

• Finns det frågor i Sverige där detta gäller?

• Frågor i andra delar av världen?

46

(24)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur © 47

Välfärd

• Välfärd ‐ Skattesubventionerade tjänster och de transfereringar som stat, landsting och kommun tillhandahåller i syfte att säkra individens trygghet vid bland

annat barndom, sjukdom, arbetslöshet, funktionsnedsättning och ålderdom.

• ”Social trygghet”, ”Socialt skyddsnät”

• Ofärd i Sverige nu?

48

(25)

88 år i Europa

• Rent dricksvatten

• Sanitära avloppsförhållanden

• Hygiensik matlagning

• Pastöriserad mjölk

• Kyl och frysskåp

• Centralvärme

• Allmän spridning av vetenskaplig näringslära

• Allmän spridning av vetenskapliga principer för personlig hygien

• Utrotning av allvarliga parasitsjukdomar, inklusive malaria

• Bekämpning av råttor och insekter

• Ständigt förbättrad pre‐ och postnatal vård

• Ständig förbättrad omvårdnad av spädbarn och småbarm

• Ständigt förbättrad behandling av infektionssjukdomar

• Ständigt förbättrad kirurgisk behandling

• Ständig förbättrad anestesti behandling och intensivvård

• Allmän spridning av vetenskapliga vaccinationsprinciper

• Blodtransfusioner

• Ständigt utvidgade och förbättrade diagnosticeringsprinciper

• Ständigt förbättrad behandling av cancer

• Ständigt förbättrad vård av blodproppar

• Planerat barnafödande praktiskt genomförbart

• Förbättrade och legaliserade metoder för abort

• Säkerhetsbälten i bilar

• Krockkuddar

• Ständigt förbättrad tandvård

• Ständigt förbättrad vård av syn och hörsel

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Fattigdom

• Definition?

50

(26)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Fattigdom

• Definition?

• FN ‐ minimum för att försörja en

familj med mat, bostad, kläder, medicin...

• alt.

• Hushåll vars inkomst inte tillåter

större sparande, och inte har särskilt mycket pengar till exempel tv‐innehav, tandvård och liknande, utan måste ansöka om försörjnings‐

stöd för sådant.

51 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Barnens situation var den allra värsta då många dog i smittkoppor och vanvård p.g.a.

avsaknad av motståndskraft. Många lämnades vind för våg. I skaror drog dessa utmärglade små fram i tiggarhopar.

/Gävle för 200 år sedan.

52 (79)

(27)

Hunger

Fattigdom

<105kr, 95 %

<10kr, 20 % 260 kr, 0,1 % (Sverige)

250

Sverige: 2009, Socialstyrelsen, 3680 kronor per månad för ensamstående plus hyra, 7821 kr/månad Studiebidrag – 260 kr/dag

(28)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

SVT Text 2013‐03‐06

Borg: Mer bistånd kvar i Sverige

Regeringen har planer på att minska Sveriges bidrag till olika FN‐organ med upp till tio procent, enligt uppgift till Ekot i Sveriges Radio.

‐Det kan finnas skäl att fundera på fördelningen inom biståndet, säger finansminister Anders Borg till Ekot.

Biståndet kan skäras ner och i stället gå till flyktingmottagande i Sverige.

‐När flyktingar kommer till Sverige för att söka skydd så avräknas detfrån biståndsbudgeten. Jag tycker det

är bra att det kommer på ett och samma konto, sade biståndsminister Gunilla Carlsson till Ekot i höstas.

55 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Libertansk rättvisa

– Legitimt innebär att man inte roffat åt sig saker olagligt (man har jobbat sig till dem eller fått dem) – Ingen människa har rätt till en rikedom som någon

annan skaffat sig legitimt

Nozick

(29)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Frågestuga

• Hur stor del av den nuvarande fördelningen av världens rikedomar är legitim (bör inte

omfördelas)?

• Varför?

– Historiskt perspektiv, kontinuitet och inte kaos, gynnar mig/oss, rättvisa, …

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Frågestuga Fördelningsrättvisa

– Vilka ska omfattas av rättvisan?

• tex Sverige eller globalt – Vad ska fördelas?

• tex mat eller pengar

– Vilken princip ska styra fördelningen?

• Ja, vilken då?

(30)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Rättvisa?

• Hur definiera?

• Tex. Omfattning

• Hur fördela?

– En tårtbit var?

– Efter förtjänst?

– Efter behov?

– Varför skulle en fattig få något som en rik kämpat sig till?

– Av var och en efter förmåga till var och en efter behov

• Vad ska fördelas (valuta)?

– Pengar?

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Rättvisevaluta, exempel?

• Valuta = Grundläggande förmågor

• Nussbaums förmågor:

– Leva ett normallångt liv – Ha en god kroppslig hälsa – Bevara sin kroppsliga integritet – Använda sinnen, fantasi och tänkande – Uppleva och utforska känslor

– Kunna reflektera över det som är gott och över livet i allmänhet – Känna och odla samhörighet med andra

– Ha en relation med andra arter – Få ägna sig åt lek och spel

– Kunna kontrollera sin egen omgivning

(31)

61

Socialt kapital

• ”…inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta

samordnande operationer”

(Putnam)

• Tillit!

62

Socialt kapital

• Varför gjorde du det, ingen kunde begära det?

• ”Jag gjorde det för att det var det rätta att göra.”

• ”Så gör en hygglig person”

• ”Jag skulle inte kunnat stå ut med mig själv annars”

”Vi i Team Dyngballarna och Team Diablo var ute på Ivösjön för att ismeta. …När vi hade satt alla spön kom en äldre man på spark och åkte rakt ut. .. plötsligt går han igenom.

Alvar och Jonas börjar springa mot

honom. Jag kastar åt dem livlinan,

samtidigt som jag larmar 112

(32)

63

Socialt kapital

• Varför gjorde du inget?

• ”Ingen annan gjorde något”

Kitty Genovese, Queens NewYork, 1964

64

Typer av socialt kapital

• Mellanmänskligt förtroende.

• Sociala normer.

• Deltagande i formella och informella nätverk.

Hållbarhetsindikatorer (av Sveriges 87 indikatorer):

• Förtroende för medier

• Trygghet i skolan

• Ensamhet

(33)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Dilemma

• Du ser en lite pojke som håller på att drunkna i en damm. Du har just köpt ett par italienska läderskor för 2000 kr. Hoppar du i och förstör skorna?

65 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Dilemma

• Du ser en lite pojke som håller på att drunkna i en damm. Du har just köpt ett par italienska läderskor för 2000 kr. Hoppar du i och förstör skorna?

• För 2000 kr kan du rädda minst ett barn i östra Afrika. Kanake flera stycken.

66

(34)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Dilemma

• Det står en tiggare på gatan. Samma ställe varje dag.

• Ska du ge henne en slant?

• Ska du bjuda hem henne att bo i ditt extrarum som inge använder

67 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Dilemma

• Det står en tiggare på gatan. Samma ställe varje dag.

• Ska du ge henne en slant?

• Ska du bjuda hem henne att bo i ditt extrarum som inge använder

• Om det är en studiekamrat?

68

(35)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Solidaritet

• Oberoende <‐> Frihet!

– Klara sig själv, autonom individ

• Beroende <‐> Ofrihet

– ofärdig, beroende, skam

– Vart tog begreppet solidaritet vägen?

69

Typer av solidaritet

1. En subjektiv känsla av samhörighet 2. Objektiv egenskap i ett samhälle

(Arbetsdelning i hemmet, Institutioner som hjälper alla, Kollektivavtal

3. Partiell solidaritet

(Vi mot dem, Polska byggjobbare)

”Låt dem vara, de är inte som oss, vi är toleranta”

4. Kontrastsolidaritet

(Rika hjälper fattiga

5. Universiell solidaritet

(Religion, Olympiska spel, Ekologisk världsrörelse)

(36)

Ansvarstagande

• Aktivt ansvar <‐> Fritt val

– Annars kan man inte känna ansvar

• Bygger på moralisk ståndpunkt eller dygd

• Konsekvensen måste vara påtaglig

• Kan man vara solidarisk och ansvarig utan att göra något?

Ansvarstagande

1. Rollansvar

(att sköta sig, följa reglerna)

2. Aktivt ansvar

(självständigt val och man tar hand om konsekvenserna)

3. Ansvarigt handlande

(räkna ut konsekvenserna I FÖRVÄG, design för framtid som man inte vet hur den ser ut eller vilka som bebor den)

– Vem talar för framtiden?

– Kan alla vinna?

(37)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

• Det är handlingen och inte tanken som räknas.

/Stefan Einhorn

73 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Dilemma

• Du bestämmer dig för att alltid göra gott, ALLTID!

• Vad händer?

74

(38)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Dilemma

• Du bestämmer dig för att alltid göra gott, ALLTID!

• Vad händer?

• Du går sönder?

• Du ger upp eftersom det som är gott inte alltid går att förutse.

75 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Indivdualiserad solidaritet

• Jag är fri att engagera mig globalt, jag har resurser, kunskaper, socialt trygghetsnät!

men

• Hur blir det med de som inte har resurser, inte orkar, inte ser någon möjlighet att förverkliga sina individuella drömmar?

• Konsumism (valfrihet) – konflikt (extremism)

• Vinnarnas oro för förlorarnas desperation!

76

(39)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

• Verklig och långvarig solidarisk handling

förutsätter att man inte bara mer eller mindre delar samma villkor och vill förändra dem utan också inser att man inte kan göra det på egen hand.

/Bernt Schiller, ”Solidaritetens olika ansikten”

77 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Demokrati

• Vad är det?

• Är det bra eller dåligt?

78

(40)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Demokrati

Förutsättningar

• Yttrande, press och organisationsfrihet

• Rätt för politiska församlingar att fatta beslut

• Valdeltagande trovärdigt högt

• Små ekonomiska klyftor

• Utbildningsnivå

(Har vi demokrati för att vi är rika eller rika för att vi har demokrati?)

80 Demokratiindex:

Huruvida nationella val är fria och rättvisa;

Rättssäkerheten för väljarna;

Influenser från främmande makter på regeringen;

Möjligheten för medborgare att påverka politiken.

(41)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Lärarens utmaning ‐ social

Dilemma: Du får frihet och trygghet genom att välja en av följande verksamheter på heltid. Vilken väljer du och varför?

• Sköta dina barn

• Resa

• Syssla med din hobby (tex. åka skidor)

• Studera

• Arbeta

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur © 82

Arbete och fritid

• Arbetslinjen ‐ Full sysselsättning !

• Varför är det så viktigt?

• +/‐

(42)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur © 83

Arbete och fritid

• Full sysselsättning !

• Varför arbeta?

• Vi måste betala för välfärden.

– Skatt till olika välfärdsprojekt.

• Förbättrar självkänslan

• Bidrar till en individs identitet.

• Styra sitt liv och ta egna beslut.

• Det tar tid och kan vara psykiskt och fysiskt påfrestande

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur © 84

Arbete och fritid

• fts.

• Psykisk ohälsa är betydligt större bland dem som arbetar under osäkra arbetsförhållanden än för de helt arbetslösa

• Ekonomiska kriser (när arbetslösheten stiger) ytterst positiva för folkhälsan

• Vid pensionen förbättras hälsan, oavsett

hierarkisk position, motsvarande en föryngring på åtta till tio år

• Arbetssamhället, Paulsen, 2010, p. 58

(43)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

”Tanken är att svenskarna ska jobba mer när skatten blir lägre”

Publicerad 2013‐09‐16 14:14

• DN:s Maria Crofts: Ett femte jobbskatteavdrag. Varför är det så viktigt för .

regeringen att införa?

• Det är framför allt Moderaterna som har drivit fram jobbskatteavdragen.

De övriga allianspartierna står självfallet också bakom avdragen men det är inte samma hjärtefråga för dem. På presskonferensen upprepade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att jobbskatteavdraget är den främsta jobbskapande åtgärden. Tanken är att svenskarna ska jobba mer när skatten blir lägre. ….Det är dessutom så att regeringen inte har tillräckligt med pengar att satsa på nya utgifter. Eftersom skattesänkningar är en inkomstminskning påverkar de inte utgiftstaket som sätter en gräns för hur mycket pengar staten kan spendera .

85 Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Rekordhög arbetslöshet i eurozonen

Publicerad 2013‐08‐30 13:27

• Arbetslösheten i eurozonen ligger kvar på

rekordnivån 12,1 procent, trots att antalet personer som är arbetslösa minskar något. Och

ungdomsarbetslösheten stiger till 24 procent.

• Värst är läget i eurozonens krisländer, som Grekland och Spanien, där över en fjärdedel av arbetskraften står utan jobb och ungdomsarbetslösheten nu har uppmätts till omkring 60 procent.

86

(44)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Television assembly, Mexico

• Transport time 3,0 sec

• Right hand inserts part A 1,8 sec

• Left hand inserts part B 1,9 sec

• Right hand inserts part C 1,8 sec

• Left hand inserts part D 1,9 sec

• Right hand inserts part E 1,8 sec

• Left hand inserts part F and checks polarity 2,2 sec

• Right hand inserts part G 0,9 sec

• Release the pedal(to move circuit board down the line) 2,0 sec

• Note: Do not grab more than 5 components at the same time

• Rest time 4,0 sec

• Efficiency rate 97%

Wright 2006

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

(Barn)Arbete

• Barn var lättare att få att arbeta. ”Deras

svaghet gjorde dem medgörliga och enkla att kuva till passiv lydnad än vuxna män. De var också väldigt billiga.”

(Arbetssamhället, Paulsen)

88

(45)

(Barn)Arbete

• ”Vi lär dem sjunga och räkna under arbetet; det förströr dem och ger dem mod att godta de tolv timmar av arbete som är nödvändigt för att de ska tjäna sitt uppehälle”

Applåder vid välgörenhetskonferens 1857

• ”Vi får aldrig glömma den första regeln, ”Var flitig”. Var aldrig sysslolös för ett ögonblick.

Kalvinistiskt direktiv 1766

(Arbetssamhället, Paulsen)

Rationalisering!

• Alla potentiellt arbetslösa och alla med otrygga anställningar tvingas slåss för detta

’arbete’ som kapitalet avskaffar överallt

runtomkring dem, och varje demonstrant,

varje plakat som proklamerar ’vi vill ha jobb’,

samtidigt proklamerar kapitalets seger över en

förslavad mänsklighet av arbetare som inte

längre är arbetare, men ändå inte kan vara

något annat (Gorz, 1999)

(46)

Sysslolöshet!

• ”Ty vi har under alltför lång tid blivit tränade till att bemöda oss utan att åtnjuta. Detta att sysselsätta sig själv, är ett fruktansvärt

problem för den vanliga människan som saknar särskilda talanger”(Keynes, sid. 108)

Arbete

• Från något lågt, en förödmjukelse och ett straff till

• En plikt

• En rättighet för att utvecklas och för ett värdigt liv

92

(47)

Arbete och fritid

• Prognosen 1950

– Arbetsvecka på mindre än 30 timmar (Nye, p93).

• Sverige idag 40 timmar

– Arbetare 97%, Tjänstemän 73%.

• Övertid i medeltal mindre än 1 timme per vecka för båda grupperna, ett fåtal som arbetar övertid.

• 30 % kortare livsarbetstid sedan 1970

Arbetslöshet

• ”Den öppna arbetslösheten hamnar på 9,0 procent i år och 11,3 procent nästa år.”

(Arbetsförmedlingen 2009‐06‐09)

• ”7,1% arbetslösa, 7,8% rensat för säsongsarbetslöshet” (SCB 2010‐11)

94

(48)

Arbetslöshet

I Sverige bor det 9,3 miljoner, av dessa var 2009:

• 48% (4,5 miljoner) sysselsatta,

• 4% (372 000) arbetslösa, (336 000, 2011)

• 5% (465 000) sjuka och förtidspensionerade,

• 34% yngre än 15 eller äldre än 73,

• 6% studerande, 3% övriga.

• Av 4 872 000 arbetar alla utom 372 000

Arbetslöshet

• Arbetslösheten är andelen arbetslösa av de som kan arbeta. För siffrorna ovan blir då arbetslösheten:

Antal arbetslösa/Antal tillgängliga för arbete 372.000/4.872.000 motsvarande 7,6%

• Om fler som arbetar blir sjuka går arbetslösheten upp!

• Om fler som arbetar utbildar sig så går arbetslösheten upp!

96

(49)

Jobben som inte försvann

Publicerad 2013‐09‐14

• Antalet sysselsatta mellan 15 och 74 år har ökat med 48 000 sedan augusti förra året – och med en kvarts miljon sedan den

borgerliga alliansen vann valet 2006

• Sant är att arbetslösheten är högre än när Fredrik Reinfeldt blev statsminister. Då var den 6,4 procent, nu 7,3 procent. Men

huvudorsaken är att betydligt fler vill ha jobb

Ungdomsarbetslöshet

• 8 % ungdomsarbetslöshet i Sverige, över 30 i Europa

• Vill alla ha ett jobb?

• Ungdomar börjar generellt sätt sitt arbetsliv allt senare och uppfattas därför inte som helt ut vuxna förrän när de är mellan 20 och 30 år. I bondesamhället tvingades barnen däremot bli vuxna tidigt.

• Å andra sidan flyttar ungdomar samman tidigare än förut vilket talar för att de i alla fall själva ser sig som vuxna

• Är du vuxen?

(50)

Arbete ‐ indikatorer

• Psykosocial arbetsmiljö.

• Fysisk arbetsmiljö.

• Sysselsättningsgrad.

• Arbetslöshet (total, långtid, ungdomar, utrikes födda, sjukfrånvaro).

• Föräldraledighet.

• Jämställdhet.

”Fler dör av hjärtsjukdomar i utsatta samhällsgrupper”

Publicerad 2013‐09‐10 00:40

• Stora skillnader. Lågutbildade svenskar drabbas och dör betydligt oftare i hjärt‐kärlsjukdom än de med hög utbildning. Oacceptabelt stora skillnader avslöjas i Hjärtrapporten 2013. Nu behövs en genomtänkt nationell strategi för att rädda liv i alla delar av befolkningen, skriver företrädare för Hjärt‐

lungfonden.

100

(51)

Hälsa

Hållbarhetsindikatorer:

• Medellivslängd, Psykosocial arbetsmiljö, Självupplevt hälsotillstånd, Barns

välbefinnande, Astma, Psykosocial arbetsmiljö, Fysisk arbetsmiljö, Rökning,

Alkoholkonsumtion, Övervikt, Motionsvanor, Trafikolyckor, Sjukfrånvaro, Fertilitet

• Vad saknas?

Utbildning

Hållbarhetsindikatorer:

• Humankapital (3 års utbildning eller mer efter gymnasiet)

• Vidareutbildning (gått på kurs senaste året)

• Grundkrav i skolan

• Ungdomsarbetslöshet

• Kulturkonsumtion

• Andra indikatorer?

(52)

Transporter och kommunikation

”[De] nuvarande transportpolitiska principerna även fortsättningsvis bör vara vägledande när styrmedel ska väljas och ekonomiska medel prioriteras och anslås:

• kunderna ska ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport ska

utföras,

• beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former,

Transporter och kommunikation, fts

• samverkan inom och mellan olika trafikslag,

• konkurrensen mellan olika trafikutövare och transportalternativ ska främjas,

• trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas.

• ”10 procent förnybar energi i transportsektorn

år 2020” (Regeringen 2008/09),

(53)

105 Regeringen har tillsatt utredningen Fossilfri FordonsFlotta 2030 (FFF) för att få underlag till en strategi om hur trafiken kan göras oberoende av fossila drivmedel. En möjlig del är att förmå bilister att byta till kollektiva färdmedel. VTI har på uppdrag av FFF gjort en bedömning av kollektivtrafikens roll mot bakgrund av det mål som branschen ställt upp, det vill säga att antalet resenärer ska fördubblas från 2006 till 2020.

Antalet som reser kollektivt ska fördubblas från 2006 till 2020.

Rapporten avslutas med två räkneexempel. Det ena syftar till att bedöma hur stora miljövinsterna blir om man skulle lyckas med fördubblingsprojektet. Slutsatsen är att ett fördubblat kollektivt resande skulle ge ett mycket begränsat bidrag till

regeringens ambitioner om fossilfri fordonsflotta år 2030.

http://www.vti.se/sv/publikationer/kollektivtrafikens-roll-for- regeringens-mal-om-fossiloberoende-fordonsflotta/

Transporter och kommunikation, fts

• ”Målet är att 90 procent av alla hushåll och

företag bör ha tillgång till bredband om minst

100 Mbit/s år 2020. Dessutom bör alla hushåll

och företag ha goda möjligheter att använda

sig av elektroniska samhällstjänster och service

via bredband.” (Bredbandsforum).

(54)

Informationen ökar (vet vi väl?)

• Hur mäta informationen

• Vilka effekter får informationsen (jfr Odums emergy)

Transporter och kommunikation

Hållbarhetsindikatorer:

• Varutransporter

• Lastbilstransporter

• Bränsleförbrukning för personbilar

• Kollektivtrafik

• Dator och bredband

(55)

Kultur

Något vi har gemensamt

• Kultur – Historier som vi berättar för oss själva om oss själva

• Kultur – som i konst, musik, dvs. andlig odling. SVT, SR

• Kultur – som i civilisation. Det finns barbarer och vi andra.

• Kultur – som i livsstil/levnadssätt, det vi gör, socialt överförda levnadsmönster. Inget sätt är bättre än någon annans sätt att leva, i princip, om ingen annan skadas. I praktiken är det si och så med den toleransen.

Kultur

• Hållbarhetsindikatorer:

– Kulturkonsumtion (läsa böcker, gå på bio och teater) – Dator och bredband

• Förslag på andra indikatorer?

[En del fritid i detta]

(56)

Globalisering ökar (vet vi väl?)

• Hur mäta globalisering

– Spridning av emergy (Odum)

• Ung. ekvivalent med spridning av produkter

– Spridning av information?

• Både kunskap och tjänster

– Spridning av arbetskraft, teknik,

– Kopplade ekonomiska system (tex börser, valutor)

• Vilka effekter får globaliseringen?

– Risken för kriser ökar när kopplingen ökar

• Information sprider sig snabbt späder på

• Afrika kommer närmare för varje dag

Globaliseringsindex (KOF) – bygger på ekonomiska sociala och politiska kopplingar, informationsflöde, personliga kontakter …

(Sverige hade index 84 2010, plats 5 i världen, Norge 83, 20, Burundi 169, 34

Burundi har gått från 25 till 34 på 3 år, Burma (Myanamar) från 27 till 21)

(57)

Vad gör de i Mongoliet?

Andra viktiga faktorer

• Integration

• Jämställdhet

• Mångfald

• Ekonomiskt bistånd

• Barnomsorg

• Regionala skillnader

(58)

Ginikoefficient är ett ekonomiskt mått på ojämlikheten, till exempel i inkomstfördelning, hos en befolkning. Noll innebär att alla individer har exakt lika stora tillgångar (dvs total jämlikhet) medan ett innebär total ojämlikhet. Sverige är bäst i världen med 0,23 (2009)

Ekonomisk jämlikhet

116

(59)

Sustainable society foundation 117

Sustainable society foundation 118

(60)

Sustainable society foundation 119

Sustainable society foundation 120

(61)

Sustainable society foundation 121

Framsteg?

Elevfråga: Varför?

(62)

Framsteg?

• Framsteg – förändring, utveckling, växande

– pengar?

– kunskap?

– moral?

– Konst?

– vad annat?

• Framsteg – ohållbart?

• Framsteg – cykliskt?

• Varför låter tillbakagång så fel?

Framsteg?

Frihet, jämlikhet och broderskap

(63)

Framsteg?

”[E]nda kriteriet på att framsteg ägt rum i människors livsvillkor är hur de berörda värderar sin egen situation.”

(von Wright 1993, s33).

Framsteg?

• ”[Ö]kad ojämlikhet måste (väl) ställas mot ökat välstånd? Kanske är det acceptabelt att skillnaderna ökar under förutsättning att de som har det sämst får det bättre?

Eller är det inte acceptabelt? Är ett armod som delas av alla att föredra framför ett ojämlikt, men rikare samhälle?”

(Dahlbom 2010b).

(64)

Social tillväxt?

• Vad är ett väl fungerande samhälle?

Socialpsykologi

• Socialt: Kärlek, hat, antal partners, typ av partners, diskussion, prat, skvaller,

telefonsamtal, kontaktlistor, sociala medier, SMS och ensamhet

• Vi vill vara med och

Vi vill vara en självständig individ

• 



128

(65)

129

Socialpsykologi

• Grupptänkande

• Grupppolarisation

• Självkategorisering

• Social norm – Personlig norm

– Vad vi tror människor gör i en viss situation – Hur tvungna vi känner oss att göra något – Ex: släcka lampan i rummet man lämnar – ”40 % släcker inte lampan”

Sociala talanger (sjätte sinnet)

• Vad är stämningen i rummet?

• Vilka normer gäller här?

• Vem kommer du att få svar av när du frågar?

• Vem svarar du?

• Vem litar du på?

• Vem bestämmer din identitet?

• Vad begränsar din integritet och ditt privatliv?

130

(66)

När fungerar en grupp bra?

• Öppen kommunikation

• Allas delaktighet i beslutsfattandet

• Gemensamma mål som accepterats av alla

• Normerna uttalade och roller möjliga att förändra

• Gruppstruktur, arbetsformer och processer diskuteras

• Konflikter accepteras och kan hanteras

• Arbetsuppgifter individanpassade

Team spirit

• Utilitarism, Sisu

• Roller är tydliga och accepterade av alla

• Varje lagmedlems delmål är överenskomna och verifierade mot lagets mål.

• Laget måste mäta sina prestationer, diskutera

dessa gemensamt och jämföra resultatet med

det mål som man kommit överens om

(67)

Team spirit, fts

• Strukturer, tillämpningar, policybeslut måste ha förståtts av alla och alla måste ha godkänt dem.