Europeiska unionen
PANORAMA ÖVER EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för press och kommunikation Publikationer B-1049 Bryssel
Manus slutfört i april 2003.
© Europeiska gemenskaperna, 2003 Kopiering tillåten
NA-46-02-638-SV-D
Europeiska unionen (EU) är en familj av demokratiska europeiska län- der som gått samman för att verka för fred och välstånd. EU är inte en stat som skall ersätta befintliga stater, men den är något annat än andra internationella organisationer. EU är helt enkelt en unik organi- sation. Medlemsstaterna har upprättat gemensamma institutioner till vilka de har delegerat delar av sin suveränitet, så att demokratiska beslut om vissa frågor av gemensamt intresse kan fattas på europeisk nivå.
Europeiska unionen har sina historiska rötter i andra världskriget. EU skapades i ett försök att hitta en form för europeisk integration som skulle förhindra att ett sådant dödande och en sådan förstörelse någonsin upprepades. Idén om EU presenterades första gången i ett tal av den franske utrikesministern Robert Schuman den 9 maj 1950. Den dagen anses som det nuvarande EU:s födelsedag och firas nu en gång om året som Europadagen.
I början handlade en stor del av samarbetet om handel och ekonomi, men numera sysslar EU också med många andra frågor som direkt berör vårt vardagsliv.
Europa är en kontinent med många olika traditioner och språk, men också med gemensamma värderingar. EU försvarar dessa värderingar.
EU främjar samarbete mellan de europeiska folken, ett samarbete som tar hänsyn till mångfalden, och strävar efter att besluten fattas så nära medborgarna som möjligt.
Under 2000-talet kommer det att bli allt viktigare för varje europeisk medborgare att kunna samarbeta med folk från andra länder i en anda av nyfikenhet, tolerans och solidaritet.
V A D Ä R E U R O P E I S K A U N I O N E N ?
FÖRENING I MÅNGFALD
Publikationsbyrån Publications.eu.int
EU-medborgarna kan resa, stu- dera eller arbeta var de vill i Europeiska unionens 15 med- lemsländer, om de är medbor- gare i ett av dessa länder. EU verkar ständigt för att ge med- borgarna större rörelsefrihet och för att undanröja all diskri- minering som grundar sig på nationellt medborgarskap.
Inom större delen av EU kan man resa utan pass och utan att bli stoppad för gränskontroller.
Man kan, med några få undan- tag, köpa vad man vill och ta med sig alla inköpen hem.
EU bestämmer inte vad de olika ländernas läroplaner skall inne- hålla, men däremot verkar uni- onen för att den utbildning och de yrkeskvalifikationer medbor- garna har skall erkännas i andra EU-länder. EU:s insatser är avsedda att ge alla medborgare möjligheter till utbildning, såväl hemma som utomlands, genom partnerskap och utbytespro- gram samt genom att undan- röja byråkratiska hinder. Mer än en miljon ungdomar har utnyttjat de möjligheter som EU-program som Erasmus erbjuder för att de skall kunna studera vidare och utveckla sin personlighet i ett annat euro- peiskt land.
FRI
RÖRLIGHET
EURON — EN GEMENSAM EUROPEISK VALUTA
Euron är den nya europeiska valutan som sattes i omlopp den 1 januari 2002. Symbolen för euron är €.
Euron har ersatt de nationella valutorna i tolv EU-länder:
Belgien, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike.
Den gemensamma valutan gör det lättare att resa och jämföra priser. Den ger också en stabil miljö för företagen i Europa och stimulerar tillväxt och konkur- renskraft.
ATT BEVARA FREDEN
Tack vare det ökade samarbetet mellan EU-länderna under de senaste 50 åren är krig mellan dem otänkbart i dag. Efter denna framgång verkar EU i allt högre grad för att bevara fred och stabi- litet också i grannländerna.
Europeiska unionen strävar efter att förebygga konflikter. EU är den största givaren av ekonomiskt bistånd till konfliktdrabbade delar av världen. EU engagerar sig i fredsbevarande och fredsskapande insat- ser och genomför en stor mängd projekt för att mänskliga rättighe- ter och demokrati skall fungera i praktiken.
För att kunna uttala sig med en röst och agera samstämt i världs- politiken utvecklar unionen sin gemensamma utrikes- och säker- hetspolitik och det finns också planer på ökat samarbete i försvars- frågorna.
ETT OMRÅDE MED FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA
Alla vill vi leva ett tryggt och säkert liv. En del oroligheter i vår när- het och vårt vardagsliv har internationella rötter och EU-länderna gör en gemensam insats för att bekämpa dessa problem. Det gäller internationell terrorism, narkotikahandel och narkotikamissbruk, människohandel och exploatering av utländska kvinnor för prosti- tution. EU-länderna är fast beslutna att bekämpa dessa hot på alla nivåer genom att anta gemensamma bestämmelser och genom samarbete mellan polis, tull och rättsväsende.
EU har också en viktig roll när det gäller invandrings- och asylpoli- tik. Unionen garanterar att rätten att söka asyl respekteras.
Samtidigt försöker EU-länderna att samordna sin flyktingpolitik och tackla problemet vid källan genom att bekämpa fattigdom och förebygga konflikter i de länder som människor kan vilja fly från.
I en värld i ständig teknisk för- ändring bistår EU i allt högre grad den europeiska forskningen för att den skall bli framstående i vetenskapliga sammanhang. I en rad olika sektorer inom den moderna tekniken bekostar EU projekt som genomförs av forsk- ningscentrum, universitet och näringsliv.
Tyngdpunkten ligger på forsk- ning och innovation för särskil- da socioekonomiska ändamål, som att skapa sysselsättning och bättre livskvalitet. EU:s forsk- ningsprioriteringar omfattar bland annat biovetenskap, nano- teknik, rymden, livsmedelskva- litet, hållbar utveckling och kun- skapssamhället.
EU försöker också skapa förut- sättningar för att den nya tekni- ken verkligen skall kunna användas i vardagslivet. EU:s beslut om den tekniska standar- den för GSM har exempelvis bidragit till att européerna numera är världsledande inom användning och tillverkning av mobiltelefoner.
ETT INFORMATIONS- SAMHÄLLE FÖR ALLA
Att värna om sysselsättningen i Europa och skapa nya arbets- tillfällen är en av de viktigaste uppgifterna för Europeiska unionen. Det europeiska näringslivet kan bara skapa fler jobb om de ekonomiska förut- sättningarna är gynnsamma.
Och det är just dessa gynn- samma förutsättningar som unionen vill uppnå.
Genom att inrätta en inre marknad utan gränser och införa en gemensam valuta, euron, har EU redan gjort mycket för att främja handeln och sysselsättningen i Europa.
Man har enats om en strategi för att stimulera tillväxten och skapa fler och bättre arbetstill- fällen. Morgondagens arbets- tillfällen kommer att skapas genom forskning, allmän och yrkesinriktad utbildning, före- tagaranda, anpassning till nya arbetsmetoder och lika möjlig- heter för alla.
En tredjedel av EU:s budget används till strukturfonderna, som bidrar till att främja till- växt och sysselsättning i mindre gynnade regioner. Syftet är att välståndet i Europa skall förde- las jämnare.
FÄRRE GRÄNSER,
FLER JOBB!
OMSORG OM MILJÖN
Föroreningar tar inte någon hänsyn till nationsgränser. Därför har EU en särskild uppgift inom miljöskyddet. Många miljöproblem i Europa skulle vara mycket svårare att åtgärda utan gemensamma ätgärder från alla EU-länder.
Därför har EU antagit mer än 200 direktiv om miljöskydd som till- lämpas i alla medlemsländer. De flesta direktiven är avsedda att före- bygga nedsmutsning av luft och vatten och främja en välfunge- rande avfallshantering. Övervakning av farliga tillverkningsproces- ser och naturskydd är andra viktiga frågor. EU arbetar för att områ- den som transport, industri, jordbruk, energi och turism organiseras så att de kan utvecklas utan att vi förstör våra naturresurser – alltså: en hållbar utveckling.
Vi har redan fått renare luft tack vare EU-besluten under 1990-talet om katalysatorer i alla bilar och avskaffande av blyad bensin.
År 1993 inrättade unionen Europeiska miljöbyrån som har sitt säte i Köpenhamn. Miljöbyrån samlar in information om miljöns tillstånd och ger på så sätt ett gediget underlag för skyddsåtgärder och lag- stiftning.
Pat Cox är Europaparlamentets talman.
E U R O P A P A R L A M E N T E T:
FOLKETS RÖST
Europaparlamentet är de europeiska folkens demokratiska röst.
Ledamöterna väljs direkt vart femte år och grupperas inte efter hemland utan i sju politiska grupper som återspeglar ideologin hos det parti i hemlandet som varje ledamot tillhör. En del ledamöter hör inte till någon politisk grupp. Efter valet till Europaparlamentet i juni 1999 är nästan 30 % av parlamentsledamöterna kvinnor.
Europaparlamentets viktigaste uppgifter är
• att granska och godkänna EU-lagstiftning, en uppgift som delas med rådet genom medbeslutandeförfarandet,
• att godkänna EU:s budget,
• att utöva demokratisk kontroll över övriga EU-institutioner, med rätt att tillsätta undersökningskommittéer,
• att ge samtycke till viktiga internationella avtal, till exempel om anslutning av nya medlemsstater till EU eller handels- och associ- eringsavtal mellan EU och länder utanför unionen.
Europaparlamentet har inrättat Sacharovpriset som delas ut varje år till en person eller en grupp som har försvarat de mänskliga rättig- heterna någonstans i världen.
Precis som nationella parlament har Europaparlamentet parla- mentsutskott för olika ärenden (utrikesfrågor, budget, miljö osv.).
Genom ett av dessa 17 utskott, utskottet för framställningar, kan Europas medborgare även lämna in petitioner direkt till Europaparlamentet. Parlamentet väljer Europeiska ombudsmannen, som undersöker klagomål från medborgarna om felaktig myndig- hetsutövning inom EU:s institutioner.
www.europarl.eu.int
E U R O P E I S K A U N I O N E N S R Å D :
MEDLEMSSTATERNAS RÖST
Europeiska unionens råd, som tidigare ofta kallades ministerrådet, är det viktigaste lagstiftande och beslutsfattande organet i EU. I rådet samlas företrädare för medlemsstaternas regeringar. Dessa utses på nationell nivå. Rådet är det forum där de nationella regeringarnas företrädare kan hävda sina intressen och nå kompromisser. De möts regelbundet på arbetsgrupps-, ambassadörs- och ministernivå eller – när beslut skall fattas om de stora politiska riktlinjerna – på stats- och regeringschefsnivå, som Europeiska rådet.
Tillsammans med Europaparlamentet fattar rådet alla beslut om verksamheten inom Europeiska gemenskapen (EG), som är EU:s för- sta pelare. Den omfattar den inre marknaden och de flesta av poli- tikområdena och garanterar den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital.
Rådet ansvarar även för den andra och den tredje pelaren, dvs. rege- ringssamarbetet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspoliti- ken samt samarbetet i rättsliga och inrikes frågor. Detta innebär till exempel att din regering arbetar tillsammans med övriga regering- ar inom EU för att bekämpa terrorism och narkotikahandel. Med förenade krafter kan de tala med en röst i utrikesfrågor och bistås då av den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Javier Solana ger EU-diplomatin ett ansikte i egenskap av hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
ue.eu.int
Romano Prodi leder EU:s verkställande organ som ordförande
för Europeiska kommissionen.
E U R O P E I S K A K O M M I S S I O N E N :
UNIONENS PÅDRIVANDE KRAFT
Europeiska kommissionen utför mycket av det dagliga arbetet i Europeiska unionen.
Den utarbetar utkast till ny EU-lagstiftning som den lägger fram för Europaparlamentet och rådet. Kommissionen övervakar att EU:s beslut genomförs och hur EU:s medel används. Den kontrollerar också att alla länder efterlever fördragen och gemenskapslagstift- ningen.
Europeiska kommissionen består av 20 kvinnor och män (det blir fler ledamöter 2004) och assisteras av ungefär 24 000 tjänstemän.
Ordföranden väljs av EU:s medlemsländers regeringar och måste godkännas av Europaparlamentet. Övriga ledamöter utses av med- lemsländernas regeringar i samråd med den kommande ordföran- den, och måste också de godkännas av Europaparlamentet.
Kommissionen utses på fem år men den kan avsättas av Europaparlamentet.
Kommissionen agerar oberoende av regeringarna i medlemssta- terna. Många av tjänstemännen, men inte alla, har sin arbetsplats i Bryssel.
europa.eu.int/comm
D O M S T O L E N :
UPPRÄTTHÅLLER LAGEN
Det är naturligtvis väsentligt att de gemensamma bestämmelser som antagits i EU även efterlevs i praktiken och att de tolkas på samma sätt överallt. Det är detta som Europeiska gemenskapernas domstol skall garantera. Domstolen avgör tvister om tolkningen av fördragen och gemenskapslagstiftningen. De nationella domstolarna måste vända sig till domstolen om de är tveksamma om hur gemenskaps- lagstiftningen skall tillämpas. Enskilda personer kan väcka talan mot EU-institutionerna i domstolen. Domstolen består av en oberoende domare från varje EU-land och har sitt säte i Luxemburg.
E U R O P E I S K A R E V I S I O N S R Ä T T E N :
VALUTA FÖR PENGARNA
De medel som unionen förfogar över måste användas lagligt, ekono- miskt och till de ändamål de är avsedda för. Revisionsrätten, som är en oberoende EU-institution med säte i Luxemburg, är det organ som kontrollerar hur dessa pengar används. Det är dess revisorer som ser till att skattebetalarna får valuta för de pengar som har förts över till EU.
E U R O P E I S K A C E N T R A L B A N K E N :
EN STABIL VALUTA FÖR EUROPA
Europeiska centralbanken (ECB) ansvarar för förvaltningen av den gemensamma valutan, euron. ECB fattar oberoende beslut om den europeiska monetära politiken – till exempel hur hög räntan skall vara. Bankens viktigaste mål är att se till att priserna är stabila och att ekonomin inom unionen inte skadas av inflation. Men den monetära politiken stöder även andra politiska mål som EU ställer upp. Europeiska centralbanken har sitt säte i Frankfurt am Main i Tyskland. Den leds av en ordförande och en direktion som har ett nära samarbete med de nationella centralbankerna i EU-länderna.
curia.eu.int
www.ecb.int www.eca.eu.int
E U R O P E I S K A I N V E S T E R I N G S B A N K E N :
LÅNGSIKTIGA INVESTERINGAR FÖR FRAMTIDEN
Europeiska investeringsbanken (EIB) ger lån till projekt av europeiskt intresse, framför allt i mindre gynnade regioner. EIB finansierar till exempel järnvägsförbindelser, motorvägar, flygplatser och miljöpro- gram. Genom andra banker, som EIB samarbetar med, finansieras små och medelstora företags investeringar i syfte att skapa arbetstillfällen och tillväxt. Lån går också till EU:s utvidgningsprocess och till EU:s politik för utvecklingsstöd. EIB har sitt säte i Luxemburg och skaffar medel på kapitalmarknaderna. Eftersom EIB inte har något vinstin- tresse kan den erbjuda lån till förmånliga villkor.
EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN:
ATT ENGAGERA ARBETSMARKNADENS PARTER
De 222 ledamöterna (fler efter 2004) i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén företräder alla de viktigaste intressegrupperna i EU, från arbetsgivare till fackföreningar och från konsumenter till miljökämpar. Kommittén är ett rådgivande organ som skall avge ytt- randen om viktiga aspekter av nya EU-initiativ. Detta förfarande är en del av den europeiska traditionen att engagera det civila sam- hället i det politiska livet.
R E G I O N K O M M I T T É N :
DET LOKALA PERSPEKTIVET
Många beslut som fattas inom EU har direkta konsekvenser på lokal och regional nivå. Genom Regionkommittén kan lokala och regio- nala myndigheter yttra sig innan EU fattar beslut på olika områden som utbildning, hälsa, sysselsättning eller transport. Kommitténs 222 ledamöter (fler efter 2004) har ofta en ledande ställning i sina regioner eller är borgmästare i en stad.
www.eib.org
www.esc.eu.int
www.cor.eu.int
UTVIDGA FÖR ATT FÅ EN STARKARE OCH STABILARE UNION
Fram till maj 2004 kommer EU att ha 15 medlemsstater som till- sammans har en befolkning på 380 miljoner invånare. Ytterligare tio länder, främst i Central- och Östeuropa, förväntas att bli medlem- mar i unionen 2004. Förmodligen blir Bulgarien och Rumänien med- lemmar 2007 och då kommer EU:s totala befolkning att uppgå till nästan 500 miljoner. Turkiet är också ett kandidatland och kan komma att bli medlem senare när landet uppfyller alla villkor för medlemskap.
För att ett land skall kunna bli medlem i EU måste det ha en stabil demokrati som garanterar rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och skydd för minoriteter och det måste också ha en fungerande marknadsekonomi samt en offentlig förvaltning som kan tillämpa och förvalta gemenskapslagstiftningen.
EU ger ett betydande ekonomiskt stöd till och omfattande rådgiv- ning till de anslutande länderna och kandidatländerna för att hjäl- pa dem att förbereda sig för medlemskapet. Detta samarbete, som är det största någonsin, ger unionens invånare fördelar, både i de nuvarande och de kommande medlemsstaterna. Handeln har ökat kraftigt, och det har blivit lättare att ta itu med de problem som berör oss alla, som föroreningar över gränserna och kampen mot brottsligheten.
Detta är den största utvidgningen av Europeiska unionen hittills.
Aldrig tidigare har EU omfattat så många nya länder, eller växt så mycket vad gäller yta och befolkning, eller omfattat så mycket historia och så många kulturer. Denna historiska möjlighet kommer att ena den europeiska kontinenten, befästa fred, stabilitet och demokrati, och göra det möjligt för unionens folk att dra nytta av fördelarna med de framsteg och det välstånd som skapas genom den europeiska uppbyggnaden.
ETT FORTSATT DEMOKRATISKT, RÄTTVIST OCH EFFEKTIVT EU
EU behöver strama upp och effektivisera sin beslutsprocess när unionen utvidgas från 15 till 25 och till slut ännu fler medlemmar. Men detta måste ske på ett sätt som är rättvist för alla medlemsstater, både nya och gamla, stora som små.
Varje EU-land har ett visst antal röster när rådet skall fatta beslut. Varje EU-lands medborgare väljer också ett visst antal ledamöter till Europaparlamentet. Dessa antal återspeglar grovt sett den relativa stor- leken på landets befolkning. Antalet kommer att ändras 2004 efter det att tio nya länder har tillkommit och efter valet till Europaparlamentet.
Det nya antalet blir följande (alfabetisk ordning efter ländernas namn på det egna språket). Vid ett beslut i rådet krävs ofta att länder som representerar 72 % av rösterna är för.
Europeiska unionen behöver också ett lättare fördrag – en konstitu- tion som tydligt visar på EU:s mål och värderingar och anger vem som är ansvarig för vad. För att ta fram denna text inrättades ett konvent 2002 med företrädare för alla medlemsstaterna, anslutande länder och kandidatländer samt för EU- institutionerna.
Konventet kommer att leda till en regeringskonferens under vilken stats- och regeringscheferna i EU-länderna kommer att underteck- na det nya fördraget.
Ytterligare information om konventet finns på webbplatsen european-convention.eu.int.
Om du vill delta i en diskussion på Internet om Europas framtid kan du göra det på europa.eu.int/futurum/forum.
Antal Antal röster ledamöter i i rådet Europa- parlamentet
Belgien 12 24
Cypern 4 6
Tjeckien 12 24
Danmark 7 14
Tyskland 29 99
Grekland 12 24
Spanien 27 54
Estland 4 6
Frankrike 29 78
Ungern 12 24
Irland 7 13
Italien 29 78
Lettland 4 9
Antal Antal röster ledamöter i i rådet Europa- parlamentet
Litauen 7 13
Luxemburg 4 6
Malta 3 5
Nederländerna 13 27
Österrike 10 18
Polen 27 54
Portugal 12 24
Slovakien 7 14
Slovenien 4 7
Finland 7 14
Sverige 10 19
Förenade
kungariket 29 78
TOTALT 321 732
Information på Europeiska unionens alla språk finns att få via Europa-servern på Internet: europa.eu.int.
Det finns hundratals lokala EU-informationskontor i Europa. Du hittar adressen till ditt närmaste kontor på europa.eu.int/comm/relays/index_sv.htm.
Europe Direct svarar på dina frågor om Europeiska unionen.
Om du ringer från ett EU-land kan du använda gratis- numret 00 800 6 7 8 9 10 11 (annars (32-2) 29-99696, till normal samtalstaxa). Du kan också kontakta oss via e-post från webbsidan europa.eu.int/europedirect.
För att få fler upplysningar och publikationer om Europeiska unio- nen på svenska kan man vända sig till:
EUROPEISKA KOMMISSIONENS REPRESENTATIONER
Representationen i Sverige Nybrogatan 11, 3 tr Box 7323
S-103 90 Stockholm Tfn (46-8) 56 24 44 11 Fax (46-8) 56 24 44 12 Internet: www.eukomm.se E-post: bursto@cec.eu.int Representationen i Finland Norra esplanaden 31 PB 1250
FIN-00100 Helsingfors Tfn (358-9) 622 65 44
Tfn (info 9–11.30): (358-9) 62 26 54 82 Internet: www.eukomissio.fi
E-post: burhel@cec.eu.int
EUROPAPARLAMENTETS KONTOR Kontoret i Sverige
Nybrogatan 11, 3 tr S-114 39 Stockholm Tfn (46-8) 56 24 44 55 Fax (46-8) 56 24 44 99 Internet: www.europarl.se
E-post: epstockholm@europarl.eu.int info@europarl.se
Kontoret i Finland Norra esplanaden 31 PB 26
FIN-00131 Helsingfors Tfn (358-9) 622 04 50 Fax (358-9) 622 26 10 Internet: www.europarl.fi E-post: ephelsinki@europarl.eu.int
MER INFORMATION OM EUROPEISKA UNIONEN
Kommissionen och parlamentet har också kontor i Europeiska unionens övriga medlemsstater. Kommissionens delegationer finns även på andra platser runtom i världen.
