• No results found

RESTAURANGER OCH ANDRA STORHUSHÅLL

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "RESTAURANGER OCH ANDRA STORHUSHÅLL"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

FÖRFATTNINGSSAMLING

AFS 1982:20 Utkom från trycket den 28 februari 1983

RESTAURANGER OCH ANDRA STORHUSHÅLL

Utfärdad den 7 december 1982 (Ändringar införda t. o. m. 2000-12-15)

(2)

RESTAURANGER OCH ANDRA STORHUSHÅLL

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om arbete i restauranger och andra storhushåll med kommentarer

Utfärdad den 7 december 1982 (Ändringar införda t. o. m. 2000-12-15)

(3)

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om arbete i restauranger och andra storhushåll

Utfärdad den 7 december 1982 (Ändringar införda t. o. m. 2000-12-15)

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter.

Inledning

Tillämpningsområde

1 § Föreskrifterna gäller för alla typer av storhushåll med undantag av

- storhushåll i skolor, förskolor, fritidshem, frivårdanläggningar och liknande, om mindre än 30 personer per dygn utspisas där

- personalserveringar och liknande om mindre än 30 personer per dygn ut spisas där - gatukök, caféer, konditorier och liknande verksamheter utan särskild beredningsavdel-

ning

- utspisning under fältförhållanden inom försvarsmakten eller liknande tillfällig utspis- ning samt

- restaurangvagnar i tåg och servering i flygplan.

Bestämmelserna i 27, 34, 42, 43 och 51 §§ gäller inte sådana anordningar för vilka Arbetars- kyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:10) om maskiner och vissa andra tekniska anordningar eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom det Europeiska ekonomiska samar- betsområdet (EES) gäller när de släpps ut på marknaden eller tas i drift.

De gäller inte heller andra anordningar som uppfyller kraven i kungörelsen 1993:10 eller motsvarande bestämmelser i något annat EES-land. (AFS 1993:39)

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter används följande beteckningnar med nedan angiven betydelse

Storhushåll Anläggning som skall tillgodose behov av måltider utanför hemmet.

Som storhushåll räknas allmänna restauranger av olika slag samt t ex personalrestaurang, skolmåltidslokal, institutionshushåll (bl a vid sjukvårdsanläggning och internat) samt utspisningslokal inom försva- rets och kriminalvårdens anläggningar. Inom begreppet ryms bl a central- och produktionskök men inte produktionslokaler inom livsme- delsindustrin.

(4)

Beredningsavdelning Särskild avdelning inom storhushåll där livsmedel slutbereds för ser- vering.

Ekonomilokal Arbetslokal inom storhushåll från och med varuintag till och med utlämning, dock inte serveringslokal.

Serveringslokal Lokal avsedd för matgäster att där förtära tillhandahållen mat eller dryck.

Allmänna föreskrifter för storhushåll

Lokalers förläggning, storlek m m

3 § Verksamheten i storhushåll skall planeras och anordnas så att betryggande säkerhet mot olycksfall och ohälsa uppnås, och så att arbetsställningar och belastningsförhållanden är lämpliga. Olägenheter för personal på grund av transporter mellan olika våningsplan och nivåskillnader i golv skall undvikas. Tunga transporter mellan olika våningsplan skall normalt ske med hiss eller annan lämplig transportanordning med tillräcklig kapacitet.

4 § Det bör undvikas att arbete stadigvarande förläggs till lokal utan möjlighet till utblick genom fönster i yttervägg.

5 § Vid spisar, maskiner, värmeapparater och annan utrustning skall tillräckligt utrymme finnas för betjäning, tillsyn, underhåll, rengöring och passage.

6 § Verksamheten skall vara avpassad till antalet personer som normalt vistas i lokalen, rumshöjd och lokalstorlek i övrigt, inredning och utrustning samt möjligheten att ordna godtagbar ventilation.

7 § Trappor och golv skall vara i sådant skick att snubbling och halkning motverkas. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt golv i kök, diskrum och liknande lokaler. I sådana lokaler skall strukturen på golvytan vara så sträv som möjligt med beaktande av art och mängd av väntade föroreningar. Underhåll och rengöring skall skötas så att golvet inte blir halt.

Där gång- eller vagntrafik förekommer eller där arbete skall utföras stående skall golvlutning i möjligaste mån undvikas. Golv med fogar skall vara utfört så att fogarna inte åstadkommer onödigt buller då vagnar och liknande körs över golvet.

Vatten och avlopp

8 § Lokaler och verksamhet skall vara ordnade så att vattensamlingar på golv inte uppstår.

Utrymme där vattenspolning eller omfattande vattenspill förekommer skall ha golvbrunn som är åtkomlig för rensning. Om det behövs skall det finnas golvgrop eller golvränna med brunn.

Över golvgrop och större golvränna där gångtrafik förekommer skall finnas lätt upplyftbart och halksäkert golvgaller samt anordning för att ta bort detta. Gallret skall vara utformat så att det inte ger återstänk vid tömning av t ex grytor och stekbord.

9 § Tappställe för varmt och kallt vatten skall finnas där det behövs för arbetet. Det skall vara placerat och utfört med beaktande av risken för brännskador och så att vattenstråle inte kan

(5)

riktas direkt mot den heta ytan på frityrkokare eller liknande. Tappställe för varmvatten skall normalt ha blandare. På plats där golv, stora kärl eller vagnar spolas eller där stora kärl fylls med vatten skall slang kunna kopplas med slangförskruvning eller snabbkoppling.

Inomhusklimat och ventilation

10 § Arbetsplats med tillhörande personal- och hygienutrymmen skall ha sådant inomhuskli- mat att risk för ohälsa inte uppstår. Lokaler, utrustning och verksamhet skall utformas så att besvärande drag, kyla eller värme undviks. Hänsyn skall härvid tas till arbetsintensitet, beklädnad och uppehållstid.

11 § Lokaler i storhushåll skall ha tillfredsställande allmänventilation (basventilation) med beaktande av bland annat förekommande tobaksrök i serveringslokaler.

Kök, diskrum och andra lokaler där större mängd luftföroreningar normalt kan uppstå skall ha processventilation (fläktstyrd tillsatsventilation). Utsugningsanordning till processventilation skall vara planerad och utförd så att luftföroreningar samt fuktig och varm luft effektivt fångas upp.

12 § Utsugningsanordning vid köksutrustning som avger starkt förorenad luft, såsom stek- bord, spis, grill, frityrkokare och liknande skall ha avskiljningsanordning som lätt kan rengö- ras. Fettavskiljare skall rengöras regelbundet.

13 § Sådana kanaler från kök som enligt brandlagstiftningen skall rensas skall vara utförda så att de inte innebär risk för personskada vid rensning.

14 § Luftbehandlingsinstallation skall löpande underhållas. Den skall kontrolleras så att avsedd funktion upprätthålls, dock minst en gång per år.

Buller

15 § Utrustning skall vara utförd och installerad samt hållas i sådant skick att besvärande buller så långt som möjligt undviks. Diskrum och andra utrymmen med jämförliga bullerför- hållanden skall ha den ljuddämpning som behövs.

16 § Musik i serveringslokal får inte ge upphov till ljud vars nivå överstiger 90 dBA vid personalens uppehålls- och passageställen. Lägre nivå skall eftersträvas. I lokal där musik med hög ljudnivå förekommer bör anordning för kontroll av ljudnivån finnas.

Belysning

17 § Belysningen i storhushåll skall ge tillräcklig belysningsstyrka för verksamheten utan att blända.

Under varietéuppträdande eller liknande får allmänbelysningen i serveringslokal minskas men inte släckas helt. I gångar mellan borden där serveringspersonalen förflyttar sig, på ställen där betalning, servering och liknande sker samt på trappor och vid nivåskillnader skall erforderlig belysning alltid finnas.

18 § Ljusarmaturer och permanenta arbetsplatser skall vara så placerade i förhållande till

(6)

varandra att indirekt bländning inte uppstår vid arbetsplats genom reflexer i blanka ytor.

Fönster med direkt solljusinfall som kan medföra besvärande bländning på sådan arbetsplats skall kunna skärmas av med persienner eller liknande. Ljusinfallet till arbetsplatsen skall vara riktat så att person som är verksam där normalt inte skuggar sig själv.

19 § I restaurang med betydande ljusskillnad mellan serveringslokal och ekonomiutrymme skall en ljusmässigt mjuk övergång finnas mellan de båda lokalerna. I ekonomilokalerna skall ljuset huvudsakligen förläggas över kökspersonalens arbetsplatser om serveringspersonalen rutinmässigt har ärenden där. Ljusarmatur skall vara bländskyddad. Öppen eld som ger upphov till besvärande bländning får inte förekomma i serveringslokal.

Kommunikationer

20 § Dörr skall vara utformad och placerad så att risk för personskada undviks. Den skall vara lätt att öppna.

Dörr av pendeltyp skall vara genomsiktlig eller ha siktruta. (AFS 1993:39)

21 § Förbindelse där mat och diskgods skall transporteras mellan serveringslokal och ekono- miutrymme skall vara ordnad så att passage kan ske med tillfredsställande säkerhet och bekvämlighet. Där det behövs för att undvika olycksfall eller olämplig belastning skall dörr i sådan förbindelse ha automatisk öppningsanordning.

22 § Dörr, gång- och transportled skall ha en fri bredd som är tillräcklig med hänsyn till säkerheten och arbetets art. Trappsteg skall undvikas. Där detta inte är möjligt skall belysning- en vara god och trappstegen vara markerade på lämpligt sätt.

Om tröskel behövs där vagn- eller trucktransport förekommer, bör den vara lägre än 25 mm eller utformad för överkörning.

Arbetsställningar och manuell hantering

23 § Det skall eftersträvas att undvika böjda, vridna eller fixerade arbetsställningar. Arbetso- bjekt skall vara placerade på sådan arbetshöjd att avspända arbetsställningar underlättas. Ofta förekommande manuellt arbete över axelhöjd eller under knähöjd skall undvikas.

Tungt manuellt lyft- och bärarbete samt annat särskilt ansträngande fysiskt arbete skall undvikas. Tung hantering av exempelvis förpackningar, apparatur, matvaror, drycker och avfall skall motverkas genom god planering och utformning av förpackningar, lokaler och utrustning samt genom ändamålsenliga tekniska hjälpmedel. Det skall eftersträvas att omrör- ning i stora grytor och liknande sker med maskinella omrörare.

Inredning

24 § Arbetshöjd skall vara lämplig för arbetet och så långt möjligt kunna anpassas till olika behov. Arbetsbord och arbetsstol skall vara stabila och så långt möjligt kunna anpassas till person och arbetsuppgift. Inredning och arbetsuppläggning skall vara sådana att arbete så långt möjligt kan utföras sittande men även medge växling mellan sittande och stående arbete.

Den som i huvudsak arbetar stående eller gående skall ha möjlighet att sitta ned vid kortare pauser.

(7)

25 § I ekonomiutrymmen och serveringslokaler skall finnas arbets- och avställningsytor som är avpassade till funktion och arbetsuppläggning så att kärl, produkter och liknande som samtidigt behövs för arbetet kan tillfälligt placeras utan att inkräkta på arbetsområdet.

26 § Tillräckliga, lättåtkomliga förvaringsanordningar skall finnas för redskap och kärl. Tunga föremål skall placeras på lämplig lyfthöjd. Föremål med vass egg skall placeras väl skyddade.

Tunga självstängande skjutdörrar till skåp och liknande skall ha anordning som förebygger klämskada.

Vagnar

27 § Vagn skall vara stabil samt lätt och säker att hantera även vid full last. Den skall vara utformad och lastas så att arbetsskador och olämpliga arbetsställningar undviks. Material och utförande skall väljas med hänsyn särskilt till bullerrisk, belastning och transportsätt (manuellt eller med truck).

Vagn, arbetsbord, hyllställning, plåtställning och stativ på hjul skall normalt ha tillförlitlig låsanordning mot oavsiktlig rullning.

För uppställning av transportvagnar skall normalt finnas utrymme som är tillräckligt stort för det största antal vagnar som behövs.

Rengöring

28 § Metod, utrustning och hjälpmedel för rengöring skall väljas med beaktande av kravet på nödvändig renhet och risken för nedsmutsning samt inredningsmaterialets ytstruktur och hållfasthet. Metod, utrustning och hjälpmedel skall väljas så att dålig arbetsställning eller onödig belastning förebyggs. Normalt bör städvagn finnas.

Kemiska hälsorisker

29 § Rengöringsmedel, desinfektionsmedel, maskindiskmedel, putsmedel och andra ke- misk-tekniska produkter skall väljas och hanteras så att betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall uppnås. Kemisk-teknisk produkt får endast användas för avsett ändamål. Vid högtrycksrengöring skall risken för bl a inandning av bildad dimma (aerosol) särskilt beaktas.

30 § Maskindiskmedel skall normalt vara granulerat eller löst i vatten. Pulverformigt maskin- diskmedel som är starkt alkaliskt får endast användas i slutet doseringssystem. Härmed avses system som inte medför något arbetsmoment med manuell hantering såsom uppvägning, uppmätning eller påfyllning där den som arbetar kan utsättas för medlet.

Skyddsutrustning

31 § Skyddshandskar, förkläden, hörselskydd, skyddsskor, kläder mot kyla i kylrum och liknande samt övrig personlig skyddsutrustning som är lämplig för ändamålet skall användas där det behövs. Vid val av handskar för skydd mot vatten och kemikalier skall allergirisken beaktas. Vid val av skyddsskor skall golvmaterialets ytsträvhet beaktas så att kombinationen golv - skosula medför minimal halkrisk. Skosulan skall ha en sådan yta att den motverkar halkning även på fuktigt och nedsmutsat underlag.

(8)

32 § Storhushållsmaskin med roterande och skärande delar skall vara uppställd och förskyd- dad så att den inte utgör olycksfallsrisk för personal som använder eller passerar den. M- askinen skall vara uppställd så att den inte förflyttar sig under arbetets gång. Bandsåg skall placeras så att det går att arbeta säkert vid den.

Arbetsinstruktion med skyddsföreskrifter skall vara uppsatt på väl synlig plats.

33 § På transportör skall roterande delar, ingreppsställen och andra delar där klämningsrisk kan uppstå vara förskyddade.

34 § Heta ytor på apparater, rörledningar och andra installationer skall där det behövs vara isolerade eller ha skydd mot oavsiktlig beröring. Med heta ytor avses därvid:

- handtag av metall med högre temperatur än 55EC

- yttre hölje på apparatur och dylikt med högre temperatur än 80EC.

Lägre temperaturer skall eftersträvas. Vid arbetsplats där det finns särskilt stor risk för bränns- kada skall finnas tillgång till kallt rinnande vatten på kort avstånd.

35 § Erforderliga brandredskap skall finnas tillgängliga i lokal där brand kan tänkas uppstå.

Särskild vikt skall fästas vid brandskyddet i lokal där frityrkokare används.

Elektrisk installation och utrustning

36 § Elektrisk installation skall anordnas så att kraven på god arbetsmiljö tillgodoses vad avser placering av uttag, kapsling av material och liknande. Utrustningen skall fortlöpande kontrolleras och underhållas.

Särskilda föreskrifter för vissa lokaler

Varumottag och lastkaj

37 § Varumottag skall vara anordnat så och hållas i sådant skick att varuhanteringen underlät- tas för dem som arbetar vid storhushållet eller levererar varor dit. Vid varumottag skall finnas uppställningsplats för normalt ankommande och avgående gods. Varumottag skall vara utformat så att kalldrag undviks i övriga lokaler.

Där det behövs för mottagning och utlämning av tungt gods skall om så är möjligt finnas lastkaj. Över lastkaj skall normalt finnas regnskydd.

Kyl- och frysrum

38 § Dörr till kyl- eller frysrum skall kunna öppnas inifrån.

Vid dörr till kyl- eller frysrum där temperaturen är under -5EC skall finnas tillförlitlig, inifrån lätt åtkomlig och synlig ljus- och signalanordning som är märkt "nödsignal" för signalering till ställe varifrån hjälp kan erhållas.

Kök

(9)

39 § Kok- och stekapparater samt andra värmeapparater och maskiner skall vara placerade så att arbetsskador förebyggs. Tillräcklig plats för avställningsbord eller vagn skall finnas.

40 § I kokskåp, ugn och liknande apparat samt gejderställ skall gejderparen vara placerade i lämplig arbetshöjd. Gejderställ på hjul skall på minst tre sidor ha spärranordning som hindrar att plåtar glider av vagnen under transport.

41 § Till kokgryta med upplyftbara kantiner placerade i mer än ett lager bör finnas lyfthjälp- medel.

Till blandningsmaskin skall vid behov finnas anordning för höjning och sänkning av kitteln samt lämplig transportanordning för densamma. (AFS 1993:39)

42 § Tippbar kokgryta med större volym än 30 liter och tippbart stekbord skall ha anordning som i alla lägen under rörelsen automatiskt hindrar ofrivillig stjälpning.

Kokgryta med större volym än 60 liter skall ha fast monterat uppfällbart lock. Locket skall vara avbalanserat och säkert stanna kvar i uppfällt läge.

43 § Handtag på grytor och stekbord skall ha sådan utformning att de inte kan vålla olycksfall.

Utrustning som stjälps med spak skall vara lättmanövrerad och automatiskt spärras i normallä- ge. Spaken skall vara säkrad i sin infästning. Stekbord med tippanordning skall vid behov ha stänkskydd för att hindra brännskada.

44 § Fortlöpande tillsyn skall ske av de delar av köksutrustning som har betydelse från säker- hetssynpunkt.

Diskutrymme

45 § Storhushåll skall ha diskutrymme som är ordnat så att personalen kan arbeta med lämpli- ga arbetsställningar och utan onödigt lyft- och bärarbete även vid den största beräknade belastningen. Utrymmet skall, om inte anläggningen är mycket liten, vara avskilt från övriga utrymmen så att buller, vattenspill, vattenånga och liknande inte stör andra funktioner.

46 § Inkommande diskgods skall kunna tas emot och sorteras utan att arbetet blir onödigt tröttande. Utrymme och anordningar för mottagning och sortering skall vara avpassade till det sätt på vilket diskgodset inlämnas och transporteras.

47 § För avlägsnande och uppsamling av matrester skall finnas härför avsedda anordningar.

Avfallsbehållare skall vara placerad så att spill kan undvikas i gångutrymmena. Det skall särskilt beaktas att avfallsbehållare för vått avfall inte har större volym än att transport-, lyftnings- och tömningsarbetet kan utföras utan svårighet.

48 § Där förspolning eller fördiskning av diskgods förekommer skall härför särskilt avsedd utrustning finnas. Förspolningsdusch i anslutning till sorterings-, förspolnings- eller skräd- ningsplats skall vara så placerad och monterad att den lätt kan användas. Duschen skall normalt automatiskt ge vatten med en förinställd temperatur av 35-45EC.

49 § Om manuell diskning förekommer skall normalt finnas dubbel disklåda på lämplig plats.

(10)

50 § Vid överföring av diskgods till och från diskmaskin skall finnas bänk, transportör, vagn eller annan lämplig avlastningsanordning som är så beskaffad att korgar och motsvarande inte behöver bäras eller lyftas. Avplockningsbana skall vara så lång att arbetet vid banan inte blir alltför påfrestande.

51 § Rullbana (transportör) för transport av diskgods skall vara så konstruerad att spillvatten kan rinna av till golvbrunn. (AFS 1993:39)

52 § Diskmaskin skall installeras så att bekväm arbetshöjd erhålles och så att den och dess kringutrustning är lätt att rengöra ut- och invändigt. (AFS 1993:39)

53 § Personal som arbetar vid diskmaskin skall skyddas mot att hett vatten sprutar ut på dem då huv eller lucka öppnas för in- eller utmatning av diskgods eller vid kontroll.(AFS 1993:39) 54 § Diskmaskin får inte orsaka besvärande värmeutstrålning i diskrummet. Om maskinen har torkzon skall avplockningsbana vara utförd så att den som arbetar inte besväras av het ånga eller värme från maskinen.

Hölje, särskilt till större maskin eller maskin med torkzon, skall vara konstruerat så att besvä- rande värmeutstrålning undviks.

55 § Tillräckligt stort och lämpligt beläget utrymme skall finnas för uppställning och sortering av rent diskgods. Utrymmet skall vara anpassat till förvarings- och transportsätt i exempelvis vagnar, dispensrar eller gejderfack.

56 § Anordning för grovdisk och kantindisk skall ha tillräcklig kapacitet och passa till typen av anläggning. Grov- och kantindisk skall så långt möjligt diskas i maskin och därefter samordnas med övrig diskning. Vid större anläggning skall det finnas lämpligt placerad blötläggningslåda samt spolplats för större eller tyngre kärl som inte kan diskas i disklådor.

Särskilda utrymmen

57 § Om det behövs skall särskilda åtgärder vidtas för att hindra att kassör utsätts för besvä- rande drag, värme eller kyla vid kassaarbetsplats.

Centralkassa vid barservering och utgångskassa skall anordnas för sittande arbete. Kassaregis- tret skall vara utformat och placerat så att kassören kan få en god arbetsställning. Fritt utrym- me för kassörens ben skall finnas. Arbetsplatsen skall medge god överblick över de varor som passerar.

58 § Där personalmatrum inte ligger i nära anslutning till kök och serveringslokal skall pausutrymme finnas nära arbetsplatsen.

59 § Ett eller flera lämpligt dimensionerade städutrymmen skall finnas för förvaring av

redskap, rengöringsmedel och liknande. Städutrymmena skall vara lämpligt placerade både för städning i ekonomilokaler och i serveringslokaler samt bör ha god belysning och ventilation.

60 § Sop- och avfallsutrymme skall finnas och vara tillräckligt stort med hänsyn till sop- mängd, eventuell avfallspress och annan utrustning samt hämtningsintervall. Utrymmet skall

(11)

AFS 1982:20

1

vara väl avskilt, lätt rengörbart och väl ventilerat med hänsyn till avsedd sopförvaring. Det skall vara förlagt så att sopor och avfall bekvämt kan lämnas och hämtas.

Särskilda föreskrifter för central brickdukning

61 § Brickdukningsanläggning skall ha tillräckligt utrymme för det antal dispensrar, portione- ringsvagnar och övriga vagnar, som behövs för dukningen vid huvudmål. Därvid skall särskilt beaktas att påfyllnadsvagnar med servisdetaljer och måltidskomponenter skall kunna placeras lätt tillgängliga. Utrymmet vid brickdukningsbana skall medge att portioneringsvagnar place- ras rätvinkligt mot banan även om system med parallellställda vagnar används.

Brickdukningsanläggning skall utformas och dukningsarbetet planeras så att personalen får lämplig arbetshöjd och minsta möjliga sträcklängder.

62 § Personal som arbetar med manuell lastning av bricktransportvagn bör inte sysselsättas härmed för lång tid i sträck. Arbetet skall så långt möjligt underlättas genom tekniska hjälp- medel.

63 § Brickdukningsbana skall ha tillräcklig längd. Vid bedömning av längden skall hänsyn tas till det antal servisdetaljer, måltidskomponenter och dukningsstationer som behövs vid

huvudmål.

64 § Brickflödet (antal brickor per tidsenhet) och antalet personer vid brickdukningsbanan skall anpassas efter dukningens svårighetsgrad. Hänsyn skall härvid tas till den tid som krävs för avläsning av patientkort och portionering av varje komponent. En lugn och jämn arbets- rytm skall eftersträvas. (AFS 1993:39)

65 § Upphävd genom AFS 1993:39

66 § Portioneringsvagn liksom dispenser för varmhållning skall vara isolerad så att värme- strålning mot dem som arbetar i möjligaste mån begränsas.

67 § I anslutning till anläggning för central brickdukning skall tillräckligt stort utrymme finnas för rengöring av vagnar. Det skall vara avskilt från angränsande utrymmen med väggar eller avrinningsgaller samt vara väl ventilerat.

Bestämmelser om undantag

68 § Arbetsmiljöverket får om det finns särskilda skäl i enskilt fall medge undantag från bestämmelserna i denna kungörelse. (AFS 2000:19)

Ikraftträdande

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 1984.1 _______________________

(12)

AFS 1993:39

2

Ikraftträdandet har genom AFS 1993:58 bestämts till den 1 januari 1994.

3

AFS 2000:19

4

Ändringarna träder i kraft den dag Arbetarskyddsstyrelsen bestämmer.2 3

För arbetsplatser som tagits i bruk före den dagen träder dock 20 § andra stycket i kraft först den 1 januari 1996.

_______________________

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2001.4

(13)

Kommentarer till kungörelsen om arbete i restauranger och andra storhushåll

Allmänt

Bakgrund

Inom restaurang- och storhushållssektorn återfinns de flesta av våra vanliga arbetsmiljöp- roblem som t ex buller, tunga lyft, dåliga arbetsställningar, bristande ventilation, hala golv, kemiska hälsorisker och farliga maskiner. Storhushållsarbetet är ofta mycket tungt utan hänsyn till att flertalet arbetstagare är kvinnor. Belastningsbesvär och -sjukdomar är vanliga liksom skärskador och allergier. Halkolyckor inträffar ofta. Arbetet kan periodvis vara mycket jäktigt.

Inom restaurangbranschen finns dessutom arbeten som på grund av verksamhetens karaktär innebär ytterligare påfrestningar. Där finns t ex nattklubbar med höga ljudnivåer i danslokaler, mörka serveringslokaler, besvärliga arbetstider med skift- och nattarbete m m. Restaurang- branschen kännetecknas också av stor personalrörlighet. Andelen invandrare bland de an- ställda är stor, vilket kan leda till att introduktion och instruktion försvåras.

Effekter av teknik och organisation

I arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd beträffande psykiska och sociala aspekter på arbetsmi- ljön anges en rad generella principer rörande arbetsorganisation (AFS 1980:14 punkt 3.1).

När det gäller arbete inom restauranger och storhushåll är det viktigt att uppmärksamma dessa principer, t ex vid val av produktionssystem och matsedel, för att undvika att arbetet blir för pressande för personalen. Arbetet underlättas om lokaler och fasta arbetsplatser är placerade i den ordning arbetet löper. Det är viktigt att utrustningen väljs så att den räcker till även för den högsta beräknade belastningen.

Maskinellt driven avplockningsbana i diskanläggning, brickdukningsbana vid central brick- dukning och liknande anordningar kan medföra en stark styrning av den som utför arbetet.

Detta kan motverkas genom att systemet utformas så att arbetstagaren själv har möjlighet att reglera arbetshastigheten. Portioneringsarbete och kassaarbete är andra exempel på bundna och hårt styrda arbeten. De praktiska möjligheterna att ordna pauser och arbetsväxling är ofta begränsade. Vid planering av t ex central brickdukningsanläggning inom sjukvården är det därför lämpligt att noga överväga behovet av sådan anläggning av "löpande band"-typ, med hänsyn till de särskilda nackdelar för personalen den kan innebära.

Där bundna och hårt styrda arbeten inte kan undvikas är det angeläget att så långt möjligt vidta åtgärder för att arbetsformen inte skall bli för betungande. Detta kan t ex ske genom att regelbundna pauser planeras in och möjlighet till växling till mindre bundna arbeten ordnas.

Det är också angeläget att arbetspassens längd avpassas med hänsyn till hur påfrestande

(14)

arbetet är.

Enligt AML 3 kap 3 § första stycket skall arbetsgivare se till att arbetstagare får god känne- dom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och upplysa om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbild- ning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Detta innebär att utbildning och instruktion dels skall utformas utifrån de särskilda förhållanden som råder inom storhushåll, dels anpassas till arbetstagarens förutsättningar såsom erfarenhet inom arbetsområdet, språkförståelse etc. Särskild omsorg måste läggas på utbildning och instruktion av invandrare, vars språkliga och kulturella bakgrund kan utgöra hinder för att tillgodogöra sig information.

Statens planverk reglerar i Svensk Byggnorm (SBN) krav på lokaler för vilka byggnadstill- stånd behövs, dvs som regel nybyggda eller ombyggda lokaler. Föreliggande föreskrifter reglerar verksamheten ur arbetsmiljösynpunkt, oavsett lokalernas ålder. För överblickens skull ges i följande kommentarer hänvisning till näraliggande regler i SBN 1980.

Det kan också vara lämpligt att anlita hänvisningsregistret eftersom det förekommer att samma föremål omnämns i olika paragrafer i denna föreskrift - beroende på i vilket samman- hang reglerna står.

Kommentarer till vissa paragrafer

Till 1 och 2 §§ Beträffande de områden som är undantagna kan texten dock användas som vägledning i tillämpliga delar.

Regler om livsmedelslokaler finns i SBN 1980:76. Där förklaras begreppet gatukök på följan- de sätt "Gatukök. - Lokal där försäljning till det fria sker genom lucka eller till inbyggt kundu- trymme över disk. Gatukök indelas i gatukök med och gatukök utan beredningsavdelning".

Som beredningsavdelning i gatukök betraktas t ex mottagningskök där vissa livsmedel, enligt livsmedelsverkets bestämmelser slutbereds för servering. Hantering och sortiment regleras genom livsmedelsmyndighet.

ISR (Institutet för storhushåll) har givit ut "Ordlista för storhushåll".

Till 3 § I lokaler som kräver byggnadstillstånd kan kraven i SBN utgöra en från arbetsmiljö- synpunkt acceptabel norm. För äldre lokaler har yrkesinspektionen att bedöma om lokala förutsättningar finns för att uppfylla kraven i denna föreskrift.

Paragrafen kräver att ekonomilokal utan hiss eller annan lämplig transportanordning i normala fall ligger på samma våningsplan som serveringslokal om tunga transporter mellan ekonomi- lokal och serveringslokal förekommer. Med tunga transporter avses sådan förflyttning av bördor som kan medföra olycksfallsrisk eller skadlig belastning. Exempel på här aktuella ekonomilokaler är kök, kallskänk, utrymme för matutlämning, kassa, närförråd, rangering och uppsamlingsutrymme för diskgods. Ofta besökta kyl- och frysutrummen betraktas som närför- råd. Det är också angeläget att renseri för fisk, potatis och rotfrukter med därtill hörande förråd så långt möjligt läggs på samma våningsplan som kök. Det är viktigt att ofta besökta förråd är förlagda så att de är lätt tillgängliga.

I serveringslokal med bordsservering är nivåskillnad där serveringspersonalen passerar

(15)

exempel på olägenhet som behöver undvikas.

Bestämmelser om ramp finns i SBN 1980 62:2.

Till 4 § Exempel på lokaler där personal stadigvarande arbetar är kök och diskrum. Utblicks- möjlighet genom angränsande utrymmen kan vara en acceptabel lösning i öppna lokaler.

Förrådsutrymmen och liknande där personal endast tillfälligt vistas behöver således normalt inte ha fönster. Undantag från bestämmelsen om utblicksfönster i lokal där personal stadigva- rande arbetar kan vara motiverat t ex då fastighet är kulturmärkt och svårigheterna är stora att ordna en med hänsyn till dagsbelysningen lämplig förläggning av utrymmet. Utblick kan i dylika fall i stället ordnas i personalens matrum.

Bestämmelser om dagsljus finns i SBN 1980:38.

Till 5 § För att förebygga olycksfall, t ex bränn- och skärskador, olämpliga arbetsställningar m m är det viktigt att utrymmet vid spisar, maskiner, värmeapparater etc inte är för trångt.

Till 6 § Med avpassning menas att luftkvaliteten påverkas av flera faktorer: produktion av luftföroreningar, t ex stekning, ventilation och rumsstorlek m m.

En rumshöjd av 2,7 m är vanligen godtagbar för arbetslokal i storhushåll. I lokal som utgör arbetsplats för endast ett fåtal personer kan rumshöjd ner till 2,4 m vara godtagbar om det gäller mindre verksamhet där luftförskämningen kan bedömas vara obetydlig och värmeals- trande apparatur eller rökning endast förekommer i ringa omfattning. Detsamma gäller lokal där ventilationen trots den lägre takhöjden kan ordnas på tillfredsställande sätt. Verksamhet där antalet personer eller arbetets art ställer särskilda krav på luftutrymme kan kräva en rumshöjd över 2,7 m.

Bestämmelser om rumshöjd finns i SBN 1980 61:13.

Till 7 § Beträffande trappor finns regler i arbetarskyddsstyrelsens lokalanvisningar (nr 88), punkterna 49-53. Se även SBN 1980 62:2 och SBN 1980 41:42. Beträffande golv finns regler i lokalanvisningarna punkterna 10 och 12. Se även SBN 1980 76:12, 76:13, 76:16 och 76:18.

Metallskodd trappstegskant som inte är ingjuten i beläggningen kan medföra risk för olycks- fall.

Av paragrafen följer att halksäkerheten måste tillmätas den största betydelse vid val av golvmaterial, vilket innebär att metoder och resurser för rengöring måste beräknas därefter.

Föroreningar och vattensamlingar utgör i sig ofta stor risk för halkolyckor.

Det är viktigt att ett enhetligt golvmaterial väljs dels med hänsyn till halkrisken, dels för att minska antalet rengöringsmetoder. Halkrisken är större om man förflyttar sig från halkskyd- dande mot mindre halkskyddande material. Ett fläckvis nedslitet halkskydd kan vara farligare än ett halkskydd som är nedslitet jämt över hela golvet. Detta innebär att golvet behöver ha kvar den halkskyddande förmågan under hela sin livstid. Det är också angeläget att svårupp- täckta nivåskillnader inte förekommer t ex vid skyddsgaller över golvbrunn. Det är lämpligt att lokaler med högre renhetskrav hålls samman och skiljs från lokaler med lägre renhetskrav exempelvis genom avrinningsgaller.

(16)

Till 8 § För att vattensamlingar på golv inte skall uppstå i utrymmen där vattenspolning eller omfattande vattenspill förekommer behöver golvet vara lågt i lutning mot brunnen och så att bakfall eller svackor inte uppstår. Lämplig golvlutning är normalt 1:50-1:100. Bestämmelser om avlopp finns även i SBN 1980 32:37 och 51:24.

Brunnen kan vara utförd som golvbrunn, golvgrop med brunn eller golvränna med brunn bakom kokgrytor och liknande. Av paragrafen följer att förekommande grytor och maskiner skall kunna tömmas utan att golvet översvämmas. Normalt behövs silhink eller annan anord- ning för uppsamling av slam. Ett exempel på ställe där vattenspill normalt förekommer är vid rullbana (transportör) i diskanläggning, som därför normalt behöver spillvattenavlopp. Exem- pel på ställen där golvbrunn brukar behövas är vid stjälpbar kokgryta, vid diskmaskin av tunneltyp eller större diskmaskin, skal- och sköljmaskin av golvmodell, potatiskokare, kok- och stekautomat, i grovdiskrum samt, särskilt om skurmaskin används, i städutrymme. Ett alternativ till golvbrunn kan vara att avlopp t ex från diskmaskin ansluts direkt till avloppss- tam.

Det är viktigt att de invändiga ytorna i golvgrop är av slätt material som underlättar rengöring och hindrar att avfallsrester fastnar.

Rutat galler över golvgrop har visat sig tåla vagntrafik bättre än galler med längsgående lameller. Återstänk motverkas om ribborna i gallret är riktade mot föremålet, t ex kokgryta.

För att rengöring skall underlättas är det lämpligt att galler över större golvgrop med brunn är utfört i sektioner som är lätta att hantera. Anordning för borttagning av gallret kan vara krok eller ring.

Till 9 § Med blandare avses tappventil för varmt och kallt vatten. Tappställe med blandare behövs t ex i anslutning till vattenbad, arbetsbänk, spis, kokgryta, stekbord, blandningsmaskin samt utslagsvask. Det är lämpligt att utslagsvask har uppställbart galler för placering av hink.

Om särskilt tappställe ordnas för rengöring av stekbord är det lämpligt att endast varmvatten förekommer där.

Exempel på ställen där slangförskruvning och återsugningsskydd behövs är i renseri, grovdisk och vagnhall. Det är viktigt att slangförskruvning kontrolleras regelbundet.

Regler om bl a utrustning, fortlöpande tillsyn och besiktning av tappvattenvärmare finns i IVA:s vattenvärmarnormer 1978. Se även SBN 1980 51:1241a.

Till 10 § I storhushållsmiljö är problem med inomhusklimatet vanliga. Höga temperaturer och drag uppstår lätt som en följd av dels värmeavgivning från köksutrustning dels behovet av stora luftflöden. För att klara problemen kan det vara lämpligt att installera utrustning för att kyla luften. Vidare är det viktigt att strålning från värmealstrande apparater begränsas. Se kommentarer till SBN 1980 39:11k.

Besvärande drag kan uppkomma på grund av luftrörelser orsakade av klimatinstallationer samt kalla och varma ytor. Kortvariga höga lufthastigheter vid t ex öppning av portar kan begränsas genom anordnande av sluss, luftridå eller liknande.

Luftens fuktighet har mindre betydelse vid eftersträvansvärda rumstemperaturer (18-24EC).

Dock kan hög luftfuktighet orsaka andra problem som kondens på kalla ytor, hala golv, dropp m m.

(17)

I fråga om ny- och ombyggnad finns krav beträffande strålning från fönster, radiator m m i SBN 1980 kap 35.

Till 11 § Allmänventilation (basventilation) är tillräcklig i lokaler typ matsal, personalrum och andra liknande lokaler där föroreningarna huvudsakligen kommer från byggnadsmaterial, och människorna själva, som t ex lukt och koldioxid. I lokaler där rökning sker erfordras dock större luftflöden. Jämför SBN 1980 diagram 36:22. För att kyla eller värma lokaler kan betydligt större luftflöden erfordras, vilka dock ej behöver bestå av uteluft. Allmänna regler om ventilation finns i arbetarskyddsstyrelsens lokalanvisningar (nr 88).

Processventilation (tillsatsventilation) innebär att effektiva utsugningsanordningar krävs. I storhushållsmiljö innebär detta vanligen krav på inkapsling eller, då inkapsling inte är möjlig, huvar eller kåpor. Kraven i paragrafen uppfylls säkrast genom att processer och apparater som alstrar värme, vattenånga eller luftföroreningar i möjligaste mån byggs in. Därigenom erfor- dras relativt små luftflöden vilket gör att risken för drag minskas. En stor del av i dag använd köksutrustning, t ex stekbord, kokgrytor m m, ger tyvärr små möjligheter till inbyggnad varför någon form av kåpa eller huv erfordras.

Vid varma processer erhålls en uppåtgående luftström. Denna vidgar sig efterhand som avståndet från värmekällan ökar pga inblandning av omgivande luft. En kåpa över en värme- källa måste därför ha större dimensioner än själva värmekällan om man inte på annat sätt styr luftströmmen t ex med höga infångningshastigheter, ejektorstrålar eller liknande.

Erforderliga luftflöden i ekonomilokaler bestäms av bl a värme- och föroreningsalstringen.

För överslagsberäkning av luftflöden för olika lokaler kan man utgå från följande erfarenhet- svärden:

Lokal Luftflöde

liter/sek m golvyta2

Kök 15 -50

Kallskänk 7 -10

Diskrum 12 -20

Kontrollplats 3 -6

Renseri 7 -15

Sillrum 7 -15

Avfallsrum, ej kylt 10 -15

Förråd 2 -4

Förvaring, smutstvätt 5 -10

Kyl-frys 0,3 -0,5

Nedanstående exempel visar hur kraven i paragrafen kan uppfyllas för kök i storhushåll.

Oberoende av vad som nedan anges beträffande luftflöden och liknande gäller kraven rörande inomhusklimat. Angivna luftflöden kan därför behöva ökas.

Där uppfångning av värme och föroreningar sker i huvar placerade ovan köksutrustningen kan riktvärdena enligt tab 1 användas om huvens överhäng är minst 0,4 gånger avståndet mellan huv och köksutrustning, se fig 1.

Tabell 1

(18)

Frånluftsflödena för överliggande huv.

Apparat Min frånluftsflöde Anm

Gaseldad spis 500 l/s.m2 Avser spishäll

(exkl avgasutsugning) bruttoyta

Elektrisk spis 400 l/s.m2 Avser spishäll

bruttoyta

Stekbord 400 l/s.m2 Avser stekyta

Frityrkokare 300 l/s

Kokgryta 100 l 50 l/s

Kokgryta 200 l 100 l/s

Kokgryta 500 l 150 l/s

Kaffeapparat c:a 30 l 50 l/s

Figur 1

Om avståndet mellan underkant på kåpa och översida på t ex spis eller stekbord är större än 1,25 m, ökas det angivna luftflödet i proportion härtill. Angivna luftflöden förutsätter att störande luftströmmar ej föreligger.

Där huvar ej utförs med överhäng fordras betydligt större luftflöden för att få samma funktion.

Exempel på sådan huv ges i figur 2.

Figur 2

MIN FRÅNLUFTSFLÖDE 300 x L (l/s) (L är kåpans längd i meter)

Diskmaskinöppningar, där det finns risk för att vattenånga avges till omgivningen kan t ex förses med kåpor vid öppningarna. För att få den avsedda funktionen måste i allmänhet en sådan kåpa ha en längd som motsvarar minst diskmaskinöppningens halva höjd samt förses med gavlar. (Se nedanstående exempel i figur 3).

Figur 3

Luftflödet i inmatningsöppningen dimensioneras så att lufthastigheten inåt kåpan blir c:a 0,3 m/s och vid utmatningsöppningen c:a 0,5 m/s.

(19)

Regler angående återluft, överluft m m finns i arbetarskyddsstyrelsens lokalanvisningar (nr 88).

Separat ventilationssystem för kök i storhushåll är lämpligt av flera anledningar. Kraven på kanalers utförande och rensbarhet i SBN 1980 från bl a brandsynpunkt är större på en stor- hushållsinstallation än för normala ventilationsinstallationer. Vidare skiljer sig normalt ventilationsbehovet i restaurangers ekonomilokaler kapacitets- och tidsmässigt från behovet i serveringslokalerna och fastighetens övriga lokaler. Dessutom varierar ventilationsbehovet i ekonomilokalerna kraftigt med belastningen.

Även inom ekonomilokalerna finns normalt skilda lokaler (zoner) med varierande ventila- tionsbehov, t ex kök, kallskänk, diskrum, rangering, varumottagning m m. Värmebelastningen i dessa lokaler (zoner) är mycket olika pga den installerade köksutrustningen. Ofta kan förhål- landena vara sådana att man har kylbehov i vissa lokaler medan andra lokaler har värmebe- hov.

Till 12 § Med hänsyn till att funktionen inte skall nedsättas samt till risken för uppkomst och spridning av brand behövs avskiljningsanordning av typ filter eller liknande där risk finns för att fett m m avsätts i kanalerna.

Det kan även vara lämpligt att ha en extra uppsättning filter för att underlätta byte och rengö- ring av filter samtidigt som man minskar risken för att utsugningsanordning används utan filter.

Till 13 § Rensning av ventilationskanaler utförs i dag med i huvudsak två metoder nämligen högtryckstvättning och manuell rensning. Vid högtryckstvättning översköljs kanalytorna med tvättvätska. Tvättvätskan har låg ytspänning varför kanalerna måste vara mycket täta för att vätska inte skall tränga ut och försämra omgivande brandisolering. Det är lämpligt att kanal läggs med sådant fall och dräneras så att inte spolvätska eller vatten stannar kvar i kanalen.

Vid manuell rensning avlägsnas avlagrat fett m m mekaniskt. Vid stora kanaldimensioner kryper man ofta i kanalerna och skrapar bort beläggningen. I sådana fall är det viktigt att kanalerna och upphängningsanordningarna har sådan materialkvalitet och tjocklek att person- last klaras med god säkerhet. Skarvar och ändar utförs lämpligen så att inga personskador uppstår vid rensningsarbete.

Till 14 § Kontroll av avsedd funktion kan utföras t ex genom uppmätning av luftflöden.

Till 15 § I storhushåll utgör slammer från hantering av kantiner och annan rostfri utrustning ett allvarligt bullerproblem. Även porslins- och bestickskrammel kan ge höga bullertoppar.

För att minska bulleralstringen vid stötar och slag mot plåt är det viktigt att plåtytor som utsätts för sådana stötar är stomljudsdämpade där så är möjligt. Detta kan göras genom att vid tillverkningen av plåtföremålet välja stomljudsdämpad plåt (s k sandwichplåt) eller också i efterhand fästa s k dämpmassa eller dämpmatta på plåtens baksida. T ex är det normalt nödvändigt att arbetsbänk av odämpad plåt beläggs med stomljudsisolerande material på så stor del av skivans undersida, att god ljuddämpning erhålls. Detsamma gäller för vagnar, transportörer, skåp, hyllor eller liknande av plåt då användningsområdet är sådant att buller kan uppkomma i samband med slag eller stötar.

(20)

Exempel på lämpliga sätt att ändra utrustningen så att bulleralstringen minskar kan vara utbyte av hårda hjul till gummidämpade hjul på vagnar, s k möbeltassar på stolar i skolmåltidslokaler samt ökad ljudisolering av diskmaskiner och hetluftsugnar. Sistnämnda åtgärd ger oftast också fördelen att värmeisoleringen ökar. Det är olämpligt att placera bullrande maskiner, kompres- sorer eller dylikt intill arbetsplatser i kök.

Lokaler kan helt eller delvis delas i olika utrymmen med skärmar och dylikt. Detta kan vara en lösning i t ex större måltidslokaler. Valet av ljudabsorbenter kan begränsas av livsmedelshygi- eniska krav.

Till 16 § Av paragrafen följer t ex att högtalare inte i onödan får placeras intill eller riktas mot personals uppehållsplats. Musikens utbredning kan minskas med ljudabsorberande undertak och eventuellt vissa skärmväggspartier eller skärmar som hänger ned en bit från taket. Barser- veringar, roulettspel m m kan förläggas till särskilt utrymme.

Kravet på 90 dB (A) innebär t ex att en ljudnivåmätare inställd på "slow" inte får ge utslag över 90 dB (A) annat än mycket momentant. Kravet avser i första hand att minska den besvä- rande inverkan som alltför höga ljudnivåer kan ge upphov till. Längre pauser eller kortare speltid får således inte motivera högre ljudnivåer. Att personal stundtals kan exponeras för buller med ljudnivån 90 dB (A) innebär inte att personalen under en typisk arbetsvecka får utsättas för så höga värden som medelvärde. Se vidare arbetarskyddsstyrelsens anvisningar Buller i arbetslivet, nr 110.

Före spelning är det lämpligt att personal, restaurangledning och orkester diskuterar hur orkestermedlemmarna kan anpassa sin spelning till arbetsförhållandena på arbetsstället.

En väl fungerande s k nivåvakt är ett lämpligt hjälpmedel för att kontrollera ljudnivån i lokalen. Nivåvakter av olika typer och konstruktion förekommer. Flertalet marknadsförda typer arbetar enligt principen att de genom en tänd lampa visar orkestern att en viss förinställd ljudnivå överskrids. Om nivån inte sänks bryter apparaten strömtillförseln till förstärkarna efter t ex 10 sekunder.

Till 17 och 18 §§ Det är viktigt att belysningsstyrkan bedöms både med hänsyn till arbetets art och personalens behov. Äldre människor behöver t ex starkare belysning än yngre. Vid

bedömning av vilken minsta belysningsstyrka som behövs i olika utrymmen kan värdena i nedanstående tabell tjäna till ledning.

Lokal/arbetsfunktion Allmänbelysning Plats-

(lux) belysning

(lux)

Varumottag 300

Forråd, lager, frysrum 200

Beredning 300

Granskning av färskvaror 1 000

Tillredning, kök 500

" , kallskänk 500

Portionering, utlämning 300

Rangering 300

Disk, maskinell 300

(21)

" , manuell 500

" , avsyning 500

Avfallshantering 200

Städning minimum 200 lux på golv

Soprum 100

Kassa 300

Med allmänbelysning avses här medelbelysningsstyrkan mätt i horisontalplanet 85 cm över golvet.

I frysrum är det lämpligt att använda lysrör som är speciellt anpassade för låga temperaturer eller också glödlampor. Standardlysrör ger vid låga temperaturer ett mycket dåligt ljusutbyte.

Synuppgiften i serveringslokal kan göras lättare genom att matsedlar och bångar utförs så att god kontrast erhålls. Mörka matsedlar med svart text är härvidlag olämpliga. En belysningss- tyrka under 10 lux på bord i serveringslokal kan medföra stora olägenheter vid betalning o d.

Ljusa dukar och tallrikar är bättre än mörka i nattklubbslokaler och liknande med dämpad belysning. En belysningsstyrka i serveringsgångar mellan borden lägre än c:a 20 lux kan medföra olägenheter. På trappor och nivåskillnader kan c:a 100 lux behövas.

Direktbländning kan uppstå om oavskärmade ljusarmaturer finns inom synfältet och kan ses under synvinklar mindre än 30E relativt ett horisontalplan enligt figuren nedan.

Figur 4

Till 19 § Ett dominerande belysningsproblem i restauranger med kvällsservering, nattklubbar o dyl är den skillnad i ljusförhållanden som ofta råder mellan serveringslokalen, där belys- ningen ofta är mycket dämpad, och kök och övriga ekonomiutrymmen som är fullt upplysta.

Vid övergång från en relativt mörk serveringslokal till ljusare ekonomilokaler uppstår bländ- ning. Vid förflyttning i motsatt riktning hinner inte ögat anpassas (adapteras) till den ljussva- gare miljön. Anpassningen går långsamt (minuter) och tar förhållandevis längre tid vid

övergång från en ljus till en mörk lokal än tvärt om. De synsvårigheter som är särskilt påtagli- ga vid övergång från en ljus till en mörk lokal medför risker för olycksfall.

Svårigheten kan reduceras avsevärt genom att belysningen och färgsättningen ordnas så, att en mjuk övergång mellan de olika lokalerna skapas. Detta kan uppnås med relativt enkla åtgärder så att serveringslokalen har sina ljusaste rumsytor i området kring dörr till upplysta ekonomiu- trymmen. På kökssidan gäller det omvända, så att dörr till serveringslokal omges av mörka ytor i förhållandevis svag belysning. Förekomsten av någon ljus, upplyst yta i serveringsloka- len, vilken är synlig omedelbart efter passage från köket till serveringslokalen är också förde- laktig.

Ett effektivt bländskydd behövs i restaurangkök med tillhörande mörk serveringslokal. Se figur 4.

För att undvika besvär med fladdrande ljuslågor är det lämpligt att använda dragskyddande kåpor.

(22)

Till 20 § Se även arbetarskyddsstyrelsens anvisningar Arbete i frysrum (nr 95), avsnittet Skydd mot instängningsfara i frysrum. Jämför även SBN 1980 76:12. Exempel på risk för personskada är dörr som är olämpligt placerad i förhållande till annan dörr.

Till 21 § En lämplig åtgärd för att undvika kollisionsrisk är att göra passagen enkelriktad. För att tillfredsställande säkerhet och bekvämlighet skall uppnås i sådan passage är det angeläget att förekommande dörrar är hängda på höger sida i gångriktningen och öppnas i gångriktning- en.

Till 22 § Erfarenheten har visat att för trånga gång- och transportleder kan vålla allvarliga olägenheter och medföra risker för olycksfall. Lämpliga minimimått är normalt följande:

a) 0,9 m för gång i förråd och liknande utrymme; dock 0,7 m för mindre förråd;

b) 0,9 m för gång mellan spis utan ugn (grill) och utlämningsdisk;

1,2 m för gång mellan spis med ugn och utlämningsdisk;

c) 1,1 m för gång vid annan arbetsplats med passage;

d) 1,2 m för gång framför värmeapparat t ex stjälpbar kokgryta (i läge för maximalt utrym- mesbehov), ugn och stekbord;

e) 1,2 m för gång runt trafikdelare i rangeringsrum;

f) 1,4 m för gång där två eller flera personer arbetar samtidigt på båda sidor om gången;

Exempel på arbetsplats där det förekommer att två eller flera personer arbetar på båda sidor om gång är utrymme mellan spis och arbetsbänk;

g) 1,8 m för gång mellan utlämningsdisk och arbetsbänk, där vagntransport av mat före- kommer; Exempel på arbetsplats där vagntransport av mat brukar förekomma är institu- tionella storhushåll och personalmatsalar;

h) 2 m för transportled med mötande vagntrafik, 1,2 m för annan varutransportled. Vid större anläggningar kan det vara fördelaktigt att t ex genom målad markering påvisa förbud mot blockering av gång- eller transportled. Jämför arbetarskyddsstyrelsens lokalanvisningar (nr 88), punkt 39.

Vid beräkning av fri bredd på gång behöver man dessutom beakta det ökade utrymme som öppnade kylskåpsdörrar, ugnsluckor, lastpallar för kantiner o dyl kräver. Det är givetvis olämpligt att belamra gångar och transportleder med hindrande föremål. I serveringslokaler med bordsservering där personal skall passera eller servera innebär paragrafen att det fria utrymmet mellan borden måste vara så stort att personalen inte hindras i sitt arbete eller riskerar att snava.

Beträffande fri höjd, lämplig bredd, lutning m m i transportväg för sopkärl se SBN 1980 43:13 (PFS 1978:2).

Till 23 § En avspänd stående arbetsställning innebär arbete utan markerade böjningar eller vridningar i bålen, utan alltför stark böjning i nacken och med överarmarna i stort sett hållna

(23)

vertikalt. Påfrestningen är minst om underarmarnas vinkel mot överarmarna är c:a 90E eller något mer och händerna är så gott som i linje med underarmarna. Onödiga snedbelastningar undviks bl a om underlaget är så gott som plant och horisontellt och medför så liten halkrisk som möjligt.

Olämpligt utformade handredskap kan lätt orsaka besvär i händer, armar och axlar. Redskap behöver t ex vara så lätta som möjligt med hänsyn till funktionen, ha en funktionell riktig vinkel mellan handtag och "verktyg" så att handen kan arbeta utan onödiga böjningar eller vridningar samt helst vara anpassade för både höger- och vänsterhänta. Ett grepp som inte är onödigt tröttande innebär att greppytan är så utformad att yttrycket i handen inte blir för stort vid användning, dvs ytan är tillräckligt stor utan skarpa hörn och kanter. Det är särskilt viktigt att beakta handredskapens utformning vid kontinuerligt portioneringsarbete, t ex vid brickduk- ning, i personalrestaurang och liknande.

Lämpliga sträcklängder erhålls om arbetsobjekt, redskap etc är utformade och placerade så att arbete med händerna i huvudsak utförs inom det optimala arbetsområdet enl nedanstående figur och figur 9. Arbete som regelmässigt utförs med händerna utanför det yttre arbetsområ- det är olämpligt, eftersom det innebär en böjd eller sträckt kroppsställning.

(24)

Figur 5

Optimala grip- och arbetsområdet i armbågshöjd ligger normalt 20-30 cm framför kroppen och maximala gripavståndet 40-50 cm räknat från bordskanten.

Som exempel på arbetsuppgifter där arbetstagares räckvidd behöver särskilt beaktas kan nämnas kallskänksarbete, beredningsarbete, portioneringsarbete, disksortering, central brick- dukning, servering vid bar m m.

Arbete med händerna över axelhöjd eller under knähöjd är mycket belastande. Av paragrafen följer att sådana moment måste minimeras. Detta gäller t ex vid arbete i spritkassa.

Om man för att tillvarata utrymme i långtidsförråd måste placera produkter över axelhöjd eller under knähöjd är det viktigt att placeringen av produkter, förpackningar m m planeras nogg- rant så att onödigt ansträngande lyftarbete inte uppstår och så att användandet av lyfthjälpme- del inte försvåras. Det är i regel lämpligt att ordna hylla för tillfällig avställning på båda sidor om dörr till förråd.

Av paragrafen följer att förpackningar måste ha lämplig storlek. Exempel på arbete där tekniska hjälpmedel behövs är återkommande lyft av mjölkförpackningar på 20 l. I detta fall är tekniska hjälpmedel särskilt nödvändiga då arbetet i huvudsak utförs av kvinnlig personal och det dessutom krävs precisionsarbete vid inplacering i mjölkställning.

Vid manuell hantering är det viktigt att tyngre förpackning är så utformad att den kan hanteras så nära kroppen som möjligt d v s att tyngdpunkten befinner sig nära kroppen vid lyft, samt att den är stabil och erbjuder möjlighet till ett säkert grepp. Förpackningar med skarpa hörn och kanter är i regel olämpliga. Det är också angeläget att förpackningar går att öppna utan risk för klämskador och liknande.

Exempel på särskilt ansträngande arbete är kontinuerligt serveringsarbete med tunga upplägg- ningsfat eller tunga tallrikar. Servering från serveringsvagn eller annat likartat förfarande kan underlätta arbetet högst betydligt. Exempel på arbetsplats där tekniska hjälpmedel för att underlätta lyft och transporter behövs är barer och spritkassor. Det är lämpligt att transport av t ex hela backar sker med vagn och att backarna inplaceras med hjälp av höj- och sänkbart lyftbord.

Lämpliga anordningar som underlättar tunga lyft och transporter kan vara hiss, transportör, glidbana, rullbana, transportvagn, lyftdon m m. Där vagn används är det angeläget att hiss är dimensionerad för transport av vagn och försedd med anordning för fininställning. Närmare bestämmelser angående hissar finns i arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 92 (Hissnormer).

Grytor med invändig konisk form anses mindre arbetsamma att använda än grytor med lodräta insidor. Höga grytor medför ofta besvärliga arbetsställningar vid ösning och liknande. Arbetet kan dock underlättas genom användning av suganordning.

Det är viktigt att arbetstagare ges för arbetets art särskilt anpassad introduktion och informa- tion om lämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser samt lyft- och transportteknik.

(25)

Till 24 § Om fast arbetsbord eller arbetsbänk används vid stående arbete är det lämpligt att ytan är i nivå med den arbetandes armbågshöjd eller något lägre, 0,9-1,0 m är normalvärden.

Anpassning av arbetshöjden till olika behov kan erhållas genom höj- och sänkbara arbetsbord, flera arbetsbord med olika fast höjd, system med utdragbara skivor eller liknande. Det är angeläget att personalen instrueras att använda de reglermöjligheter som finns.

Då arbete utförs vid apparat eller maskin som är uppställd på bord eller bänk kan arbetshöjden anpassas genom att bordet eller bänken är nedsänkt i förhållande till apparatens höjd och funktion.

För arbete där man utvecklar kraft i riktning nedåt, t ex vid trancherings- och hackningsarbete, är det lämpligt med en lägre höjd på arbetsbordet.

Det enklaste är i allmänhet att bord med fast arbetshöjd för sittande arbete anpassas till en lång person. En kortare person kan anpassa arbetsplatsen till sina förutsättningar med hjälp av höjbar stol och lämpligt fotstöd. Viktigt är att tillräckligt utrymme finns för benen framåt i arbetsriktningen. I normala fall är ett fritt utrymme på 0,7 x 0,7 x 0,7 m tillräckligt. Som exempel på arbete som till stor del kan utföras sittande kan nämnas arbete i kallskänk, renseri och vissa arbeten i kök.

Då arbetsuppgifts art av särskilda skäl hindrar att arbetet utförs sittande kan arbete i halvsit- tande ställning med hjälp av s k stödstol i vissa fall vara gynnsamt. Detta kan innebära en avlastning, t ex vid sortering av disk.

Till 25 § Lämplig längd på arbetsbord är vanligen c:a 1 m för varje arbetsplats. För arbetsbord med endast en arbetsplats är det dock lämpligt att beräkna en längd av c:a 1,6 m. Jämför figur 5.

Lämpligt material i skiva till arbetsbord och arbetsbänk är t ex rostfri plåt som är väl avslipad från grader, vitbok, teak eller plastlaminat.

Till 26 § Vad beträffar hyllor är vanligen följande mått lämpliga:

- Hylla över arbetsbord lägst 0,5 m över bordsskivan. - Det horisontella avståndet från framkanten på arbetsbordet till hyllans framkant minst 0,3 m.

Hylla för korttidsförvaring högre än 1,4 m över golv är för de flesta människor olämplig, eftersom arbetet då måste utföras över axelhöjd.

Som exempel på vassa föremål som skall placeras väl skyddade kan nämnas knivar och skärande verktyg till köksmaskiner.

Till 27 § Det är särskilt angeläget att vagn som används vid brickdukningsbana utformas och lastas så att arbetsställningen blir bekväm. En fördel är om kopplingsanordning på brickduk- ningsvagn avsedd för trucktransport automatiskt låses vid vagnens gavel när vagnen kopplas För att förebygga personskada är det lämpligt att vagn utformas med rundade hörn och avfasa- de kanter. Exempel på detaljer att beakta är hjuldiameter, lagertyp, hjulmaterial i slitbanan samt antalet hjul och deras kondition samt placeringen av deras fästanordningar. Minsta lämpliga hjuldiameter är vanligen 125 mm med undantag för vagn med speciellt användning-

(26)

sområde, tex skyffelvagn. Lämplig diameter för hjul till brickdukningsvagn är 200 mm eller mer.

Beträffande lämpliga vagnhjul se även Spri:s specifikation 22 801 "Fasta hjul och länkhjul".

Det är angeläget att t ex brickdukningsvagn är säkert fastsatt även under transport.

Till 28 § Med kravet på ytsträva golv i 7 § följer större krav på rengöring. Högtrycksrengöring kan bli nödvändig. Rengöringen går lättare om lokalen inte har onödiga vinklar och vrår, trösklar, upphöjningar och fördjupningar. Rengöringen underlättas också om övergången mellan golv och vägg eller sockelansluten inredning är rundad. Antalet benstöd på inredning kan reduceras så långt möjligt. Städningen försvåras om förpackningar, dunkar, säckar m m placeras direkt på golv. Exempel på ställen där problem med rengöring kan uppstå är transpor- tanläggning för brickdukningsvagn, disksortering och liknande. Det är i allmänhet lämpligt att radiatorer placeras minst 15 cm över golv och avståndet till vägg är minst 5 cm. Se även SBN 1980 76:12 samt 76:16.

Till 29 § Det är viktigt att för varje ändamål välja en sådan kemisk-teknisk produkt som ger ett godtagbart resultat utan att ge upphov till onödiga risker. Produktens beredningsform, t ex pulver, granulat eller vätska liksom förpackningens storlek och utformning kan ofta vara av betydelse från risksynpunkt. Även hanteringssätt, förekommande tekniska anordningar och användningssätt i övrigt påverkar risksituationen och måste därför tas med i bedömningen vid val av kemisk-tekniska produkter.

Exempel på produkter som vid användningen kan ge upphov till skada eller besvär och som det är viktigt att så långt som möjligt undvika är starkt sura eller alkaliska produkter samt lösningsmedelshaltiga produkter. Det är också mycket viktigt att undvika direkt hudkontakt med sådana produkter.

Expositionen för skadlig eller besvärande aerosol kan minskas genom påläggning av rengö- ringsmedel m m med lågt tryck, genom användning av mindre aggressiva rengöringsmedel (t ex lågalkaliska rengöringsmedel i stället för högalkaliska medel) och i vissa fall vid golvreng- öring, genom kåpa över sprutmunstycket.

Se vidare bl a arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om åtgärder mot luftföroreningar, (AFS 1980:11).

Enligt arbetsmiljölagen och lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor skall behållare, vari hälsofarlig kemisk-teknisk produkt levereras, vara tydligt märkt med uppgifter av betydel- se för att förebygga ohälsa och olycksfall varvid hänsyn skall tas till samtliga i produkten ingående hälsofarliga ämnen.

Av 3 kap 9 § arbetsmiljölagen framgår bl a att hanteringsanvisningar skall följa med vid leverans av farligt ämne.

Det är väsentligt att anvisningar om dosering från leverantör eller motsvarande följs. För hög dosering av t ex rengöringsmedel leder till större risk för bl a hudbesvär vid användningen.

Till 30 § Anledningen till att pulverformiga produkter inte får användas annat än i slutet system är att pulverformiga maskindiskmedel har visat sig ge upphov till ökad risk för hög

(27)

exposition för alkaliskt damm från diskmedlet i samband med bl a dosering. Automatiska, slutna doseringsanordningar för maskindiskmedel minskar också riskerna vid hanteringen av granulerade och flytande produkter. Användning av portionsförpackningar för granulerade produkter bidrar även till att minska riskerna vid dosering.

Till 31 § En allmän princip är att arbete skall anordnas så att personlig skyddsutrustning inte behövs. Enligt arbetsmiljölagen skall personlig skyddsutrustning tillhandahållas genom

arbetsgivarens försorg. Den skall bekostas av arbetsgivaren såvida inte avtal träffats om annat.

Tre typer av skyddshandskar kan behöva tillhandahållas; brynjehandskar vid mer omfattande köttstyckning, handskar för hantering av heta föremål som plåtar och liknande samt handskar som skydd mot kemikalier och vatten. Som skydd mot heta föremål kan alternativt värmeiso- lerande dukar, "grytlappar", användas.

Förkläden och ärmskydd kan behövas vid diskarbete och annat arbete som innebär mycket kontakt med vatten och eventuella kemikalier. Ärmskydd är också lämpligt som skydd mot stänk vid stekning.

Skyddsskor behövs t ex för personal som ofta hanterar tunga vagnar eller löper särskild risk att få heta eller tunga föremål på fötterna.

Skyddskläder mot kyla kan behöva användas vid inventering, inlastning och liknande i större frysrum, då arbetsuppgiften varar längre än 510 min. Se vidare arbetarskyddsstyrelsens anvisningar Arbete i frysrum (nr 95).

Till 32 § Exempel på maskiner med roterande delar är blandningsmaskin och uppskivnings- maskin.

Beträffande skydd för maskiner se arbetarskyddsstyrelsens Allmänna maskinanvisningar (nr 29), Slakterianvisningar (nr 66), Transportörer (nr 128) samt Buller i arbetslivet (nr 110).

Till 33 § Jämför styrelsens anvisningar nr 29 punkt 3.1.1 om skydd på transportörer.

Gäller exempelvis transportband för disk och varor.

Till 34 § Bestämmelser om risker på grund av heta ytor på maskiner finns i styrelsens kungö- relse (AFS 199310) med föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska anordningar, bilaga 1, punkt 1.5.5. (AFS 1993:39)

Till 35 § Brandlagen (SFS 1974:80 senast ändrad 1980:427) och brandstadgan (SFS 1962:91, ändrad och omtryckt 1974:81, senast ändrad 1980:919) reglerar bl a det förebyggande brands- kyddet. Det är nödvändigt att samråda med den lokala brandmyndigheten beträffande närmare brandskyddsdetaljer. Beträffande utrymningsvägar, vägledande markering för dessa, larma- nordningar m m finns regler i SBN 1980 kap 37 samt i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:9) Utrymning

Till 36 § Det är angeläget att placering av uttag, ljuspunkter m m sker i samråd med ansvariga för arbetsplatsens utformning. Där högtrycksspolning eller annan vattenspolning erfordras för rengöring, t ex av golv, måste detta beaktas vid placering och val av installationsmaterial och elutrustning.

(28)

Vid kontrollen av den elektriska utrustningen kan särskilt behöva uppmärksammas:

- att den elmaterial som används är godkänd, att den har tillräcklig kapslingsform (skydd mot beröring, främmande föremål och vatten) och att den används på avsett sätt, - att isoleringen på ledningar är felfri,

- att anslutningsdon (uttag och stickproppar) är hela.

Eluttag t ex i transportleder eller vid uppställningsplats kan behöva ha skydd mot stötar och påkörning. Det är viktigt att anslutningsledningar (sladdar) används så att de inte skadas av för stark värme.

Se vidare statens industriverks starkströmsföreskrifter (SIND FS 1978:6).

Till 37 § Vid lastkaj kan lyfthjälpmedel behövas, t ex lyftbord som kan anpassas efter last- flakshöjd.

Det är viktigt att utrymmet är så stort att det vid behov räcker till även för skrymmande gods.

Skrymmande gods kan tex vara backar och lådor. Det är oftast lämpligt att särskilt utrymme för tomglas finns i eller intill varumottaget.

I mindre storhushåll kan varumottaget utföras som luftsluss, i större anläggning kan vindfång, luftridå eller liknande anordning behövas.

Se SBN 1980 81:32 och SIS- standard 841005 "Varumottag".

Till 38 § Angående kylanläggningar hänvisas till Svenska Kyltekniska Föreningen "Säkerhets- normer angående utförande, användning, besiktning m m av kylanläggningar för stationärt bruk (kylnormer)", arbetarskyddsstyrelsens anvisningar ang arbete i frysrum nr 95, arbetars- kyddsstyrelsens meddelande 74:35 "Ändringar av anvisningar om arbete i frysrum", samt arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om arbete i kylda lokaler, AFS 1982:12.

Se även SBN 1980 77:451

Till 39 § Det är t ex inte lämpligt att placera stjälpbar kokgryta, stekbord eller frityrkokare vid gång som används som passage.

Nedanstående åtgärder är i de flesta fall lämpliga för att förebygga arbetsskador:

- Ugn placeras inte över spis. Plåtar förses med ordentliga och greppriktiga handtag.

Ugnspannor och plåtar i halvformat används.

- Inbyggd ugn undviks utom i kök med så liten kapacitet att endast spis av hushållstyp behövs.

- Kokpall undviks och placeras om den finns så att lämplig arbetshöjd erhålls, tunga lyft undviks och olycksfallsrisk förebyggs.

(29)

- Arbete vid potatiskokskåp underlättas så långt möjligt med tekniska hjälpmedel för att undvika tunga lyft i besvärliga arbetsställningar.

Till 40 § Lämplig arbetshöjd vid gratineringsapparat och mikrovågsugn är normalt 1,2 m om besvärliga lyft förekommer. Detta avser även mikrovågsugn som saknar gejdrar eller har endast ett gejderpar. Lämplig arbetshöjd erhålls normalt om det nedersta gejderparet placeras lägst c:a 0,5 m över golv och det översta högst c:a 1,4 m över golv.

För högt respektive för lågt placerade ugnar medför ofta tungt lyftarbete i besvärliga ställning- ar och dessutom ökad risk för brännskador.

Beträffande typgodkännande och kontroll avseende mikrovågsläckage se arbetarskyddsstyrel- sens kungörelse om mikrovågsugnar (AFS 1979:6).

Till 41 § Lämplig höjd till kokgrytas övre kant är vanligen c:a 0,9 m.

Behov av höjnings- och sänkningsanordning finns normalt för kittel med en rymd av 30 l eller mer. Även kittel av mindre volym kan behöva sådan anordning beroende på hur ofta den används under arbetet.

Till blandningsmaskin behövs normalt avställningsbord för tillbehör och hjälpapparater. Det är lämpligt att blandningsmaskin som används både av köks- och kallskänkspersonal placeras så att den är lätt tillgänglig för båda dessa personalgrupper.

Till 43 § Det är viktigt att grytor och stekbord placeras så att t ex handtag inte sticker ut och kan vålla olycksfall vid passage. Det är lämpligt att handtag på grytor och stekbord som stjälps med spak placeras på sidan av apparaten.

Till 44 § Regler om bl a fortlöpande tillsyn av ångkärl, t ex kokgrytor och kokskåp, finns i IVA:s Ångkärlsnormer 1971. För vissa ångkärl krävs besiktning utförd av riksprovplats (AB Statens Anläggningsprovning). Se arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1976:11 Besiktning och provning av tryckkärl, lyft- och transportanordningar samt lyftredskap.

Till 45 § Vid uppskattning av den största beräknade belastningen är belastningen per huvud- mål i allmänhet en lämplig utgångspunkt. Andra omständigheter som påverkar belastningen är inlämningssätt samt om diskningen sker kontinuerligt eller om det finns utrymme för uppsam- ling och lagring av diskgods. Vid val av diskmaskin är det angeläget att se till att maskinen har tillräcklig kapacitet. Vid bedömning av rumsytan behöver plats beräknas även för uppställ- ning och sortering av orent och rent diskgods samt eventuell vagntrafik. Det är viktigt att inredning och utrustning är anpassad sinsemellan så att tunga lyft kan undvikas.

Figur 6

Exempel på arbetshöjder och sträcklängder vid sorteringsanläggning 1 Sorteringsbänk 4 Hylla för tillfällig avlastning 2 Korgtransportör 5 Hylla för förvaring av diskkorgar

3 Bricktransportör 6 Stödbygel för diskkorg

References

Related documents

Lilla pinnen Lilla snigel Masken kryper i vårt land Masken Pellejöns.. Sida av

Vårt mål är att verka för en jämlik tillgång till neutral och högkvalitativ information, kunskap och kommunikation kring fosterdiagnostik. Vi vill också bidra till att det etiska

Pro- grammen, som också kallas Interreg, ger möjligheter för bland annat organisationer, myndigheter, universi- tet och högskolor, företag med flera att utveckla sam- arbete

De kommunala bostadsföretagens omedelbara kostnader för att avveckla drygt 3 600 lägenheter för att nå balans på bostadsmarknaden i de kommuner som är mycket

På detta utdrag från detaljplanen för västra angöringen vid Lunds C finns särskilt angiven cykelparkering ”cykelp” både på allmän plats (parkmark) och

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning. Regeringskansliets