• No results found

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor)"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Projektbeskrivning – Enskilda avlopp (fosforfällor)

Bakgrund

Många vattenförekomster är påverkade av för höga näringsämneshalter. Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vattendrag som omfattas av direktivet uppnå ”God ekologisk status” senast år 2021. Läckage av fosfor från enskilda avlopp är idag ett stort problem som leder till övergödning av vattendrag. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en handledning om enskilda avlopp vilket kommer leda till att fler

kommuner genomför den nödvändiga tillsynen och därmed ställer hårdare krav på fosforrening i enskilda avlopp.

Av de små avlopp som i dagsläget installeras i Sverige utgörs en stor andel av kombinationen slamavskiljare med tät eller inkapslad markbädd och en efterföljande fosforfälla. Med hårdare krav på rening av fosfor även i äldre enskilda avlopp

kommer antalet fosforfällor sannolikt att att öka avsevärt.

För att fosforfällans rening ska fungera krävs att man byter filtret när det är förbrukat.

Rekommendationen är att filterbrunnarna ska tömmas vart annat år för ett

normalhushåll. Då alla hushåll inte är normalhushåll utan består av färre personer än fem eller om huset är ett fritidshus skulle detta kunna vara ett skäl att få byta filtret mer sällan. Ett behovsanpassat bytesintervall bör vara möjligt dels för de enskilda fastighetsägarna som ska betala för filterbytet, dels för miljön då det rör sig om tunga transporter som i många fall skulle kunna ske mer sällan. Tvärtom kan också ett behovsanpassat tömningsintervall leda till att ett hushåll med högre belastning måste byta filter oftare för en säker fosforrening.

Fosfor är dessutom en ändlig resurs som är svår att ta vara på om den inte fångas upp i avloppsreningen. Mer kretsloppsanpassade avloppsreningslösningar är därför av stor vikt. Förbrukade filtermassor omfattas av renhållningsmonopolet, vilket lägger juridiska hinder i vägen för ett lokalt kretslopp. Det är därför viktigt att börja titta på denna fråga. Avfall Sverige har börjat att titta på denna fråga i en rapport (Rapport U 2012:03, Avfall Sverige) men mer kunskap behövs.

Sammanfattningsvis kan man anta att det kommer att anläggas många fler

fosforfällor, samtidigt som kunskapen om deras funktion, hur en effektiv tillsyn skall se ut och hur man åstadkommer ett kretslopp är mycket liten. En ökad kunskap om tekniken och den juridiska aspekten kring fosforfällor behövs för att tillsynen av fosforfällor ska bli så bra som möjligt. Detta projekt kommer därför att fokusera på

(2)

båda dessa aspekter. För att ta fram mer tillförlitliga bytesintervall kommer

provtagningar göras på ett antal fosforfällor. Man kommer även ta fram rutiner för en gemensam tillsynsmetodik som kan användas av flera kommuner. Inom projektet kommer man även undersöka hur man får ut filtermaterial i kretslopp.

Detta är en stor fråga som inte löses med ett enda projekt. Förhoppningen är att de deltagande kommunerna, som är några av dem som har erfarenhet av fosforfällor, skall kunna ge en grund för vidare arbete med t.ex. en handbok.

Projektgrupp

Följande personer är med i projektgruppen:

Jennifer Ivåker, Vänersborg Emelie Hallberg, Kungsbacka Anna Petersson, Varberg Linda Sivertsson, Falkenberg Johanna Thomsen, Falkenberg Teres Heidermark, projektledare Andrea Teran Öman, projektledare Referensgrupp/samarbetspartner:

Eskilstuna kommun (Maria Lindberg, Erika Kurberg)

Styrgrupp

Styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland genom följande två styrgruppsmedlemmar som är faddrar för projektet:

 Annika Ekvall, Kungsbacka kommun

 Martin Kihlstrand, Uddevalla kommun

(3)

Syfte

Syftet med detta projekt är att minska läckage av fosfor från enskilda avlopp till vattenförekomster genom ökad kunskap hos inspektörerna om fosforfällor, en gemensam tillsynsmetodik och en tydligare ansvarsfördelning vad gäller tillsyn, underhåll och avfallshantering av fosforfällor. Projektet ska också bidra till att få underlag för bytesintervall av filtermaterial.

Mål

 Sammanställa vilka olika tekniska lösningar för fosforfällor som finns och hur de skall hanteras (t.ex. hur prover skall tas m.m.)

 Framställa rutiner för tillsyn av fosforfällor.

 Få fram vilka uppgifter som är viktiga att ha med i ärendehanteringssystem med avseende på fosforfällor.

 Göra en sammanställning över olika aktörers ansvarsområden vad gäller fosforfällor.

 Undersöka hur filtermassorna hanteras i olika kommuner och vilka förutsättningar som behövs för att åstadkomma ett lokalt kretslopp

 Framtagande av underlag för bytesintervall av filtermaterial.

 Öka kunskapen hos inspektörerna t. ex. genom att göra studiebesök

Beskrivning av aktiviteter

Följande aktiviteter ska göras inom projektet för att uppnå syfte och mål:

Ökad kunskap genom att skapa en sammanställning över olika tekniska lösningar. Denna ska innehålla provtagningsmetodik, bytesintervall, kostnad för installation och drift av de olika tekniska lösningarna. För att ta fram denna sammanställning kommer projektdeltagarna att läsa rapporter samt kontakta tillverkare. Detta görs i början av projektet.

Studiebesök. För att komplettera tekniklistan ska studiebesök göras vid två tillfällen hos tillverkare av fosforfällor. På studiebesöken ska tillverkaren gå igenom tekniken samt att vad som är viktigt att inspektera vid tillsynsbesök. Detta kan till exempel vara hur man gör provtagning av fosforhalt och pH-värde.

Utreda ansvarsfördelning. En sammanställning ska göras över olika aktörers ansvar vad gäller fosforfällor. Exempel på aktörer är fastighetsägare, miljönämnden,

(4)

avfallsansvarig nämnd, leverantör och kommunfullmäktige. En viktig del av

ansvarsfördelningen är för avfallshantering av filtermaterial här ska möjligheterna för kretsloppslösningar belysas. Varje projektdeltagare ska se över hur

ansvarsfördelningen ser ut i deras kommun. Eftersom filtermaterialet faller under det kommunala renhållningsmonopolet ska vi undersöka vad som skulle krävas för att man skall få ut filtermaterial i kretslopp på ett korrekt sätt. För att göra denna ansvarsfördelning kommer projektdeltagarna läsa rapporter, gå igenom lagstiftning och domar och ta kontakt med avfallsansvarig nämnd eller motsvarande på

kommunen.

Ärendehanteringssystem. Ett förslag på uppgifter som är bra att ha i

ärendehanteringssystemen ska göras i ett sista skede av projektet. Detta för att miljökontoren lättare ska kunna söka ut vilka fastigheter som till exempel behöver göra provtagning eller tömma sin fosforfälla.

Rutiner. För att få en gemensam tillsynsmetodik kommer rutiner för tillsyn göras innehållande:

 Tillståndsvillkor (krav1, rapportering, provtagning och bytesinterval)

 Checklista för tillsynsbesök

 Enkät med frågor om byte, provtagning och underhåll (Enkäten kan fungera som ett alternativ/komplement till tillsynsbesök).

För att få ökad samsyn ska vi också jämföra dagens tillsynstaxor och tillsynsintervall med syfte att skapa likabehandling.

Framtagande av individuella tömningsintervall. Inom projektet kommer besök göras på ca. 70 avloppsanläggningar med fosforfällor där prover på fosforinnehåll och pH-värde ska göras. Syftet med mätningarna är att få fram ett underlag som visar om de nu rekommenderade bytesintervallen för filtermaterial är rätt satta och om de uppfyller hög respektive normal skyddsnivå. Om filtren byts ut för ofta innebär detta onödiga kostnader för fastighetsägarna samtidigt som det genererar tunga och onödiga transporter. Om filtren istället byts ut för sällan minskar filtrets förmåga att binda fosfor och då kommer fosfor att passera fosforfällorna och spridas till sjöar och vattendrag med övergödningsproblem till följd.

Mätningar ska göras på pH-värde i dricksvatten för att fastställa ingångsvärdet för fastighetens vatten, samt på utgående vatten från fosforfällan. Mätningar kommer också göras på fosforhalt i utgående vatten. Filtrets storlek samt när fosforfällan installerades och/eller när man senast bytte filter, ska noteras vid besöken.

1 Dialog med renhållningsbolag om krav på fosforfällans avstånd från väg ska även göras.

(5)

Enkätfrågor ska ställas till fastighetsägaren om bland annat fastighetens nyttjande och antal boende. Mätresultaten ska utvärderas tillsammans med dessa uppgifter.

Resultatet från undersöknigen ska förhoppningsvis kunna vara vägledande, om det kommer fram skäl till att förändra de nu rekommenderade bytesintervallen.

Eftersom Kungsbacka och Eskilstuna har flest fosforfällor kommer besöken att fördelas mellan dessa kommuner. Kommunerna tar fram listor över befintliga fosforfällor i respektive kommun. Ett brev riktat till fastighetsägarna ska skrivas där det finns information om projektet. Eskilstuna kommun kommer att arbeta fram en enkät som fastighetsägarna ska fylla i inför besöken på fastigheterna. Provtagning kommer att göras av en anställd provtagare.

Uppföljning av mål

Mål Uppföljningsinsatser

Framställa en sammanställning över olika tekniska lösningar och genomföra studiebesök för att öka kunskapen om fosforfällor.

Sammanställningen finns och har spridits till alla miljökontor i Halland, Västra Götaland samt Eskilstuna.

Studiebesök har genomförts och dokumenterats.

Framställa rutiner för tillsyn.

Rutiner har framställts innehållande:

- Tillståndsvillkor

- Jämföra taxa (timmar, årsavgift, timavgift) - Tillsynsintervall (jämföra)

- Checklista för tillsynsbesök

- Enkät med frågor om byte, provtagning och underhåll

Rutiner finns och har spridits till alla miljökontor i Halland och Västra Götaland.

Göra en sammanställning över olika aktörers ansvarsområden vad gäller fosforfällor.

En sammanställning finns där olika aktörers ansvar vad gäller fosforfällor vid inrättande, drift och

avfallshantering ingår.

Genom en tydligare ansvarsfördelning har vi förenklat kretsloppsanpassad hantering av filtermaterialet inom respektive kommun.

Hinder för kretslopp i form av upphandlingsregler, avtal mm har identifierats

Sammanställningen har spridits till alla miljökontor i Halland, Västra Götaland samt Eskilstuna.

Få fram vilka uppgifter som är viktiga att ha med i

Fått fram en lista över vilka uppgifter som är viktiga att ha med i ärendehanteringssystem.

Projektdeltagarna har tagit vidare detta till sina

(6)

ärendehanteringssystem. miljökontor.

Framtagande av underlag för tömningsintervall av filtermaterial.

Ca 70 fastigheter med fosforfällor har besökts och mätningar av pH-värde och fosforhalt har gjorts.

Vid besöken har frågor ställts angående filtrets storlek samt när fosforfällan installerades och/eller när man senast bytte filter, fastighetens nyttjande och antal boende.

Resultat har sammanställts, jämförts med

rekommenderade bytesintervall och man har fått fram underlag för bytesintervall.

Avgränsningar

Projektet kommer att pågå fram till 1 mars 2016. I projektet kommer vi endast behandla fosforfällor och inte kemisk fosforfällning.

Tidsplan

Vad När Vem

Kontakta leverantörer för tekniklista Hela mars Linda, Johanna

Ansökan om medel från HaV 31 mars PL

Besked om medel 21 april

Studiebesök 22 april Linda, Johanna,

Förslag ansvarsfördelning och identifiering av hinder för kretslopp som beror av det kommunala renhållnings- monopolet identifieras samt vad som skulle krävas för att man skall få ut filtermaterial i kretslopp på ett korrekt sätt.

15 maj

Jennifer, Emelie

Förslag tekniklista 15 maj Linda

Förslag enkät i samband med provtagning 15 maj Maria

Förslag checklista för provtagare 15 maj Maria

(7)

Vad När Vem

Förslag informationsbrev till fastighetsägare 15 maj PL

Ta fram objekt för besök på avloppsanläggningar 15 maj Alla (Kungsbacka)

Projektgruppsmöte – Kungsbacka 22 maj Alla

Ansvarsfördelning i resp. kommun 25 maj Alla

Ansvarsfördelning klar 1 juni Jennifer, Emelie

Tekniklista klar 1 juni Linda

Kommunicera med VA-huvudmän juni Alla

Besök på avloppsanläggningar för mätning av pH och

fosfor Juni – september Provtagare

Analys och jämförelse av mätningar med rekommenderade bytesitervall

September - November

Alla

Förslag tillståndsvillkor 30 september Anna, Erika

Förslag enkät för tillsyn 30 september Emelie

Förslag checklista för tillsyn 30 september Anna

Projektgruppsmöte – Varberg 15 oktober Alla

Förslag uppgifter till ärendehanteringssystem 30 oktober Jennifer

Rutiner klara: tillståndsvillkor (bytesintervall, provtagning), checklista, enkät, tillsynsintervall, jämförelser taxor.

30 november

Anna, Emelie, Linda

Uppgifter till ärendehanteringssystem 18 december Jennifer

Förslag slutrapport 30 januari PL

Utskick utvärdering 30 januari PL

Svar utvärdering 15 februari PL

(8)

Vad När Vem

Slutrapport klar 1 mars PL

Målgrupper att kommunicera med

Av tabellen framgår vilka målgrupper/parter vi ska kommunicera med angående vad.

Målgrupp/intressent Budskap/innehåll Kommunikationska nal

När?

Styrgrupp Att projektet håller sig till projektplanen och syftet med MH.

Godkänner projektplan och slutrapport, tar del av minnesanteckningar.

Projektledare via Mejl Efter varje projektgruppsmöt e

Projektdeltagare Projektmål och tidsplan uppnås. Arbetsmaterial.

Projektarbetsplats, mejl Kontinuerligt

Miljökontoren Skapa delaktighet.

Tillämpning av material.

Webbplats, avd. möten Slutet av projektet

Verksamhetsutövare/fa stighetsägare

Information om provtagning och projektet

Informationsbrev, enkät Juni

Tillverkare Få kunskap och anordna studiebesök

Ringa, mejl Mars

VA-huvudmän Informationsutbyte (krav på tömning, avstånd, var avfall hamnar, kretslopp)

Möte, ringa, mejl Juni

Provtagare För provtagning Mejl, ringa, möte Maj - September Konsult För analys av fosforhalt

och pH-värde

Mejl, ringa, möte Juni - September

Alla/Övriga Information om projektreslutat

Avloppsguiden, användarföreningen, Vatten Avlopp Kretslopp

Slutet av projektet, samt Vatten Avlopp Kretslopp mars 2016

(9)

Resursbehov och kostnader

Projektet har tilldelats medel från Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Nedan visas de kostnader som projektet tilldelats medel för:

Kostnadsslag Kostnadsspecifikation År 2015 År

20 År 20

År

20 Totalt

Personal

Projektdeltagare 240 h.

Analysera mätresultaten och jämförande med

rekommenderade bytesintervall.

Kartläggning av ansvarsfördelningen och juridiken samt identifiering av hinder för korrekt

kretsloppsanpassad hantering av filtermaterialet.

Projektledare 100 h.

Samordning och

sammanställande av slutrapport inom projektet.

Projektadministratör 8 h.

Registrering och ekonomi.

216 000 kr

27 000 kr

2 160 kr

245 160 kr

Köp av tjänst

Provtagare ca. 210 h.

Köra, ta prov och lämna prov för analys på ca 70 fosforfällor.

Analys av vattenproverna.

Ca. 189 000 kr

Ca. 44 170 kr

Ca.

233 170 kr

Resekostnader Tåg till projektmöten

6 000 kr 6000 kr

Lokalkostnader Lokal för studiebesök

Inga kostnader

Indirekta kostnader

Klicka här för att

ange text.

Övriga kostnader:

Klicka här för att

ange text.

Summa 484 330 484 330

(10)

Möten

Förutom uppstartsmöte kommer två möten hållas under 2015. Vid behov kan eventuellt fler möten tillkomma via Lync.

Dokumentation och slutrapport

Följande dokument kommer att upprättas:

1. Denna projektplan med ev. kommande revideringar 2. Informationsbrev till fastighetsägare vid besök 3. Minnesanteckningar från projektgruppsmöten 4. Dokumentation vid studiebesök

5. Slutrapport innehållande: Sammanställning av tekniker och hur de hanteras ( s.k. tekniklista), ansvarsfördelning i deltagande kommuner samt eventuellt identifierade hinder för kretslopp, förslag på indata till

ärendehanteringssystem, rutiner för tillståndsvillkor (bytesintervall, provtagning), checklista, enkät, tillsynsintervall, jämförelser taxor.

Anteckningar från våra projektgruppsmöten läggs på grupparbetsplatsen, liksom denna projektplan.

References

Related documents

Närheten till ytvatten, såsom sjö eller vattendrag, är av mindre betydelse eftersom vattnet som genomgått rening ska vara ”rent”.. Dock bör avståndet vara minst

– Godtagbar slamavskiljning och efterföljande rening till år 2019?. • Tillsyn enligt Miljöbalken, förordningar

anläggningen, att brunnslocket är för tungt eller att det finns andra råd och regler enligt ovan som inte följs får du betala en framkörningsavgift för en så kallad

De allmänna hänsyns reglerna ställer krav på att man ska känna till de risker för miljön och människors hälsa som en verksamhet kan tänkas orsaka, att de skydds anordningar

Principen för ett minireningsverk är att reningen, ofta biologisk och kemisk, sker i ett slutet system från vilket avloppsvattnet sedan leds ut till ett dike, dräneringssystem

Även lätta fordon, som till exempel åkgräsklippare, kan packa marken för hårt eller

För att kunna öka åtgärdstakten samt ha en handläggning som är enhetlig och rättsäker föreslås nya riktlinjer för inventering samt krav på åtgärder av bristfälliga avlopp..

Detta projekt visar att genom att ta bort fosfater ur tvätt- och rengöringsmedel skulle utgående belastning av fosfor från de enskilda wc-avloppen minska med ca 20%, vilket